Bakgrund: Årligen är cirka 20 miljoner barn världen över i behov av någon form av omvårdnad i livets slutskede. All vård av barn skall vara utformad så att särskild hänsyn tas till barnets bästa. Sjuksköterskans uppgifter vid vård i livets slutskede är att lindra lidande, tillgodose familjens behov samt att bemöta familjerna med respekt, värdighet, medkänsla och med hänsyn till patientens integritet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Tio resultatartiklar inhämtades och bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman. Huvudtemana var: positiva och negativa känslor, kommunikativa utmaningar och behov av stöd och utbildning. Sjuksköterskorna betonade att arbetet med barn i livets slutskede gav såväl positiva som negativa känslor. Flera sjuksköterskor upplevde brist på tillräcklig utbildning och stöd. Konklusion: Sjuksköterskornas upplevelser visade att omvårdnaden av barn i livets slutskede kunde vara givande, trots tuffa och sorgfyllda situationer. För att förbättra sjuksköterskornas upplevelser är det av stor vikt med en ökad kunskap och utbildning, specifikt inom kommunikation, samt förbättrade möjligheter till stöd på en organisatorisk nivå. / Background: Every year approximately 20 million children worldwide are in need of some form of end-of-life care. All care involving children must be designed so that the best interest of the child is considered. The nurse’s responsibilities in end-of-lifecare are to alleviate suffering, fulfill the family’s needs and approach them with respect, dignity, compassion and integrity. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for children at the end of life. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach. Ten result articles were selected and examined using content analysis. Result: The analysis resulted in three main themes with associated sub-themes. The main themes were: positive and negative emotions, communicative challenges and a need for support and education. The nurses emphasized that end-of-life care of children induced both positive and negative emotions. Several nurses experienced a lack of knowledge and support. Conclusion: The nurses’ experiences showed that caring for children at the end of life could be rewarding, despite the sorrow and tough situations. To improve the nurses’ experiences, it is imperative to increase their knowledge and education, specifically regarding communication, and improving the opportunities for support at an organizational level.

Background: Nurses have a key role in end-of-life care. This type of care can be complex and demanding where nurses may experience ethical dilemmas and difficulties in dealing with the patient's suffering. In society, there are different approaches to death where euthanasia is a controversial and debated topic. Aim: The purpose of this study was to describe factors of importance to the nurse's experience of euthanasia. Method: The study is a general literature review based on 12 scientific articles. Result: The result was presented in two main themes and six categories: Nurses attitudes presented with the categories: individual life philosophy, life experiences and moral dilemmas and communication presented with the categories: nursing relationship, teamwork and participation in the euthanasia care. Conclusion: Personal values could create inner conflicts, moral dilemmas and difficulties in managing these types of patients. An open and non-judging communication was important to maintain personalized care. Collaboration in the working team was essential to combat negative feelings related to euthanasia. / Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Denna typ av vård kan vara komplext och krävande där sjuksköterskan bland annat kan uppleva etiska dilemman och svårigheter med att hantera patientens lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som har betydelse för sjuksköterskans upplevelse av dödshjälp. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två teman samt sex kategorier: Sjuksköterskans synsätt med kategorierna: individuell livsåskådning, livserfarenhet samt moraliska dilemman och Kommunikation med kategorierna: samarbetet i vårdteamet, samarbetet i vårdrelationen samt delaktighet i dödshjälpsprocessen. Slutsats: Personliga värderingar kunde skapa inre konflikter, moraliska dilemman och svårigheter med att hantera denna patientgrupp. Öppen och icke dömande kommunikation var viktig för att bibehålla personcentrerad vård. Samarbetet i vårdteamet var essentiellt för att motverka negativa känslor kring dödshjälp.

No description available.

Bakgrund Ett barns död kan verka som något av det svåraste en familj skulle kunna gå igenom. Det drabbade barnets ålder och utveckling är beroende av dennes upplevelse, men även hur föräldrar och syskon agerar gentemot barnet. De drabbade barnen ges palliativ vård, vars syfte är att symtom- och smärtlindra i syfte att förbättra livskvalitet i livets slutskede. Vården anses vara lämplig för de med en allvarlig eller livshotande sjukdom och finns till för att stödja patienten och dennes familj i slutstadierna av sjukdomsförloppet. En sjuksköterskas bemötandet och agerande är även viktigt då det kommer till hur kring den drabbade och dennes familj upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser inför och i samband med sitt barns död. Metod För denna studie valdes litteraturöversikt som metod, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod användes. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat Hur en familj upplever sitt barns förestående död och död beror på erfarenheter och åsikter om hur ett liv definieras. Kommunikation visade sig var en bärande pelare både i förhållande till vården, men även det sjuka barnet. Föräldrars delaktighet i stora beslut hade betydelse för upplevelsen, så även vårdplatsen, oavsett om den var i hemmet eller på sjukhus. Familjernas känslor var en stor del av upplevelsen där två återkommande känslor var rädsla och hopp. Slutsats En viktig slutsats är att alla familjer upplever sitt barns förestående död på olika sätt och behöver stöd på olika sätt. Öppenhet och ärlighet visade sig var bärande komponenter för att kunna möta familjerna i dessa svåra situationer. Fokus bör ligga på bemötande där båda parter ska vara delaktiga och har en möjlighet att känna sig delaktiga

I sjuksköterskans möte med döende patienter samt deras anhöriga uppstår utmaningar och svårigheter. Sjuksköterskan måste kunna agera utifrån sin empatiska förmåga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken betydelse sjusköterskornas empatiska förhållningssätt har inom den palliativa vården. Joyce Travelbee användes som referensram. Hennes omvårdnadsteori bygger på att omvårdnaden är en mellanmänsklig process där sjuksköterskan medverkar i det förebyggande arbete som krävs för att övervinna eller hitta meningen i sjukdom och lidande. Metoden för denna litteraturstudie var av innehållsanalytisk karaktär och den byggde på 12 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att sjuksköterskans empatiska förmåga har betydelse i den palliativa omvårdnaden. Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier: kommunikation, engagemang, tillit och förtroende och slutligen samspel. Sjuksköterskans förmåga att visa empati lägger grunden för patienter och anhörigas tro och hopp att patienten ska leva sin återstående tid så meningsfull som är möjlig. / In the nurse’s meeting with dying patient’s and their relatives there comes up challenges and difficulties. The nurse must be able to act on the basis of her own empathic ability. The aim of this literature review was to illuminate the importance of the nurses empathic relation in palliative care. Joyce Travelbee was used as a theoretical framework. Her nurse theory is based on that the care is an interpersonal process where the nurse takes part in the preventing work which demands to overcome or find the meaning in sickness and suffering. The method used in this literature review has a content analysis approach and is built on 12 research articles. The result shows that the nurse’s empathic ability makes sense in the palliative care. The analyse of the articles resulted in four categories: communication, involvement, trust and confidence and finally teamwork. The nurse’s ability to show empathy sets the ground for patients and relatives faith and hope that the patient will be able to live a meaningful life as possible.

Bakgrund:Hemlöshet resulterar ofta i en signifikant påverkan såväl på livskvalité som förväntad livslängd. Samtidigt är gruppens tillgång till hälso- och sjukvård inkluderat palliativ vård, begränsad. Syfte: Att kartlägga och beskriva de barriärer och strategier som finns för personer som befinner sig i akut hemlöshet att få en god palliativ omvårdnad. Metod: Allmän litteraturstudie med elva artiklar som rekryterades via databaserna Pubmed och Academic Search Premier. Kvalitativa artiklar inkluderades och granskades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Tre övergripande teman identifierades; samtal om döden, socialt nätverk och vårdpersonalens upplevelser samt relation till vårdpersonal. Utifrån dessa övergripande barriärer framkom flera subteman. Flera möjliga strategier finns, exempelvis ett empatiskt bemötande, personcentrerad vård, och stärkning av individens autonomitet. Slutsats:Studien visar att personer i akut hemlöshet möter flera barriärer för att få en god palliativ omvårdnad. Barriärerna kan minskas genom ökad utbildning för sjuksköterskor om sociala determinanters påverkan på hälsan och omvårdnaden, men även ett holistiskt, empatiskt personcentrerat förhållningssätt kan förbättra den palliativa omvårdnaden för akut hemlösa.Klinisk betydelse: Kunskaper från denna studie ska kunna tillämpas av sjuksköterskor i den palliativa vården men även andra vårdenheter där hemlösa befinner sig. / Background: Homelessness often results in a significant impact on both quality of life and life expectancy. At the same time, the group's access to health and medical care including palliative care is limited. Aim: The aim of the study was to map and describe the barriers and strategies that exist for people who are in acute homelessness to get a good palliative care. Method: A general literature study with eleven articles recruited via the databases Pubmed and Academic Search Premier. Qualitative articles were included and reviewed on the basis of a content analysis. Results:Three overall themes were identified; talks about death, social network and the healthcare staff's experiences as well as relation to healthcare staff. Based on these overall barriers, several subthemes emerged. Several possible strategies exist, such as empathic treatment, person-centered care, and strengthening of the individual's autonomy. Conclusion: The study shows that people in acute homelessness face several barriers to get a good palliative care. These barriers can be reduced through increased training for nurses on how social determinants affect health and nursing, but also a holistic, empathically person-centered approach can improve the palliative care for the acute homeless. Clinical significance: Knowledge from this study can be applied by nurses in palliative care, but also by other care units where homeless people are in. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2019</p>

Bakgrund: Önskan att få vårdas hemma vid livets slut ökar bland palliativa patienter. Den välbekanta hemmiljön och möjligheten att få vård av kompetent personal skapar trygghet samtidigt som att brister i personalens kunskap och kommunikation skapar otrygghet hos både patienter och anhöriga. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till palliativa patienter i hemsjukvård. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev att det är fantastiskt att få vara delaktig i vården så nära patienten samtidigt som de ofta möter svåra och känslomässigt tunga situationer. Vidare beskrevs vikten av att verkligen se den individuella patienten och anhöriga, att anpassa sig efter önskningar och påminna sig om att de är gäster i deras hem. Det framkom även att distriktssköterskorna tycker att kunskapen om palliativ omvårdnad är bristande, både hos distriktssköterskor och hemtjänst. De gav förslag på områden där mer kompetens behövs samt önskemål om handledningstillfällen, både under vårdtiden och efter dödsfall. Slutsats: Slutsatsen är att distriktssköterskor efterfrågar utbildning, stöd och handledning inom palliativ hemsjukvård. Ökad kunskap kan bidra till en bättre och mer kvalificerad personcentrerad vård. / Background: The desire to be cared for at home at the end of life is increasing among palliative patients. The familiar home environment and the possibility of receiving care from competent staff create security while deficiencies in the staff's knowledge and communication create insecurity in both patients and relatives. Aim: The aim of the study is to describe district nurses´ experiences of providing care to palliative patients in home care. Method: An empirical qualitative interview study with inductive approach. Result: District nurses´ described that it is fantastic to be able to be involved in care so close to the patient and at the same time they meet difficult and emotionally heavy situations. Further they described the importance of seeing the individual patient and the relatives, adjusting to their wishes and reminding that they are guests in their homes. It also appeared that the district nurses´ think that knowledge of palliative care is lacking, both in district nurses´ and in home care personal. They proposed in areas where more expertise is needed och they also request for counselling opportunities, both during the care period and after death. Conclusion: The conclusion is that district nurses´ demand education, support and guidance in palliative home care. Increased knowledge can contribute to better and more qualified personcentered care

Bakgrund: Cancer är den andra största orsaken till att människor dör världen över. Enligt WHO dog 9,6 miljoner människor i cancer 2018. I takt med att antalet människor som insjuknar i cancer ökar blir även behovet av vård i livets slutskede större samt mer kunskap efterfrågas. Vård i livets slutskede är flerdimensionellt och komplext vilket ställer höga krav på såväl vårdgivare som sjuksköterskor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancerdiagnos i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall och analyserades enligt Forsberg och Wengströms modell för innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Emotioner, Personlig och professionell utveckling, Professionellt stöd och Kommunikation. Konklusion: Den samlade bilden av de granskade studierna visar att vårda patienter med cancerdiagnos i livets slutskede upplevs av sjuksköterskorna som både givande och påfrestande. Vidare är den subjektiva känslan hos sjuksköterskorna något som handlar om den egna existensen och att alltid ha döden närvarande samt att i många avseenden känna sig otillräcklig. / Background: The second leading cause of death globally is cancer. According to WHO 9,6 million people died from cancer in 2018. As the number of people who suffer from cancer diagnosis increases, the need for palliative care and more knowledge increases. End of life care is demanding and complex and therefore it is important to expand our knowledge and illuminate the experiences of nurses who work with patients in the end of life care. Aim: The purpose is to describe the experiences of nurses caring for patients with cancer diagnosis at the end of life. Method: A literature review with a qualitative approach. Literature searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The selected studies were examined by using SBU:s review template for qualitative studies and were analyzed based on Forsberg and Wengström's model for content analysis. Results: In the results four themes emerged, Emotions, Personal and professional growth, Professional support and Communication. Conclusion: The general findings from the selected studies show that end of life care is experienced by the nurses as both rewarding and wearisome. Furthermore, the subjective feelings that concerns the nurses’ own existence and the feeling of death always being present, which gives them a feeling of being inadequate.

Bakgrund: När patientens sjukdom inte längre kan botas övergår behandlingen från kurativ till palliativ. Avsikten med palliativ vård är att främja livskvalitet hos patienten samt närstående och i detta har sjuksköterskan en central roll. Behovet av palliativ vård är stort runt om i världen och det finns stora skillnader i kvalitén, även nationellt. För att möjliggöra en palliativ omvårdnad av högre kvalitet kan det vara förtjänstfullt att sjuksköterskan får en djupare förståelse för patientens behov. Syfte: Att undersöka vad patienterna anser viktigt i god palliativ omvårdnad. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt vilken grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativt ansats. Resultat: Resultatet påvisar att det är viktigt att patientens behov av trygghet, välbefinnande och värdighet uppfylls för upplevelsen av god palliativ omvårdnad. Behovet av trygghet innefattar att vården bör vara lättillgänglig, samordnad och kontinuerlig samt att vårdpersonalen är kompentent och kommunicera på ett rakt och anpassat sätt. Patienterna menar även att en adekvat symtomlindring, en hemlik miljö samt en meningsfull tillvaro är betydelsefullt för att uppleva välbefinnande. Patienterna anser tillika att när deras självständighet och inflytande upprätthålls samt när vårdpersonal uppvisar ett gott bemötande upplever de värdighet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat överensstämmer med palliativa vårdens grundsyn som presenteras i litteraturen och påvisar patientens specifika behov av trygghet, värdighet och välbefinnande. Detta bidrar till ökad förståelse för vikten av ett personcentrerat förhållningssätt då resultatet medvetandegör att behoven hos patienterna är individuella. / Background: The purpose of palliative care is to promote the quality of life of the patient and relatives. The need for palliative care is large around the world and there are large differences in quality. In order to enable high-quality palliative care, it may be beneficial for the registred nurse to gain a deeper understanding of the patient's needs. Aim: To investigate what patients consider important in good palliative care. Method: A Literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach. Results: The results indicates that it is important that the patient's need for security, well-being and dignity must be fulfilled for the experience of good palliative care. The need for security includes that care should be easily accessible, coordinated and continuous, and nursing stuff be competent and communicate in a straightforward and adapted manner. Patients also believe that adequate symptomrelief, a homelike environment and a meaningful life are important for experiencing well-being. Patients believes as well that when they maintaine independence and ascendant as well as when nursing staff show a good attitude, they experience dignity. Conclusion: The results complies with the basic view of palliative care presented in the literature and demonstrate the patient´s specific needs for safety, dignity and well-being. This can provide an increased understanding of the importance of a person-centered approach as the results show that the needs of patients are individual.

Bakgrund Målet med palliativ omvårdnad är att lindra lidande, främja välbefinnande och ge patienter ökad livskvalitet. Det är sjuksköterskan som har det övergripande ansvaret att se till att dessa delar efterföljs. Tidigare forskning belyser patienters och anhörigas upplevelser av palliativ omvårdnad där det framkommer att flertalet brister finns. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ omvårdnad. Metod Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat I analysen framkom tre teman och sju subteman. Första temat, Att erfara känslomässigt engagemang, genererade subteman Meningsfullhet i yrket och Personlig påverkan. Det andra temat, Hinder för god palliativ omvårdnad, genererade subtemanKunskapsbrist och känslan av otillräcklighet och Brister i omvårdnadsarbetet. Tredje temat, Möjligheter för god palliativ omvårdnad, genererade subteman Kunskap i omvårdnadsarbetet, Samarbete i omvårdnadsteamet samt Betydelsen av kommunikation. Slutsats Sjuksköterskor upplevde hinder i den palliativa omvårdnaden genom avsaknad av utbildning inom palliativ omvårdad samt brist i kommunikationen med patienter och derasanhöriga. Även brist på sjuksköterskor upplevdes vilket medförde en känsla av otillräckligheti professionen. Patienter och anhöriga ansåg att sjuksköterskorna var omhändertagande och att omvårdnaden var god, men uppmärksammade även brister i kommunikationen samt atttidsbristen sänkte omvårdnadens kvalitet. / Background The goal of palliative care is to alleviate suffering, promote well-being and give patients an increased quality of life. The nurse has the overall responsibility to ensure that these parts are being followed. Previous research sheds light on patients’ and relatives’ experiences of palliative care, where a lot of deficiencies appears. Aim To describe nurses’ experiences of palliative care. Method Literature study with descriptive synthesis. Results The analysis revealed three themes and eight subthemes. The first theme, To experience emotional commitment, generated subthemes Meaning in the profession and Personal influence. The second theme, Obstacles to good palliative care, generated subthemes Lack of knowledge and the feeling of inadequacy and Deficiencies in the nursing work. The third theme, Opportunities for good palliative care, generated subthemesKnowledge in nursing, Collaboration in the nursing team and Supportive communication. Conclusion Nurses experienced obstacles in palliative care due to a lack of training in palliative care and a lack of communication with patients and their relatives. There was also a shortage of nurses, which led to a feeling of inadequacy in the profession. Patients and relatives considered that the nurses were caring and that the care was good, but also noticed shortcomings in communication and that the lack of time reduced the quality of care.