In parallel with medical developments, the debate on euthanasia has gained new momentumin the Western world. Many countries have now legalized various forms of euthanasia, whileothers are investigating the issue. Euthanasia has been described as a difficult issue with manydimensions and worldwide there is no consensus among philosophers. The question ofeuthanasia may be relevant in the various cases where patients suffer and experienceunnecessary pain due to various diseases. The consequence of a bodily pain can lead toexistential thoughts about the meaning of life in these people. People who cannot find ameaningful continuation with their lives can express a wish to end their lives througheuthanasia. A literature review has been undertaken and various databases have been used inorder to search for scientific articles, debates and philosophical books. The purpose of thisthesis is to describe the state of knowledge about euthanasia and whether we should alloweuthanasia in Sweden. Four main arguments for and against euthanasia have been identified:1) the right to life, 2) the principle of autonomy, 3) the patient's best interests, and 4)euthanasia as a substitute for palliative care and the slippery slope argument.It is true that euthanasia poses a direct threat to the right to life and the sanctity of life. At thesame time the right to life can also be interpreted as having self-determination to end one's lifeat any time. A ban on euthanasia may benefit the right to life but it could mean an unwantedlife for many patients who suffer. A ban could also lead to a violation of personal integrity ofthe patient where they may experience not being taken seriously.There are, of course, several concerns and criticisms directed to a legalization of euthanasia.For example, patients who request euthanasia may be in a vulnerable position due to theirillness and/or lack of social or economic resources and therefore choose euthanasia. It canalso be that people would be pressured to request euthanasia. Another concern is that thelegalization of voluntary euthanasia could risk leading to the legalization of non-voluntaryeuthanasia, which means including other people in the euthanasia decision without their ownconsent. These risks are worth reflecting on and it is always difficult to balance the benefitsagainst risks concerning euthanasia. The best interests of the patient should be a guidingprinciple in decision-making in euthanasia and one should always try to reduce unnecessarysuffering.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet för individen och dess närstående vid livets slut. För närstående till patienter som är obotligt sjuka kommer livet att förändras, vilket kan påverka både det vardagliga livet samt känslor och tankar som kommer under patientens sista sjukdomstid. För att kunna bemöta närstående i vården är det viktigt att belysa närståendes erfarenheter och upplevelser. Syfte: Att Beskriva närståendes erfarenhet av delaktighet vid palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt inkluderar 15 vetenskapliga artiklar varav samtliga var med kvalitativ design. Artiklarna bearbetades genom att likheter och skillnader analyserades och utmynnade till subteman och teman.   Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman; Professionellt bemötande i beslutsprocessen, Individanpassad information - en förutsättning för delaktighet, Ärlighet och förståelse inför döden och Praktiskt deltagande i vården. Resultatet visar att etiska konflikter kan uppstå mellan patientens autonomi och närståendes delaktighet. Slutsats: Vårdpersonal behöver informera och engagera närståenden i vården samt skapa dialog för att öka deras känsla av delaktighet. Sjuksköterskan behöver ha ett professionellt bemötande genom att ge ärlig och tydlig information och beakta den etiska autonomiprincipen till den person som är sjuk och till närstående. / Background: Palliative care aims to promote quality of life for the individual and their loved ones at the end of life. For relatives of patients who are terminally ill, life will change, which can affect both everyday life, feelings and thoughts that come during the patient's last period of illness. In order to be able to care for the relatives in healthcare, it is important to shed light on relatives' experiences. Aim: To describe relatives' experience of participation in palliative care. Methods: A literature review including 15 scientific articles, all of which were of qualitative approach. The articles were processed by analyzing similarities and differences and resulting in sub-themes and themes. Results: The results are presented in four themes; Professional treatment in the decision-making process, Individualized information - a basis for participation, Honesty and understanding of death and Practical participation in care. The results show that ethical conflicts can arise between the patient's autonomy and the involvement of relatives. Conclusion: Healthcare staff need to inform and engage relatives in healthcare as well as create dialogue to increase their sense of participation. The nurse needs to have professional treatment by providing honest and clear information and observing the ethical principle of autonomy to the person who is ill and to relatives.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården är det främsta målet för patienter med cancersjukdom en kurativ behandling - behandling som botar. När cancern inte längre är möjlig att bota byter vården riktning till palliativ vård. Den Palliativa vården är delad i två faser där den första fasen är längre och påbörjas tidigare i sjukdomsförloppet än den andra fasen som är i slutskedet av patientens liv. Personcentrerad vård har valt som teoretiskt perspektiv.   Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med cancersjukdom i livets slutskede.   Metod: Genomfördes som litteraturöversikt grundat på tolv vetenskapliga artiklar varav åtta med kvalitativa ansats, tre med kvantitativa och en artikel med mixad metod.   Resultat: Tre kategorier sammanställdes utifrån de vetenskapliga artiklarna personlig utveckling, andlighet och psykisk påverkan. Resultatet visade att sjuksköterskan utvecklas i sin profession vid arbetet vi patienter med en cancersjukdom. Även att sjuksköterskan upplever existentiella dilemman vid relationen de skapar med sina patienter. Den psykiska påverkan var att sjuksköterskorna upplevde depression och sorg när de vårdade patienter med en cancersjukdom i livets slutskede.    Konklusion: För sjuksköterskeprofessionen visar det på ett behov av mer utbildning för framförallt nyexaminerade sjuksköterskor i att hantera situationer som innehåller svåra frågor och är känslosamma. Även att sjuksköterskans arbete kommer att påverka de efter flera år med att arbeta med patienter med en cancersjukdom i livets slutskede. / Background: In healthcare, the main goal for patients with cancer is curative treatment - treatment that cures. When the cancer is no longer curable, care changes direction to palliative care. Palliative care is divided into two phases where the first phase is longer and begins earlier in the course of the disease than the second phase which is in the final stages of the patient's life. person-centered care has chosen as a theoretical perspective.  Purpose: To shed light on the nurse's experience of caring for patients with cancer at the end of life.  Method: Conducted as a literature review based on twelve scientific articles, eight with qualitative approach, three with quantitative and one article with mixed method  Results: Three categories were compiled based on the scientific articles personal development, spirituality and psychological influence. The results showed that the nurse develops in her profession when working with patients with cancer. Also that the nurse experiences existential dilemmas in the relationship they create with their patients. The psychological effect was that the nurses experienced depression and grief when they cared for patients with a cancerous disease at the end of life.  Conclusion: For the nursing profession, it shows a need for more training, especially for newly graduated nurses in dealing with situations that contain difficult questions and are emotional. Also that the nurse's work will affect those after several years of working with patients with a cancerous disease in the final stages of life.

Bakgrund: Cancersjukdomar kan drabba båda könen i alla åldrar och uppskattningsvis beräknas att minst var tredje person någon gång under sin livstid kommer få en cancerdiagnos. Vid cancerdiagnos kan vården ha två inriktningar, kurativ eller palliativ. När kurativ vård inte längre är möjlig så övergår vården till palliativvård, vilket innebär att fokuset främst läggs på symtomlindring, främja livskvalité och välbefinnande. Människor kan ha olika önskningar och mål i livets slutskede och för att livskvalitén ska kunna främjas bör hänsyn tas till den individuella önskan. Livskvalité är individuellt och innefattar de faktorer som påverkar individen och är en subjektiv bedömning av individens sociala, emotionella, materiella och fysiska välbefinnande.Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitén hos patienter med cancersjukdom i en sen palliativ fas ur ett patientperspektiv.Metod: Studien är genomförd som en litteraturöversikt som baseras på 15 kvantitativa och 7 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datasökningar har utförts i databaserna CINAHL och PubMedResultat: Resultatet är indelat i 6 olika huvudkategorier som utgör de faktorer som påverkar livskvalitén, dessa är bakgrundsfaktorer, sociala faktorer, palliativ vårdmiljö, psykiska faktorer, fysiska faktorer och existentiella faktorer.Slutsats: Yngre individer upplever en sämre livskvalité än äldre. Platsen som individen vårdas på och vårdmiljön var en viktig faktor för att främja en bra livskvalité vid livets slutskede. Depression och ångest var faktorer som påverkade individen negativt. De fysiska symtomen som tex smärta var starkt förknippat med sämre livskvalité. / Background: Cancers can affect both sexes at any age and it is estimated that at least one in three people will be diagnosed with cancer at some point in their lives. In the diagnosis of cancer, the care can have two orientations, curative or palliative. When curative care no longer is possible, the care is transferred to palliative care, which means that the focus is primarily on symptom relief, promoting quality of life and well-being. People may have different wishes and goals at the end of life and in order for the quality of life to be promoted, the individual wishes should be taken into account. Quality of life is individual and includes the factors that affect the individual and is a subjective assessment of the individual's social, emotional, material and physical well-being.Aim: To describe factors that can affect the quality of life of patiens with cancer in a late stage of palliative care from a patient perspective.Method: The study is conducted as a literature review based on 15 quantitative and 7 qualitative scientific articles. Data searches have been performed in the CINAHL and PubMed databases.Results: The results showed that there are 6 main categories that make up the factors that affect the quality of life, these are background factors, social factors, palliative care environment, psychological factors, physical factors and existential factors.Conclusion: Younger individuals experience a poorer quality of life than older people. Where the individual is cared for and the care environment was an important factor in promoting a good quality of life at the end of life. Depression and anxiety were factors that negatively affected the individual. The physical symptoms such as pain were strongly associated with poorer quality of life.

Bakgrund: Palliativ vård omfattar psykisk och fysisk omvårdnad av patienter och närståendevid livets slut. Det innebär att sjuksköterskan tillämpar en helhetssyn för att lindra lidandesamt förbättra livskvaliteten hos de drabbade. Sjuksköterskan ska implementerapersoncentrerad vård för att möjliggöra en individanpassad vård efter patientens behov ochönskningar. Det finns många utmaningar inom palliativ vård därav är teamarbete och samspelav vikt för att skapa en god vård för patient samt närstående.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters erfarenheter av livskvalitet ochhur den påverkas inom palliativ vård.Metod: En litteraturöversikt där resultatet speglas av kvalitativa artiklar från databaserna avCINAHL och PubMed.Resultat: Resultatet består av kvalitativa artiklar och sju huvudkategorier som belyserpatienters erfarenheter av hur livskvaliteten påverkas inom palliativ vård. Dessahuvudkategorier är: Patienters erfarenheter av emotionella och fysiska förändringar inompalliativ vård, Patienters erfarenhet av smärtlindring, Patienters erfarenhet av förändradlivssituation och arbetsterapi, Patienters erfarenhet av relationer, Patienters erfarenhet avkommunikationens betydelse, Patienters erfarenhet av samtal och vårdplanering inompalliativ vård och Patienters erfarenhet av specifika åtgärder som påverkar livskvaliteten.Slutsats: Generellt ansåg patienter att individuell palliativ vård påverkade livskvaliteten ilivets slutskede. Det är även av vikt att identifiera patienternas fysiska och emotionella behovför att främja patienters livskvalitet. En god kommunikation och relation skaparförutsättningar till att skapa en individuell vårdplanering, smärtlindring och boendesituationsamt tillämpa specifika åtgärder för att främja livskvaliteten inom palliativ vård. / Introduction: Palliative care includes mental and physical care of patients and relatives at theend of life. The nurse role is to relive suffering and improve the quality of life of those who isaffected. The nurse should implement person-centered care to create an individual careaccording to the patient’s needs and wishes. There are many challenges in palliative care,therefor it is important to implement teamwork between the healthcare professionals to createa good and safe care for patients and relatives.Aim: The aim of this literature review was to describe patients experiences of quality of lifeand how it is affected in palliative care.Method: A literature review which compiles qualitative articles from the databases, CINAHLand PubMed.Results: The result is based on qualitative articles and seven main categories that describespatients experiences of how the quality of life is affected in palliative care. The main categoriesare: Patients' experiences of emotional and physical changes in palliative care, Patients'experience of pain relief, Patients' experiences of changing life situation and occupationaltherapy, Patients' experiences of relationships, Patients’ experiences of the importance ofcommunication, Patients' experience of conversation and care planning in palliative care andexperiences of specific measures that affect the quality of life.Conclusion: In general, patients considered that individual palliative care affected the qualityof life in the final stage of life. It is also important to identify patients’ physical and emotionalneeds in order to promote patients’ quality of life. Good communication and relationshipscreate a good condition of individual care planning, pain relief and housing situations, as wellas applying specific measures to promote the quality of life in palliative care.

Background: Nurses are responsible for creating a trustworthy relationship and good communication with patients as well as relatives. Swedish universities provide limited education regarding palliative care for students in the nursing program and relatives experience several deficits in nurses treatment. Relatives wish to be seen and recieve emotional support by the nurses. Aim: To describe nurses experiences of meeting relatives of dying patients Method: Systematic literature review with qualitative approach and descriptive synthesis according to Evans’ (2002) description of the analysis method. Results: The nurses experienced deficiency in their communication with relatives. The majority of challenges and difficulties described were rooted in lack of time and lack of experience and education according to the nurses. Meeting with relatives also became a challenge as the nurses had to play the role as intermediary between the patients and their families. Furthermore, the nurses became emotionally involved with the patients which led to difficulties in maintaining professionality. Conclusion: The education provided for nursing students in the current situation is insufficient in comparison with the requirements the nurses experience in the workplace. This affects not only the nurses but the relatives as well as they may be overlooked. Relatives need more of the nurses’ time to feel seen and a change in the nursing program is needed for future nurses to be prepared for the profession. / Bakgrund: Sjuksköterskor ansvarar i sitt arbete för att skapa förtroendefulla relationer och god kommunikation med patient såväl som anhöriga. Svenska lärosäten tillhandahåller begränsad utbildning inom palliativ vård för studenter på sjuksköterskeprogrammet och anhöriga upplever flertalet brister i sjuksköterskors bemötande. Anhöriga vill bli sedda och stöttade i sina känslor av sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga till döende patienter. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och beskrivande syntes enligt Evans (2002) beskrivning av analysmetoden. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde brister i sin kommunikation med anhöriga. Flertalet av de utmaningar och svårigheter som beskrevs grundade sig i tidsbrist och brist på erfarenhet och utbildning enligt sjuksköterskorna. Bemötande av anhöriga blev även en utmaning då sjuksköterskorna fick agera mellanhand mellan anhöriga och patienten. Dessutom blev sjuksköterskorna emotionellt involverade med de anhöriga vilket ledde till svårigheter att upprätthålla sin professionella yrkesroll. Slutsats: Utbildningen som tillhandahålls för sjuksköterskestudenter är i dagsläget otillräcklig i jämförelse med de krav som sjuksköterskor upplever på arbetsplatsen. Detta påverkar inte enbart sjuksköterskorna utan även anhöriga som kan bli förbisedda. Anhöriga behöver få mer av sjuksköterskornas tid för att upplevas sedda och det behövs en förändring i sjuksköterskeutbildningen för att framtida sjuksköterskor ska komma förberedda ut i yrket.

Bakgrund: Det uppskattas att var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sin livstid. Sjukdomen är påfrestande för patienten och möjligheten att få kommunicera med en sjuksköterska kan förbättra den personcentrerade omvårdnaden, därmed är sjuksköterskans stöd viktigt för cancerpatienter inom den palliativa vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation med cancerpatienter inom palliativ vård. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatdelen. Elva kvalitativa ansatser och en med kvantitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Analysen resulterade i två teman med tillhörande subteman: emotionella svårigheter (kommunikationsbarriärer; hopp) samt erfarenhet och utbildning (trygghet i professionen; privilegierat arbete). Slutsats: Denna litteraturstudie påvisade tydligt den emotionella bördan sjuksköterskor upplever vid prognosrelaterad kommunikation med cancerpatienter i palliativ vård, särskilt inom pediatrisk omvårdnad men samtidigt lyfter även studien fram de privilegier som erhölls. Erfarenhet och utbildning tyder på att det bidrar till en ökad trygghet i professionen och möjliggör att tillgodose den personcentrerade omvårdnaden. / Background: It is estimated that every third swede will suffer from cancer during their lifetime. The disease is stressful and the opportunity to communicate with a nurse can improve person-centered nursing care, accordingly the nurses support is important for cancer patients in palliative care. Aim: The aim of this study was to describe the nurses experiences in communication with cancer patients within palliative care. Method: A descriptive literature study. Twelve scientific articles were included in the result. Eleven qualitative approach and one with quantitative approach. Article research was made in database Medline through PubMed. Main results: The analysis resulted in two themes with associated sub-themes: emotional difficulties (communication barriers; hope) and experiences and education (comfortable in the profession; privileged work). Conclusion: This literature study obviously confirmed the emotional burden nurses experience in prognosis-related communication with cancer patients in palliative care, particularly in pediatric nursing, but at the same time the study also highlights the privileges found. Experience and education show that it contributes to an increased security in the profession that makes it possible to satisfy the person-centered nursing.

Sammanfattning Bakgrund: En legitimerad sjuksköterska huvudsakliga uppgift är omvårdnad. Den palliativa omvårdnaden handlar inte om att bota patienten utan att lindra dennes lidande under den sista tiden i livet, genom att främja patientens livskvalité ända till slutet. Patientens upplevelse under den sista tiden är väldigt varierande från person till person. Flera patienter upplever rädsla under den palliativa vården. Rädslan för att lida, dö och att inte bli ihågkommen efter livet slut. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i omvårdnaden med patienter som är diagnostiserad med cancer och vårdas palliativt. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde både betydelsefulla och svåra möten med cancerpatienter inom den palliativa vården. Flera av sjuksköterskorna upplevde maktlöshet och svårigheter med att hantera sina känslor, samtidigt som omvårdnaden med palliativa patienter gav sjuksköterskorna en meningsfullhet. Det framkom även att det fanns ett behov av mer kunskap inom den palliativa vården. Flera av sjuksköterskorna upplevde att de fick mer erfarenhet efter att ha arbetat inom området. Slutsats: Den föreliggande studien visar att sjuksköterskor upplever omvårdnaden med cancerpatienter i palliativ vård som krävande, utvecklande och känslosam. Att möta och hantera känslor och samtidigt vara professionell kan vara en utmaning för sjuksköterskorna. För att stärka positiva och samtidigt minska negativa upplevelser av att vårda palliativt, krävs studier med fortsatt vetenskaplig forskning.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och närstående genom förebyggande och lindring av lidandet i ett tidigt skede vid livshotande sjukdomar. Patienter inom palliativ vård har ofta närstående omkring sig vilket är de närmaste personerna i patientens umgänge. Närstående har en viktig betydelse för patientens mående och välbefinnande och de har därav en viktig roll inom vården. Att vara närstående till en palliativ patient kan ha olika inverkan på närstående. Närstående blir ofta själva drabbade på något vis av att befinna sig i denna situation.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser i samband med palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Elva vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet, varav tio var av kvalitativ metod och en var mixad metod. Författarna använde sig av Fribergs (2017) tillvägagångssätt under analysförfarandet.  Resultat: Tre huvudteman med åtta underteman identifierades i resultatet; Sista tiden tillsammans med subtemana; Meningsskapande och kvalitetstid samt Närvaro vid dödstillfället. Det andra huvudtemat är Känslor i samband med palliativ vårdmed subtemana; Skuld och åsidosättning, Stöd i sorghanteringensamt Efter patientens bortgång. Det sista huvudtemat består av Mötet med vårdpersonal med subtemana; Delaktighet och bekräftelse, Oro och maktlöshet ochKommunikation och information. Diskussion: I metoddiskussionen behandlas författarnas samarbete och gjorda överväganden i arbetet tillsammans med arbetets styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen tar upp stöd och sorg som kopplats till Erikssons caritativa teori. Resultatet diskuteras även mot bakgrunden samt ny forskning där författarna även tar upp kulturella och religiösa aspekter på palliativ vård. / Background: Palliative care aims to improve the patients and the next of kin’s quality of life, through prevention and relief of suffering at an early stage in life-threatening sickness. Patients in palliative care are often surrounded by next of kin’s, which are the closest persons in the patient’s relations. Next of kin have a great importance for the patient's mood and well-being, thus they have an important role in nursing. To be a next of kin to a patient in palliative care can impact the next of kin in different ways. The next of kin often becomes affected in some way by being in this situation.  Aim: The aim of this study was to describe next of kin’s experiences in conjunction with palliative care. Method: The chosen method for this essay was a literature review. Eleven scientific articles were included in the result of the essay, ten which was of qualitative method, and one of mixed method. The authors used Friberg’s (2017) approach during the analysis procedure. Results: Three main themes with eight subthemes were identified in the result; The last time together with the subthemes;Meaning and quality timeand Presence at the time of death. The second main theme is; Feelings in conjunction with palliative care with the subthemes; Guilt and putting aside own needs, Support in grief management and After the patient passed away. The final main theme consists of the Meeting with health professionalswith the subthemes; Participation and affirmation, Worry and powerless andCommunication and information. Discussion: The method discussion presents the authors work procedure and their considerations along with strengths and weaknesses of the essay. The results discussion procures support and guilt related to the caritative theory of Eriksson, as well as traditional and religious aspects of palliative care.

La prise en charge d’un patient atteint d’un cancer impose, au soignant, la recherche du meilleur traitement antinéoplastique possible en association avec un engagement d’accompagnement depuis l’annonce du diagnostic jusqu’à la phase après cancer ou le décès. Au cours de son parcours de soin, le malade et ses proches vont être confrontés à différentes équipes, différentes visions du traitement et différentes approches du soin. Le travail présenté consiste en une analyse nationale française sur l’organisation des soins d’accompagement ainsi que la gestion de la iatrogénie liée à trois grandes familles de thérapeutiques symptomatiques : les érythropoïétines, les biphosphonates et les morphiniques. Basé sur cette photographie du soin d’accompagnement en cancérologie, le développement de ces soins sur un établissement sera alors présenté depuis la gestion ambulatoire en hospitalisation de jour, jusqu’à l’hospitalisation complète dans une unité pilote. Le lien, les différences et les complémentarités entre les équipes aux phases curatives et palliatives seront alors discutés, permettant de définir la place et l’importance du regard global et réunificateur par le biais des soins de support en cancérologie / The management of a cancer patient requires, to the caregivers, finding the best antineoplastic therapy in combination with support involvement from the diagnosis to the stage after cancer or death. During the course of care, patient and family will be confronted with different teams, different visions and different treatment approaches of their care. The work presented starts threw an analysis of French organizations of supportive care and management of iatrogenic effects due to three main types of symptomatic therapeutics: erythropoietins, bisphosphonates and opioids. Based on this photograph of accompanying cancer care, the development in an institution of an health care will be presented for ambulatory management of day hospital for chemotherapy administration, until full hospitalization in a pilot unit. The link, the differences and complementaries between the teams in curative and palliative phases will be discussed to define the role and importance of the overall look and unifying supportive care in oncology