Flertalet sjuksköterskor upplever svårigheter i att vårda döende patienter. Olika känslor uppkommer och varierar beroende på tidigare erfarenhet inom området. För att patienten ska dö med värdighet krävs det att livskvaliteten upprätthålls ända fram till dödstillfället. Problem i omvårdnaden synliggörs när sjuksköterskan upplever att egen erfarenhet, kunskap och förståelse inte är tillräcklig. Det kan resultera i kommunikationssvårigheter, osäkerhet och en otillräcklig helhetssyn av patienten. Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskor utan erfarenhet inom palliativ vård upplever vårdandet av patienter i livets slutskede. Metoden som användes var allmän litteraturbaserad metod. Nio vårdvetenskapliga studier ingår i resultatet och tre teman kunde urskiljas: Erfarenhet av döden i vårdande kontext, kommunikation och sjuksköterskans upplevelse av döden. Ur dessa teman framkom sju subteman: att bli känslomässigt påverkad, erfarenhet av vårdande i livets slut, att kommunicera med patient och anhöriga, att kommunicera med kollegor, när kommunikationen är en utmaning, den goda döden, den dåliga döden. Resultatet påvisar vikten av kommunikation, erfarenhet, ärlighet och öppenhet i vårdandet av patienten i livets slutskede. Utifrån resultatet diskuteras utvalda upplevelser som vårdandet i livets slutskede medför. Detta gäller sjuksköterskans känslor, erfarenhet, förmåga att kommunicera samt sjuksköterskestudenter och handledares perspektiv. Genom reflektion kan ökad förståelse och därmed ökad kunskap uppnås. Sammantaget är det många faktorer som behövs för att vårdandet i livets slutskede ska vara av god kvalitet.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt med syfte att lindra lidande och öka livskvaliteten under den sista tiden i livet. Sjuksköterskans uppgift i den palliativa vården är att utifrån en personcentrerad vård skapa förutsättningar för en god död. Trots att det finns möjlighet för vård i hemmet eller på palliativ vårdenhet händer det att patienter i ett sent palliativt skede ändå söker sig till akutmottagningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett sent palliativt skede, på akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att besvara syftet. Elva vetenskapliga orginalartiklar har inkluderats och dessa har granskats, analyserats tematiserats för att urskilja likheter och skillnader. Resultat: Två huvudteman och sex underteman identifierades. Det första huvudtemat var Sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som utgör hinder för god palliativ vård, med tillhörande underteman vårdmiljön som ett hinder, avsaknad av nödvändiga resurser, kurativ mentalitet och anhöriga som ett hinder för god palliativ vård. Det andra huvudtemat var sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som främjar en god palliativ vård, med tillhörande underteman en underlättande vårdmiljö och resursers betydelse för god palliativ vård. Diskussion: Diskussionen framhäver vårdkulturens betydelse för den palliativa vården på en akutmottagning. Författarna diskuterar tre fenomen, resurser, kurativ mentalitet och akutmottagningens utformning i relation till Katie Erikssons caritativa vårdteori.

Caregivers while, the biggest providers of palliative care for terminally sick patients, are often neglected in the process of providing care, which inadvertently affects their overall health and well-being. This study aims to explore the experiences of the unmet needs of the caregivers in palliative care. The literature review is based on seven quantitative, four qualitative and one mixed methodology approach studies. Results show a shortage of information given to caregivers regarding disease progression, symptomatology, support services and financial services. Furthermore the themes of unmet needs that emerged are physical, psychological, emotional, social and spiritual needs. Caregivers also reported the shortage of standard services provided by healthcare sector.  A healthy relationship scenario, where caregivers are supported to look after themselves as well as their loved ones, would boost the support they render to the patients.  The provision of needed services to caregivers, nurses, and healthcare personnel is required to fulfill a healthy relationship and further develop it by learning from the caregivers’ experiences. In conclusion, effective communication between caregivers and care providers is found to be a prerequisite for building trust and could contribute to satisfy the informational, medical, social and spiritual needs while helping to decrease health strains of caregivers.

Background: During 2014 a total of 89062 people died in Sweden. Nurses' will meet patients who are in the end of their life. The work with dying patients can be emotionally draining but also very rewarding for the nurses. Aim: The aim of this study was to explore nurses' experiences of meeting the dying patients and their close ones. Method: The method used is a litterature based study with focus on qualitative studies. The articles were processed using the Friberg method of analysis. Results: There were ten articles which were analysed and compiled to a result. There are three themes and ten subthemes. The first theme is about seeing the work as a privilege - it's about happiness, gratefulness and benevolence. The second theme is about feeling frustration - it's about not being ready to meet the patient and their close ones, being uncertain and being alone during work. The third and last theme is to experience stress - it's about feeling pressure, feel sadness and to feel stress and anxiety. Conclusion: Both positive and negative experiences are shown in the result. The palliative care isn't just about caring for the patient, but also about supporting their next of kin in their mourning process. The nurses experiences can sometimes reflect in their work towards the patient and their kin, which puts the nurses in a difficult situation. / livets slutskede, möte, sjuksköterskors erfarenhet, palliativ vård

Bakgrund: Idag drabbas cirka 25 000 personer av demens i Sverige varje år. Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbats och beror på vilket typ av demenssjukdom personen har. I samtliga fall försämras minnet allt mer och leder till att den drabbade får allt svårare att kommunicera, och förlorar slutligen förmågan att äta och gå. Det finns i dagsläget inget botemedel för demens och sjukdomen leder tillslut till döden.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med demens som får palliativ vård samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder.  Metod: En litteraturstudie med beskrivande design som består av 11 artiklar med kvalitativ ansats. Samtliga artiklar söktes i databasen PubMed.  Huvudresultat: Denna litteraturstudie visade att upplevelserna varierade bland närstående till personer med demens som fått palliativ vård. Stora påfrestningar beskrevs och kunde kopplas till deras bundenhet till den demenssjuke. Flertalet beskrev att sjukvårdens insatser gav dem möjlighet att få återgå till sina liv igen, medan en del kände sig misslyckade i samband med detta.  Slutsatser: I denna litteraturstudie framkom det att närstående besitter mycket kunskap om den demenssjuke och är ett viktigt redskap för vårdpersonalen när den palliativa vården bedrivs. Vårdarrollen kan vara väldigt påfrestande och det är därför viktigt att sjuksköterskan inte bara stöttar den demenssjuke, utan även dennes närstående. Det är av stor vikt att sjuksköterskan möjliggör närståendes delaktighet i vården av den demenssjuke för att förebygga negativa upplevelser gällande hjälp från sjukvården. / Background: In Sweden, approximately 25 000 people a year receive a dementia diagnosis. Symptoms vary depending on what part of the brain that’s affected, which depends on what type of dementia it is. In all cases the memory gradually deteriorates, they have more difficulty communicating, and eventually they lose their ability to eat and walk. There’s no cure for dementia and eventually leads to death.  Aim: The aim of this literature study was to describe caregiver’s experiences of being relative to a person with dementia who receives palliative care, and to describe the included articles data collection.  Methods: A literature study with descriptive design that contains 11 articles with qualitative approach. All articles were sought through the database PubMed.  Main results: This literature study showed that the experiences varied among relatives to people with dementia who received palliative care. Great strains were described and was linked to them being pledged to the person with dementia. The majority reported that the healthcare professionals help enabled them to return to their lives, while others felt like they had failed.  Conclusions: This literature study revealed that caregivers possess great knowledge about the person with dementia, and are an important tool to healthcare professionals during palliative care. The caregiver roll can be very demanding; it is therefore important that the nurse supports both the person with dementia, and her relatives. By enabling the caregiver’s involvement in the care, the nurse can prevent negative experiences regarding receiving help from healthcare professionals.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård blir allt vanligare i Sverige. Närståendes deltagande är ofta en förutsättning för att denna vård ska vara genomförbar. För att närstående ska ha förmåga att vårda patienten palliativt hemmet är det viktigt att sjuksköterskan bidrar med stöd och information. Att upprätthålla livskraft och livsrytm är av vikt för bibehålla hälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att delta i palliativ vård som utförs i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes för att få en djupare förståelse för närståendes upplevelser. 12 artiklar valdes ut och datan som samlades in analyserades sedan i tre steg. Resultat: I resultatet beskrevs närståendes upplevelser av den förändrade vardagen och hemmiljön, att vårdandet innebar ett stort ansvar och de egna behoven sattes åt sidan. Det framkom även upplevelser rörande kontroll och den meningsfullhet som kan upplevas av vårdandet. Konklusion: Betydelsen av stöd och information samt vikten av att vara delaktig och ha kontroll över situationen lyftes här. / Background: Palliative home care is becoming increasingly common in Sweden. Close relatives' participation is often a prerequisite for this care to be feasible. For close relatives to be able to provide palliative care for the patient, it is important that the nurse provides support and information. Maintaining vitality and the rhythm in life is important for maintaining health. Purpose: The purpose of the study was to describe the close relatives experiences of participating in palliative care perform at home. Method: A qualitative literature review was conducted to gain a deeper understanding of the experiences described by close relatives. 12 articles were selected and the data collected was then analyzed in three steps. Outcome: The outcome described close relatives experiences of the changes in everyday life and the home environment, that care entailed a major responsibility and their own needs were set aside. There are also experiences of control verses the lack of control and the meaningfulness that can be experienced by caring. Conclusion: The importance of support and information as well as the importance of being involved and being in control of the situation was highlighted here.

Bakgrund: Antalet patienter som är i behov av palliativ vård ökar inom hemsjukvården. Existentiella behov utgör en stor del av den palliativa vården och behöver tillgodoses för att patienter ska kunna känna livskvalité vid livets slut. Sjuksköterskor har en viktig del i att stödja och bemöta patienter i deras existentiella frågor.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienters existentiella frågor inom palliativ vård i hemsjukvården.Metod: I studien intervjuades sju sjuksköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet.Resultat: Två kategorier framkom, dessa var: Tillgodose patientens rättigheter och Följsamt förhållningssätt gentemot patienten. Sjuksköterskor erfar att patienters existentiella frågor är en svår men betydelsefull del av vården i livets slut. Andra erfarenheter som sjuksköterskor har är att samtal bör prioriteras och att känna in patientens behov för att kunna bemöta patienters existentiella frågor.Konklusion: Denna studie har synliggjort att sjuksköterskor inte behöver vara rädda för att bemöta existentiella frågor. Ett gott samarbete med andra professioner kan gynna både patient och sjuksköterska. / Background: Patients in need of palliative care increases in home care. Existential needs are a major part of palliative care and need to be provided for the patients to feel quality of life at the end of life. Nurses have an important part in supporting and responding to patients in their existential questions.Aim: The purpose is to describe the nurses experience of responding to patients existential questions in palliative care in home care.Method: In this study a qualitative content analysis was used. Seven nurses were interviewed.Result: Two categories emerged, these were: Provide the patients rights and Adaptable attitude towards the patients. Nurses experience that patients existential questions are a difficult but a significant part of end of life care. Other experiences that nurses have is that conversations should be prioritized and to see the patients needs to respond to patients existential questions.Conclusion: This study has revealed that nurses do not need to be afraid of responding to existential questions. Collaboration with other professions can benefit both patients and nurses.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter behöver stöd i, och förberedelse för att vårda patienter iett Palliativt skede. Vård i livets slut är ett prioriterat område. Sjuksköterskestudenternasmöte med död och döende har beskrivits väcka känslor av rädsla och ångest. Vård i livetsslutskede har visat sig ha en liten plats inom sjuksköterskeutbildningen. Studiens författarevill därför belysa vikten av att sjuksköterskeutbildningen lägger mer vikt vid undervisningkring palliativ vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning av attmöta patienter i ett palliativt skede. Metod: Studien använder sig av en kvalitativinnehållsanalys med en enkätundersökning där 75 sjuksköterskestudenter i från termin trebesvarade fyra påståenden i fritext. Resultat: Resultatet redovisas med två kategorier;Sjuksköterskestudenters kunskap och erfarenhet och att vara etisk korrekt genom att visaempati vid vård i livets slut. Utifrån kategorierna skapades underkategorier angåendesjuksköterskestudenternas uppfattning av att möta patienter i ett palliativt skede. Slutsats:Erfarenheter kan vara både positiva och negativa. Att kunna vårda svårt sjuka och döendepatienter är något som förväntas av sjuksköterskor oavsett arbetsplats. Det har i ett flertalstudier påvisats att sjuksköterskestudenter behöver stöd för att kunna vårda patienter i ettpalliativt skede då det kan väcka starka känslor hos sjuksköterskestudenten. / Background: Nursing students need the support to be prepared to nurture patients in apalliative stage. End-of-life care is a demanding area. The student's encounter with death anddying has been described as causing feelings of fear and anxiety. Care at the end of life hasbeen shown to have been a small part of nursing education. The author of this study,therefore, wishes to highlight the importance of nursing education putting more emphasis onteaching about palliative care. Purpose: The purpose is to describe nursing students'perception of meeting patients in a palliative stage. Methodology: The study uses aqualitative content analysis with questionnaire survey in which 75 students from the thirdterm can answer four statements in free text. Result: The results is presented with twocategories; Nursing students knowledge and experience lead to a profession and beingethically correct by showing empathy for care at the end of life. Based on the categories,subcategories were created that describe in more detail the students' perception of meetingpatients in a palliative stage. Conclusion: The experiences can be both positive and negative.Being able to care for severely ill and dying patients is something that is expected of nursesregardless of the workplace. It has been demonstrated in a number of studies that nursingstudents need support in order to care for the patients in a palliative phase as it can bringstrong feelings to the student.

Parents of seriously ill children are charged with making complicated medical decisions, and many of those decisions are made during their children’s hospitalizations. As medical staff seek to support parents, it is important for them to understand what resources parents are drawing upon for decision-making. This project explored parental decision-making by examining the following research questions: RQ1: What resources do parents draw upon to make medical decisions for their seriously ill children? RQ2: How do parents enact their spiritual or religious frameworks in clinical settings when faced with medical decisions for their seriously ill children? Methods of research included ethnographic observation of a pediatric palliative care team and semi-structured interviews with twenty parents and grandparents of seriously ill children. Analysis of the interview data brought out three main themes: the role of spirituality for parents of seriously ill children, the ways parents perceive spiritual conversations with hospital personnel, and the role of spirituality for parents making difficult decisions. A case study is presented as an exemplar of complex decision-making, and the author offers her personal narratives of parenting a seriously ill child. The author suggests new directions for practitioners based on a constitutive approach to communication in which practitioners and parents work together to build towards an understanding of the child’s illness. The findings from this study contribute to the current understanding of families with seriously ill children and should shape medical education in a way that will benefit the next generation of professional care providers as they seek to meet the needs of children and their families.

Living will is a multidisciplinary, ethical-law problem. When applied a legally competent patient as a lay person orders the medical staff as professionals how to treat him or her in case of him/her not being able, temporarily or permanently, to give an informed permission with a treatment or alternatively refuse such treatment. A patient has a right to express his/her wishes concerning a future health care for him/her-self in a time when he/she is no longer capable to decide on his/her own. The living will is a particular kind of an informed consent or decline targeted towards a future event which is to an extent uncertain. The presented thesis consists of two parts which are additionally divided into three chapters. The major aim of the first part is to give a comprehensive explanation of the Living will's position in the legal system of the Czech Republic. This part also analyses the relation of the modification embedded in the the Act on Health Services and Conditions of Their Provision and the Civil Code. The second part consists of two chapters: "The Living will's reflection in the intensive and palliative care" and " Care limitations, the Living will and a the legal responsibility of a medical doctor". It deals with the use of the Living will in intensive medicine and palliative care. These...