<p><strong>Bakgrund:</strong> Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. <strong>Syfte:</strong> Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. <strong>Metod:</strong> Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Analysen resulterade i tre kategorier; ”orsaker till arbetsrelaterad stress”, ”konsekvenser” och ”stressförebyggande åtgärder” med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ”organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress”. Resultatet visade att orsaker till arbetsrelaterad stress beror på flera faktorer som organisatoriska faktorer, otillfredsställande ledarskap och bristande samarbete mellan kollegor och andra yrkeskategorier. Alla dessa omständigheter påverkar omvårdnadsarbetet och sjuksköterskor tvingas prioritera och arbeta under press vilket medför en upplevelse av att inte räcka till, sämre vårdkvalitet samt risk för patientsäkerheten. Detta gör att många sjuksköterskor funderar över att lämna yrket. <strong>Diskussion och konklusion:</strong> Organisatoriska faktorer har en betydande roll i sjuksköterskors upplevelse av stress.<strong> </strong>Åtgärder på flera plan är nödvändiga för att nå en förändring eftersom arbetsrelaterad stress och de efterföljande konsekvenserna som uppstår är ett mångfacetterat problem. Kvantitativ forskning som undersöker hur arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan kan påverka patientsäkerheten, samt huruvida neddragningar i vården verkligen är gynnsamt i längden, är något vi efterlyser.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt på listan över yrken som har den sämsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ”orsaker till arbetsrelaterad stress”, ”konsekvenser” och ”stressförebyggande åtgärder” med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ”organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress”. Resultatet visade att orsaker till arbetsrelaterad stress beror på flera faktorer som organisatoriska faktorer, otillfredsställande ledarskap och bristande samarbete mellan kollegor och andra yrkeskategorier. Alla dessa omständigheter påverkar omvårdnadsarbetet och sjuksköterskor tvingas prioritera och arbeta under press vilket medför en upplevelse av att inte räcka till, sämre vårdkvalitet samt risk för patientsäkerheten. Detta gör att många sjuksköterskor funderar över att lämna yrket. Diskussion och konklusion: Organisatoriska faktorer har en betydande roll i sjuksköterskors upplevelse av stress. Åtgärder på flera plan är nödvändiga för att nå en förändring eftersom arbetsrelaterad stress och de efterföljande konsekvenserna som uppstår är ett mångfacetterat problem. Kvantitativ forskning som undersöker hur arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan kan påverka patientsäkerheten, samt huruvida neddragningar i vården verkligen är gynnsamt i längden, är något vi efterlyser.

I Sverige har alla rätt till en god och patientsäker vård. För att försäkra patienter i Sverige om att de får en patientsäker vård är det därför viktigt att den legitimerade sjuksköterskan utnyttjar kunskap och kompetens på bästa sätt. Vilka faktorer i sjuksköterskans kompetens lägger grunden för en patientsäker vård? Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten. Problemområdet har studerats i form av en litteraturstudie. I resultatet framkom olika faktorer i sjuksköterskans kompetens som påverkade patientsäkerheten, vilka var förmåga att behärska ledarskapsrollen, att kommunicera med medarbetare, evidensbaserad omvårdnad och tekniska hjälpmedel. Hur sjuksköterskan förhåller sig till dessa lägger grunden för en patientsäker omvårdnad.  Vården är en föränderlig bransch där nya rutiner ofta implementeras. Vidare forskning behövs ständigt för att möta morgondagens behov för att uppnå Hälso- och sjukvårdslagens mål om en god och patientsäker vård.

Bakgrund: Rapportering är ett kritiskt moment för att bibehålla en säker vårdkedja för patienterna, dock saknas ofta fasta rutiner för hur rapporteringen ska gå till. Strukturerade rapporter har för avsikt att standardisera överföringen av patientuppgifter och därmed stärka patientsäkerheten. Syfte: Att belysa betydelsen av att använda en strukturerad rapportering av patienter inom sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där studier med flera olika former av strukturerade rapporter granskas. Resultat: Utifrån artikelgranskningen uppkom tre huvudkategorier; Rapporters kvalitet och säkerhet inom vården, Sjuksköterskans roll samt Patientperspektiv. Strukturerade rapporter hade positiv effekt på patientsäkerheten och ledde till en reduktion av antalet vårdincidenter. Rapporterna kunde även ta mindre tid med en strukturerad metod. Sjuksköterskorna upplevde att de fick en ökad förmåga att ta ansvar för patientens vård och att kommunikationen sinsemellan förbättrades. När strukturerade rapporter innefattade patientnära moment fick det patienterna att känna sig mer välinformerade och involverade i sin vård. Diskussion: Trots att strukturerade rapporters olika metoder kan skiljas åt sinsemellan går det att se hur de har positiva effekter på rapporters kvalitet och därigenom vården i stort. Slutsatser: Strukturerade rapporter har visat sig ha betydelse för rapporternas kvalitet. Forskningsområdet är dock nytt och fler studier behövs för att avgöra vilka metoder som ger bäst resultat.

Bakgrund Skiftarbete är ett vanligt förekommande arbetssätt. Inom operationssjukvård består skiftarbete av jour och beredskap. Forskning visar att skiftarbete medför negativa hälsoeffekter.Minskad sömn, långa arbetspass, stressig arbetsmiljö och allvarliga felbehandlingar som kan riskerapatienters liv kan bli ett faktum vid jourarbete. Syfte Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete och dess påverkan på livs- och arbetssituationen samt patientsäkerheten. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor som hade arbetat eller arbetade skift. Studien utfördes på ett sjukhus i Sverige under våren 2012. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlat dataanalyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Utifrån analysen formulerades tio subkategorier och tre kategorier; Skiftarbete bidrar till enmeningsfull tillvaro, Att arbetsmiljön skiljer sig åt beroende av tid på dygnet, Att eftersträvalikvärdig vårdkvalité under hela dygnet. En fördel med skiftarbete var enligt operationssjuksköterkorna att det gav ledighet på vardagar. De beskrev även att skiftarbete var roligt, omväxlande och bidrog till ett större ansvarstagande. De påtalade även att det var storskillnad på dag- och jourpass. En bättre sammanhållning skapades vid jour. Jourarbete gav trötthet, men deltagarna ansåg inte att det var något hinder för patientsäkerheten. Slutsats Trots att annan forskning visar att skiftarbete orsakar ohälsa framhävde operationssjuksköterskorna i vår studie övervägande positiva aspekter med att arbeta skift.

Vårdyrket ställer höga krav på individen resulterande i en överbelastning som leder till stress och fatigue. Syftet med studien var att beskriva hur stress och fatigue påverkar vårdpersonal och deras arbetsförmåga. För att besvara frågeställningarna gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats där systematiskt uppsökta, vetenskapliga artiklar analyserades. Av resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver påverkan på vårdpersonal och deras arbetsförmåga: Arbetets art, organisation och krav, vårdarens kropp och själ, förlust av kontroll samt att bibehålla vårdarens välbefinnande. Roterande skiftarbete och hög arbetsbelastning är de största bidragande faktorerna till stress och fatigue. En negativ inverkan kan ses på psykisk och fysisk hälsa, likväl som på arbetsförmåga och patientsäkerhet. Den slutsats som dras är att stress och fatigue är ett problem inom vården som har konsekvenser för både personal och patienter.

<p>Ett identifierat riskområde inom hälso- och sjukvården är hantering av läkemedel och för att höja patientensäkerheten bör läkemedelshanteringen säkerställas. Vi har i en kvalitativ studie genom att använda flera olika metoder, så kallad triangulering, undersökt och beskrivit processen delning av läkemedel inom slutenvården. Vårt syfte var att identifiera risker och förbättringsmöjligheter och genom en fallstudie på två vårdavdelningar har vi kunnat identifiera skillnader i arbetssätt mellan vårdavdelningarna men också mellan sjuksköterskorna. För informationshantering i processen använder sig båda vårdavdelningarna av läkemedelsmodulen i vårdinformationssystemet Cosmic. Delningsprocessen på de studerade vårdavdelningarna fungerar bra men vi har kunnat identifiera förbättringsmöjligheter i den tekniska utrustningen, det vårdadministrativa systemet samt i organisationen och dess kvalitetsarbete. För att uppnå en hög patientsäkerhet är det av stor vikt att informationsflödet fungerar optimalt i delsystemen och i relationen mellan dem vilket kan uppnås genom en övergripande kvalitetssäkring där ett systemsynsätt appliceras. Med ett effektivt ledningssystem kan organisationer arbeta med ständiga förbättringar och prioritera de ur patientsäkerhetssynpunkt viktigaste åtgärderna.</p>

<p>Vårdyrket ställer höga krav på individen resulterande i en överbelastning som leder till stress och fatigue. Syftet med studien var att beskriva hur stress och fatigue påverkar vårdpersonal och deras arbetsförmåga. För att besvara frågeställningarna gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats där systematiskt uppsökta, vetenskapliga artiklar analyserades. Av resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver påverkan på vårdpersonal och deras arbetsförmåga: <em>Arbetets art, organisation och krav, vårdarens kropp och själ, förlust av kontroll </em>samt <em>att bibehålla vårdarens välbefinnande.</em> Roterande skiftarbete och hög arbetsbelastning är de största bidragande faktorerna till stress och fatigue. En negativ inverkan kan ses på psykisk och fysisk hälsa, likväl som på arbetsförmåga och patientsäkerhet. Den slutsats som dras är att stress och fatigue är ett problem inom vården som har konsekvenser för både personal och patienter.</p>

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är förknippat med komplikationer som kan få allvarliga följder för den drabbade patienten. Miljön, det vill säga temperaturen i operationssalen, kan bland andra vara en bidragande orsak till perioperativ hypotermi. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur temperaturen i operationssalen påverkade patientens kroppstemperatur under den perioperativa processen samt om patienten har uppnått normotermi två timmar postoperativt. Detta för att säkerställa att inte miljön, i detta fall temperaturen i operationssalen, äventyrar patientens säkerhet. Metod: En kvantitiv prospektiv longitudinell kohortstudie utfördes där vilken en definierad grupp människor följs över tid. Denna studieform används då man vill följa en grupp och se om det sker någon förändring över tid avseende en eller flera variabler. Designen innebär att data samlas in framåt i tiden och samma variabel mäts flera gånger på samma individ. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av IBMs SPSS där chitvå-test användes för de kategoriska variablerna. Ålder och antal uppmätta kroppstemperaturregistreringar under operationen analyserades med oberoende t-test. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att temperaturen i operationssalen inte påverkar patientens kroppstemperatur. Det fanns ingen skillnad i hur mycket patienten sjönk i kroppstemperatur under operationen beroende på om operationssalens temperatur var 21°C eller 20°C, inte heller avseende huruvida patienten uppnått normotemi (≥ 36 °C) två timmar postoperativt. Slutsats: Föreliggande studie visade att temperaturen i operationssalen inte hade någon signifikant påverkan på patientens kroppstemperatur avseende hur mycket patienten sjönk under operationen eller huruvida patienten uppnått normotermi två timmar postoperativt. Dock visade resultatet att hypotermi förekom i den perioperativa processen, framför allt vid två seanser; i förberedelsefasen samt efter avslutad operation på väg till uppvakningsavdelningen.

När ambulanssjuksköterskan träder in i traumarummet förväntas en rapport ske som belyser den prehospitala situationen och patientens tillstånd. Det föreligger ett växande krav på god överrapportering för att arbeta för en bättre patientsäkerhet och arbetsmiljö. Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse vid överrapportering på traumarummet. Åtta respondenter intervjuades och resultatet bröts upp i tre huvudkategorier och två till fyra underkategorier utifrån en induktiv design av Lundman och Hällgren Granheim. Utifrån ambulanssjuksköterskornas upplevelser kunde flera grunder till hotad patientsäkerhet identifieras; avsaknad av erfarenhet hos ambulanssjuksköterskan, avsaknad av struktur i rapporten, samtstörningar under överrapportering. Vidare sågs momentet att "stå i fokus" under överrapporteringen upplevas olika utifrån erfarenhet. Besatts erfarenhet, upplevdes situationen att stå i fokus som positiv, det efterfrågades att tydligt få reda på vem traumaledaren var, att alla befann sig på plats och att ambulanssjuksköterskan hade ordet. Vid mindre erfarenhet kunde momentet att stå i fokus upplevas som stressande och i högre grad innebära en redovisning av vitalparametrar än ett prehospitalt sammanfattande intryck. Patienten blev då också i lägre grad delaktig i vården eftersom mer tid lades på att förbereda överrapporteringen. Studien styrker tidigare studier om vikten av strukturerad överrapportering och behovet av erfarenhet för att uppleva större trygghet i överrapportering och i arbetet med att göra patienten mer delaktig. Att framarbeta en rutin med en och samma struktur för överrapportering accepterad från både traumateam och ambulans skulle kunna tänkas minska missförstånd, avbrott i rapporteringen samt minska risken för att viktig information missas.