Bakgrund: Inledningsvis beskrivs den palliativa vårdens historia och dess utveckling sedan 1900-talet. Palliativ vård utgår ifrån fyra hörnstenar som är symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. En central del inom palliativ vård är att arbeta personcentrerat och se personen utifrån ett helhetsperspektiv. Palliativ vård delas in i två faser och övergången i faserna ställs i regel genom ett brytpunktssamtal. I den avslutande fasen, livets slutskede är målet att lindra lidande och bevara patientens funktioner i största möjliga mån. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela patienten eftersom det ofta är komplexa symtom i livets slutskede. Sjuksköterskan bör tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Ett vårdande möte mellan sjuksköterskan och patienten i livets slutskede bygger på respekt, lyhördhet och förståelse. Att möta patienter i livets slutskede ställer höga krav på sjuksköterskan. Att vårda patienter i livets slutskede kan vara svårt för eftersom det väcker egna tankar och känslor kring döden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ omvårdnad för patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar har gjorts. Informationssökningen är gjord i Cinahl Complete och Pubmed. Artiklarna och dess kvalitet granskades med HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen är genomförd tre steg enligt Friberg (2017). Resultat: Ett övergripande tema utformades; Att ge patienter palliativ vård i livets slutskede involverar både sjuksköterskan personligt och professionellt. Därefter formades två huvudtema; Upplevelsen relaterat till sjuksköterskan som person och upplevelsen relaterat till sjuksköterskans profession. Från huvudtemana mynnades fem subteman ut; Att uppleva utmaningar i vårdandet, att uppleva vårdandet givande, att tillgodose värdig vård, att upplevelsen förändras med utbildning och erfarenhet och att uppleva en inre etisk konflikt. Diskussion: Metoden diskuteras enligt begreppen; Trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Av resultatet diskuteras tre intressanta fynd vilka beskrivs som; ”Tidsbristen på vårdavdelningarna kan bidra till att sjuksköterskan upplever skuldkänslor och otillräcklighet vid vård i livets slutskede”, ”En central del av vård i livets slutskede är att tillgodose patientens värdighet” och ”Inre etiska dilemman kan uppstå hos sjuksköterskan när hon står mellan medicinska vårdåtgärder och omvårdnadsåtgärder vid vård i livets slutskede”. Fynden relateras bland annat till Halldórsdóttirs (1996) teori caring and uncaring encounters in nursing and health care och utifrån göra-gott-principen och pliktetiken. Fynden diskuteras även ur ett samhällsperspektiv samt ger förslag på klinisk tillämpning.

No description available.

Bakgrund Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som drabbar omkring 250 personer per år i Sverige. ALS har länge ansetts vara en mycket plågsam sjukdom för den drabbade. Den ovissa framtiden kan skapa en känsla av meningslöshet, ångest och oro. Sjukdomen medför komplexa symtom och ett omfattande omvårdnadsbehov. På grund av den svåra sjukdomsbilden är det avgörande att sjuksköterskan har kunskap och förmåga att bidra till en trygg miljö genom hela sjukdomsförloppet. Det krävs många kompetenser hos sjuksköterskan vid omvårdnaden. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av palliativ omvårdnad för personer med Amyotrofisk lateralskleros. Metod En litteraturöversikt genomfördes och i resultatet inkluderades artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsykINFO. Resultat I resultatet beskrivs sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnaden för personer med ALS. Vid analysen genererades tre huvudteman: att möta patienten i teamsamverkan, personcentrerat stöd i den palliativa processen och vårdrelationens betydelse. Slutsats Resultatet visade att sjuksköterskan utför en komplex omvårdnad som ska tillgodose patientens omvårdnadsbehov samt underhålla en god kontinuerlig kommunikation med patienten. Förmåga att inta ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden var grundläggande. Många personer med ALS kämpar med existentiella besvär och hopplöshet. Därav är det av stor vikt att sjuksköterskan är professionell och trygg i sitt bemötande med personer med ALS.

Demenssjukdomar går ännu inte att bota, åtgärderna med hälso- och sjukvården samt socialtjänstens åtgärder är för att bidra till en god livskvalitet i sjukdomens olika faser och syftar till att underlätta vardagen och livskvalitén för den drabbade och familjen. Vården börutgå ifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syftet med personcentrerat förhållningssätt är att i fokus ha en mer personlig omvårdnad och vårdmiljö samt en förståelse för problem och svårigheter i samband med demenssjukdomen men även se de resurser som finns kvar. Det personcentrerade förhållningssättet genomsyrar den palliativa vården som personer med demenssjukdom behöver i livets slutskede. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan och vårdpersonalen kan uppnå en god vård och symtomkontroll hos patienter med demenssjukdom under den terminala fasen. Frågeställningar utgick ifrån vilka förutsättningar och hinder som finns för att uppnå en godvård och symtomkontroll. Som metod genomfördes en icke systematisk litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycInfo. Vetenskapliga artiklar(n=15) analyserades med integrerad analys i tre steg och resulterade i sex kategorier. De sex kategorierna var: personcentrerad vård, palliativ vård, symtomkontroll, teamet, närståendesamt kunskap. Personcentrerad vård utifrån den palliativa vårdfilosofin behöver implementeras och utvecklas speciellt för personer med demenssjukdom. Den palliativa vården behöver utvecklas för att tillgodose personer med demenssjukdom som är i den terminala fasen för att få optimal livskvalitet, symtomlindring och omhändertagande vid livets slut. Sjuksköterskan och vårdpersonalen har en central roll i omvårdnaden och vården kring personen med demenssjukdom. Studier visar att det finns förutsättningar och hinder i den palliativa vården gällande personer med demenssjukdom jämfört vid andra palliativa sjukdomar som är obotliga. Kunskap och utbildning behövs till vårdpersonalen inom flera professioner. Det framkommer även vikten av att inkludera nära anhöriga vid beslut gällande vårdbegräsningar och vård vid livets slut samt stödja dem under vårdtiden. Personcentrerad vård ska genomsyraden palliativa vården för personer med demenssjukdom för att uppnå god vård och symtomkontroll.

Bakgrund: Cirka 90 000 människor i Sverige avlider årligen. 80% av dem bedöms vara i behov av palliativ vård. Med en ökad befolkning runt om i världen kommer även belastningen på vården att öka och därmed de palliativa insatserna. Närstående blir de primära vårdgivarna när den palliativa omvårdnaden bedrivs i hemmet. Detta medföljer ett betydande ansvar för sin familjemedlems hälsa. Därav är det viktigt att sjuksköterskor har förståelse och kunskap kring närståendes upplevelser av den palliativa omvårdnaden som bedrivs i deras hem.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ omvårdnad i hemmet.  Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med krav på att studierna skulle vara av kvalitativ ansats för att få fram resultat till valt syfte. Nio vetenskapliga artiklar användes till resultatet. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2022a) analysmodell.  Resultat: I resultatet visas fyra olika huvudkategorier följt av underkategorier som identifierades i analysen. Huvudkategorierna är att hantera situationen av att ingå i ett vårdteam, att hantera en förändrad vardag i hemmet, att behöva kämpa för att orka och att mista rätten till sitt eget liv.  Slutsats: Närståendes upplevelser var både av positiv och negativ karaktär gällande den palliativa omvårdnaden i hemmet. Det är av stor vikt att sjuksköterskor arbetar utifrån de fyra hörnstenarna för att involvera närstående i vårdandet samt arbetar för att få ihop familjen som en enhet. Resultatet visar viktiga faktorer som sjuksköterskor kan använda i den kliniska praktiken för att förbättra närståendes upplevelser.

<p>Validerat; 20130414 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Palliativ vård och omvårdnad syftar till att förbättra livskvaliteten hos personer med livshotande och obotlig sjukdom samt deras anhöriga. Allt fler patienter som vårdas palliativt dör på äldreboenden och det ställer krav på kompetens inom hälso- och sjukvården. Den teoretiska referensramen som användes i arbetet var det vårdvetenskapliga begreppet "lidande".Syftet: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av palliativ omvårdnad vid livets slutskede på äldreboenden.Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie med systematisk sökning och integrerad analys.Resultat: Det framkommer flera utmaningar som anhöriga upplevde när en patient vårdas palliativt på äldreboenden. Detta inkluderar brist på kommunikation och information, tids- och kompetensbrist samt känslor av skuld och ansvar. Det upplevdes även väsentligt att få känna tillit och ha goda relationer.Slutsats: I arbetet har det framkommit att tidsbrist hos personal, kommunikationsbrist mellan anhöriga och personal, kompetensbrist inom området, samt upplevda skuldkänslor hos anhöriga är områden som behöver förbättras inom den palliativa vården på äldreboenden.

Bakgrund:Personer med allvarlig och kronisk psykisk sjukdom (SPMI), är en sårbar grupp med hög sjuklighet och dödlighet över genomsnittet. Trots detta är lite känt om dessa personers erfarenheter och behov av palliativ vård. Syfte:Syftet med uppsatsen var att belysa vårdande av psykiskt sjuka patienter med somatisk sjukdom i palliativt skede. Metod:Uppsatsen är en litteraturöversikt. Den huvudsakliga metoden har utgjorts av litteratursökning och analys av relevanta vårdvetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har skett genom en inledande och en egentlig litteratursökning Resultat:Resultatavsnittet har tre teman. Det första temat, aspekter av vårdande, belyser palliativ vård av psykiskt sjuka patienter, symtom på livshotande sjukdom hos patientgruppen, förstärkning av den psykiatriska symtom vid livshotande somatisk sjukdom, upplevelser av smärta samt palliativ psykiatri. Det andra temat behandlar den psykiskt sjuka patientens beslutsförmåga och självbestämmande. Det tredje temat, tillit och kommunikation, handlar om relationen mellan sjuksköterskan och den psykiskt sjuka patienten. Diskussion:Människors omvårdnadsbehov i ett palliativt skede är sannolikt likartade, men alla patientgrupper får inte sina behov tillgodosedda. När det gäller personer med SPMI, får patientgruppen dels otillräcklig vård och dels tillgodoses inte omvårdnadsbehoven. En ökad kunskap om dessa personers ökade risk att dö av somatisk sjukdom och större kännedom om patientgruppens symtom på allvarlig somatisk sjukdom, skulle kunna leda till förebyggande vård och tidigare upptäckt av livshotande sjukdom. / Background: Persons with severe and persistent mental illness (SPMI), is a vulnerable group with high morbidity and mortality above average. Despite this, little is known about these people's experiences and needs of palliative care. Aim: The aim of this paper was to highlight the caring of mentally ill patients with somatic illness in palliative phase. Method: This paper is a literature review. The method consisted of a literature search and analysis of relevant healhtcare scientific papers. Data collection was conducted through an initial and an actual literature search. Results: This section consists of three themes. The first theme, aspects of care, highlights the palliative care of mentally ill patients, symptoms of life-threatening disease, increase of psychotic symptoms, experiences of pain and palliative psychiatry. The second theme consider mentally ill patient's decision-making ability and self-determination. The third theme, trust and communication, discusses the relationship between the nurse and the mentally ill patient. Discussion: Human needs in palliative care is probably similar, but all patient groups do not get their needs fulfilled. Persons with SPMI as a group receive partly inadequate care. A better knowledge of these persons increased risk of death from somatic diseases and better knowledge of symptoms of serious somatic illness, could lead to preventive care and early detection of life-threatening disease.

Bakgrund: Dagens sjukvård är oftast inriktad på att bota och därför kan palliativ omvårdnad vara utmanande för sjuksköterskan som är ovan att arbeta nära döden. Sjuksköterskan har ett ansvar för att en god omvårdnad ska uppnås, även i palliativa situationer. Behovet av palliativ omvårdnad förväntas även öka vilket innebär att det är av vikt att studera hur sjuksköterskan kan ge en god palliativ omvårdnad till patienter som befinner sig i övergång från botande till palliativ vård. Syfte: Att beskriva faktorer som möjliggör att sjuksköterskan kan ge en god omvårdnad till patienter som befinner sig i övergång från botande till palliativ vård i livets slutskede inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt som bygger på 14 vetenskapliga artiklar som söktes fram via databaserna Pubmed, Cinahl samt PsycINFO. Resultat: Vikten av att identifiera och diagnostisera döendet hade betydelse för möjliggörandet av en god palliativ omvårdnad då det ansågs vara betydande för att palliativ vård påbörjades. Ett välfungerande samarbete i teamet hade också betydelse för att kommunikationen var god inom vårdprocessen. Sjuksköterskans attityder till palliativ vård samt hens relation med patienten var även de betydande faktorer för att möjliggöra en god omvårdnad till palliativa patienter. Slutsats: Resultatet visar att en god kommunikation i teamet är av stor vikt för att kunna leverera bra palliativ vård. Faktorer som visade sig underlätta kommunikationen var att vårdlaget arbetar mot gemensamma mål och vårdplaner samt att dessa dokumenterades för att öka kontinuiteten. Det har kunnat påvisats att undervisning om palliativ vård kan göra skillnad och på så sätt säkra att patienten får en bättre vård. / Background: Today's healthcare is usually cure focused and therefore palliative nursing can be challenging for a nurse who is new to work close to death. The nurse has a responsibility in achieving good nursing care, including palliative situations. The need of pallitaive care is expected to rise which means there is a great importance in studying how the nurse can provide good care for patients transitioning from curative to palliative care. Aim: To describe factors that enable the nurse to provide good care to patients who are in transition from curative to palliative care in the end stage of life in the inpatient care. Method: A literature review based on 14 scientific articles who were found at Pubmed, Cinahl and PsycINFO. Results: The importance of identifying and diagnosing dying was important for enabling a good palliative care as it was considered to be significant in order to start palliative care. A well-functioning team-based collaboration also had significance to enable a good communication in the care process. The nurse's attitudes to palliative care and their relationship with the patient were also important factors for enabling good care for palliative patients. Conclusion: The result shows that good communication within the team were of great importance to deliver quality care in a palliative situation. To enable good communication the team should have a common goal, set up goals of care, and be sure to document those in order to maintain continuity. It has been shown that palliative education in the workplace can make a difference so that the patient gets better care.

Bakgrund: Distriktsköterskan inom kommunal hemsjukvård är en central person inom den palliativa vården. Patienter som lider av kronisk hjärtsvikt och är under palliativ vård riskerar att inte få samma behandling eller vård under den sista tiden som andra palliativa patienter. Brist på erfarenhet och utbildning av vårdpersonal samt att ledarskapet i organisationen är en av flera faktorer som påverkar att palliativa hjärtsviktspatienter inte får en skräddarsydd vård. Syfte: Att beskriva distriktsköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter med hjärtsvikt inom den kommunala hemsjukvården. Metod: Kvalitativ design med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; Organisationens påverkan på distriktsköterskornas yrkesutövning med subkategorierna Distriktsköterskornas kompetens, utveckling och teamarbete samt Palliativa vårdens huvudmän och ledarskap. Den andra kategorin; Distriktsköterskornas professionella förhållningssätt med subkategorierna Distriktsköterskans bemötande av patienter och anhöriga samt Distriktsköterskans upplevelse av vårdplaner. Slutsats : Distriktsköterskorna behöver fortbildning för att känna säkerhet och tillfredsställelse i vården av hjärtsviktspatienter och bemötandet av anhöriga. Det är viktigt att stärka och stimulera distriktsköterskornas teamarbete vilket skapar en positiv arbetsmiljö. Dokumentationssystemet för vårdplanerna behöver bli mer lättanvänt och tydligt för att förbättra den palliativa vården för hjärtsviktspatienterna. / Background: District nurses in the community health service are one of the main providers of palliative care. Chronic heart failure patients could suffer from lack of treatment or correct care in comparison to other groups of palliative care patients. Lack of experience, education in health professionals and the leadership within the organisation are one of several factors for palliative chronic heart failure patients to not receive tailor dressed care Aim: To explore district nurses view of caring for palliative chronic heart failure patients in community health service Method : Quality design and interviews were analyzed by a quality content analysis. Result: The results resulted in two categories; The organizations influence public health nurses daily work with two subcategories, The competence, development and team work of the public health nurses and the palliative care organisations and leadership. The second category was, Public health care nurses’ professional approach with subcategories Public health care nurse’s treatment of patients and relatives and Public health care nurse’s experiences of care plans. Conclusion: District nurses need continuously education enabling to feel secure and satisfaction in the care and reception of palliative heart failure patients and relatives. It´s important to enhance the teamwork to create a positive work environment for the District nurses. Care plan systems must be suitable and user friendly to improve the palliative care for chronic heart failure patients.