Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person. Patienterna hade ett behov av information om sin specifika sjukdom och symtom för att klara av sitt dagliga liv, prognosen för att kunna planera sin framtid och livets slutskede. Individanpassad information från personal med specifik kunskap ansågs vara viktigt. Informationen skulle vara ärlig och inte inge falska förhoppningar och ansågs därmed kunna öka livskvaliteten. Ett stort problem enligt patienten var bristen på information och hur den framfördes. Därför är det viktigt att det i sjuksköterskans grundutbildning ingår utbildning och träning i svåra och känsliga samtal. Mer forskning krävs för att kunna sprida kunskapen hur sjuksköterskan bör närma sig patienten och ge individanpassad information på rätt sätt. / It is complex in a palliative stage to provide accurate and personalized information to patients. It is therefore important that nurses maintain an ethical approach to identify the need of the patient. The aim was to illuminate the patient's need of information in palliative care. A literature review was carried out in which fifteen scientific articles processed and examined. Five main themes emerged, highlighting the need for information to gain insight into their illness, need of information to be living with the disease, need of information to cope near death, the need of tailored information, need to get information from the right person. The patients had a need of information about their specific disease and symptoms to cope with their daily life, forecast to plan their future and the end of life. Individualized information from staff with specific knowledge was considered important. The information would be honest without any false hopes and was thus able to increase the life quality. A major problem as the patient was the lack of information and how it was performed. It is therefore important that the education of the nurse includes education and training in difficult and sensitive conversations. More research is needed to spread the knowledge how the nurse should approach the patient and provide personalized information correctly.

Bakgrund: Det beräknas att nästan var tredje person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i framtiden. Ungefär 40 % utav cancerfallen går inte att bota. Det finns en ökad förståelse för att den palliativa omvårdnaden är viktig för att fullända obotligt sjuka patienters välbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med obotlig cancer upplever palliativ omvårdnad. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie. Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valts ut systematiskt, granskats och analyserats för att slutligen ge en bild över valt område. Resultat: Patienter som fick delta i sin palliativa omvårdnad och ha ett nära samarbete med sjuksköterskorna upplevde ett bättre humör, minskad oro och bättre livskvalité. Informationen från vårdpersonalen upplevdes ofta som intensiv. Patienterna uttryckte att de upplevde flera olika aspekter av lidande. Dessa var både fysiska och psykosociala. Patienterna upplevde att deras psykosociala behov var otillräckligt uppfyllda utav vårdpersonalen. Konklusion: För att uppnå en god palliativ omvårdnad är det betydelsefullt att som vårdpersonal skapa en fungerande kommunikation, bekräfta patienternas psykiska lidande och inte överge patienterna. Patienterna bör få uppleva att de är värdefulla individer även om de inte kan botas. / Background: It’s an estimation that nearly one third of the Swedish population will get a cancer diagnosis in the future. About 40% of these cancer cases are incurable. There’s an increased understanding that the palliative care is important to improve the wellbeing of terminally ill patients. Purpose: The purpose of this study was to describe how patients with incurable cancer experience palliative care. Method: The study has been conducted as a literature review, based on ten scientific articles that have been systematically selected, reviewed and analyzed to give an image of the selected area. Results: Patients that were allowed to participate in their palliative care and work closely with nurses experienced an improved mood, reduced anxiety and better quality of life. The information from the medical staff was often perceived as intense. The patients expressed that they experienced various aspects of suffering. These were both physical and psychosocial. The patients felt that their psychosocial needs werein adequately met by the nursing staff. Conclusion: To achieve good palliative care it’s important with an appropriate communication, confirmation of the psychological suffering and to not abandon patients. Patients should experience that they are valued individuals even if they can not be cured.

Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård. Ett övergripande tema urskiljdes vilket benämndes Den mångsidiga kommunikationen och kunde beskrivas utifrån två kategorier Den enkla och Den svåra kommunikationen och utifrån analysen kunde sju olika underkategorier urskiljas vilka namngavs: Att komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna har accepterat sin situation, Att vara där patienterna är, Att kommunicera med patienterna när närstående är på samma nivå, Att inte komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna inte accepterat sin situation och Att kommunicera med patienterna när närstående inte är på samma nivå. Den här studien utgår från en kvalitativ metod för att beskriva nyanser och erfarenheter i intervjutexterna. Som distriktssköterskestudenter och författare hoppas vi att denna studie, genom att uppmärksamma distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation i palliativ omvårdnad, ökar kunskaper och förbättrar kommunikationen mellan distriktssköterskor och patienter i palliativ omvårdnad. / About 90 000 people die every year in Sweden. Some of them die in their homes. In the community, the district nurse has responsibility for palliative care. This study is based on nine interviews with district nurses working in community home care in three different communities. Its aim is to describe district nurses’ experiences of communication with patients in palliative home care. A comprehensive theme evolved which was named The multifaceted communication could be described on the basis of two categories: The simple communication and The difficult communication. The analysis resulted in following seven subcategories: To be successful in communication, Patients’ acceptance of their situation, To be there for the patients, To communicate with patients when relatives are on the same level, Failure in communication, Patients’ lack of acceptance of their situation and Meeting relatives and people close to the patient when they are not on the same level. As student district nurses and authors, we hope that this study will increase the awareness of how district nurses experience communication in palliative care and thereby increase our knowledge and improve communication between district nurses and patients in palliative care.

<p>Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård. Ett övergripande tema urskiljdes vilket benämndes Den mångsidiga kommunikationen och kunde beskrivas utifrån två kategorier Den enkla och Den svåra kommunikationen och utifrån analysen kunde sju olika underkategorier urskiljas vilka namngavs: Att komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna har accepterat sin situation, Att vara där patienterna är, Att kommunicera med patienterna när närstående är på samma nivå, Att inte komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna inte accepterat sin situation och Att kommunicera med patienterna när närstående inte är på samma nivå. Den här studien utgår från en kvalitativ metod för att beskriva nyanser och erfarenheter i intervjutexterna. Som distriktssköterskestudenter och författare hoppas vi att denna studie, genom att uppmärksamma distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation i palliativ omvårdnad, ökar kunskaper och förbättrar kommunikationen mellan distriktssköterskor och patienter i palliativ omvårdnad.</p> / <p>About 90 000 people die every year in Sweden. Some of them die in their homes. In the community, the district nurse has responsibility for palliative care. This study is based on nine interviews with district nurses working in community home care in three different communities. Its aim is to describe district nurses’ experiences of communication with patients in palliative home care. A comprehensive theme evolved which was named The multifaceted communication could be described on the basis of two categories: The simple communication and The difficult communication. The analysis resulted in following seven subcategories: To be successful in communication, Patients’ acceptance of their situation, To be there for the patients, To communicate with patients when relatives are on the same level, Failure in communication, Patients’ lack of acceptance of their situation and Meeting relatives and people close to the patient when they are not on the same level. As student district nurses and authors, we hope that this study will increase the awareness of how district nurses experience communication in palliative care and thereby increase our knowledge and improve communication between district nurses and patients in palliative care.</p>

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvårdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring är den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementära behandlingar har ökat och både musik och massage kan påverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementära behandlingars betydelse i den palliativa omvårdnaden, med inriktning på massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera användningsområden så som symtomlindring, avslappning,  sinnesstämning och känslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser. Musiken hade inte alltid effekt och kunde i vissa fall påverka patienter negativt. De komplementära behandlingarna kan ha stor betydelse vid omvårdnad av patienter som kräver palliativ vård. Fysiologiska, psykologiska och andliga aspekter kan påverkas positivt samt hjälpa till att involvera och symtomlindra anhöriga, men patienter kan även påverkas negativt om inte behandlingarna blir individinriktade. Vidare forskning krävs för att kunna implementera komplementära behandlingar i den palliativa omvårdnaden samt bevisa deras betydelse. / Most people at the end of life needpalliative care before death.Pharmacologic relief of symptom is themost common treatment, though thiscauses several side effects. The interestin complementary treatments hasincreased lately and both massage andmusic can affect both physiological andpsychological aspects.The aim of this study was to illustratethe meaning of complementarytreatments in palliative care, with focuson massage and music.The study was performed as asystematic review.It appeared that massage and music mayhave significance in several usage areas,such as symptom relief, relaxation,mood and feelings, spirituality andultimately relatives participation andexperiences. It was also shown thatmusic did not always have any effect,and it may have a negative effect onpatients.The complementary therapies may havea significant meaning in the treatment ofpatients receiving palliative care.Physiological, psychological and spiritual aspects can be affected positively, aswell as help to involve family membersin the treatment of the ill and alleviatetheir symptoms, but unless thetreatments are individualized they mayhave a negative effect on patients.Further research is needed to implementcomplementary treatments in thepalliative care and provide evidence fortheir meaning.

Bakgrund: Eutanasi som betyder att aktivt hjälpa en patient att dö. Begreppet delas in i fyra sorters definitioner av dödshjälp. Läkarassisterad dödshjälp där patienten själv eller med läkarens hjälp, inta en dödlig dos läkemedel med avsikten att avsluta livet. Passiv dödshjälp menar att läkaren avbryter vidare eller pågående livsuppehållande behandling. Terminal sedering är en behandling som syftar på att läkaren söver patienten fram tills dödstillfället. Palliativ sedering som syftar på lindring av smärta och symtom sista tiden och som resulterar i ett förkortat liv. Ämnet har en direkt påverkan inom den palliativa omvårdnaden, då det är den typen av patienter som begär eutanasi som behandling. Sjuksköterskans koppling sker via den personcentrerade omvårdnaden till dessa patienter och anhöriga, då begäran oftast når sjuksköterskorna först i och med deras patientnära arbete. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som har samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi vid palliativ omvårdnad. Metod: Integrerad litteraturstudie där data från både kvantitativt och kvalitativt material redovisas med en innehållsanalys som inspirerats från Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet påvisade bland annat att faktorerna som religion, lagar, arbetserfarenhet och ålder har samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi. Både negativa samt positiva attityder hittas, med egna tillhörande faktorer. Slutsats: Resultatet visade både positiva och negativa faktorer som hade samband med sjuksköterskans attityd till eutanasi. Faktorerna har en betydelse för sjuksköterskans personcentrerade omvårdnad vid eutanasi inom den palliativa omvårdnaden.

Background: Nurses's knowledge of palliative care is important in order to preserve patient dignity. In the final stages of life, nurses' actions largely focus on relieving suffering and nursing is characterized by holistic and ethical approaches. Aim: The aim was to describe the nurse's experience of palliative nursing. Method: Literature review with a qualitative design. 12 articles were included. Result: The result was structured into five themes: Person-centered Nursing, Relationship with Relatives, Awareness, A Way to Symptom Control, Misunderstanding and Disagreement between Nurses and Doctors, Emotional Stress. Conclusions: Communication was central in palliative nursing and nurses had an important interaction with patient and close associates. Collaboration with the physician had a crucial role in palliative care but often led to conflicts. In palliative care, symptom control was also important, but provided a sensitivity to the patient's individual needs in nurses. Palliative care meant emotional stress. Keywords: Communication, palliative care, nurse, experience. / Bakgrund: Sjuksköterskors kunskap om palliativ omvårdnad är viktig för att bevara patientens värdighet. I livets slutskede inriktas sjuksköterskors åtgärder till stor del mot att lindra lidande och omvårdnaden präglas av helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet var  att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design. 12 artiklar inkluderades Resultat: Resultatet strukturerades i fem teman: Personcentrerad omvårdnad, Samspel med närstående, Lyhördhet, en väg till symtomkontroll, Missförstånd och oenighet mellan sjuksköterskor och läkare, Känslomässiga påfrestningar. Slutsatser: Kommunikation var centralt inom palliativ omvårdnad och sjuksköterskor hade ett viktigt samspel med patient och närstående. Samarbetet med läkaren hade en avgörande betydelse inom palliativ omvårdnad men ledde ofta till konflikter. Inom palliativ omvårdnad var också symtomkontroll viktigt men förutsatte en lyhördhet för patientens individuella behov hos sjuksköterskor. Palliativ omvårdnad innebar känslomässiga påfrestningar.  Nyckelord: Kommunikation, palliativ omvårdnad, sjuksköterska, erfarenhet

Inledning: Av cirka 44 000 intensivvårdstillfällen i Sverige under år 2015 avled 7,5 % av patienterna på en intensivvårdsavdelning. Palliativ omvårdnad är en del av intensivvården då behandlade vård kan avslutas och övergå i ett palliativt skede. Denna övergång skapar en transitionsprocess hos intensivvårdssjuksköterskorna vilket innebär omställning och anpassning av sin roll till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att övergå från behandlande till palliativ omvårdnad. Design &amp; Metod: Totalt 12 stycken intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats av transitionsteorin. Resultat: Huvudfynden var att beslutet om att inleda palliativ vård inte väckte negativa känslor men att tiden innan var frustrerande då beslutet försenades och gav patienten förlängt lidande. Att skicka döende patienter till en vårdavdelning var frustrerande då en ny transitionsprocess påbörjades och inte gav intensivvårdssjuksköterskorna ett avslut. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskornas transitionsprocess skapar starka känslor vilka behöver bearbetas. Genom utbildning skapas förståelse för det multiprofessionella teamets olika roller och vad de kan bidra med och detta kan tydliggöra och ge intensivvårdssjuksköterskorna en formell roll i diskussionen inför beslutet. / Introduction: In Sweden during 2015 there were nearly 44 000 admissions in the intensive care unit (ICU) and in total 7. 5 % of the patients died during their stay in the ICU. Palliative care belongs in the ICU when treatment is ended. The change in treatment initiates a transitionprocess in nurses that triggers a readjustment and adaption to the new situation. Aim: The aim was to describe intensive care unit nurses experiences of transitioning to palliative care. Design &amp; Method: In total were 12 interviews analyzed with qualitative content analysis with a deductive approach of the transition theory. Findings: The main findings were that the decision did not awake any negative feelings but a delayed palliative care decision was frustrating because the patient was suffering. Transferring dying patients to the ward was frustrating because it initiated a new transition phase and the closure the ICU nurses needed was missed out. Conclusion: The ICU nurse transition process engenders feelings which need closure. The ICU nurses role in the end-of-life discussion should be clarified and given formality through education and understanding of the multi-professional team.

Bakgrund: Inom palliativ omvårdnad förutsätts att patienten får behålla sin livskvalitet så långt det är möjligt. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att ge en god personcentrerad palliativ omvårdnad. Syfte: Att belysa de faktorer som bidrar till en god palliativ omvårdnad utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt som grundas på 16 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: De faktorer som bidrar till sjuksköterskans upplevelse av en god palliativ omvårdnad identifierades vara relationer, kommunikation, definition av den palliativa fasen samt teamarbete. Slutsats: Grunden för en god palliativ omvårdnad är ett gott samarbete mellan sjuksköterska, patient och anhöriga. Det är viktigt med ett fungerande teamarbete mellan olika professioner inom sjukvården samt att sjuksköterskor stöttar varandra i arbetet och att tid ges till reflektion. / Background: Within palliative care it is expected that the patient can keep the quality of life for as long as possible. It is the nurses´responsibility to give good person-centered palliative care. Aim: To illuminate the factors that contribute to good palliative care in the nurses´perspective. Method: A literature review was conducted of 16 scientific articles with both a qualitative and quantitative approach. Results: Factors that affect the nurses´ perspective of good palliative care are relationships, communication, how to define the palliative phase, and teamwork. Conclusion: The foundation of good palliative care is a cooperation between nurse, patient, and their family. A well-functioning teamwork between different professions is important within the healthcare and that nurses support each other in their work and that time is needed for reflection.

Bakgrund Ett barns död kan verka som något av det svåraste en familj skulle kunna gå igenom. Det drabbade barnets ålder och utveckling är beroende av dennes upplevelse, men även hur föräldrar och syskon agerar gentemot barnet. De drabbade barnen ges palliativ vård, vars syfte är att symtom- och smärtlindra i syfte att förbättra livskvalitet i livets slutskede. Vården anses vara lämplig för de med en allvarlig eller livshotande sjukdom och finns till för att stödja patienten och dennes familj i slutstadierna av sjukdomsförloppet. En sjuksköterskas bemötandet och agerande är även viktigt då det kommer till hur kring den drabbade och dennes familj upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser inför och i samband med sitt barns död. Metod För denna studie valdes litteraturöversikt som metod, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod användes. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat Hur en familj upplever sitt barns förestående död och död beror på erfarenheter och åsikter om hur ett liv definieras. Kommunikation visade sig var en bärande pelare både i förhållande till vården, men även det sjuka barnet. Föräldrars delaktighet i stora beslut hade betydelse för upplevelsen, så även vårdplatsen, oavsett om den var i hemmet eller på sjukhus. Familjernas känslor var en stor del av upplevelsen där två återkommande känslor var rädsla och hopp. Slutsats En viktig slutsats är att alla familjer upplever sitt barns förestående död på olika sätt och behöver stöd på olika sätt. Öppenhet och ärlighet visade sig var bärande komponenter för att kunna möta familjerna i dessa svåra situationer. Fokus bör ligga på bemötande där båda parter ska vara delaktiga och har en möjlighet att känna sig delaktiga.