Bakgrund: Enligt den nya patientlagen ska patientens delaktighet i sin egen vård utökas och förstärkas ytterligare. Som en del i detta arbete så har personcentrerad vård införts i flera svenska regioner och landsting. Positiva effekter av personcentrerad vård har kunnat bevisas både hos patienter och vårdgivare. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan försvåra möjligheterna för sjuksköterskor att ge personcentrerad vård. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2010-2016 ingick i studien. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed samt genom fritextsökning i Google Scholar. Resultat: Det visade sig finnas flera teman med tillhörande faktorer som kunde försvåra möjligheten för sjuksköterskor att ge en personcentrerad vård. Framträdande faktorer var bland andra sjuksköterskans förhållningssätt och syn på sin profession och på patienten, bristande patientdelaktighet, bristande teamarbete och kommunikation, svagt stöd från organisation och ledning, undermålig miljö och utbildning samt hög arbetsbelastning. Slutsats: Flera faktorer som kunde försvåra för sjuksköterskan att ge personcentrerad vård framkom, där vissa upplevdes som mer avgörande än andra. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienten en vård baserad på patientdelaktighet så är det av stor betydelse att medvetenheten om dessa försvårande faktorer ökar. Genom att redan under sjuksköterskeutbildningen arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt så ökar sannolikheten för att implementeringen av personcentrerad vård inom svensk hälso- och sjukvård skall lyckas. / Background: According to the new patient law, patients' involvement in their own care will be expanded and strengthened further. As part of this work, personcentred care has been introduced in several Swedish regions and county councils. Positive effects of person-centred care have been proven to exist for both patients and healthcare providers. Aim: To describe factors that can complicate the ability for nurses to provide person-centred care. Methods: The thesis project was conducted as a literature review. Ten scientific articles published between 2010-2016 were included in the study. The articles were searched in the CINAHL and PubMed databases, as well as through Google Scholar free text search. Results: There were several themes with associated factors that could complicate the possibility for nurses to provide a person-centred care. Prominent factors include the attitude of the nurse and his or her view of the profession and the patient, lack of patient participation, lack of teamwork and communication, weak support from organization and management, poor environment and education, and high workload. Conclusion: Several factors that could make it difficult for the nurse to provide person-centred care were discovered, some of which were perceived to be more crucial than others. In order for nurses to be able to provide care based on patient participation, it is very important that awareness of these aggravating factors is increased. By working with a person-centred approach already during nursing education, the likelihood of successful implementation of person-centred care in Swedish healthcare increases

Bakgrund: God kommunikation och information är en förutsättning för patientdelaktighet. Det är av stor betydelse för patienter att vården byggs på en relation, där de känner sig värdefulla och bekräftade av sjuksköterskan. När patienter inte ges möjlighet att delta, kan det leda till att de känner bristande förtroende samt att de inte upplever sig respekterade. Problem: Patienter upplever att det inte alltid skapas förutsättningar för dem att delta i vård och behandling. De upplever sig nonchalerade och ignorerade när sjuksköterskan använder sin makt och kontroll. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar valdes ut till analys enligt Evans. Resultat: Sjuksköterskor strävar efter att tillämpa patientdelaktighet, de beskriver även betydelsen av kommunikation, information samt relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Vidare har de identifierat omständigheter som begränsar dem att skapa förutsättningar för patientdelaktighet. Slutsats: Patientdelaktighet är något som lätt kan tas förgivet av sjuksköterskor, och något som de tror att de tillämpar. Genom att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter kan Hälso- och sjukvården förhoppningsvis skapa bättre förutsättningar för yrkesverksamma samt framtida sjuksköterskor att tillämpa patientdelaktighet. / Background: Good communication and information is a prerequisite for patient participation. It´s important for patients that health care is built on a relationship where they feel valued and confirmed by the nurse. When patients are not given the opportunity to participate, it can lead to that they feel a lack of trust and they do not feel respected. Problem: Patients experience that there are not always conditions created for them to participate in their care. They feel neglected and ignored when the nurses uses their power and control. Objective/Aim: To describe nurses experience of patient participation. Method: A literature review with qualitative approach. Ten nursing science research articles were selected for analysis according to Evans. Results: Nurses strive to promote patient participation, they have also seen the importance of communication, information and the relationship between the patient and the nurse. Furthermore, they have identified circumstances that they feel are limitations to create conditions for patient participation. Conclusion: Patient participation is something that can easily be taken for granted by nurses, and something that they believe that they apply. By illustrating nurses experience can Health care hopefully create better conditions for professional and future nurses to apply patient participation.

Introduktion: Demenssjukdomar beskrivs som en folksjukdom där en person så ofta som var tredje sekund insjuknar i världen, och i Sverige beräknas samhällskostnaden till närmare 62,9 miljarder kronor årligen. I enlighet med patientlagen skall all vård bedrivas i samråd med patienten, vilket kan försvåras när personen har en kognitiv funktionsnedsättning. Syfte: Syftet var att beskriva delaktighet för personer med kognitiv funktionsnedsättning och deras anhöriga vid beslut om livsuppehållande åtgärder.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design baserad på tio kvalitativa originalartiklar från PubMed och CINAHL som kvalitetgranskats. Resultatanalysen av artiklarna utgick från Fribergs modell för innehållsanalys. Resultat: Det framkom att personer med kognitiv funktionsnedsättning har olika uppfattningar om hur aktivt delaktiga de vill vara i beslut om livsuppehållande åtgärder. Det fanns de som ansåg att besluten skulle avgöras av vårdgivare och inte av dem själva, men det fanns även de som ville vara mera aktiva i beslut om livsuppehållande åtgärder. De som ville vara mera aktiva i besluten hade gemensamt att de ville underlätta för familj och anhöriga då de var medvetna om att sjukdomen en dag skulle göra dem oförmögna att förmedla sina önskningar.  Slutsats: Personer med kognitiv funktionsnedsättning har olika uppfattningar hur delaktiga de vill vara rörande beslut om livsuppehållande åtgärder. Resultatet pekar på att ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal underlättar för personer med kognitiv funktionsnedsättning att förmedla sin önskan om delaktighet vid beslut om livsuppehållande åtgärder. Anhöriga till personer med kognitiv funktionsnedsättning upplevde ett behov av utbildning för vårdpersonal i samtalsteknik riktade till patientgruppen samt i sjukdomar som ger kognitiv funktionsnedsättning. / Introduction: Dementia diseases are described as a public disease where a person falls ill as often as every three seconds in the world, and in Sweden the estimated social cost is almost 62.9 billion SEK yearly. In accordance with the Patient Act, all care must be provided in consultation with the patient, which can be difficult when the person has a cognitive impairment. Aim: The aim was to describe the participation of people with cognitive disabilities and their relatives when deciding on life support measures.  Method: Literature review with a descriptive design based on ten qualitative original articles collected from PubMed and CINAHL that were quality reviewed. The analysis of the articles was based on Friberg's model for content analysis. Results: It emerged that people with cognitive disabilities have different views on how actively they want to be involved in decisions about life-sustaining measures. There were those who believed that decisions should be made by caregivers and not by themselves, but there were also those who wanted to be more active in decisions about life-sustaining measures. Those who wanted to be more active in the decisions had in common that they wanted to make it easier for family and relatives as they were aware that the disease would one day make them unable to convey their wishes. Conclusion: Persons with cognitive disabilities have different views on how involved they want to be in decisions about life-sustaining measures. The result indicates that a person-centered approach among healthcare professionals makes it easier for persons with cognitive disabilities to convey their desire for participation in decisions about life-sustaining measures. Relatives of persons with cognitive impairment experienced a need for training for care staff in conversational techniques aimed at the patient group as well as various diseases that cause cognitive impairment.

Bakgrund   Det senaste decenniet har internetbaserade patientportaler som erbjuder patienter möjlighet att gå in och läsa sina journalanteckningar implementerats i många länder. Den ökade tillgången har bidragit till att fler patienter läser sina journalanteckningar och det är därför relevant att undersöka patienters erfarenheter av detta.  Syfte  Syftet var att belysa vuxna patienters erfarenheter av att läsa sina journalanteckningar efter kontakt med hälso- och sjukvård.  Metod  Studien som genomfördes var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar med olika metod: kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Varje artikel kvalitetsgranskades separat utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Därefter analyserades materialet med en integrerad analysmetod i vilken olika teman identifierades.  Resultat Tre huvudteman identifierades: Förståelse, Egenmakt och Känslomässiga reaktioner. Dessutom identifierades fyra subteman: Svårigheter med språket, Förbättrad kunskap om sitt hälsotillstånd, Påverkan på delaktighet och förtroende, Lättare att komma ihåg och Ökad känsla av kontroll. De flesta patienter upplevde fördelar med att läsa sina journalanteckningar. Det bidrog till en ökad känsla av förståelse, egenmakt och kontroll. Dessutom kände patienter ett ökat förtroende för vårdgivare. En del upplevde dock att journalanteckningarna var svåra att förstå, vilket skapade oro och frustration. Svårigheter upplevdes på grund av språket som användes med bland annat medicinsk jargong och förkortningar. Negativa känslor upplevdes då journalanteckningarna inte stämde överens med patienters uppfattning av besöket. Slutsats Patienter upplevde både för- och nackdelar med att läsa sina journalanteckningar, varav majoriteten var positiva. Erfarenheterna kunde beskrivas utifrån patienters känsla av sammanhang där deras förmåga att se journalanteckningarna som begripliga, meningsfulla och hanterbara varierade. Resultatet bidrar med kunskap till alla vårdprofessioner då journalföring sker i alla vårdkontexter. Vårdpersonal behöver bli mer medvetna om att journalanteckningarna läses av patienter, samt hur läsningen uppfattas av patienter. / Background During the last decade, many countries have implemented internet-based patient portals, whereby patients are able to read their medical records. This greater access has contributed to an increased number of patients reading their visit notes and it is therefore relevant to investigate patients’ experiences regarding this.  Aim The purpose was to illustrate adult patients’ experiences of reading their visit notes after contact with medical care.  Method The study conducted a non-systematic literature review based on 16 scientific articles with different methods: qualitative, quantitative and mixed method. Each article was reviewed separately for quality according to Sophiahemmet Högskolas assessment criteria. Thereafter, the material was analyzed with an integrated analysis method in which different themes were identified.  Results Three main themes were identified: Comprehension, Empowerment and Emotional reactions. Furthermore, four sub themes were identified: Language difficulties, Improved knowledge of their state of health, Impact on participation and trust, Easier to remember and Increased sense of control. Most patients experienced benefits from reading their visit notes. This contributed to an increased sense of comprehension, empowerment and control. In addition, the patients felt an increased sense of trust for the health care provider. However, some patients found their visit notes hard to understand, which created worry and frustration. The difficulties experienced were partly due to the language used, with medical jargon and abbreviations. Negative emotions were experienced when medical records were not in agreement with the patient’s perception of their medical appointment.  Conclusions Patients experienced both advantages and disadvantages from reading their visit notes, of which the majority had positive experiences. These experiences could be described from patients’ sense of coherence, where their ability to perceive medical records as understandable, meaningful and manageable varied. The result provides knowledge to all healthcare professions, as record keeping occurs in all medical contexts. Healthcare staff need to be more aware that visit notes are read by patients, as well as how their contents are perceived by patients.

Bakgrund: Överrapportering mellan skiftbyten är en central roll för sjuksköterskan och en viktig del för vårdverksamheten. Dock är den traditionella överrapporteringen identifierad som ett möjligt område för felkommunikation och minskad patientdelaktighet. Bedside överrapportering kan öppna upp för en mer personcentrerad vård och öka delaktigheten för patienten.  Syfte: Att undersöka patientens upplevelser och erfarenheter vid bedside överrapportering. Metod: En litteraturöversikt innehållande tio kvalitativa artiklar. Artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalysmetod.  Resultat: Analysen resulterade i fyra domäner och fyra kategorier där resultatet presenterades. Patientens upplevelser och erfarenheter visade sig till stor del handla om önskan att vara delaktig i sin vård. Vissa patienter uttryckte önskan om delaktighet i större utsträckning än andra och många poängterade fördelar som att kunna korrigera felaktigheter, ställa frågor och tillägga missad information i anslutning till överrapporteringen. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska påpekades vara en viktig del. Förmedlandet av känslig information upplystes som en svårighet och bevarande av patientens integritet ansågs som betydelsefullt.     Slutsats: Patienters upplevelser och erfarenheter av bedside överrapportering visade sig till stor del främja patientdelaktigheten. En del patienter ansåg sig dock vilja vara involverad i en begränsad omfattning. Patienterna ansåg att överlämningen gav en mer personlig relation mellan till sjuksköterskan. Möjligheten att påverka informationsöverföringen ansågs vara positivt. Bevara patientens integritet vid hantering av känslig information ansågs som en svårighet och att patienter ibland ansåg att det var svårt att förstå sjuksköterskornas komplicerade språk. / Introduction: Shift reports between nurses is a central role for the nurses and an important part of health care. The traditional handover has however been identified as a possible source of miscommunication and reduced patient participation. Bedside shift reports can facilitate a more personalized care and increase patient participation. Objective: To examine patient experiences with bedside shift reports. Method: A literary study containing ten qualitative studies. The studies were identified through PubMed and CINAHL and reviewed using SBUs template “assessment of studies with a qualitative method”. The articles were analysed using Graneheim and Lundmans’ (2004) content analysis method. Results: The analysis resulted in four domains and four categories. The results showed that a big part of the patient’s experiences of bedside shift reports was that they wished to participate more in their care. Some patients had a bigger wish to participate than others and a lot of patients emphasized the benefits of bedside shift reports; how they could correct wrong information, ask questions, and add further information. The communication between patients and nurses was another important part of bedside shift reports. The mediation of sensitive information was pointed out as a difficulty, as well as the protection of the patient’s integrity. Conclusion: The patient’s experiences of bedside shift reports has shown increasing patient participation in their care. They said that the handover enabled a more personal relationship between the patient and the nurses, and that this resulted in a feeling of calmness and safety. The opportunity to influence the transfer of information and to correct wrong data or ask questions was a positive aspect of bedside shift reports. The handling of sensitive information was seen as a weakness of bedside shift reports. Patients also had difficulty understanding the nurses' complicated language.

Bakgrund År 2018 utfördes 754 310 kirurgiska ingrepp på personer över 20 år, inom slutenvården i Sverige. För många patienter är kirurgiska ingrepp sammankopplat med en känsla av oro. Studier har visat att 60–80 procent av kirurgiska patienter är oroliga. Att som sjuksköterska lindra patientens oro inför ett kirurgiskt ingrepp samt skapa delaktighet kräver tid, kunskap och engagemang. Syfte Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner som kan ge patienten ökad delaktighet preoperativt. Metod En litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades med hjälp av integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i teman efter vad de kom fram till. Resultat Resultaten i de inkluderade vetenskapliga artiklarna visade på vikten av tydlig och individanpassad information samt individanpassat bemötande av sjuksköterskorna preoperativt för att skapa delaktighet samt minska oron. De patienter som erhöll adekvat och tydlig information och där sjuksköterskan anammat personcentrerad omvårdnad genom individanpassat bemötande och kommunikation hjälpte patienterna att känna sig väl förberedda inför det kirurgiska ingreppet. Slutsats Individanpassat bemötande och individanpassad information till patienterna preoperativt är de omvårdnadsinterventioner som, resultatet i denna litteraturöversikt, visar på som mest effektiva ur patientens perspektiv. Att som sjuksköterska skapa en relation med patienten utifrån patientberättelsen och där identifiera patientens omvårdnadsbehov gällande grad och innehåll av information inför det kirurgiska ingreppet kan vara nyckeln till ökad delaktighet. / Background In 2018, 754 310 surgical procedures were performed on patients over 20 years old in the inpatient care in Sweden. For many patients, surgical procedures are associated with a feeling of anxiety. Studies have shown that 60-80 per cent of surgical patients suffer from anxiety. As a nurse, relieving the patients ́ anxiety prior to a surgical procedure and increasing patient participation requires time, knowledge and commitment. Aim The aim was to highlight nursing interventions that may encourage increased patient participation in preoperative care. Method A literature review where searches for scientific articles were made in PubMed and CINAHL. Eighteen scientific articles were selected and reviewed using an integrated analysis, examination of quality and then sorted by themes according to their findings. Result The results of the included scientific articles showed the importance of clear information and a person-centred approach from the nurses preoperatively to create participation and reduce anxiety. Patients who held adequate and clear information as well as when the nurse had a person-centred approach in both treatment and communication, entailed that the patients felt well prepared for the surgical procedure. Conclusion A person-centred approach and clear information to patients preoperatively are the nursing interventions shown to be most effective from the patient's perspective. This is the result of this literature review. As a nurse, establishing a relationship with the patient based on the patient's story and identifying the patient's need for care regarding the degree and content of information given prior to the surgical procedure, may be the key to increased patient participation.

Bakgrund Patienters rätt till delaktighet understryks i flera lagar och riktlinjer. Trots detta visar studier att personer med demenssjukdom i stor utsträckning helt exkluderas från delaktighet i beslut rörande deras vård. Dessa utmaningar och komplexiteten med att skapa delaktighet trots nedsatta kognitiva funktioner utgör ett ökat behov av kunskap och förståelse för demenssjuksköterskors arbete med att främja delaktighet för personer med demenssjukdom. Syfte Syftet är att beskriva demenssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med delaktighet för personer med demenssjukdom inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod Studiens genomfördes som en empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys med manifest fokus. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med sju demenssjuksköterskor. Resultat Resultatet visar att demenssjuksköterskor arbetar med delaktighet på organisatorisk nivå genom att nå ut med information i ett tidigt skede och genom att samverka med regionen. Ett personcentrerat förhållningssätt präglar arbetet med delaktighet på individnivå genom ett gott bemötande, individanpassad kommunikation, att etablera en relation samt genom dokumentation skapa en bild av personen med demenssjukdom. Vidare främjas delaktighet på individnivå av att arbeta i team och av en underlättande vårdmiljö. Resultatet visar att otydlighet och att få ett uttalat samtycke kan utgöra hinder för delaktighet, liksom att vårdpersonal eller anhöriga fråntar personen med demenssjukdom möjligheten att delta. Konklusion Demenssjuksköterskor har en viktig funktion i arbetet med att på olika nivåer skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att vara delaktiga i sin vård genom hela sjukdomsförloppet. / Background Patients' right to participation is underlined in several laws and guidelines. Despite this, studies show that people with dementia are to a large extent completely excluded from participation in decisions regarding their care. These challenges and the complexity of creating participation despite impaired cognitive functions constitute an increased need for knowledge and understanding of dementia nurses' work to promote participation for people with dementia. Aim The aim of this study is to describe the experiences of dementia nurses´ with the participation of people with dementia within municipal healthcare. Method The study was conducted as an empirical qualitative interview study with an inductive approach and then analyzed with a qualitative content analysis with manifest focus. The results are based on semi-structured interviews with seven dementia nurses. Results The results show that the dementia nurse works with participation at an organizational level by reaching out with information at an early stage and by collaborating with the region. A person-centred approach characterises the work with participation at the individual level through good treatment, individualized communication, establish a relationship and through documentation create an image of the person with dementia. Furthermore, participation at the individual level is promoted by teamwork and a facilitating care environment. The results show that ambiguity and obtaining explicit consent can be obstacles to participation, as well as that healthcare professionals or relatives deprive the person with dementia of the opportunity to participate. Conclusions The dementia nurse has an important function in the work of creating conditions at different levels for people with dementia to be involved in their care throughout the course of the disease.

ABSTRACT Background: Participation is a concept that exists at different levels, in community organizations as well as health care. Being able to participate in one's care is a right by law in Sweden and a central part of person-centred care. Although participation is a well-established concept, there is no clear definition of the concept. Specialist nurses in anesthesia care have a responsibility in providing care that is person-centred and in creating a good relationship in the short meeting between the patient and specialist nurse where the patient is supported to participate. Purpose: To explore and propose definitions of the concept of participation in anesthesiology nursing. Method: A concept analysis was made based on Walker and Avant´s method.  Results: Information and communication contribute to participation, which is described as active participation where the patient participates by communicating and sharing their needs, obtains and receives information and takes part in joint decisions-making. Patients, relatives and staff all feel their own responsibility for participation, and participation arises through cooperation and good care relationships. Time, knowledge, the patient's will and condition in the form of level of consciousness, symptom or drug effects, structural factors in the organization and trust in the staff affect the conditions for participation.  Conclusion: In all care, the patient has the right to participate. The concept of participation in anesthesiological care can be compared to participation in other care settings, however, there are other types of restrictions in anesthesia care in enabling patient participation. The definition of participation includes good two-way communication, active participation and collaboration between patient and healthcare staff. / Bakgrund: Delaktighet är ett begrepp som finns på olika nivåer, i såväl samhällsorganisationer som hälso- och sjukvård. Att få vara delaktig i sin vård är en lagstadgad rättighet i Sverige och en central del i den personcentrerade vården. Trots att delaktighet är ett väletablerat begrepp så finns det ingen entydig definition av begreppet. Specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård har ett ansvar i att bedriva en vård som är personcentrerad och i att skapa en god relation i det korta mötet mellan patienten och specialistsjuksköterska där patienten stödjs till delaktighet. Syfte: Att utforska och ge förslag på definitioner av begreppet delaktighet inom anestesiologisk omvårdnad.  Metod: En begreppsanalys gjordes utifrån Walker och Avants metod. Resultat: Information och kommunikation bidrar till delaktighet som i sin tur beskrivs som en aktiv medverkan där patienten deltar genom att kommunicera och dela med sig av sina behov, inhämta och får information samt tar del i ett gemensamt beslutsfattande. Patienter, anhöriga och personal känner alla ett eget ansvar för delaktighet och delaktighet uppstår genom samarbete och en god vårdrelation. Tid, kunskap, patientens vilja och tillstånd i form av medvetandegrad, symtom- eller läkemedelspåverkan, strukturella faktorer i organisationen samt tilliten till personalen påverkar förutsättningarna för delaktighet.  Slutsats: Inom all vård har patienten rätt till delaktighet. Begreppet delaktighet inom anestesiologisk omvårdnad går att jämföra med delaktighet inom annan vård, dock kan det finnas andra typer av begränsningar inom anestesin för att göra patienten delaktig. Definitionen av delaktighet innefattar god tvåvägskommunikation, en aktiv medverkan och ett samarbete mellan patient och vårdpersonal.

Bakgrund: Vården ska utgå ifrån att varje patient kräver individanpassad vård. Patientens behov och berättelse är grunden för en delaktighet i vården. Arbetet kring patienten ska ske personcentrerat vilket ställer krav på arbetssätt och vårdens utformning. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av bedsiderapportering mellan arbetsskift inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som metod. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar. Även manuella sökningar gjordes för att besvara syftet. Totalt valdes 15 artiklar ut till resultatet. Dessa artiklar granskades genom Sophiahemmets modifierad granskningsmall för att klassificera och kvalitetsbedöma artiklarna. En integrerad analys genomfördes av artiklarna som därefter kodades och sammanställdes. Återkommande innehåll i resultat artiklarna skapade teman som sedan summerades till ett resultat. Resultat: Artiklarna som presenteras i resultatet är publicerade under åren 2011-2020. Resultatet delades in i två teman med fyra respektive tre underkategorier. Patientens upplevelse av bedsiderapportering och patientens upplevelse av information vid bedsiderapportering. Under dessa teman skapades fem kategorier, att bli lyssnad på, den deltagande rollen, sekretess, den personliga kontakten och vikten av tillräcklig information. Slutsats: Slutsatsen var att bedsiderapportering inom akutsjukvården är viktig för att patienten ska uppmuntras vara delaktig i vården. Patienter kände sig sedda och får en bättre följsamhet till vården. Det bidrar till en ökad patientsäkerhet och mindre vårdskador. Mer forskning behövs inom svensk sjukvård för att säkerställa resultatet av patientens upplevelse kring bedsiderapportering och effekterna de i längden ger på vården och arbetssätt / Background: The healthcare must be based on each patient requiring individual care. The patient's needs and background is the basis for a participation in healthcare. It should be person-centered which requires a good working method and care design. Purpose: The purpose was to describe the patients experience of bedside report between work shifts in emergency care. Method: A general literature review was used as the method. The databases CINAHL and PubMed were used for the article searches. Also, manual searches were performed to answer the purpose. A total of 15 articles were selected for the result. These articles were reviewed by Sophiahemmets modified the review template to classify and quality assess the articles. An integrated analysis was conducted of the articles which were encoded and summarized. Recurring content in the result articles made themes that created the results. Results: The articles presented in the results are published during the years 2011-2020. The result was divided into two themes with four and three subcategories respectively. The patient's experience of participation in bedside reporting and the patient's experience of information in bedside reporting. Under these themes were five categories, to be listened to, the participatory role, secrecy, the personal contact, and information. Conclusion: The conclusion was that bedside reporting in emergency care is important for the patient to be able to participate in. Patients feel more respected and have better compliance. This contributes to increased patient safety and decreases the risk for medical errors. However, more research is needed in Swedish hospitals in the area to be able to optimize the results of bedside reporting from the patients' perspective and investigate the long-term effects of the care and work routines. Keywords: emergency care, bedside report, pat

I ett alltmer välinformerat samhälle, ökar individens kunskap om hälso- och sjukvård samt om patientens rättigheter och skyldigheter. Detta ställer krav på sjuksköterskor att arbeta aktivt för ökad patientdelaktighet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka patientens upplevelse av patientdelaktighet på en cytostatikamottagning på ett sjukhus i södra Sverige. Datainsamling skedde med hjälp av enkät, utdelad på mottagningen. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i två huvudkategorier: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska och hantering av sjukdomsupplevelsen. Resultatet visade på att upplevelse av patientdelaktighet uppnås och upprätthålls genom god information från professionell vårdpersonal, att patientens kunskap och synpunkter beaktas samt att dennes känslor visas hänsyn. / In an increasingly well-informed society, the individual’s knowledge about health care as well as knowledge about patient rights and obligations increases. This increases the demand on nurses to work actively towards patient participation. The aim of this pilot study was to examine the patient’s experience of patient participation in a chemotherapy ward at a hospital in southern Sweden. A data collection took place by using a questionnaire. The material was processed using qualitative content analysis, which resulted in two main categories: Communication between patient and nurse and handling the experience of illness. The result showed that the experience of patient participation is achieved and maintained by good information from a professional nursing staff, which consider the patient’s knowledge and opinions and take his or her feelings into account.