En återkommande uppgift för sjuksköterskor på en somatisk slutenvårdsavdelning är att på ett tryggt och säkert sätt lämna över information och ansvar om patienterna vid slutet av arbetspasset. Bedsiderapportering är en överrapporteringsmetod som möjliggör patientdeltagande. Fördelarna till trots, så verkar det vara en anonym företeelse på svenska vårdavdelningar. I denna litteraturöversikt var syftet att undersöka hur bedsiderapportering vid skiftbyte, inom somatisk slutenvård, påverkar patientsäkerheten. Sjuksköterskor anser att patientsekretessen är en anledning till oro, vilket inte delas av patienterna. Vid bedsiderapportering kan även säkerhetskontroll av patient genomföras. I Sverige verkar det finnas ytterst lite forskning inom området, och mer svensk forskning vore önskvärt. Överrapportering inom somatisk slutenvård är ett vanligt förekommande inslag i sjuksköterskans vardag, vilket ska vara ett tillfälle att erbjuda patientsäker vård som innebär skillnad i vårdkvalitet för den enskilde patienten. Information om överrapporteringsmetoder bör ges under sjuksköterskans yrkesförberedande utbildning, för att främja patientsäkerhet. Bedsiderapportering är en överrapporteringsmetod som involverar patienten vilket talar för en förbättrad patientsäkerhet.

Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients. Method: Phenomenographic analysis of individual interviews of participants from traumateam exercises at a hospital in southern Sweden were chosen for the study. The strategically selected studypopulation consisted of eight participants divided into surgical-, anestsesi- and orthopedic doctors and emergency-, anesthesia- and intensivcare nurses. Results: Participants felt that it is the improved team work that the patient will benefit of the traumateam exercises. In the improved team work includes clearer leadership, improved communication, increased knowledge of materials and processes and a safer and more efficient process. Conclusion: The results identified the same themes as in other studies identified as weak points in the care of the traumapatient, this may indicate that this hospital practices on the torque favorable to patient safety.

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning löper högre risk att skadas av vård och behandling än vanlig vårdavdelning. Dels beror detta på den stora mängd läkemedel som de erhåller men också på grund av det sköra tillstånd som de befinner sig i. Sjuksköterskor inom intensivvården har i studier rapporterat om bristande kommunikation och samverkan med behandlande läkare. Forskning har visat att patientmortaliteten sjunker om personal inom intensivvård upplever gott samarbete inom personalgruppen. Ökad kollaboration mellan personal inom hälso- och sjukvård, intensivvården specifikt, kan reducera antalet vårdskador och minska patientmortaliteten på sikt. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att samarbetet och kommunikationen påverkar patientsäkerheten inom intensivvård. Datamaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer där åtta intensivvårdssjuksköterskor deltog. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Informanterna var generellt nöjda med samarbetet med sina medarbetare och ansåg att arbetet mot en god patientsäkerhet var adekvat, dock upplevde de ibland hinder att delta i beslutsfattande gällande patientens vård. På så sätt utesluts viktig kunskap om patienten som i förlängningen också kan äventyra patientsäkerheten enligt deltagarna.

Bakgrund: Hög arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal är ett problem både i Sverige och internationellt. En ökad förståelse av hur arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten krävs för att förebygga fler vårdskador inom vården. Syfte: att belysa vilka faktorer som skapar arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal och dess betydelse för patientsäkerhet. Metod: Litteraturöversikt där studier som undersöker arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerhet granskades. 15 studier valdes ut via Pubmed, Psycinfo och Cinahl, där 11 var kvantitativa, två var kvalitativa och två var av mixed design.  Resultat: Faktorer av betydelse för arbetsbelastningen som hade ett samband med patientsäkerheten var ’stressrelaterade situationer’, ’antal patienter i förhållande till personal’, ’antal arbetspass och längd’ och ’personals erfarenheter’. Diskussion: Av resultatet framkom det att de olika faktorerna påverkar patientsäkerheten på olika sätt. Patientsäkerheten påverkas på ett negativt sätt av arbetsbelastningen. Slutsats: Ökad arbetsbelastning påverkar arbetet inom omvårdnaden. Det behövs mer resurser, bra organisation och erfarenhet för att förhindra att arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten. Fler kvalitativa studier måste göras för att få en bättre helhetssyn, speciellt sådana som undersöker personals upplevelser och erfarenheter av arbetsbelastning.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsäkerheten, både nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en påverkan på patientsäkerheten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa områden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsäkerheten. Metoden baseras på Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjälp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. Utifrån artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem områden. Resultatet visade på fem områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerhet: (1) Arbetsledning och patientsäkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivå (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan känner till vilka områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerheten eftersom det är en sjuksköterskas ansvar att stärka patientsäkerheten genom att motverka risker som äventyrar den.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen över 100,000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukvården. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begå misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvården måste förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerheten på sjukhus i förhållande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet redovisas under tre övergripande teman; Arbetsmiljö, Arbetsbelastning och Patientpåverkan. Patientsäkerheten påverkades negativt av en bristande arbetsmiljö samt av en ökad arbetsbelastning för sjuksköterskor. Diskussion: Patienter inom sjukvården har enligt lagen ett skyddsnät som skall säkerställa att vårdgivare arbetar utifrån ett patientsäkert arbetssätt, detta till trots skedde misstag som drabbade patienterna. Patientsäkerheten får aldrig negligeras av vårdpersonal eftersom deras främsta uppgift är att bidra till hälsa inte att försämra den. Slutsats: Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur arbetsmiljö och arbetsbelastning påverkar dem utifrån ett omvårdnadsperspektiv. För att minska sjuksköterskors arbetsbelastning bör deras förmåga att kunna delegera och prioritera omvårdnadsåtgärder vara väl utvecklad.

Sammanfattning Bakgrund: Varje dag används vitala parametrar inom vården för att bedöma en patients tillstånd. Användingen och tolkningen av de vitala parametrarna påverkas av kunskapen och erfarenheten hos sjukvårdspersonalen. Patientens säkerhet och lidande påverkas av användningen av vitala parametrarinom vården. Syftet var att beskriva användningen av vitala parametrar inom vården. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sex kvalitativa artiklar och en mixed method granskades med Willman et al. (2011) granskningmall. Analysförfarandet utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) anvisningar. Resultat: Analysen genererade fem kategorier: Kunskapens och erfarenheters inverkan på vitala parametrars mätning, Att känna patienten, Hjälpmedel att tolka vitala parametrar, Tiden och arbetsbelastningen påverkar mätningen och Variation i användandet av parametrar. Resultatet diskuterades gentemot Eriksson (2001) lidandeteori, innefattande vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Slutsats: Tidigare erfarenheter och kunskaper visade sig ha en stor betydelse vid sjuksköterskans bedömning och tolkning av vitala parametrar. Tid och arbetsbelastning var exempel på faktorer som spelade in på hur noggrant sjuksköterskans undersökning och bedömning av patienten genomfördes. När sjuksköterskorna glömde att mäta en parameter eller medvetet valde att utesluta vissa parametrar gjorde detta att bedömningen av patienten inte blev fullständig, vilket riskerade påverka patientens säkerhet och lidande. Med ytterliggare kvalitativ forskning inom området kan en större förståele kring patientsäkerheten uppnås och på så sätt skapa en säkrare vård i framtiden.

No description available.

Trots lagar och förordningar som beskriver sjukvårdspersonals skyldighet till att anmäla avvikelser visar nuvarande studier att nästan hälften av alla avvikelser i Sverige inte rapporteras, samt att det förmodligen finns ett mörkertal. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors rapportering av avvikelser som uppstått i samband med behandling, omvårdnad eller läkemedelsadministration. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck’s niostegsmodell. En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Vetenskapliga artiklar som motsvarade litteraturstudiens syfte inkluderades och genomgick en urvalsprocess samt en kvalitetgranskning. Totalt kvarstod 11 kvantitativa studier vars innehåll analyserades där 10 teman identifierades som uppdelades i två huvudteman. Resultatet redovisas i huvudtemat Faktorer som hindrade rapporteringen av avvikelser med sju underteman; Brist på stöd från ledningen, Negativ avdelningskultur, Kollegors negativa influenser, Rädsla, Tidsbrist, Arbetserfarenhet och Kunskapsbrist. Samt huvudtemat Faktorer som möjliggjorde rapporteringen av avvikelser med de tre underteman; Ansvar, Kunskap och förbättring och Stöd från ledning, avdelning och medarbetare. Slutsats: Det finns både faktorer som hindrar och möjliggör rapporteringen av avvikelser. Genom identifiering av vad som hindrar sjuksköterskor kan hälso- och sjukvården motverka dessa barriärer, fokusera på de positiva faktorerna och på det sättet skapa en mer patientsäker sjukvård med minskat lidande för patienter, anhöriga och sjukvården.

Bakgrund: Eftersom en ökad invandring råder i Sverige, vilket medför att fler icke svensktalande patienter söker sig till sjukvården, ställs höga krav på integrering i svensk sjukvård. Den språkbarriär som uppstår kring dessa patienter gör att god vård med målet att främja hälsa och lindra lidande försvåras. Sjuksköterskan har i sin yrkesroll flera lagar och riktlinjer att förhålla sig till. När det uppstår hinder för en god vård blir det svårt att förhålla sig till dessa och därmed brister patientsäkerheten.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som inte talar svenska. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie. Datainsamling skedde genom intervjuer med sex kvinnliga sjuksköterskor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys (Granheim & Lundman, 2004).   Resultat: Två huvudkategorier med totalt fem underkategorier utgjorde studiens resultat. EN ICKE VÅRDANDE RELATION (Kommunaktionshinder mellan sjuksköterska och patient, Försök till vårdande). MINSKAD DELAKTIGHET FÖR PATIENTEN (Användning av  formell tolk, Användning av informell tolk, Ett vårdande förhållningssätt). Slutsats: Det framkommer av studien att sjuksköterskor i nuläget har svårt att följa flera av de lagar och riktlinjer som ligger till grund för sjuksköterskeprofessionen och som skapar förutsättningar för en patientsäker vård. Att sträva efter att ge en mer likvärdig vård till en patient som inte talar svenska är en svår och energikrävande process för sjuksköterskan. Några av alla de fördelar det för med sig är dock ökad delaktighet, ökad patientsäkerhet och minskat lidande för patienten.