Begreppet ”palliativ” kommer från det latinska begreppet ”pallium” som betyder mantel och innebär lindrande vård istället för kurativ eller botande. Palliativ vård innebär inte enbart att ge stöd och omsorg till patienten utan även till de närstående. Omvårdnad av patienter som är döende kan vara psykiskt påfrestande och påverka sjuksköterskan både privat och i sin yrkesroll. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där elva artiklar analyserades. Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; sjuksköterskans yrkesroll, faktorer som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och faktorer som påverkar den palliativa omvårdnaden samt tretton underkategorier. Sjuksköterskorna valde att bemästra sin arbetssituation antingen genom att involvera sig i patienten eller distansera sig. Det framkom flera olika faktorer som försvårade den palliativa omvårdnaden, bland annat brist på utbildning. Sammanfattningsvis visade denna studie att sjuksköterskan påverkas av att arbeta inom palliativ omvårdnad, men på olika sätt beroende på tidigare arbetserfarenhet och personliga egenskaper. / The conception of ”Palliative” originates from the Latin concept “Pallium” which means relieving care which differentiates from curative care. Palliative care does not only focus on the patient’s wellbeing and comfort but also the intimates. Nursing of dying patients could be mentally trying and affects both the nurses’ private life and its professional role. The purpose of the study was to describe the nurses’ experiences from nursing patients in a palliative final phase. The method that has been used in this thesis is a systematic literature study where eleven articles have been analyzed. The result is presented on the basis of three categories; the nurse’s occupational role, factors that affect the nurse’s wellbeing and factors that influence the palliative nursing together with thirteen subcategories. The nurses in the study chose to manage its professional role in this field either by engage or shun the patient. Several factors were discovered that complicated the palliative nursing, for instance lack of education. The study concludes that the nurse was influenced by exercising palliative nursing. However, previous work experience and personal characteristics determines the way the nurse is affected.

Bakgrund: Vid palliativ vård ligger fokuset på patienten, medan anhöriga kommer i andrahand. Det är viktigt att de inte åsidosätts eftersom de utgör ett stort stöd och ger trygghetoch kärlek till den sjuke. I Sverige har det blivit vanligt att familjen tar hand om den döende i hemmet med stöd från hälso- och sjukvård. För många är detta en självklarhet,medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigvårdarens upplevelser av att vårda en närstående med cancer i livetsslutskede i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Studien resulterade i femhuvudkategorier: (1) Vill vara närvarande, (2) Osäkerhet och rädsla en del av vardagen, (3)Otillräcklig information, (4) Stöd från vårdpersonalen är betydelsefullt och (5) Upplevelser av psykisk och fysisk påfrestning. Resultat: Resultatet visar att anhörigvårdare i allmänhetär outbildade inom området, vilket kan leda till att de känner sig osäkra och rädda för att göra fel. Anhörigvårdarna upplever att informationen som ges angående den sjukessjukdom och behandling som otillräcklig. Information och stöd från vårdpersonalenuppfattas som mycket viktig. / Background: In palliative care the focus is on the patient, while relatives are perceived as being of secondary importance. It is, however, important that they are not set aside as they are a great support and provide security and love for the sick. In Sweden, it has become common for the family to take care of the terminally ill at home with support of health care services. For many, this is a natural choice, while for others it can mean big sacrifices. Aim: The aim of this study was to illustrate the experience that the carers have in caring for terminal cancer patients in the final stages of their illness in the home. Method: The method was a qualitative literature review. The study resulted in five main categories: (1)Want to be present, (2) Uncertainty and fear in day to day work, (3) Insufficient information, (4) Support from health professionals is important and (5) Experiences of mental and physical stress. Result: The result shows that carers are generally uneducated in the field, which can lead to feelings of insecurity and fear of making mistakes. Carers often feel that the information provided about the relatives’ illness and treatment is inadequate and that the information and support from health professionals is perceived as very important.

Palliativ omvårdnad av patienter med cancer ställer höga krav på sjuksköterskan eftersom det måste finnas ett känslomässigt och personligt engagemang. Där den traditionella medicinen inte är tillräcklig kan komplementär behandling som taktil massage vara ytterligare ett redskap för sjuksköterskan att använda vid symtomlindring av oro och ångest. Ur ett fysiologiskt perspektiv aktiverar massagens gynnsamma effekter kroppens antistressystem och psykologiskt främjas den mellanmänskliga kontakten. Syftet med litteraturstudien var att belysa den taktila massagens effekter för lindring av oro och ångest samt skapa närhet, som komplement för sjuksköterskan i den palliativa omvårdnaden av patienter med cancer. I litteraturstudien som genomfördes användes tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet i litteraturstudien visar att taktil massage har en gynnsam effekt på symtomen oro och ångest hos patienter med cancer i livets slut. Inom dagens forskning råder en brist gällande effekten av taktil massage som symtomlindring av oro och ångest. Fler studier krävs för skapandet av evidens gällande den taktila massagens effekter på symtomen oro och ångest.

Bakgrund: Vårdpersonalen har en viktig funktion i omvårdnaden av närstående till palliativt sjuka patienter. Den palliativa vårdsituationen var ofta en ny upplevelse för de närstående. Vårdpersonalens uppgift var därmed att ge aktuell information samt se till att närstående blev delaktiga i vården. Syftet: Med litteraturstudien var att belysa vårdpersonalens stöd till närstående samt beskriva vilka behov närstående hade i palliativ vård. Metod: Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien. Resultat: Det framkom att vårdpersonal och närstående ansåg att de viktigaste funktionerna var att ge och få stöd. Närstående önskade information och kunskap om den svårt sjukes tillstånd samt sjukdomsförlopp. Slutligen visade resultatet att det var viktigt när personalen tog sig tid att lyssna och tala med de närstående samt att alla parter var delaktiga i de beslut som togs. Diskussion: Genom stöd från vårdpersonalen blev den svåra situationen för de närstående hanterbar. Den viktiga informationen ledde till begriplighet över den nya situationen, där delaktigheten i vården av den svårt sjuke skapade en meningsfullhet för de närstående. Konklusion: Vårdpersonal borde få mer kunskap och träning i att ge information och omvårdnad till närstående för att kunna tillgodose deras behov.

Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet. I resultatet finns många olika faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete av palliativa patienter i en mångkulturell vårdsituation. Resultatet delades upp i tre huvudkategorier: kulturell kommunikation, kulturell medvetenhet/kunskap och kulturella skillnader/behov. För att kunna ge patienter med annan kulturell bakgrund en palliativ omvårdnad med hög kvalitet behövs medvetenhet och kunskap hos sjuksköterskan om deras specifika behov. Utvidgad utbildning och diskussion behövs i ämnet och svenska empiriska studier som belyser dessa patienter och anhörigas behov. Det är nödvändigt att både den specialiserade palliativa vården och övrig vård tar del i både forskning och utbildning, eftersom palliativa patienter från andra kulturer finns inom de flesta specialiteter.

Bakgrund Palliativ vård beskrivs ha sitt ursprung från hospicerörelsen. Palliativ vård är ett förhållningssätt med syftet att förbättra livskvaliteten och anpassa vården till varje individs behov. Syfte Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ omvårdnad. Metod Studien hade en beskrivande design och metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline, Amed och PsycINFO. Totalt användes nio artiklar till litteraturstudien. Analysen var inspirerad av en innehållsanalys. Resultat Kategorierna i resultatet var: Vikten av en god kommunikation, betydelsen av samverkan med patienten och familjen samt sjuksköterskan inom palliativ vård. Kommunikation var en central del i resultatet. Att spendera tid och kommunicera med patienten i palliativ fas och dennes familj ansågs förbättra vården. Det var viktigt för sjuksköterskorna att leva i nuet. Palliativ omvårdnad beskrevs vara känslomässigt utmattande och krävde egna reflektioner. Slutsats Ökad erfarenhet hos sjuksköterskan ledde till bättre bemötande och omvårdnad. Ytterligare forskning kan behövas för att utveckla sjuksköterskors sätt att vårda patienter i palliativ fas. Genom personlig och professionell utveckling kan sjuksköterskan utföra en bättre omvårdnad av patienten i palliativ fas.   Nyckelord Erfarenhet, Hospice, Kommunikation, Palliativ omvårdnad och Sjuksköterskor

<p>Bakgrund: Vid palliativ vård ligger fokuset på patienten, medan anhöriga kommer i andrahand. Det är viktigt att de inte åsidosätts eftersom de utgör ett stort stöd och ger trygghetoch kärlek till den sjuke. I Sverige har det blivit vanligt att familjen tar hand om den döende i hemmet med stöd från hälso- och sjukvård. För många är detta en självklarhet,medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigvårdarens upplevelser av att vårda en närstående med cancer i livetsslutskede i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Studien resulterade i femhuvudkategorier: (1) Vill vara närvarande, (2) Osäkerhet och rädsla en del av vardagen, (3)Otillräcklig information, (4) Stöd från vårdpersonalen är betydelsefullt och (5) Upplevelser av psykisk och fysisk påfrestning. Resultat: Resultatet visar att anhörigvårdare i allmänhetär outbildade inom området, vilket kan leda till att de känner sig osäkra och rädda för att göra fel. Anhörigvårdarna upplever att informationen som ges angående den sjukessjukdom och behandling som otillräcklig. Information och stöd från vårdpersonalenuppfattas som mycket viktig.</p> / <p>Background: In palliative care the focus is on the patient, while relatives are perceived as being of secondary importance. It is, however, important that they are not set aside as they are a great support and provide security and love for the sick. In Sweden, it has become common for the family to take care of the terminally ill at home with support of health care services. For many, this is a natural choice, while for others it can mean big sacrifices. Aim: The aim of this study was to illustrate the experience that the carers have in caring for terminal cancer patients in the final stages of their illness in the home. Method: The method was a qualitative literature review. The study resulted in five main categories: (1)Want to be present, (2) Uncertainty and fear in day to day work, (3) Insufficient information, (4) Support from health professionals is important and (5) Experiences of mental and physical stress. Result: The result shows that carers are generally uneducated in the field, which can lead to feelings of insecurity and fear of making mistakes. Carers often feel that the information provided about the relatives’ illness and treatment is inadequate and that the information and support from health professionals is perceived as very important.</p>

Årligen avlider cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 % är i behov av palliativ vård. Den palliativa vården bedrevs tidigare till större del på sjukhus men forskning påvisar att fler idag önskar att dö i det egna hemmet. I takt med att befolkningen blir äldre ökar kraven på den palliativa vården. För att kunna ge palliativa patienter omvårdnad av god kvalitet är det viktigt att sjuksköterskan innehar fördjupad kunskap kring arbetets innebörd. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra palliativ omvårdnad i hemmet. En systematisk litteraturstudie genomfördes och elva kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes ut. Resultatet mynnade ut i fyra kategorier: Vårda i någon annans hem, Samspel med patienten och dess anhöriga, Vårdorganisationens påverkan på omvårdnaden samt Stöd och teamarbete. Resultatet visade att omvårdnad i patienters hem ansågs vara ett privilegium men krävde mycket från sjuksköterskornas egna känslor. Samarbete och goda relationer mellan sjuksköterska, patient och anhöriga var viktiga faktorer för god omvårdnad. Stress och tidsbrist påverkade omvårdnaden negativt medan samarbete i team upplevdes positivt. Att få stöd ansågs även viktigt. Ytterligare forskning kring vårdformen krävs för att synliggöra de krav och utmaningar sjuksköterskan ställs inför, samt för att främja omvårdnad av god kvalitet. / Approximately 90 000 people die annually in Sweden, and 80 % are in need of palliative care. Palliative care was previously mostly conducted in hospitals. Research today shows that more people wish to die in their own homes. As the population gets older the demands for palliative care are increasing. In order to provide palliative care of good quality, it’s important that the nurse has knowledge about the meaning of the work. The aim was to describe nurses' experiences of performing palliative care in the home. A systematic literature review was conducted and eleven qualitative scientific articles were selected. The result culminated in four categories: Nursing in another person’s home, Interaction with the patient and their next-of-kins, The caring organization’s impact on the nursing care and Support and teamwork. The result showed that nursing in the patient’s home was seen as a privilege but demanded a lot from the nurses' own feelings. Cooperation and good relations between the nurse, patient and their next-of-kins were important factors for good care. Stress and lack of time affected the care negatively, while cooperating in teams was experienced positively. To get support was also seen as an important part. Further research about this caring form is required to make the demands and challenges of the nurse visible, as well as to promote care of good quality.

<p>Begreppet ”palliativ” kommer från det latinska begreppet ”pallium” som betyder mantel och innebär lindrande vård istället för kurativ eller botande. Palliativ vård innebär inte enbart att ge stöd och omsorg till patienten utan även till de närstående. Omvårdnad av patienter som är döende kan vara psykiskt påfrestande och påverka sjuksköterskan både privat och i sin yrkesroll. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där elva artiklar analyserades. Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; sjuksköterskans yrkesroll, faktorer som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och faktorer som påverkar den palliativa omvårdnaden samt tretton underkategorier. Sjuksköterskorna valde att bemästra sin arbetssituation antingen genom att involvera sig i patienten eller distansera sig. Det framkom flera olika faktorer som försvårade den palliativa omvårdnaden, bland annat brist på utbildning. Sammanfattningsvis visade denna studie att sjuksköterskan påverkas av att arbeta inom palliativ omvårdnad, men på olika sätt beroende på tidigare arbetserfarenhet och personliga egenskaper.</p> / <p>The conception of ”Palliative” originates from the Latin concept “Pallium” which means relieving care which differentiates from curative care. Palliative care does not only focus on the patient’s wellbeing and comfort but also the intimates. Nursing of dying patients could be mentally trying and affects both the nurses’ private life and its professional role.</p><p>The purpose of the study was to describe the nurses’ experiences from nursing patients in a palliative final phase. The method that has been used in this thesis is a systematic literature study where eleven articles have been analyzed. The result is presented on the basis of three categories; the nurse’s occupational role, factors that affect the nurse’s wellbeing and factors that influence the palliative nursing together with thirteen subcategories. The nurses in the study chose to manage its professional role in this field either by engage or shun the patient. Several factors were discovered that complicated the palliative nursing, for instance lack of education. The study concludes that the nurse was influenced by exercising palliative nursing. However, previous work experience and personal characteristics determines the way the nurse is affected.</p>

Bakgrund:Majoriteten av de patienter som avlider i Sverige varje år till följd av cancer vårdas vid sin död på sjukhus. Många erhåller palliativ vård som innebär medicinska behandlingar eller omvårdnadsåtgärder i livets slutskede. Ett holistiskt förhållningssätt hjälper patienter att uppleva god livskvalitet i livets slutskede och uppnå en god död. Tidigare studier har påvisat svårigheter att tillgodose patienter på sjukhus en optimal palliativ omvårdnad. Via patienters upplevelser kan den omvårdnaden utvecklas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av palliativ omvårdnad på sjukhus vid cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar som framkom efter systematiska databassökningar i Cinahl och PubMed. Dessa granskades med HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, analys genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Följande sex kategorier framkom; Betydelsen av kontroll i livets slutskede, Upplevelsen av ensamhet, Den gode vårdaren och lojala patienten, Att vara beroende, Vikten av kontinuitet och Bibehålla sin självständighet. Resultatet visade att sjukhuset kunde vara en trygghet men att den palliativa omvårdnaden överlag präglades negativt av en stressig miljö där patienterna upplevde både ökad självständighet och ökat beroende. Diskussion: Arbetet bedöms tillförlitligt och verifierbart då datainsamling och analys är redovisat och kontinuerligt utvärderat i grupp. Pålitligheten stärks av att förförståelsen är redovisad. Resultatet bedöms överförbart till en sjukhuskontext, men kanske inte till patienter med andra diagnoser. Resultatet bidrar till ökad kunskap inom området palliativ omvårdnad. Tre huvudfynd belyses som påvisar en bristande holistisk omvårdnad relaterat till bland annat tidsbrist, ett medicinskt fokus samt okunskap hos vårdpersonalen angående palliativa omvårdnadsbehov.