Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn på flera kognitiva sjukdomar. Palliativ vård innefattar när vården övergår från botande till lindrande vård där sjuksköterskan har en avgörande roll. Den palliativa vårdens mål är att stärka delaktighet och självbestämmande, vilket försvårar palliativ vård vid demenssjukdom på grund av den kognitiva nedsättningen. Personer med demenssjukdom behöver ofta i ett senare stadie av demenssjukdomen utökad vård och tillsyn med hänsyn till ökad sjuklighet som kan tillgodoses på ett särskilt boende. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att ge palliativ vård till demenssjuka personer på särskilt boende. Metod: Examensarbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie med ett systematiskt förhållningssätt och induktiv ansats. Analysen var inspirerad av en innehållsanalys. Resultat: Genom analysen identifierades fyra olika kategorier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter: initiering av palliativ vård, relationen till anhöriga, vikten av kontinuitet och kunskap samt tidens betydelse för vårdens kvalitet. Konklusion: Sjuksköterskans erfarenheter av att ge palliativ vård för personer med demenssjukdom på särskilt boende belyste erfarenhet, kunskap och kontinuitet som positiva aspekter. Tidsbrist och avsaknad av riktlinjer beskrevs som negativa aspekter.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att främja livskvalité och att lindra lidande för patienter som vårdas vid livets slutskede. Lindra smärta och symptom är två viktiga mål för att patienten ska kunna uppleva ett välbefinnande trots sin svåra sjukdom. Omvårdnaden för den döende patienten bör vara personcentrerad, en vårdmodell som kallas de 6:sn underlättar och främjar en personcentrerad vård. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede inom sluten somatisk vård. Metod: Den metod som användes i studien var en litteraturbaserad metod bestående av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkommer tre huvudteman; bygga nära relationer, samarbete mellan inblandade aktörer och emotionellt påfrestande, med sju underteman. Konklusion: Den kommunikativa förmågan hos sjuksköterskan är en kärnpunkt för god omvårdnad inom den palliativa vården, kontinuerlig övning och utbildning skapar goda förutsättningar för hög kommunikativ förmåga. Att möta patienter i livets slutskede är emotionellt påfrestande, tid och kontinuitet för varje patient skapar goda förutsättningar för sjuksköterskan att möta dessa känslor på professionellt sätt. / Background: Palliative care means supporting life quality and preventing suffering to patients in care in the end of life. Relieving pain and symptoms are two important aims for the patient to experience a wellbeing despite a severe disease. The care for the dying patient should be person centred, a model of care I used to simplify a person centred care and it`s called the 6:sn. Purpose: To illustrate nurses’ experiences of caring patients in a palliative phase within closed somatic care. Method: The used method in this study is a literature review consisting nine qualitative articles. Result: Three main themes are emerged from the analysis; build close relationships, cooperation between actors involved and emotional stress, with seven subthemes. Conclusion: The nurse’s ability to communicate is the main point for good care in the palliative care. Frequent practice and education creates good qualifications for having a well developed communicative skill. To meet patients in the end of life is an emotionally trying, time and continuity to each patient creates a good basis for the nurse to meet these feelings in a professional way.

Bakgrund: Viktiga delar av sjuksköterskeprofessionen innebär lindring av lidande, stöttning av individer i sorg och att upprätthålla god livskvalité. Den palliativa vården blir därav komplex för sjuksköterskor. Vårdformen inträder då kurativa behandlingsmetoder inte längre ger önskvärda resultat. Palliativ vård utgår från ett salutogent synsätt där den holistiska vården utförs genom god symtomlindring.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den palliativa vården av vuxna. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie utgick från tolv artiklar som besvarade studiens syfte. Sökningarna gjordes systematiskt via databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde den palliativa vården som en mental stress i samband med bristande erfarenhet. Svårigheter framkom i form av tidsbrist i omvårdnaden kring patienterna samt bristen på kommunikation till anhöriga, patienterna samt mellan kollegor. Fördelar visade sig genom att sjuksköterskorna upplevde positiva gensvar av sitt arbete då patienter och anhöriga kände sig sedda genom samtal och god symtomlindring.  Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultat kan sjuksköterskan få en uppfattning om vilka delar av den palliativa vården som är av störst vikt. Resultatet kan bidra till en ökad trygghet för sjuksköterskor i utförandet av den palliativa vården. Genom denna studie så kan sjuksköterskor med mindre erfarenhet av vårdformen lära av de mer erfarna sjuksköterskorna vad som anses relevant att fokusera på, vilket kommer att bidra till en tryggare palliativ vård för patienter. / Background: Important parts of the nursing profession included alleviating suffering, supporting individuals in grief and contributing to a good quality of life. The palliative care therefore becomes complex for nurses. The form of care enters when curative treatment methods no longer produce desirable results. Palliative care is based on a salutogenic approach where holistic care is performed through good symptom relief. Aim: The purpose of the literature study was to describe nurses' experiences of the palliative care of adults. Method: The descriptive literature study included twelve articles that answered the purpose of the literature study. The searches were done systematically through the databases CINAHL and PubMed. Results: The results showed that nurses experienced palliative care as a mental stress in connection with lack of experience. Difficulties emerged in the form of a lack of time in the care of the patients and the lack of communication with the patient, relatives and colleagues. Benefits were shown by the nurses experiencing positive response from their work when patients and relatives felt viewed through conversation and good symptom relief. Conclusion: Based on the results of the literature study, the nurse can get an idea of which parts of the palliative care are of the greatest importance. The result will contribute to increased security for nurses in the performance of palliative care. Through this study, nurses with less experience can learn from the more experienced nurses what is considered relevant to focus on, which will contribute to safer palliative care for patients.

Bakgrund Palliativ vård innebär symtomlindring av obotliga tillstånd, som hos barn kan vara bland annat cancersjukdomar eller vissa neurologiska tillstånd. Att få palliativ vård som barn är en rättighet enligt WHO. Barnen upplevde ett behov av att ha sina föräldrar nära. Föräldrarna upplevde att de tappade sin föräldraroll när deras barn vårdades palliativt. Föräldrarna hade olika synpunkter på hur en sjuksköterska som arbetade med barn i palliativ vård borde vara och hur vården skulle bedrivas. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja både barn och föräldrar inom en familjecentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus. Metod En beskrivande litteraturstudie som identifierat 11 artiklar genom databaserna Medline via PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie. Resultat Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden bedrevs ojämlikt, till följd av otillräckliga riktlinjer. Det uppstod även etiska dilemman inom den palliativa barnsjukvården, som kunde röra sig om kommunikationsproblem, samt att sjuksköterskor upplevde att en del barn blev övervårdade. Sjuksköterskor upplevde emotionella svårigheter, som på bästa sätt bearbetades via reflektionssamtal. Huvudkategorier som identifierats var Sjuksköterskors upplevelser av förutsättningarna inom palliativ barnsjukvård, etiska dilemman, övervård, känslomässig tyngd, att vårda vid livets slut samt reflektionssamtal. Slutsats Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i arbetet med barn i palliativ vård, till följd av bristande riktlinjer, utbildning och kunskap. Det uppstod etiska dilemman i vårdandet, och sjuksköterskorna kunde uppleva emotionella svårigheter, som kunde påverka omvårdnaden. Därför behövde sjuksköterskorna tid för reflektion för att klara av att utföra omvårdnad. / Background The main purpose in palliative care is relieve of symptoms from conditions that’s not curable. For children, these conditions can be cancer or some neurologic diseases. Getting palliative care as a child is a right according to WHO. The children wanted their parents. The parents felt that they lost their parental role when their children were cared for palliatively. The parents had different views on how a nurse in palliative child care should be, and how the care should be conducted. The nurse's task is to relieve symptoms and support both children and parents in a family-centered care. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences with palliative care of children in hospitals. Method A descriptive literature study that identified 11 articles through the databases Medline via PubMed and Cinahl. These articles have been analyzed and thematized for this literature study. Results Nurses felt that nursing was conducted unequally, as a result of inadequate guidelines. There were also ethical dilemmas in palliative child care, which could be about communication problems, and that nurses felt that some children were over-cared for. Nurses experienced emotional difficulties, which were best processed through debriefing. Main categories identified were; The Nurses experience of Prerequisites in Palliative Child Care, Ethical Dilemmas, Over-Care, Emotional Load, At the End of Life and Debriefing. Conclusion Nurses experienced uncertainty in working with children in palliative care, due to lack of guidelines, education and knowledge. Ethical dilemmas arose in the care, and the nurses could experience emotional difficulties that can affect nursing. Therefore, the nurses need time for reflection to be able to perform Nursing of the children.

Bakgrund: När den botande behandlingen av sjukdom inte längre uppnår ett önskat resultat sätts palliativ vård in, vilket är en symtomlindrande vård. Den palliativa vårdens mål är att förebygga och lindra lidandet samt möta fysiska, psykosociala och existentiella problem. Detta för att kunna ge högsta möjliga livskvalitet för patienter och deras anhöriga. Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten inom palliativ vård – ur patientens och anhörigas perspektiv. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och var publicerade mellan åren 2009-2019. Resultat: Flertalet faktorer påverkade livskvaliteten hos både patienter i palliativ vård och deras anhöriga. Faktorerna delades in i kategorierna; fysiska, psykosociala och existentiella faktorer. Konklusion: Livskvaliteten påverkas både negativt och positivt för patienter som erhöll palliativ vård och deras anhöriga. Kategorier för faktorerna är; fysiska, psykosociala och existentiella. Sjuksköterskan bör arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt och ett holistiskt synsätt för att uppmärksamma behov och vad som påverkar livskvaliteten hos patienter och deras anhöriga. / Background: When the curative care of disease no longer reaches desired results palliative care is introduced, which is an easing treatment of symptoms. The goal of palliative care is to prevent and ease suffering and confront physical, psychosocial and existential problems. This in order to provide the highest possible quality of life to the patient and its family. Aim: The aim of this study is to describe factors which affects the quality of life within palliative care – from patients and families perspective. Methods: The thesis was done as a literature review based on 15 scientific articles. The articles were collected from databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and were published between the years 2009-2019. Results: Several factors affected the quality of life for both patients with palliative care and their families. Factors were divided within categories; physical, psychosocial and existential factors. Conclusions: Quality of life is affected both negatively and positively for patients who are treated with palliative care and their families. Categories for the factors are; physical, psychosocial and existential. This calls for the nurses to work with person-centered care and a holistic vision to notice needs and what affects quality of life for patients and their families.

Bakgrund: Inom den palliativa vården av ett barn ställs föräldrar och alla som är inblandade inför en svår och sorglig situation som väcker många känslor. Det är därför viktigt att ta hänsyn till alla familjemedlemmar då detta påverkar hela familjens hälsa. Den palliativa vården bygger på att lindra lidande och skapa ett välbefinnande och en lugn närvaro för barnet och familjen. Med hjälp av familjefokuserad omvårdnad kan man tillämpa detta samt öka förståelsen och lyfta fram familjens och vårdpersonalens olika perspektiv för att uppnå bästa möjliga stöd.  Syfte: Föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas palliativt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet i studien. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs och Östlundhs metoder. Databaserna PubMed och Cinahl Complete användes. Resultat: Resultatet indelas i huvudtemat att upprätthålla sitt fokus på barnet i samband med att vara i behov av stöd med tillhörande subteman: föräldrars roll i barnets vård när barnets död närmar sig, föräldrars behov av god kommunikation och föräldrars upplevelser av emotionellt stöd från vårdpersonal vid vård av barn i palliativt skede.   Diskussion Diskussionen diskuterades utifrån de subteman som presenterades i resultatet i enlighet med Katie Erikssons teori om att lindra lidande och författarnas egna reflektioner. Författarna diskuterade föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas palliativt och har använt sig av aktuell forskning för att styrka innehållet som förekom i resultatet. / Background: In the palliative care of a child, parents and everyone involved are placed in a difficult and sad situation that awakens many emotions. It is therefore important to consider all family members as this affects the health of the entire family. The palliative care is based on relieving suffering and creating a well-being and a peaceful presence for the child and the family. With the help of family-focused nursing you can increase your understanding and highlight the different perspectives of the family and health care team to achieve the best possible support.  Aim: Parents' experiences of having a child cared for in palliative care. Method: A literature review was performed to answer the aim of the study. The result is based on ten qualitative scientific articles analyzed based on Friberg’s and Östlundh’s methods. The databases PubMed and CINAHL Complete were used where two of the selected articles for the results are from PubMed and the remaining eight articles from CINAHL Complete.  Results: The result is divided into the main theme to uphold focus on the child in connection with being in need of support with associated subthemes: parents’ role in the child’s care as the child’s death approaches, the parents’ needs of good communication and the parents’ experiences of emotional support from the healthcare staff in the care of children in palliative phase.  Discussion: The discussion was discussed based on the subthemes presented in the result in accordance with Katie Eriksson’s theory of relieving suffering and the authors own reflections. The authors discussed parents' experiences of having a child who is cared in palliative care and has used current research to prove the content that appeared in the results.

Bakgrund: I Sverige bedrivs allmän palliativ vård inom alla vårdformer som sjukhus, primärvård, hemsjukvård och vård- och omsorgsboende av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård.  Enligt Socialstyrelsen, 2016 är det viktigt att alltid göra en klinisk bedömning för att minimera risken för obehandlad smärta. Därför bör det finnas lättillgängliga rutiner och riktlinjer för hur personalen ska använda de olika instrument som finns för olika bedömningar och att personalen har tillgång till utbildning och information om hur man använder de olika instrument som finns tillgängliga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av smärtskattning och smärtlindring av äldre patienter i palliativ vård. Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: klinisk blick och erfarenhet, bristande rutiner och riktlinjer saknas, Palliativa rådgivningsteamets betydelse och trygghet vid ordinationer. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor behöver utbildning och information om användningen av olika smärtskattningsinstrument. Att Palliativa rådgivningsteamet är en viktig samarbetspartner kring patienter i palliativ vård. Samt att teamarbete är en kvalitetssäkring av vården som patienten erhåller. / Background: In Sweden conducts public palliative care in all careforms as hospitals, primary care, home care and in carehomes by staff with essential knowledge and competence in palliative care. According to the Swedish health authorities (Socialstyrelsen, 2016) it´s important to always do a clinical assessment to minimize the risk of untreated pain.Therefore it ought to be easy access to routines and guidelines for the staff how to use the different tools that are available for different assessments. And also that the staff has access to education and information how to use the different tolls that are available. Aim: To describe nurse´s experiences of pain assessment and pain relief of elderly patients in palliative care. Method: Descriptive qualitative interview study with inductive content, analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) content analysis. Result: Four head categories emerged: clinical eye and experience, insufficient routines and missing guidelines, the Palliative advising team´s importance and security in prescription. Conclusion: It emerged that nurses need education and information about the use of different pain assessment tools. And that the Palliative advising team is an important work partner around patients in palliative care. And teamwork is a guarantee of quality of the care that the patient acquire.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till symtomlindring, ökat välbefinnande och minskat lidande. Palliativ vård i hemmet har på senare tid uppmärksammats och vården som tidigare bedrivits på sjukhus sker allt mer i hemmet. Anhöriga utgör en central del vid palliativ vård i hemmet där de många gånger tar den vårdande rollen och ger stöd till patienten. Samarbete mellan vårdpersonal och anhöriga har visat sig öka kvaliteten och säkerheten i vården, varför familjecentrerad omvårdnad ska bedrivas.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när någon i familjen vårdas palliativt i hemmet.Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Litteratursökning har genomförts i databaserna Medline och CINAHL och resulterade i 14 vetenskapliga artiklar.Resultat: Artiklarnas resultat sammanställdes och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier; säkerhet i vården (behov av kontinuitet i vården, behov av tillgänglig vårdpersonal), begränsningar i det dagliga livet (förändrade relationer, känsla av isolering) och stöd (behov av egentid, behov av nära relationer, behov att bli sedd). Slutsats: För att anhöriga ska kunna uppleva meningsfullhet vid palliativ vård i hemmet bör vården bedrivas familjecentrerat. Som sjuksköterska är det viktigt att vara tillgänglig, inge stöd och kunna avlasta familjen. / Background: Palliative care aims at symptom relief, increased well-being and reduced suffering. Palliative care at home has been recognized in recent times and the care that was previously carried out in hospitals is increasingly taking place in the home. Relatives are a central part of palliative care at home where they often take the caring role and provide support to the patient. Collaboration between healthcare professionals and relatives has been shown to increase the quality and safety of care, which is why family-centered care should be conducted. Purpose: The purpose was to describe the relatives’ experiences when someone in the family is cared for palliatively at home. Method: Qualitative literature review with inductive approach. Literature search has been done through the databases Medline and CINAHL and resulted in 14 scientific articles.Result: The articles' results were compiled and revealed three categories and seven subcategories: Safety in health care (need for continuity, need for access to care), limitations in daily life (changed relationships, sense of isolation) and support (need for self-time, need for close relationships, a need to be seen).Conclusion: In order for relatives to be able to experience meaningfulness in palliative home care, care should be conducted family-centered. As a nurse, it is important to be available, give support and relieve the family.

Bakgrund: Då bot inte längre är möjlig påbörjas palliativ vård, vilket handlar om att skapa förutsättningar så att personen med palliativ vård och dennes anhöriga upplever högsta möjliga livskvalitet. Att träffa döende personer och ge dessa omvårdnad är en ofrånkomlig del av sjuksköterskeyrket. Beskrivningar av livskvalitet från personer med palliativ vård är därför en viktig kunskapskälla för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur personer med palliativ vård upplever livskvalitet. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Alla inkluderade artiklar hade kvalitativ ansats och söktes fram i databasen PubMed. Huvudresultat: Personer med palliativ vård beskrev att deras tankesätt förändrades efter sjukdomsdebuten. Detta upplevdes som en strategi för att hantera sjukdomen och öka känslan av livskvalitet. Något som ytterligare bidrog positivt till livskvaliteten var att upprätthålla relationer med släkt och vänner samt att få vara omgiven av sin familj. Den främsta orsaken till minskad livskvalitet beskrevs vara när symtom framträdde och när sjukdomen upplevdes styra personens liv. Slutsats: Att drabbas av obotlig sjukdom och få palliativ vård påverkade upplevelsen av livskvalitet. Den kunde både öka och minska under sjukdomsförloppet och att ha en sjuksköterska med helhetssyn på personen med palliativ vård var av stor vikt för bibehållen livskvalitet. / Background: When cure is no longer possible, palliative care begins. Palliative care is about creating conditions so that the person with palliative care and his or her relatives experience the highest possible quality of life. To meet people who are dying and care for them is an inevitable part of the nursing profession. Descriptions of quality of life by persons with palliative care is therefore an important source of knowledge for nurses. Aim: The aim of this study was to describe how persons with palliative care experience quality of life. Method: A descriptive literature review based on 13 scientific articles. All the included articles had a qualitative approach and were found through the PubMed database. Main results: Persons with palliative care described that their mindset changed after the onset of the disease. This was seen as a strategy for managing the disease and to increase the quality of life. Something that further increased the quality of life was to maintain relationships with friends and relatives and to be surrounded by family. The main reason for decreased quality of life was describes as when symptoms appeared and when the disease was experienced to control the persons life. Conclusion: To suffer from an incurable disease and receive palliative care affected the quality of life. The experience of quality of life could both increase and decrease during the course of the disease and having a nurse with a holistic approach towards the person with palliative care was essential to maintain quality of life.

Bakgrund Palliativ vård innebär symtomlindring av obotliga tillstånd, som hos barn kan vara bland annat cancersjukdomar eller vissa neurologiska tillstånd. Att få palliativ vård som barn är en rättighet enligt WHO. Barnen upplevde ett behov av att ha sina föräldrar nära. Föräldrarna upplevde att de tappade sin föräldraroll när deras barn vårdades palliativt. Föräldrarna hade olika synpunkter på hur en sjuksköterska som arbetade med barn i palliativ vård borde vara och hur vården skulle bedrivas. Sjuksköterskans uppgift är att symtomlindra och stödja både barn och föräldrar inom en familjecentrerad omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård av barn på sjukhus. Metod En beskrivande litteraturstudie som identifierat 11 artiklar genom databaserna Medline via PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har analyserats och tematiserats till denna litteraturstudie. Resultat Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden bedrevs ojämlikt, till följd av otillräckliga riktlinjer. Det uppstod även etiska dilemman inom den palliativa barnsjukvården, som kunde röra sig om kommunikationsproblem, samt att sjuksköterskor upplevde att en del barn blev övervårdade. Sjuksköterskor upplevde emotionella svårigheter, som på bästa sätt bearbetades via reflektionssamtal. Huvudkategorier som identifierats var Sjuksköterskors upplevelser av förutsättningarna inom palliativ barnsjukvård, etiska dilemman, övervård, känslomässig tyngd, att vårda vid livets slut samt reflektionssamtal. Slutsats Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i arbetet med barn i palliativ vård, till följd av bristande riktlinjer, utbildning och kunskap. Det uppstod etiska dilemman i vårdandet, och sjuksköterskorna kunde uppleva emotionella svårigheter, som kunde påverka omvårdnaden. Därför behövde sjuksköterskorna tid för reflektion för att klara av att utföra omvårdnad. / Background The main purpose in palliative care is relieve of symptoms from conditions that’s not curable. For children, these conditions can be cancer or some neurologic diseases. Getting palliative care as a child is a right according to WHO. The children wanted their parents. The parents felt that they lost their parental role when their children were cared for palliatively. The parents had different views on how a nurse in palliative child care should be, and how the care should be conducted. The nurse's task is to relieve symptoms and support both children and parents in a family-centered care. Aim The aim of this study was to describe nurses' experiences with palliative care of children in hospitals. Method A descriptive literature study that identified 11 articles through the databases Medline via PubMed and Cinahl. These articles have been analyzed and thematized for this literature study. Results Nurses felt that nursing was conducted unequally, as a result of inadequate guidelines. There were also ethical dilemmas in palliative child care, which could be about communication problems, and that nurses felt that some children were over-cared for. Nurses experienced emotional difficulties, which were best processed through debriefing. Main categories identified were; The Nurses experience of Prerequisites in Palliative Child Care, Ethical Dilemmas, Over-Care, Emotional Load, At the End of Life and Debriefing. Conclusion Nurses experienced uncertainty in working with children in palliative care, due to lack of guidelines, education and knowledge. Ethical dilemmas arose in the care, and the nurses could experience emotional difficulties that can affect nursing. Therefore, the nurses need time for reflection to be able to perform Nursing of the children.