The dissertation examines the ethics of staff in perioperative care. The aim was to analyze the errors that occur during surgery, to determine the participants in perioperative care who commit these mistakes, and to analyze the reasons why these errors occur. The theoretical part deals with the concept of security from different perspectives of patient safety in surgery, and the international guidelines that direct it. The situation in the Czech Republic in terms of care for patient safety in surgery is also described. One chapter deals with the autor's internship in operating rooms in Sweden. Using the results of observations, the empirical part of the dissertation analyzes the actual behaviour of staff in perioperative care during surgery against the binding documents that ensure safe perioperative care. It also sets out the reasons that lead to non-compliance of health and safety regulations in perioperative theatres. In conclusion, I suggest steps that would help to improve the situation. Key words Perioperative care, safety, security, pacient pafety, medical ethics, nursing ethics

Bakgrund: Generell anestesi och operation kan skapa oro för familjen. Förståelsen för familjens upplevelser under sitt barns anestesi är essentiell för att den anestesiologiska omvårdnaden skall kännas trygg för hela familjen. Barnet verkar känna oro över den okända miljön och osäkerheten den kan bidra till, trygghet för barnet verkar grunda sig i att ha familjemedlemmar närvarande. Familjemedlemmar har således sannolikt en stor inverkan på barns sjukvård och med rätt förutsättningar kan de skapa en trygghet i en annars otrygg och steril miljö, för barnet och för varandra. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser i samband med barns anestesi. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med familjefokuserad omvårdnad (FFO) som teoretisk referensram. Analysen är gjord enligt Bettany-Saltikov och McSherrys metod. Tolv artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultat: Faktorer som delaktighet, information innan och under operation, väntetiden och anestesisjuksköterskans förmåga att anpassa miljön och informationen till familjen var starkt kopplade till upplevelsen av anestesi. Information om vad som ska hända, när och hur ter sig vara viktigt för en ökad trygghetskänsla för familjen. Slutsats: Studien gav ökad förståelse för familjens betydelse för varandra och familjens betydelse för den anestesiologiska omvårdnaden. En fördjupad insikt i eventuella förbättringsmöjligheter för att vården skall bli så bra som möjligt. Anestesisjuksköterskor bör se familjen som en självklar del i den anestesiologiska omvårdnaden. / Background: General anesthesia and surgery can create a concern for the family Understanding the family's experiences during their child's anesthesia is essential so that the anesthesiologic care feel safe for both the whole family. The child seems to worry about the unknown and the uncertainty it contributes to. The child’s sense of security often seems to be based on having members of the family present. Family members are therefore likely to have a major impact on children's healthcare and with the right conditions, the family can create a security in an otherwise unsafe and sterile environment. Purpose: The purpose of the study was to describe the family's experiences in connection with children's anesthesia. Method: The study is a systematic literature review with family-focused nursing (FFO) as a theoretical frame of reference. The analysis is done according to Bettany-Saltikov and McSherry's method. Twelve articles were included after quality appraisal. Result: Factors such as participation, information before and during surgery, the waiting time and the ability of the anesthesiologist to adapt the environment and information to the family were strongly linked to the experience of anesthesia. Information about what will happen, when and how seems important for an increased sense of security for the family. Conclusion: The study gave a deeper understanding of the importance of the family for each other and the importance of the family for the health care system. An in-depth insight into possible improvement opportunities to make the care as good as possible. The anesthetist should include the family as a natural part of anesthesiologic care.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i vården och är något som både kan motivera människor till att prestera bättre men även ha en negativ inverkan på individen. För operationssjuksköterskan kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljö, teammedlemmar och från den egna yrkesrollen. Stressen kan få negativa följder både fysiskt och psykiskt för operationssjuksköterskan och leda till att patientsäkerheten inte kan upprätthållas. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stress perioperativt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att stress är vanligt förekommande och påverkar operationssjuksköterskan på flera sätt. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier: Faktorer i operationsenheten, Samarbetet i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stress hos operationssjuksköterskan bland annat kan härledas till organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet samt operationssjuksköterskans specifika roll. När operationssjuksköterskan är stressad ökar risken för misstag vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultatet i denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssjuksköterskans situation och leda till ökat välbefinnande. / Bakgrund: Stress är vanligt i vårdorganisationen och är något som både kan motivera människor att prestera bättre men som också kan ha en negativ inverkan på individen. För operationssalens sjuksköterska kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljön, teammedlemmarna och från deras egen yrkesroll. Stress kan få negativa konsekvenser både fysiskt och psykiskt för operationssalens sjuksköterska och leda till att patientsäkerheten inte upprätthålls. Sikta: Syftet var att utforska operationssalar sjuksköterskors erfarenheter av stress i den perioperative vården. Metod: En systematisk litteraturgenomgång i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet bygger på en analys av elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Studieresultatet visar att stress är vanligt och påverkar operationssalens sjuksköterska på flera sätt. Resultaten presenteras i tre huvudkategorier: Faktorer i operationssalenheten, Samarbete i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stressen i operationssalen sjuksköterska beror på organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet, liksom operationssalen sjuksköterskans specifika roll. När operationssalens sjuksköterska är stressad ökar risken för misstag, vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultaten av denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssköterskesjuksköterskornas situation och leda till ökat välbefinnande.

Bakgrund: Vid generell anestesi uppnås medvetandeförlust vilket leder till att andningscentrum slås ut. En av anestesisjuksköterskans kärnkompetenser är säker vård, vilket innebär att kunna identifiera, bedöma och förebygga risker som kan förekomma vid anestesi. I en preoperativ luftvägsbedömning kan förväntad svår luftväg identifieras men det råder ingen samstämmighet över vilka undersökningar som är säkrast att använda. Genom att sätta ord på anestesisjuksköterskors erfarenheter kan den tysta kunskapen om fenomenet “preoperativ luftvägsbedömning” bli synliggjord och möjlig att dela med andra. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av preoperativ luftvägsbedömning. Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats användes. Nio anestesisjuksköterskor intervjuades med öppna frågor. Data analyserades med beskrivande innebördsanalys. Resultat: Tre innebördsteman framkom: Helhetsbedömning - från delar till helhet, Känsla av säkerhet skapar trygghet samt Lärande genom erfarenheter. Konklusion: Helhetsbedömningen bygger på bakgrund, klinisk blick och klinisk undersökning. Bedömningen leder till förberedelse och ökad säkerhet. Varje patientfall bidrar till ett lärande. Tyst kunskap finns i preoperativ luftvägsbedömning och att behärska konsten handlar om att lära sig se och utveckla den kliniska blicken genom reflektion av erfarenheter. / Background: General anesthesia leads to loss of consciousness and respiratory function. One of the anesthesia nurse's core competencies is safe care, which means being able to identify, assess and prevent risks that may occur during anesthesia. In a preoperative airway assessment, the expected difficult airway can be identified, but there is no agreement on which examinations are safest to use. By verbalizing the experiences of anesthesia nurses, the tacit knowledge about the phenomenon “preoperative airway assessment” can be made visible and possible to share with others. The Aim: To describe anesthesia nurses' experiences of preoperative airway assessment. Methods:A qualitative method with phenomenological approach was used. Nine anesthesia nurses were interviewed with open-ended questions. Data were analyzed with descriptive analysis. Results: Three themes of meaning emerged: Overall assessment - from parts to the whole, Sense of security creates safety and Learning through experiences.Conclusion: The overall assessment is based on background, clinical gaze and clinical examination. It leads to preparation and increased security. Each patient contributes to learning. Tacit knowledge is found in preoperative airway assessment, mastering the art is about learning to see and develop the clinical gaze through reflection of experiences.

Abstract The perioperative operating room (OR) is a highly complex, fast-paced environment where countless transactions must be executed with efficiency, speed, and accuracy, and where mistakes of any kind could lead to adverse patient outcome, injury, or death. The surgeon, as leader of the procedure and the OR team, sets the overall climate of the OR and determines how willing (or unwilling) team members are to speak up about potential errors or unsafe patient conditions. This exploration of the relationship between perioperative surgeon leadership style and OR team member job satisfaction fills a gap unaddressed in the literature using items from The Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) and the Safety Attitudes Questionnaire- OR version (SAQ-OR). The MLQ has been used to confirm the intersection of transformational leadership style and positive team behavior in the perioperative surgical OR. The SAQ has proven reliable and valid in the OR for the domain of job satisfaction as measured by OR team members. In this study, 227 OR team members were recruited from LinkedIn professional groups and Facebook groups and completed an electronic survey. Data were analyzed using multifactor regression analyses. Results indicated that passive avoidant surgeon leadership style had the only significant relationship to OR team member job satisfaction. The importance of this study is apparent in findings suggesting that when leaders work to improve their interactions in ways that increase team members' job satisfaction, they improve team members' health, well-being, and overall life satisfaction.

In addition to cancelations and delays of needed surgical procedures, serious or fatal complications can occur when patients with low health literacy do not comply with preoperative instructions. The purpose of this quality improvement project was to provide more insight about ways to decrease on cancelled and delayed surgical procedures in low health literacy patients' due to noncompliance with preoperative fasting instructions. The project was informed by the reach, effectiveness, adoption, implementation, and maintenance model (King, D. K., Glasgow, R. E., and Leeman-Castillo, B. (2010). The project question centered on whether health literate preoperative fasting instructions could decrease cancellations and delays of surgical procedures in low health literate patients. The project setting was conducted at a doctor's office. Interventions and changes to the preoperative instruction sheet were evaluated by using the preoperative communication checklist (POCC) which was developed for this project study. A 3-month pre-post POCC intervention design was used to evaluate changes in the numbers of cancelled and delayed surgical cases among 30 low health literate patients at a local community physician's office. The Newest Vital Sign which is a health literacy skill level assessment tool developed by Pfizer (2012), was used to assess patient health literacy. 30 (13 women and 17 men) who were aged 17-75 were enrolled. Pre-intervention, the and cancellation rate was 16.67%. Post intervention, there was a zero percent cancellation rate. This project has potential to produce positive social change by empowering patients with health literacy instructions for better understanding of what is being asked of them when having surgical procedures. This knowledge may result in better patient outcomes.

Bakgrund: Hög arbetsbelastning och stress inom den perioperativa vården är några av de faktorer som påverkar patientsäkerheten. Tidigare forskning har visat att perioperativ personal upplever stress i olika grad, vid olika tidpunkter och av olika orsaker beroende på profession. Den medicintekniska utvecklingen som har skett under 2000-talet har lett till en ökad effektivitet på operationer och vårdförlopp. Det resulterar i ett ökat flöde på patienter både inom elektiv och akut kirurgi. Det ställs högre krav på personalen att hantera avancerad utrustning och att hinna med mer under kortare tid. Syfte: Att undersöka upplevelsen av stress inom det perioperativa teamet under det perioperativa förloppet. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med enkäter och ett mätinstrument. Datainsamlingen resulterade i 134 ifyllda enkäter från tre operationsenheter som analyserades deskriptivt. Resultat: Resultatet visar överlag en låg nivå av stress, men skillnader kan ses mellan perioperativa professioner under de olika faserna. Upplevelsen av stress skattades högre på operationer som pågick längre. Tidspress och problem med utrustning bidrog till stress, liksom brist på erfarenhet och patientens tillstånd innan och under operation. Slutsats: Denna studie har gett en inblick i hur och när de olika medlemmarna i det perioperativa teamet upplever stress. Studiens resultat påminner om vikten av att ha förståelse och respekt för det perioperativa teamets olika upplevelser om stress. / Background: High workload and stress in perioperative care are some of the factors that affect patient safety. Perioperative staff experience stress to varying degrees, at different times and for different reasons depending on the profession. The medical technology development that has taken place during the 2000s has led to an increased efficiency of operations and care processes. This results in an increased flow of patients in both elective and emergency surgery. Staff experience higher demands related to handle advanced equipment and to achieve more in less time. Aim: To investigate the experience of stress within the perioperative team during the perioperative process.  Method: A quantitative cross-sectional study conducted through questionnaires and with a measuring instrument and descriptively. Findings: The results generally show a low level of stress, but differences can be seen between the perioperative staff members during the different phases. The experience of stress was rated higher on operations that lasted longer. Time pressure and problems with equipment contributed to stress, as well as lack of experience and the patient's condition before and during surgery. Conclusion: This study has provided an insight into how and when thedifferent members of the perioperative team experience stress. The results of the study remind us of the importance of having an understanding and respect for the perioperative team's different experiences of stress.

The dissertation examines the ethics of staff in perioperative care. The aim was to analyze the errors that occur during surgery, to determine the participants in perioperative care who commit these mistakes, and to analyze the reasons why these errors occur. The theoretical part deals with the concept of security from different perspectives of patient safety in surgery, and the international guidelines that direct it. The situation in the Czech Republic in terms of care for patient safety in surgery is also described. One chapter deals with the autor's internship in operating rooms in Sweden. Using the results of observations, the empirical part of the dissertation analyzes the actual behaviour of staff in perioperative care during surgery against the binding documents that ensure safe perioperative care. It also sets out the reasons that lead to non-compliance of health and safety regulations in perioperative theatres. In conclusion, I suggest steps that would help to improve the situation. Key words Perioperative care, safety, security, pacient pafety, medical ethics, nursing ethics

Bakgrund: De flesta anestesisjuksköterskor kommer någon gång under sitt arbetsliv uppleva en kritisk händelse perioperativt, som orsakar stressymptom och som potentiellt kan påverka personens förmåga att omhänderta patienten. Flera studier undersöker faktorer som kan höja eller minska patientsäkerheten. En av faktorerna som påverkar patientsäkerheten är stress. Personer som utsätts för akut stress kan fixera sig på en specifik händelse och inte se helheten av problemet. Tidigare forskning har visat att en välfungerande arbetsgrupp med god kommunikation kan minska stressnivåerna inne på operationssalen och därmed bidra till ökad patientsäkerhet. Coping har även i tidigare forskning visats vara en viktig del av återhämtning efter en akutsituation.   Syfte: Syftet är att belysa anestesisjuksköterskors upplevelser av stress vid en akut situation perioperativt. Metod: Kvalitativ studie med kvalitativa enkäter som insamlingsmetod. Resultat: Sju subkategorier resulterade i tre kategorier. Subkategorierna Stress i lagom dos, När stressande situationer omvandlas till lärdomar och När balansen brister resulterade i kategorin Söker efter en god balans. Subkategorierna Vikten av kommunikation och Vikten av att inse sina begränsningar resulterade i kategorin Samverkan i team. Subkategorierna Vikten av stöd från kollegor och Att använda sig av individuella copingstrategier resulterade i kategorin Utrymme för återhämtning. Slutsats: God kommunikation och gott teamarbete på operationssalen är grundläggande för att uppnå bästa möjliga resultat under en akut situation. Anestesisjuksköterskor som utsätts för negativ stress bör även få möjligheten att kunna återhämta sig efter en sådan händelse.

Bakgrund: Patienter med kolorektalcancer vårdas enligt enhanced recovery after surgery (ERAS) vårdprogram. ERAS är ett evidensbaserat vårdprogram som syftar till att effektivisera och förbättra vårdkvalitén genom hela den perioperativa vårdprocessen. Den perioperativa dialogen är nyckeln till god vårdrelation inom ERAS för att motverka vårdlidande. Operationssjuksköterskans funktion är betydelsefull i vårdandet av dessa patienter. Syfte: Belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kolorektalkirurgi inom ERAS vårdprogram perioperativt. Metod: En kvalitativ studie där åtta operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser av att vårda patienter enligt ERAS vårdprogram var positivt. ERAS vårdprogram ansågs vara strukturerat och effektivt. ERAS resulterade i total optimering hos patienter som ska genomgå kolorektalkirurgi. Flera fördelar kunde identifieras med ERAS vårdprogrammet dock framkom det att operationssjuksköterskornas delaktighet var minimal. Däremot hade operationsteamets samverkan en central betydelse i arbetet med ERAS vårdprogram. Konklusion: Arbetet och resultaten inom kirurgisk vård har förbättrats avsevärt efter implementeringen av ERAS. ERAS skapar goda förutsättningar för patienterna i deras vård. / Background: Patients with colorectal cancer gets treatment within the ERAS program. It is an evidence-based program with the purpose of making the care more effective through the perioperative process. The perioperative dialogue is the key to a good care relationship within the ERAS to counteract care suffering. The role of the operating room nurse is significant in the care of these patients. Aim: The perioperative experience from operating room nurses when they are taking care of patients with colorectal cancer within the ERAS program. Method: A quality based study with interviews from eight operating room nurses. Collected data which was analyzed with the help of a quality based content analysis.  Result: the experience of taking care of patients within ERAS were positive by the informants. ERAS is considered being a structured and effective program. It resulted in an optimization with patients undergoing colorectal surgical. A lot of positive things were identified within ERAS, although the participation of operating room nurses were minimal. However were the cooperation of the surgical team important within the ERAS program.  Conclusion: The work and result within surgical care has improved significantly since the introduction of ERAS. The program creates good conditions for patients in healthcare.