SAMMANFATTNING En akutmottagning är en organisation uppbyggd för att ta hand om den akut sjuka patienten, vårda, stabilisera dennes tillstånd, behandla och bedriva kvalitativ vård i det akuta skedet. En trend ses världen över med ett ökat patientinflöde till våra akutmottagningar, vilket ställer högre krav på organisationen. Crowding är ett uttryck som beskriver en situation på akutmottagningar vilken innebär att antalet patienter överstiger det maximala antal som verksamheten kan hantera. Crowding behöver nödvändigtvis inte enbart vara högt patientantal utan beskrivs även som vårdtyngd, överbeläggning och arbetsbelastning. Befintliga resurser räcker ej till för att möta det ökade behovet av vård. Detta kan leda till ett sämre patientflöde, längre vårdtider på akutmottagning samt högre arbetsbelastning på akutmottagningen. Syfte med denna studie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av och vid crowding på akutmottagningen. Den metod som valdes var en litteraturöversikt. Studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades. Resultatet bygger på 18 vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 2007- 2017, insamlade från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Google Scholar och bearbetade med en integrerad analysmetod. Resultatet påvisade att sjuksköterskornas upplevelse var att crowding gav en påverkan på flera områden. De beskrev en försämrad arbetsmiljö och en högre arbetsbelastning. På grund av tidspress var de tvungna att utföra flera arbetsuppgifter simultant och ha ansvar för flertalet patienter samtidigt. De behövde ständigt omprioritera sina uppgifter och kände att de hade brist på kontroll över situationen under rådande crowding. Även sjuksköterskans egen hälsa blev ansatt när arbetsbelastningen blev för hög. De upplevde även att de inte hade möjlighet att arbeta enligt sjuksköterskans kärnkomptetenser och etiska koder vilket medförde konsekvenser för patienterna. Patientsäkerheten uppfattades hotad. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att crowding är ett komplex dilemma som påverkar sjuksköterskans arbetssituation, hens egen hälsa och välbefinnande samt även får konsekvenser för vården av patienterna på akutmottagningen. Nyckelord: Crowding, Akutsjukvård, Sjuksköterskor, Upplevelse, Patientsäkerhet / ABSTRACT An emergency department is an organization constructed to take care of the acutely ill patient. The work includes stabilizing critically ill patients, treat when possible and conduct qualitative care in the acute phase. All around the world, a trend with an increasing number of patients seeking medical care and number remaining within the emergency departments is noticeable. This increases the demand on the organization. Crowding is an expression which describes a situation in the emergency department and means that the number of patients exceeds the capacity of the department. Crowding isn't necessarily defined only as a high number of patients present at the same time. It can also be described as high workload with a high burden of care. The resources available are not enough to meet the increased demand of care. This can lead to a decrease in patient-flow, an extended length of stay at the emergency department for patients and a higher staff workload. The aim with this study was to illustrate the nurses' experience of crowding in the emergency department. The method of choice was a literature review. Qualitative, quantitative and mixed method studies were all included. The result consists of 18 scientific articles, published 2007-2017, collected from the databases CINAHL Complete, PubMed and Google Scholar and then were processed with an integrated method of analyzis. The result suggests that nurses at the emergency departments experience that crowding affects several areas in and of their work. They described a deterioration in their working environment and a higher workload. Because of time pressure they had to perform several work tasks simultaneously and be responsible for many patients at the same time. During crowding they constantly had to reprioritize their tasks and felt that they had no control over the situation. The wellbeing of the individual nurse also was affected when the workload was high. They experienced poor possibility to perform according to code of conduct and ethical principles of nursing, and this lead to consequences for the patients. The patientsafety was percieved threatened. The conclusion of this literature study is that crowding is a complex dilemma which affects the worksituation of nurses, the health and wellbeing of nurses and it lead to consequences for the care of patients in the emergency department. Keywords: Crowding, Emergency care, Nurse, Experience, Patient safety

Bakgrund: Bristfällig kommunikation inom vården leder till 100 000 vårdskador i Sverige varje år.Informationsöverföring i form av rapportering av patienter är en stor del av sjuksköterskans yrke. I börjanav varje arbetspass sker en rapport om patienterna på sjukhusavdelningar. Bedside- rapportering är en typav rapportering som sker vid patientens sängkant och kommunikationen är en nyckelkomponent irapporteringen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera sjuksköterskans upplevelse avinformationsöverföring i form av bedside- rapportering i omvårdnadsarbetet, inom den somatiskaslutenvården. Metod: I denna litteraturöversikt har forskning sammanställts gällande sjuksköterskorsuppfattningar om bedside- rapportering, 11 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Resultat: Ensammanställning av de inkluderade artiklarna resulterade i fem teman. Förbättrad prioritering av arbetet,hinder vid informationsöverföring, övning främjar utövande, bedside- rapportering inkluderar patientenoch upplevelse av säkrare vård. Diskussion: Bedside- rapportering har visat sig ha en positiv påverkan påsjuksköterskors upplevelser av graden av patientsäkerhet och patientinkludering, dock finns det en delhinder i att rapportera vid patientens sängkant. Bedside- rapportering upplevs ha en positiv effekt gällandepersoncentering inom slutenvården. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att det är positivt när patienternafår vara delaktiga i sin egna vård, vilket bedside- rapportering bjuder in till. Sjuksköterskor upplever ävenatt vården blir säkrare. Det finns för lite forskning inom detta område och det bör forskas mer för att kunnageneralisera resultatet. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

Bakgrund: Patientsäkerhet avses vara ett skydd mot vårdskador. Patienter utsätts ändå för vårdskador till följd av brister i patientsäkerhet. Som sjuksköterska finns ett ansvar att arbeta patientsäkert och undanröja risker som påverkar patientsäkerhet. Problem: Patienter påverkas negativt om patientsäkerhet inte efterföljs. De far illa, erhåller vårdskador och tappar förtroendet till hälso- och sjukvård. Syfte: Att kartlägga faktorer som påverkar patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012). Åtta artiklar med kvantitativ ansats och fyra med kvalitativ ansats har studerats. Resultat: Tidsbrist, övertid och låg bemanning är faktorer som leder till att arbete lämnas ogjort och ses utgöra risk för patientsäkerhet. Sjuksköterskor som är missnöjda med sitt arbete utgör risk för patientsäkerhet. Händelserapportering främjar patientsäkerhet, men sjuksköterskor rapporterar inte alla incidenter. Sjuksköterskor förväntar sig ett tydligt ledarskap där tydliga rutiner, riktlinjer och regler upprättas, men sjuksköterskor behöver även ett egenintresse gällande patientsäkerhet som påverkar utfallet. Slutsats: Ökad bemanning, lägre arbetsbelastning och ett tydligt ledarskap med fokus på patientsäkerhetsarbete främjar patientsäkerhet. En engagerad ledning som lyfter patientsäkerhetsfrågor och möjliggör utbildning i patientsäkerhet kan få sjuksköterskor att rapportera incidenter i ett förbättringsarbete som främjar patientsäkerhet. Missnöje kan förhindras genom långsiktigt förbättringsarbete i verksamheten.

En av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsuppgifter är att tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov och säkerställa patientsäkerheten. God omvårdnad handlar om att främja hälsa och lindra lidande genom att ta del av patientens livsvärld och genom att möta patienten i samtal. Genom mötet och samtalet kan sjuksköterskan skapa en relation med patienten och ge patienten den behövda omvårdnaden. Idag utsätts många sjuksköterskor för stress och hög arbetsbelastning, vilket gör att patientomvårdnaden och patientsäkerheten brister. Den höga arbetsbelastningen gör att omvårdnadsuppgifter blir nedprioriterade och det vårdande mötet mellan patienten och sjuksköterskan uteblir. Detta kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbetsrelaterade stressfaktorer påverkar omvårdnaden av patienter och patientsäkerheten. Studien utgår från tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna är granskade och sammanställda enligt Fribergs metod för litteraturöversikter. I resultatet identifierades två huvudteman med respektive subteman. Sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterade stressfaktorer var kommunikation med patienten och mellan professioner samt tidsbrist. Det framgick även hur sjukhusledningen och organisationen påverkade sjuksköterskans förmåga till omvårdnad och patientsäkerheten genom brist på kontroll och hög arbetsbelastning. Diskussionen belyser problematiseringar och reflektioner om hur omvårdnaden påverkas av till exempel kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan. Skillnader mellan den psykiska och den somatiska vården diskuteras och hur utebliven information till patienten kan påverka patientsäkerheten. Detta lyfts fram men hjälp av vårdvetenskaplig litteratur och artiklar. Även hållbar utveckling tas upp och hur bättre kommunikation på arbetsplatsen skulle kunna reducera sjuksköterskans stressnivå och leda till en patientsäkrare vård.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress drabbar främst personer med ett yrke där kontakt med andra människor är i fokus som personal inom vård och omsorg. Kraven på hälso- och sjukvårdspersonal har ökat vilket har bidragit till upplevelser av höga krav och stress på arbetet. Sjuksköterskans ansvarsområden innefattar att främja individens hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det ingår även att bemöta individen och dess närstående på ett tryggt och respektfullt sätt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Arbetsrelaterad stress kan enligt forskning inte bara påverka sjuksköterskors hälsa utan även ha en inverkan på omvårdnaden av patienten. Syfte: Syftet var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva hur omvårdnadsarbetet påverkas av arbetsrelaterad stress. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom det att omvårdnadsarbetet påverkades av den arbetsrelaterade stress som berodde på tidsbrist. Resultatet visar att arbetsrelaterad stress påverkade omvårdnadsarbetet genom att sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde kommunicera med patienter och dess närstående. Även omvårdnadshandlingar blev försenade eller uteblivna. Omvårdnadsarbetet påverkades även genom att patientens säkerhet hotades. Stress medförde begränsningar i sjuksköterskornas arbete då de inte kunde utföra den vård som de ansåg vara adekvat. Slutsats: Resultatet visar att den omvårdnad som sjuksköterskorna ansåg var adekvat blev påverkad av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Genom en ökad förståelse av hur omvårdnadsarbetet påverkas kan det bidra till en god utveckling inom vårdorganisationen, vilket i sin tur kan gynna patientens omvårdnad.

För många personer är samtalet till larmcentralen en första kontakt med sjukvården. Det är här viktigt att den initiala bedömningen är optimal. Svårigheten är dock att identifiera vårdnivå över telefon. Detta kan innebära att patienter med större vårdbehov än vad som framgår via telefonsamtalet inte identifieras och därför får en lägre triagering. Att undersöka förekomst av undertriage vid Larmcentralens utalarmering av ambulans med ambulanssjuksköterskans prioritering som facit samt hur detta relaterar till ambulanssjuksköterskans bedömning av orsak(ESS kod) och till patientens slutdiagnos. Retrospektiv, kvantitativ observationsstudie (registerstudie) användes som metod. Sex månader under 2015 undersöktes. 14792 journaler granskades i Paratus. 256 av dessa motsvarade syftet. För att nå slutdiagnos undersöktes dessa i Cosmic. I studien nås ett övertriage på 75,2%. Vidare framkom ett undertriage på 1,7 %, där de mest frekvent undertriagerade ESS-koderna var Infektion/Feber, Dyspne samt Bröstsmärta/Bröstkorgssmärta. Åldrarna där det fanns mest undertriage var mellan åldrarna 68-92 år. Gruppen 83-87 år stod ut som åldersgruppen där det fanns flest undertriage. Män undertriagerades mest frekvent 55,9 %. Däremot så i åldersgruppen 83-87 var kvinnor mest frekvent undertriagerade på 59,6 %. De mest förekommande slutdiagnoser visade sig vara infektion och sepsis som stod för 23 % av de totala antal undertriagerade uppdrag. I 75 % av de undertriagerade fallen överensstämde ambulanssjuksköterskans bedömning med läkarens. Tid till behandling kan vara livsavgörande men kan också minska patientens oro och göra världen tryggare för individen.  Rätt prioritetssättning samt att operatören fattar misstanke om allvarlighetsgraden kan vara avgörande för patientens utfall. Patientnyttan med studien är att uppmärksamma var undertriage förekommer, påvisa vikten av rätt behandling vid rätt tid. Studien har nytta, både för larmcentral och ambulanssjukvården.

Bakgrund: Sexuella trakasserier definieras som oönskade sexuella beteenden i fysisk och verbal form. Det sker världen över och sjuksköterskor är en grupp med stor utsatthet. Sexuella trakasserier kan ge konsekvenser i form av psykiskt, fysiskt och emotionellt lidande. Sjuksköterskor ska bidra med omvårdnad för att lindra lidande och främja hälsa och har en skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. För att utveckla en säker vård för patienter krävs en trygg arbetsmiljö för sjuksköterskor. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av sexuella trakasserier i samband med omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline, Pubmed, Psycinfo samt Cinahl och en manuell sökning.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde sig utnyttjade, otrygga och objektifierade på grund av händelserna. Trots det fanns en vilja att förbli professionell och utföra god omvårdnad. Sjuksköterskor tvivlade på sin bedömning av vad som var sexuella trakasserier och försökte finna trygghet på olika sätt.  Slutsats: Att utsättas för sexuella trakasserier är en vardag för många sjuksköterskor världen över. Sjuksköterskor har ett ansvar att utföra ett patientsäkert arbete, att bli utsatt för sexuella trakasserier gör det svårt att förbli professionell. Att känna osäkerhet kring arbetet innebär en risk för patientsäkerheten.

Bakgrund: Patientsäkerhet syftar till att skydda patienterna från att drabbas av en vårdskada. Patientsäkerhetsarbete är en viktig del i sjuksköterskornas arbete där de har ett ansvar i att bedriva en säker vård. Tidigare forskning visar att patienterna inte alltid involveras i deras vård och att detta kan ha negativa följder för patientsäkerheten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patientsäkert. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en beskrivande syntes där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Det framkom två teman i resultatet: Hinder i vårdmiljön och Att utmanas i sitt professionella ansvar som sjuksköterska. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att deras förutsättningar för att kunna ge en patientsäker vård påverkades av brister i den kliniska vårdmiljön. Bristfällig kommunikation och svårigheter med att involvera patienterna kunde också upplevas som ett hinder för att vårda patientsäkert. Slutsats: Hinder i den kliniska vårdmiljön såsom tidsbrist och resursbrist påverkade sjuksköterskornas patientsäkerhetsarbete. Patienternas delaktighet var främst sjuksköterskornas ansvar. Kommunikationen mellan patienterna, sjuksköterskorna och andra professioner var en viktig faktor till att upprätthålla en patientsäker vård.

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Oregelbundna arbetstider har flertalet negativa hälsoeffekter på sjuksköterskan och ökar risken att drabbas av fysiska och psykiska konsekvenser. Cirka var tionde patient som vårdas via slutenvården drabbas av en vårdskada. Detta innebär höga kostnader för samhället och lidande för patienten.  Syfte: Syftet var att belysa konsekvenserna av sjuksköterskors oregelbundna arbetstider på patientsäkerheten. Metod: Litteraturstudien är utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta relevanta artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Artiklarna kvalitetsgranskades med Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Resultatet är baserat på nio kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och en tabell; Risker och uppkomst av vårdskador och Brister i omvårdnaden.  Slutsats: Litteraturstudien påvisade negativa effekter på patientsäkerheten till följd av oregelbundna arbetstider. De främsta konsekvenserna var medicinska fel och försämrad vårdkvalité.