Bakgrund: Målet med palliativ vård i livets slutskede är att främja välbefinnandet, lindra lidandet och att trygga livskvaliteten. Anhöriga och dess närstående ska ges stöd utifrån en helhetssyn där fysiska, psykiska, sociala och andliga behov säkerställs med hjälp av ett multiprofessionellt vårdteam. Anhöriga kan bidra med kunskap som är viktig i vården och samtidigt få stöd från vårdpersonalen för att kunna stödja sina närstående. Faktorer som påverkar kvaliteten vid palliativ vård är vårdpersonalens tro, attityd och erfarenhet. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelse av palliativ vård. Metod: Studien är kvalitativ och baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har inhämtats från databaserna CINAHL, PubMed och Medline. Resultat: Visar att anhöriga upplever rädsla, stress och otillräcklighet i samband med att deras anhöriga är i livets slutskede. Anhöriga talar om vikten av delaktighet i den närståendes vård, olika typer av stöd och kommunikationen med sjuksköterskor som faktorer som underlättar för de anhöriga att acceptera situationen. Konklusion: Anhöriga kan känna sig begränsade i sin vardag på grund av den förändring i familjesituationen som blir till följd av den närståendes långvariga sjukdom. För att hantera den nya situationen som de anhöriga inte är vana vid är det viktigt att vårdpersonalen inkluderar dem i ett brytpunktssamtal. Sjuksköterskor behöver evidensbaserad utbildning om kommunikations- och samarbetsförmåga för att kunna stödja anhöriga. / Background: Care at the end of life aims to promote well-being, relieve suffering and to keep up the quality of life. Family members and their loved ones must be supported because of a holistic view where physical, mental, social, and spiritual needs are provided with the help of a multi-professional care team. Family members can contribute with knowledge that is important in care, at the same time they may need support from healthcare professionals to be able to support their loved ones. Factors that affect the quality of palliative care are the healthcare professionals' beliefs, attitudes, and experiences. Objectives: To highlight the relatives’ experience of palliative care. Method: The study was conducted as a qualitative literature review based on 15 scientific articles. The articles were obtained from the databases CINAHL, PubMed and Medline. Results: Results from this study show that family members experience fear, stress, and inadequacy for their loved ones in the final stages of life. Family members emphasize that participation in the patient's care, various support and communication with nurses make it easier for them to accept the situation. Conclusion: Family members may feel limited in their daily lives due to change in the family situation because of the long-term illness of their loved one. To handle the new situation that the family members are not used to, it is important that the healthcare professionals include them in the meeting, which is called a breakpoint conversation. Nurses require evidence-based training on families' conference communication and collaboration skills to be able to support family members.

Background:The goal of palliative care is to improve the quality of life and to alleviate the patient's suffering until death. The nurse is responsible for promoting the patient's quality of life by taking into account the patient's mental, physical, social and existential needs. In palliative care, the nurse develops close relationships with both patients and relatives, which the nurse can experience as responsible and demanding. Aim:The purpose of this literature study is to examine nurses' experiences of caring for patientes with palliative care. Method: The literature study is based on the results of 13 qualitative studies that were performed using thematic analysis. Results: The results report three themes that were: to alleviate the patient's suffering, communication and relationship to the patient and relatives, emotional and practical challanges. Conclusion: The nurses felt that both pharmacological and non-pharmacological treatments are important in palliative care. Good relationships with patients and relatives are fundamental to providing good care. The work in palliative care is perceived as challenging and stressful and many nurses tried not to become too emotionally involved to be able to provide good care. / Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att förbättra livskvaliteten och att lindra patientens lidande fram till döden. Sjuksköterskan har ansvar att främja patientens livskvalitet genom att ta hänsyn till patientens psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov. Inom den palliativa vården utvecklar sjuksköterskan nära relationer till både patienter och anhöriga, vilket sjuksköterskan kan uppleva som ansvarsfullt och krävande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med palliativ vård. Metod: Litteraturstudien baseras på resultatet från 13 kvalitativa studier som utfördes med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet redovisar tre teman som var: lindra patientens lidande, kommunikation och relation till patient och anhöriga, känslomässiga och praktiska utmaningar. Slutsatser: Sjuksköterskorna upplevde att både farmakologiska och icke farmakologiska behandlingar är viktiga inom palliativ vård. Goda relationer med patienter och anhöriga är grundläggande för att ge god omvårdnad. Arbetet inom den palliativa vården upplevs som utmanande och påfrestande och många sjuksköterskor försökte att inte bli för känslomässigt involverade för att kunna ge god omvårdnad.

Bakgrund: Begreppet palliativ vård innebär vård av personer i livets slutskede. God palliativ vård bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan de fyra hörnstenarna tillämpas av all vårdpersonal i syftet att tillföra ett förbättrat välmående och öka livskvaliteten för patienterna i ett palliativt skede. Patientdelaktighet kännetecknas av en kontinuerlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal där patientens kunskaper involveras och patienten är välinformerad gällande sin sjukdom och behandling. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera upplevelsen av delaktighet inom palliativ vård hos patienter över 18 år. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och deskriptiv design. 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Vid datasökningen användes databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Studiens resultat indelades i två huvudkategorier: Främjande för delaktighet och hindrande för delaktighet. Huvudkategorierna mynnande ut i fem underkategorier: Tillit och trygghet, kunskap och förståelse, att känna sig sedd, påverkan av sjukdomstillstånd och ovisshet. Det varierade hur mycket patienterna ville vara delaktiga i beslutsfattandet av den palliativa vården. Många patienter önskade att vara delaktiga i beslutsprocessen men lämnade gärna över de slutgiltiga medicinska besluten åt läkare och sjuksköterskor. Slutsats: För att säkerställa att patienterna känner sig delaktiga i vården i livets slutskede är det viktigt att se till varje individs enskilda behov och anpassa vården utefter dessa, samt vara uppmärksam om att det kan ändra sig under vårdtiden. / Background: Palliative care means that the care is for the final stage of life. Good palliative care is based on the four cornerstones of symptom relief, multi-professional collaboration, relationships and communication as well as support for relatives. Together with a person-centered approach, the four cornerstones can be applied by all healthcare professionals in order to provide patients with improved well-being and increase the quality of life in the final stages of life. The concept of patient participation is characterized by the care staff's satisfying the patient's knowledge and experience in the design of care. Participation is characterized by a continuous communication between patient and care staff where the patient's knowledge is involved, and the patient is well informed regarding their illness and treatment. Aim: The purpose of this literature review was to study the experience of participation in palliative care in patients over 18 years or older. Method: This essay is a literature review with a qualitative approach and descriptive design. 12 qualitative scientific articles form the basis of the results. The databases PubMed and CINAHL were used in the data search. Results: The result is divided into two main categories: promotion for participation and prevention for participation. The main categories culminate in five subcategories: trust and security, knowledge and understanding, feeling seen, the impact of illness and uncertainty. It varied in how much the patients wanted to be involved in the decision-making of the palliative care. Many patients wanted to be involved in the decision-making process but wanted to hand over the final medical decisions to doctors and nurses. Conclusion: To ensure that patients feel involved in the care at the end of life, it is important to look at each individual's individual needs and adapt the care according to these and be aware that this can change during the care period.

In my work I deal with the issue of palliative care, which includes variables such as illness, pain, suffering and dying. The first part is focused on these facts, which the terminally ill meet in several variations over time, they consider the issues that affect the essence of their lives and are confronted with the reality. I tried to enlarge the general view around the patient and of his problems with the Christian view , ie the possibility to browse the desperate hope that exceeds life and death. For Christians this hope means Jesus Christ .For the patient to receive this hope there is the Christian Church. The second part of this work deals with specific help, such as companionship, which is the work of chaplains and other Christians, whether in volunteer work, or experts in any of the religious establishments. In conclusion, I try to approach the issue of euthanasia, which just highlights the need for human and compassionate palliative care.

Background: The evaluation of care strategies at the end of life is particularly important due to the globally increasing proportion of very old people in need of care. The ICECAP-Supportive Care Measure is a self-complete questionnaire developed in the UK to evaluate palliative and supportive care by measuring patient’s wellbeing in terms of ‘capability’. It is a new measure with high potential for broad and international use. The aims of this study were the translation of the ICECAP-Supportive Care Measure from English into German and the content validation of this version. Methods: A multi-step and team-based translation process based on the TRAPD model was performed. An expert survey was carried out to assess content validity. The expert panel (n = 20) consisted of four expert groups: representative seniors aged 65+, patients aged 65+ living in residential care, patients aged 65+ receiving end-of-life care, and professionals in end-of-life care. Results: The German version of the ICECAP-Supportive Care Measure showed an excellent content validity on both item- and scale-level. In addition, a high agreement regarding the length of the single items and the total length of the questionnaire as well as the number of answer categories was reached. Conclusions: The German ICECAP-SCM is a valid tool to assess the quality of life at the end of life that is suitable for use in different settings. The questionnaire may be utilized in multinational clinical and economic evaluations of end-of-life care.

Bakgrund: I Europa antas cirka en till två procent av den vuxna befolkningen lida av hjärtsvikt och prevalensen beräknas vara cirka 10 procent hos personer över 70 år. Hjärtsvikt innebär att hjärtas pumpförmåga försämras och personen med hjärtsvikt drabbas ofta av typiska symtom för hjärtsvikt och kliniska fynd och kräver farmakologisk behandling. Trots en adekvat behandling är syndromet progriderande och övergår till sist i kronisk avancerad hjärtsvikt med hög symtombörda och hög mortalitet. Livskvaliteten hos personer med kroniska sjukdomar är ofta låg och livskvaliteteten hos personer med kronisk avancerad hjärtsvikt anses vara betydligt lägre än hos den genomsnittliga befolkningen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk avancerad hjärtsvikt i ett palliativ skede. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturöversikt med systematisk litteratursökning som utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturöversikten består av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design vilka analyserades med en integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att både personliga och omgivande faktorer var av betydelse. Fysiska och psykiska symtom kunde påverka livskvaliteten negativt medan en godkommunikation, kunskap och information samt vilken vårdtyp som erhölls var faktorer somkunde styrka livskvaliteten. Slutsats: Personer med kronisk avancerad hjärtsvikt lider ofta av en ökad fysisk och psykisk symtombörda där livskvaliteten kan påverkas negativt. Det visar också vikten av ett gott samarbete mellan patient och sjuksköterska där vårdtypen kunde utgöra en stor skillnad förpersonen. / Background: In Europe, about one to two percent of the adult population is assumed to suffer from heart failure and prevalence increases to an estimated 10 percent in people over the age of 70. Heart failure means that the pumping ability of the heart deteriorates and the person often suffers from serious symptoms, requiring pharmacological treatment. Despite there being adequate treatments widely available, the syndrome often turns in to advanced heartfailure with severe symptoms and a high mortality rate. The quality of life for people with chronic diseases is often low and lower still for people with chronic advanced heart failure. Those suffering are considered to have a significantly lower quality of life than the averageperson. Aim: The aim of the literature review was to highlight which factors affect the quality of life of patients with chronic advanced heart failure at a palliative stage. Method: The study was conducted as a literature review with systematic literature search conducted in the CINAHL and PubMed databases. The literature review consists of 16 scientific articles with quantitative and qualitative design that were analyzed with anintegrated analysis. Results: The results showed that both personal and surrounding factors were of importance. Physical and psychological symptoms could negatively affect quality of life, while good communication, knowledge, and information, as well as the type of care were factors thatcould improve the quality of life. Conclusion: Persons with chronic advanced heart failure often suffer from the burdens of both physical and mental symptoms, where the quality of life is negatively affected. It also shows the importance of good cooperation between patient and nurse, where a certain type of carecould represent a major improvement for the person.

Background: Working in pediatric palliative care means that nurses must care for their patients with a family-centered approach. In this type of care, it is important to consider children's rights and give adapted care according to the child's development stages. Nurses need to relate to the six core competencies as well as the four fundamental work responsibilities. Palliative care should also be rooted in the four cornerstones of palliative care. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of caring for children at the palliative stage. Method: A qualitative literature review with thematic analysis. Results: Three themes were identified: The importance of patient- and family-centered care, feelings that arise when caring for sick children and prerequisites for care. Conclusion: The nurses felt that the work was emotionally challenging. Being able to relieve the child's pain and be available to the family was seen as an important task to increase the child's quality of life. Palliative care is a global health challenge with several remaining barriers. Knowledge, education and experience can help to overcome these obstacles, create awareness of palliative care and therefore achieve qualitative care that should be equal for all. / Bakgrund: Att arbeta inom den pediatriska palliativa vården innebär att sjuksköterskan behöver vårda familjecentrerat. Inom denna vårdform är det viktigt att beakta barns rättigheter och att ge dem anpassad vård utifrån barns olika utvecklingsstadier. Sjuksköterskan behöver i sitt arbete förhålla sig till sjuksköterskans sex kärnkompetenser samt sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden. Vården ska vara förankrad i de fyra hörnstenarna inom palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda barn i palliativt skede. Metod:  En kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analys. Resultat: Tre teman identifierades: Vikten av ett patient- och familjecentrerat vårdande, känslorna som uppkommer i vårdandet av svårt sjuka barn samt förutsättningar för vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att arbetet är känslomässigt utmanande. Att kunna lindra barnets smärta och finnas tillgänglig för familjen ansågs vara en viktig arbetsuppgift för att öka barnets livskvalitet. Palliativ vård är en global hälsoutmaning med flera kvarstående barriärer. Kunskap, utbildning och erfarenhet kan bidra till att komma över dessa hinder, skapa en medvetenhet kring palliativ vård och på så sätt uppnå en god och jämlik vård för alla.

Bakgrund: De flesta i livets slut önskar dö hemma. Ändå visar forskning att långt ifrån alla får önskemålet uppfyllt. Döden och önskemål i livets slut ser olika ut och därför är en personcentrerad utgångspunkt avgörande för att vården ska kunna utgå ifrån patient och närståendes behov. Frihet från svåra symtom och att få dö på den plats man önskar är ofta förknippat med en god död. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hinder och möjligheter för patienter i livets slutskede att dö hemma. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats samt mixad metod inkluderades utifrån både patient- närstående- och vårdpersonalens perspektiv. Resultatet har diskuterats utifrån det teoretiska ramverket de 6S:en. Resultat: En palliativ vårdplan, advance care plan (ACP), med personcentrerad utgångspunkt tydliggjorde patient och närståendes behov sista tiden och ökade möjligen att dö hemma. En ömsesidig önskan hos patient och närstående att tillbringa sista tiden i hemmet ökade möjligheten att dö hemma och att det samtidigt fanns stöd från ett specialiserat palliativt team. God kommunikation mellan närstående, patient och vårdgivare, adekvat symtomlindring och hjälp med grundläggande behov var viktiga delar för att öka möjligheten att kunna vårdas hemma till livets slut. Vårdpersonal kunde både utgöra hinder och möjligheter för en patient i livets slut att dö hemma. Slutsats: En personcentrerad palliativ vårdplan ökar möjligheten för människor i livets slut att dö hemma. Närstående är oftast en förutsättning för att kunna dö hemma. Sjukvårdspersonalens förhållningssätt kan både vara ett hinder och en möjlighet för patienter i livets slut att dö kunna hemma.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som både vuxna och barn kan insjukna i och alla som insjuknar överlever inte. Vårdandet av barn med cancer innebar ibland att vårda i livets slut. Vården övergick till palliativ behandling när bot inte längre var möjligt. Vårdandet och omsorgen krävde en stor yrkesskicklighet från sjuksköterskan och omvårdnad var det centrala i professionen. Den palliativa vården handlade om att lindra lidande och öka barnets livskvalitet genom symtomlindring. Barn med cancer som vårdades palliativt krävde ett holistiskt förhållningssätt som involverade barnets familj. Syfte: Beskriva det vetenskapliga underlaget om sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med cancer i ett palliativt skede. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Studien resulterade i 7 teman: sjuksköterskorna i sin profession, relationerna i den palliativa vården, att symtomlindra barnet, vikten av kommunikation inom den palliativa vården, sjuksköterskornas upplevda känslor, teamarbete och upplevelsen av kunskap och utbildning. Resultatet beskrev att sjuksköterskan arbetade holistiskt och ville göra det bekvämt för barnet. Genom en god relation och kommunikation blev det lättare för sjuksköterskan att symtomlindra barnet och vara ett stöd för familjen. Sjuksköterskan upplevde många känslor i arbetet. All kunskap sjuksköterskorna behövde för att vårda barn med cancer palliativt uppnåddes inte bara genom utbildning utan också via erfarenhet. Palliativa vården handlade om att upprätthålla livskvalitet fram till döden. Slutsats: Resultaten i litteraturstudien visade att sjuksköterskan ansåg att deras arbete var värt alla känslor som uppstod om de fick känna att de gjort allt dem kunde för barnet. Arbetet fick sjuksköterskan att växa både professionellt och privat. / Background: Cancer is a disease that both adults and children can fall ill with and not all survives. Caring for children with cancer sometimes meant caring at the end of their lives. The medical care transitioned into palliative treatment once a cure no longer was possible. The care required great professional skills from the nurse, and caretaking was the central part. The purpose of palliative care was to relieve suffering and increase the child’s quality of life by relieving symptoms. Children with cancer who were treated palliatively required a holistic approach. Aim: Describe experiences of nurses when caring for children with cancer in a palliative stage. Methods: A descriptive literature study. Results: The study identified 7 themes: nurses in their profession, relationship in palliative care, to symptomrelief the child, the importance of communication in palliative care, nurses perceived feelings, teamwork and the experience of knowledge and education. The result described that nurses worked holistically and wanted to make it comfortable for the child. A good relationship and communication made it easier for nurses to relieve childrens symptoms and to be a support for the family. Nurses experienced many emotions at work. All knowledge was achieved not only through education but also through experience. Palliative care was about maintaining quality of life until death. Conclusion: The results of the literature study demonstrated that nurses considered their efforts to be worth all the emotions that arose, if they could feel that they had done everything they could. The work involved made nurses grow professionally and privately.

Bakgrund: Palliativ vård vilar på de fyra hörnstenarna symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation samt relation. Enligt Socialstyrelsen ska allmän palliativ vård kunna ges av personal med grundläggande kompetens. Undersökningar har visat att i Sverige är palliativ vård som ges på sjukhus inte lika bra som kommunal- och specialiserad palliativ vård.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i palliativt slutskede på vårdavdelningar, i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna är hämtade från PubMed och Cinahl. Analysen genomfördes med inspiration Fribergs femstegsmodel.  Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier samt 10 underkategorier. Förutsättningar saknades för god palliativ vård. Att uppleva emotionella toppar och dalar. Stöd och professionalitet var viktigt.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att det finns bristande förutsättningar. Palliativt erfarna sjuksköterskor och sjuksköterskor har liknande upplevelser. Det behövs mer forskning om sjuksköterskors upplevelser samt effektiviteten de palliativa utbildningarna har. / Background:  Palliative care relies on the four cornerstones, symptom relief, family support, teamwork and communication as well as relationships. According to Socialstyrelsen general palliative care should be provided by healthcare workers with basic palliative care knowledge. In Sweden palliative care in hospitals is of inferior quality compared to municipal and special palliative care thus, health care workers on regular wards experience moral distress and lack of competence. Aim: Was to describe nurses’ experiences of caring for patients in the final stages of palliative care, in wards, in hospital environments. Methods: Literature review based on ten qualitative articles. The articles were sourced from PubMed and Cinahl. The analysis was conducted with inspiration from Friberg’s five-step model. Results: The results are reported in three categories and ten subcategories. The results indicate a lack of fundamental prerequisites for good palliative care. To experience emotional highs and lows. Support and professionality were important.   Conclusion: The results highlight the lack of conditions which enables good palliative care. This view is shared by nurses with and without palliative competence. Further research is needed concerning nurses' experiences and the effectiveness of palliative care education.