No description available.

Introduktion/Bakgrund: För att systematiskt kartlägga palliativa patienters symtom så rekommenderas att vårdpersonal använder sig av bedömningsinstrument. Ett av de rekommenderade bedömningsinstrumenten i Nationell vårdplan för palliativ vård, är Edmonton Symptom Assessment System, ESAS. Syfte: Syftet var att beskriva effekten som användningen av ESAS har vid palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie har genomförts i enlighet med Polit och Becks (2017) nio steg. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att inhämta data som sedan kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2017) granskningsmallar. Induktiv ansats användes. Studiens resultat utgjordes av 13 artiklar som i sin tur ledde till fyra kategorier. Resultat: ESAS kunde identifiera flera symtom, medförde att symtom inte förbisågs och påvisade symtomkluster. Instrumentet var ett samtalsstöd och medverkade till en mer personcentrerad vård. ESAS träffsäkra symtombedömning leder till mer personcentrerad vård. Fyra kategorier identifierades; “Öppnar upp för samtal,” “Personcentrerad symtombedömning,” “Stöd vid symtomhantering och fördelning av resurser” och “Förbättrad livskvalitet.” Slutsats: ESAS erbjuder systematik vid bedömningar, vid uppföljning av symtom samt vid utvärdering av interventioner. Användningen av ESAS minskar risken för att förbise symtom. Bedömningar leder till tidigare implementering att palliativa behandlingar samt reducerar risken att utveckla långvariga problematiska symtom. Bedömningar med ESAS kan leda till en mer skräddarsydd symtomhantering och ökad livskvalitet.

Introduktion: Palliativ omvårdnad syftar till att tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov, samt ge närstående stöd i sorgearbetet. Inom palliativ cancervård genomgår sjuksköterskan den palliativa transitionen genom vilken de utvecklas från att vara mer uppgiftsorienterad och styrda av rutiner, till att ha ett mer holistiskt synsätt och kunna överblicka de komplexa behoven patienten och dess anhöriga har.   Syfte: Syftet var att utforska hur sjuksköterskor inom onkologisk palliativ vård arbetar för att tillgodose behov hos cancerpatienter i livets slutskede och deras närstående, samt att undersöka om det går att urskilja mönster avseende sjuksköterskornas arbetssätt beroende hur lång arbetslivserfarenhet sjuksköterskorna har inom onkologisk vård.    Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av sexton sjuksköterskor med olika lång arbetslivserfarenhet av palliativ omvårdnad inom onkologisk vård.    Huvudresultat: Sjuksköterskor prioriterar att lindra symtom såsom smärta och ångest, och kommunicerar med patienter och närstående för att upptäcka behov. Personcentrerad vård är i fokus hos sjuksköterskorna oavsett hur lång arbetslivserfarenhet de har. Sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet är mer lyhörda och flexibla samt känner sig tryggare i sina bedömningar. Sjuksköterskor med kortare yrkeserfarenhet uppgav att tidsbrist leder till att de inte hinner utföra omvårdnadsåtgärder som patienterna är i behov av.   Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar med cancerpatienter i palliativ vård har ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och närstående oavsett hur lång arbetslivserfarenhet de har. Sjuksköterskor med kortare arbetslivserfarenhet är i behov av mer stöd och handledning för att kunna utvecklas i sin yrkesroll och tillgodose patienters och närståendes behov.    Nyckelord: Onkologi, palliativ omvårdnad, sjuksköterska, transition / Introduction: Palliative care aims to meet the patient's physical, mental, social and existential needs, as well as provide relatives with support in the grieving process. In palliative cancer care, the nurse undergoes the palliative transition through which they develop from being more task-oriented and guided by routines, to having a more holistic approach and being able to oversee the complex needs of the patient and their relatives.   Aim: The aim was to explore how nurses in oncological palliative care work to meet the needs of cancer patients at the end of life and their relatives, and to investigate whether it is possible to distinguish patterns regarding the nurses' working methods depending on how long work experience the nurses have in oncology.   Method: Qualitative method with semi-structured interviews of sixteen nurses with different lengths of work experience of palliative care in oncology care.   Main results: Nurses prioritize relieving symptoms such as pain and anxiety and communicate with patients and relatives to identify needs. Person-centered care is the focus of the nurses, regardless of how long their work experience they is. Nurses with longer professional experience are more responsive and flexible and feel more confident in their assessments. Nurses with shorter professional experience stated that lack of time leads to them not having time to perform nursing measures that patients need.   Conclusion: Nurses who work with cancer patients in palliative care have a professional approach towards patients and relatives regardless of how long work experience they have. Nurses with shorter work experience are in need of more support and guidance in order to develop in their professional role and meet the needs of patients and relatives.   Keywords: Oncology, palliative care, nurse, transition

Bakgrund: Tack vare en mer avancerad hemsjukvård har den palliativa vården utvecklats, vilket gör det möjligt för fler människor att dö i det egna hemmet. Palliativ vård handlar inte endast om patienten, utan involverar även de anhöriga. Det övergripande målet för palliativ vård är att patienten och den anhörige upplever god livskvalitet till livets slut. De anhörigas närvaro är betydelsefull, inte endast för patienten utan även för vårdarna. De anhöriga befinner sig i en mycket påfrestande situation och det är viktigt att vårdare har kunskap om vad de anhöriga upplever och hur man kan stötta de anhöriga i deras situation. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av delaktighet i samband med palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: 2 kategorier framkom ur studien. Delaktighet ger anhöriga upplevelsen av att få vardagen att fungera och Anhörigas delaktighet bidrar till personcentrerad vård. Det blev en drastisk förändring i livet för de anhöriga. Det var inte bara hemmet som förändras i och med all teknisk utrustning och hjälpmedel som patienten behövde. De anhörigas livsförändringar gjorde att det sociala livet fick lida. Tankar kring existentiella frågor dök upp när man levde så nära inpå döden och det var viktigt för de anhöriga att vårdarna kunde se och lyssna även på deras behov. En god kommunikation var viktigt för att de anhöriga skulle våga prata om sina egna behov, tankar och åsikter. Slutsats: Det viktigaste för de anhöriga var att kommunikationen, stödet och informationen fungerade mellan alla parter. Fungerade dessa delar så byggdes en god relation mellan parterna och man fick en god tillit till vården. Samarbetet blev bättre och de anhöriga kände sig som en i teamet. / Background: Thanks to more advanced home care, palliative care has developed into making it possible for more people to die in their own homes. Palliative care is not just about the patient, but also it also involves the families. The overall objective of palliative care is the patient and the relative experience good quality of life to the end of life. The family's presence is significant, not only for the patients but also for the caregivers. The families are in a very stressful situation and it is important that caregivers have the knowledge of what the families are experiencing and how to support the families in their situation. Aim: To highlight the relatives' experiences of participation in the context of palliative care at home. Method: A literature review based on 11 scientific articles by a qualitative approach. Result: Two categories emerged from the study. Participation gives the families the perception of getting everyday-living work and Relatives participation contributes to person-centered care.It was a drastic change in the families lives. It was not just the home as such that changed with all the technical equipment and aids the patient needed. Existential issues appear when you live close to death and it was important to the families that their need of being seen and heard, received attention by the caregivers. Good communication was important for the relatives, in order to dare to talk about their needs, thoughts and opinions. Conclusion: The most important thing for the families was that the communication, support and information worked out well between all parties. When these parts worked well, it built a good relationship between the parties and led to good trust in health care. The collaboration became better and the relatives felt as a part of the team.

Sexualitet i vården är ett relativt outforskat ämne, speciellt inom palliativ vård. I alla vårdsammanhang är det viktigt att patienter ses som individer och samtliga av deras behov ska mötas. Bland dessa behov glöms ofta sexualiteten bort, särskilt hos personer i behov av palliativ vård. Detta arbete är därför mycket viktigt att utföra. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om palliativ vård med fokus på sexualitet, ur detta syfte kom sedan tre frågeområden; Patienters syn på sexualitet, Vårdpersonals syn på sexualitet och Påverkan på relationen mellan partners. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade i tio artiklar med olika metodologiska ansatser som användes i analysen. Analysen resulterade i tio kategorier, den fortsatta sexualiteten, begränsningar, viljan att ämnet tas upp, attityder, att prata om sexualiteten, ansvarsfråga, kunskap, kommunikation, begränsningar och förluster samt behov av stöd. Det som främst framkom i resultatet var brist på kunskap hos vårdpersonal, att sexualitet är ett känsligt och svårt ämne för både personal och patient samt att par inom palliativ vård upplever det svårt att få vara ensamma. Resultatet diskuterades utifrån litteratur om värdighet. Interventioner som sågs kunna hjälpa sjuksköterskor att ta upp ämnet sexualitet var Ex-PLISSIT samt rutiner. De slutsatser som kan dras av arbetet är att sjuksköterskor behöver mer kunskap om sexualitet, att rutiner för hur ämnet ska tas upp bör finnas. Möjlighet för par att vara nära varandra och möjlighet till avskildhet ska ges. En sjuksköterska ska alltid se patienten som hel individ med dennes autonomi och värdighet.

Bakgrund: Palliativ omvårdnad inriktar sig på att öka livskvalitet hos patienter och deras anhöriga när en sjukdom inte längre går att bota. Syftet med palliativ omvårdnad är att lindra smärta oavsett om den är fysisk, psykisk eller andlig. I den palliativa omvårdnaden i hemmet har sjuksköterskan en viktig uppgift i att möta patienten för att det ska bli en god omvårdnad. Därför kan det vara av intresse att få en fördjupad kunskap om sjuksköterskors upplevelse av att ge palliativ omvårdnad i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier: Relationens betydelse, upplevelsen av att vara i patientens hem, stödets betydelse och upplevelser kring döendet. Slutsats: Relationen var en viktig del i omvårdnaden eftersom den bidrar till att sjuksköterskorna inte känner sig ensamma. Relationen kan bidra till att sjuksköterskorna tänker på sina patienter på fritiden då de blir påverkade av deras patienters lidande. Som det framkom i resultatet så upplevde vissa sjuksköterskor att det fanns en bristande kunskap inom palliativ omvårdnad vilket kan förbättras med olika former av stöd då en tillräcklig kunskap och stöd kan ses som en trygghet. Även fast sjuksköterskorna arbetade med döendet dagligen så var synen på döendet olika då sjuksköterskornas medvetenhet om döden hade en betydande del. En begränsad tid i arbetet kan vara ett hinder då sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid för varje patient vilket gjorde att arbetet kunde upplevas som stressande. En ökad kunskap och förståelse om sjuksköterskor skulle kunna bidra till att den palliativa omvårdnaden i hemmet blir bättre.

<p>Abstrakt</p><p>Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer.</p><p>Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt.</p><p>Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007.</p><p>Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet. Psykosociala problemen som föräldrar upplevde var rädslan inför deras barns död samt stressen över att inte kunna hjälpa sitt sjuka barn. Många föräldrar ville vårda barnet själva hemma så att det vanliga livet kunde fortsätta.</p><p>Diskussion: Det är viktigt att vårdpersonal visar att de bryr sig, ger information som kan förstås samt ge informationen med medkänsla. För att familjen lättare ska klara av situationen behöver de mycket stöd från familj, vänner och personal. Stödet är viktigt när föräldrarna valt att vårda sitt barn i hemmet, trots att det är stressande och skrämmande.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Vårdpersonalen har en viktig funktion i omvårdnaden av närstående till palliativt sjuka patienter. Den palliativa vårdsituationen var ofta en ny upplevelse för de närstående. Vårdpersonalens uppgift var därmed att ge aktuell information samt se till att närstående blev delaktiga i vården.<strong> Syftet: </strong>Med litteraturstudien var att<strong> </strong>belysa vårdpersonalens stöd till närstående samt beskriva vilka behov närstående hade i palliativ vård. <strong>Metod: </strong>Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien. <strong>Resultat: </strong>Det<strong> </strong>framkom att vårdpersonal och närstående ansåg att de viktigaste funktionerna var att<strong> </strong>ge och få stöd. Närstående önskade information och kunskap om den svårt sjukes tillstånd samt sjukdomsförlopp. Slutligen visade resultatet att det var viktigt när personalen tog sig tid att lyssna och tala med de närstående samt att alla parter var delaktiga i de beslut som togs. <strong>Diskussion: </strong>Genom stöd från vårdpersonalen blev den svåra situationen för de närstående hanterbar. Den viktiga informationen ledde till begriplighet över den nya situationen, där delaktigheten i vården av den svårt sjuke skapade en meningsfullhet för de närstående. <strong>Konklusion: </strong>Vårdpersonal borde få mer kunskap och träning i att ge information och omvårdnad till närstående för att kunna tillgodose deras behov.</p><p> </p>

<p>Palliativ omvårdnad av patienter med cancer ställer höga krav på</p><p>sjuksköterskan eftersom det måste finnas ett känslomässigt och</p><p>personligt engagemang. Där den traditionella medicinen inte är</p><p>tillräcklig kan komplementär behandling som taktil massage vara</p><p>ytterligare ett redskap för sjuksköterskan att använda vid</p><p>symtomlindring av oro och ångest. Ur ett fysiologiskt perspektiv</p><p>aktiverar massagens gynnsamma effekter kroppens antistressystem och</p><p>psykologiskt främjas den mellanmänskliga kontakten. Syftet med</p><p>litteraturstudien var att belysa den taktila massagens effekter för</p><p>lindring av oro och ångest samt skapa närhet, som komplement för</p><p>sjuksköterskan i den palliativa omvårdnaden av patienter med cancer. I</p><p>litteraturstudien som genomfördes användes tolv vetenskapliga artiklar.</p><p>Resultatet i litteraturstudien visar att taktil massage har en gynnsam</p><p>effekt på symtomen oro och ångest hos patienter med cancer i livets</p><p>slut. Inom dagens forskning råder en brist gällande effekten av taktil</p><p>massage som symtomlindring av oro och ångest. Fler studier krävs för</p><p>skapandet av evidens gällande den taktila massagens effekter på</p><p>symtomen oro och ångest.</p>

Abstrakt Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer. Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007. Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet. Psykosociala problemen som föräldrar upplevde var rädslan inför deras barns död samt stressen över att inte kunna hjälpa sitt sjuka barn. Många föräldrar ville vårda barnet själva hemma så att det vanliga livet kunde fortsätta. Diskussion: Det är viktigt att vårdpersonal visar att de bryr sig, ger information som kan förstås samt ge informationen med medkänsla. För att familjen lättare ska klara av situationen behöver de mycket stöd från familj, vänner och personal. Stödet är viktigt när föräldrarna valt att vårda sitt barn i hemmet, trots att det är stressande och skrämmande.