Bakgrund: Palliativ vård har sin grund i ett palliativt förhållningssätt som karakteriseras av en helhetssyn på människan där inriktningen är att lindra istället för att bota. God palliativ vård innebär regelbunden symtomskattning för att förebygga, identifiera och lindra patientens behov. Till hjälp kan patienten använda symtomskattningsinstrumentet Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) som hjälper patienten till att uppmärksamma sin situation, symtom och besvär samt eventuella problem. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att använda symtomskattningsinstrumentet Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) inom palliativ vård. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med Fribergs analysmodell. Resultat: Från analysen framkom fyra kategorier som beskriver patienters upplevelser av att använda IPOS: Möjliggör symtomskattning, Förbättrad kommunikation, Svårigheter med symtomskattning och Känsla av oro.  Slutsats: Patienterna upplevde att IPOS gav positiva erfarenheter. De upplevde att IPOS möjliggjorde egen symtombedömning, insikt i sin egen sjukdom och livssituation. IPOS skapade även en förbättrad kommunikation mellan patient och sjuksköterska.

Bakgrund: I framtiden tror man att ännu mer sjukvård kommer att skötas i primär och kommunal hemsjukvård. Distriktssköterskorna som idag jobbar inom hemsjukvården har ettstort ansvar för den vården som utförs i hemmet. Att undersöka vilka faktorerdistriktssköterskor upplever leder till god palliativ vård i hemmet är därför viktigt. Syftet:med studien var att undersöka distriktssköterskors egna upplevelser av att jobba medpalliativ vård inom hemsjukvården. Metod: Studien är genomförd i Mellansverige som harbåde tätort och glesbygd som sjukvårdsområde. Kvalitativa intervjustudier genomfördes.Resultat: Det som framkommer i resultatet är betydelsen av symtomlindring och att alltidvara följsam och kunna uppmärksamma förändringar för att kunna lösa situationer somuppstår. För detta behövs erfarenhet och vara en god samordnare, för att den palliativavården ska fungera på ett bra sätt i hemmet. Diskussion/ Slutsats: Huvudresultatet iexamensarbetet visar att det krävs erfarna distriktssköterskor för att kunna bedriva godpalliativ vård fullt ut. Resultatet beskriver också hur viktigt det är med välfungerandesamarbeten mellan alla som är delaktiga. Detta för att vårdtagaren och de närstående skakänna meningsfullhet och livskvalitet i hemmet den sista tiden i livet. Att vårda svårt sjuka isitt hem är en utmaning, men det ger också en stor tillfredsställelse att som distriktssköterskafå följa med på vårdtagarens resa, här finns det bara en chans att göra rätt. / Background: In the future, it is believed that even more healthcare will be provided inprimary and municipal home care. The district nurses who work in home care have a greatresponsibility for the care that is given in a home care setting. Studying the district nursesexperiences and what they think leads to good palliative care in the home is thereforeimportant. Aim: The aim of the study was to investigate district nurses own experiences ofworking with palliative care in a homecare setting. Method: The study was conducted in midSweden that have both urban and rural healthcare areas. Qualitative interview studies wereconducted. Findings : What emerges in the results is the importance of symptom relief and toalways be compliant and be aware of changes in order to resolve situations that arise. Forthis, experience is needed and to be a good coordinator. Discussion / Conclusion : The mainresult of the study shows that experienced district nurses are required to be able to give goodpalliative care. The result also describes how important it is that all professions to work welltogether in end of life care. This is so that the patient and relatives at the end of life feel ameaningful and a good quality of life in the home. Caring for seriously ill people in theirhome is a challenge, but it also gives a great satisfaction that the district nurse can follow onthe patient´s journey towards end of life, here we just get one chance to get it right. / <p>Godkännandedatum: 2019-12-11</p>

Bakgrund: Tidigare forskning påvisar att anhöriga är betydelsefulla för patienter som vårdas i livets slutskede. Anhöriga och patienter känner en rädsla inför vårdandet. Anhöriga anser att en god kommunikation ska finnas med i vårdandet av patienter. Patienter känner trygghet när sjuksköterskor finns närvarande. Detta genom att sjuksköterskor vårdar utifrån den caritativa vårdteorin Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat:Resultaten som framkom var två teman och fem subteman. Första temat “vara inkännande”det medförde tre subteman “vara stödjande”, “vikten av att se den unika patienten” och “kommunikationens betydelse i vårdandet”. Det andra temat “känslomässiga utmaningar”som medförde två subteman “brist på kunskap” och “vara känslomässigt engagerad” Slutsats: Sjuksköterskor hade positiva och negativa erfarenheter av vårdandet i livets slut.De positiva erfarenheterna resulterade i god vård och god kommunikation med patienter och anhöriga. Det skapades tillit mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. De negativa erfarenheterna var frustration, osäkerhet och att inte göra tillräckligt när det fanns brist på kunskap om vård i livets slutskede vilket resulterades i känslomässiga utmaningar. Sjuksköterskor bör få mer stöd och utbildning inom vård i livets för att kunna ge ett fint avslut. / Background: Previous research has shown that relatives are important for patients who are cared for at the end-of-life. Relatives and patients fear the caring. Relatives believe that good communication should be included in the care. Patients feel safe in nurses presence. This is possible through the application of caritative theory. Aim: To describe nurses experience of caring in the end-of-life. Method: A qualitative systematic literature study. Results: The results came in themes and subthemes. The first theme was to show sympathy followed bysubthemes ‘to be supportive’, ‘to have a communication’ and ‘to see the unique individual’. The second theme was emotional challenges followed by subthemes ‘lack of knowledge’ and ‘emotional engagement’Conclusions: Nurses had positive and negative experiences in caring at the end-of-life. The positive experiences resulted in a good care for the patients and a good communication. This created trustworthiness between the nurse, patient, and relatives. Negative experiences such as frustration and uncertainty were due to lack of knowledge about the end-of-life caring which resultet in emotional engagement. As a conclusion, nurses should be able to get more support and education in terms of caring in the end-of-life to be able to give patients a good ending.

Background: Palliative care is a focus in care that aims at the quality of life of persons with incurable disease. The need for palliative care is wide globally and several care facilities provide palliative care. The nursing care includes aspects of a physical, mental, social, spiritual and existential nature and it is the nurse's task to lead the nursing work together with the person in care. Aim: The purpose was to describe the nurses' experiences in palliative care of adults. Method: A literature study based on 12 scientific articles. The data is analyzed with thematic analysis. Result: The results are presented as five main themes. ”Emotional challenges”, ”the balance between profession and person”, ”the care relationship”, ”relieving the persons physical pain” and ”meeting the needs of relatives”.  Conclusion: Feelings of inadequacy among nurses make it difficult for them to separate their person from their profession, which affects the nurses on a personal level. The result of this is that nurses may feel insecure in their contacts with the person and therefore training in palliative care is required to help nurses develop management strategies. Further research is required to ensure good care of persons and relatives through the nurses' presence and knowledge. / Bakgrund: Palliativ vård är en inriktning inom vården som syftar till att förbättra livskvaliteten hos personer med obotlig sjukdom. Behovet av palliativ vård är stort globalt och flera olika instanser bedriver palliativ vård. Omvårdnaden som bedrivs innefattar aspekter av fysisk, psykisk, social, andlig och existentiell karaktär och de är sjuksköterskans uppgift att leda omvårdnadsarbetet tillsammans med personen som får vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av palliativ omvårdnad för vuxna personer. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Datan är analyserad med tematisk analys. Resultat: Resultatet presenteras som fem teman. ”Känslomässiga utmaningar”, ”balans mellan profession och person”, ”vårdrelationen”, ”lindra personens fysiska smärta” och ”möta närståendes behov”. Slutsats: Känslor av otillräcklighet hos sjuksköterskor gör det svårt för dem att separera sin person från sin profession vilket påverkar sjuksköterskorna på ett personligt plan. Resultatet av detta blir att sjuksköterskorna kan känna sig osäkra i kontakten med personen som får vård vilket motiverar att behovet av utbildning i palliativ vård för att hjälpa sjuksköterskor att utveckla hanteringsstrategier. Vidare forskning krävs för att säkra god omvårdnad för personer och närstående genom sjuksköterskornas närvaro och kunskap.

Bakgrund: Årligen är cirka 20 miljoner barn världen över i behov av någon form av omvårdnad i livets slutskede. All vård av barn skall vara utformad så att särskild hänsyn tas till barnets bästa. Sjuksköterskans uppgifter vid vård i livets slutskede är att lindra lidande, tillgodose familjens behov samt att bemöta familjerna med respekt, värdighet, medkänsla och med hänsyn till patientens integritet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Tio resultatartiklar inhämtades och bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman med tillhörande underteman. Huvudtemana var: positiva och negativa känslor, kommunikativa utmaningar och behov av stöd och utbildning. Sjuksköterskorna betonade att arbetet med barn i livets slutskede gav såväl positiva som negativa känslor. Flera sjuksköterskor upplevde brist på tillräcklig utbildning och stöd. Konklusion: Sjuksköterskornas upplevelser visade att omvårdnaden av barn i livets slutskede kunde vara givande, trots tuffa och sorgfyllda situationer. För att förbättra sjuksköterskornas upplevelser är det av stor vikt med en ökad kunskap och utbildning, specifikt inom kommunikation, samt förbättrade möjligheter till stöd på en organisatorisk nivå. / Background: Every year approximately 20 million children worldwide are in need of some form of end-of-life care. All care involving children must be designed so that the best interest of the child is considered. The nurse’s responsibilities in end-of-lifecare are to alleviate suffering, fulfill the family’s needs and approach them with respect, dignity, compassion and integrity. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for children at the end of life. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach. Ten result articles were selected and examined using content analysis. Result: The analysis resulted in three main themes with associated sub-themes. The main themes were: positive and negative emotions, communicative challenges and a need for support and education. The nurses emphasized that end-of-life care of children induced both positive and negative emotions. Several nurses experienced a lack of knowledge and support. Conclusion: The nurses’ experiences showed that caring for children at the end of life could be rewarding, despite the sorrow and tough situations. To improve the nurses’ experiences, it is imperative to increase their knowledge and education, specifically regarding communication, and improving the opportunities for support at an organizational level.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård ökar till följd av åldrandet och ökande sjukdomar hos hela befolkningen. Palliativ vård är till för att främja livskvalité hos patienterna. Sjuksköterskorna inom palliativ vård har som ansvar att ge de döende patienterna samt anhöriga en upplevelse av värdighet, mening, hopp och tröst. Vårdteorin ska vägleda sjuksköterskorna i ett caritativ vårdande som har patienterna i fokus. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Tio kvalitativa artiklar analyserades och framfördes i examensarbetets resultat. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde en känslomässig påverkan som kunde orsakas av patienterna och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet i sin yrkesroll relaterad till deras bristande kompetens. Sjuksköterskorna upplevde även positiva och negativa upplevelser i samband med teamarbetet. Slutsatser: Det var viktigt att sjuksköterskorna inom palliativ vård delade med sig av sina upplevelser med arbetskollegor. Det hade påvisats att ett gott samarbete ledde till förbättrade upplevelser hos sjuksköterskorna, med tanken på det känslomässigt krävande arbetet som sjuksköterskorna utförde. Patienternas och anhörigas upplevelser samspelade och påverkade sjuksköterskornas upplevelser. / Background: The need for palliative care is increasing because of aging and the increasing diseases in the entire population. Palliative care is designed to promote the quality of life of patients. The nurses in palliative care have the responsibility to give the dying patients and relatives an experience of dignity, meaning, hope and comfort. The care theory would guide the nurses in a caritative caring that had the patients in focus. Aim: The aim is to describe the nurses' experiences of palliative care in the final stages of life. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis. Ten qualitative articles were analyzed and presented in the results of the thesis. Results: The results showed that the nurses experienced an emotional impact that could be caused by the patients and relatives. The nurses experienced an uncertainty in their professional role related to their lack of competence. The nurses also experienced positive and negative experiences in connection with teamwork. Conclusions: It was important that the nurses in palliative care shared their experiences with work colleagues. It had been shown that a good collaboration led to improved experiences with the nurses, with the thought of the emotionally demanding work that the nurses performed. The patients' and relatives' experiences interacted and influenced the nurses' experiences.

ABSTRACT Background: The meaning of palliative care is to improve the quality of life for the peoplewho suffer from incurable disease. One of the two biggest disease groups in palliative care iscancer. To be cared for at the end of life affects a lot of feelings and therefore it is interestingto go deeper in these emotions and see them from the patient's perspective. Aim: To see how palliative care affects the psychological well-being in patients who sufferfrom incurable cancer. Method: A literature review with qualitative articles. The search for articles was made inthree different databases, PsycInfo, PubMed and Cinahl. A total of nine scientific articleswere chosen and analyzed. Results: The result gave a wide insight in how the participants mood was affected duringtheir care. Five main themes were found which described the participants own experiences ofpalliative care and how it affected them. These were “Quality of life”, “Care and welfare”,“Psychosocial”, “Thoughts about death” and “Loneliness”. Conclusion: There are many different emotions and experiences connected to palliative care.These emotions and experiences are complex and similar, independent of where a patientreceives the palliative care. Keywords: Palliative care, mental health, cancer / SAMMANFATTNING Bakgrund: Meningen med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för de drabbadeindividerna. En av de två största sjukdomsgrupperna inom den palliativa vården är cancer. Att vårdas vid livets slut påverkar många känslor och det är därför av intresse att försöka förstådessa känslor ur ett patientperspektiv. Syfte: Att undersöka hur den palliativa vården påverkar det psykiska måendet hos patientermed obotlig cancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Sökningen efter relevanta studiergjordes i tre olika databaser PsycInfo, PubMed och Cinahl. Totalt valdes nio vetenskapligaartiklar ut som sedan analyserades. Resultat: Resultatet gav en bred inblick i hur deltagarnas mående påverkades under derasvårdtid. Fem huvudteman framkom som beskrev deltagarnas upplevelser av den palliativavården och hur den påverkade dem. Dessa huvudteman var “Livskvalitet”, “Vård- ochOmsorg”, “Psykosocialt”, “Tankar om döden” och “Ensamhet”. Slutsats: Det finns många olika känslor och upplevelser av palliativ vård. Dessa känslor ochupplevelser är komplexa och liknande oberoende på vart en patient vårdas eller befinner sig. Nyckelord: Palliativ vård, psykisk hälsa, cancer.

Communication with healthcare providers (HCP’s) at the end-of-life (EOL) is a crucial process that can make a difference in the quality of the EOL experience for patients and their families. Targeting EOL communication interventions between patients, their families, and HCP’s is better informed from an understanding of what family members perceive as good and bad communication. The purpose of this study was to explore experiences related to communication with HCP’s in central Massachusetts during EOL care. Data from the parent study (n = 373) included responses from an open ended question at the end of the survey. The larger, qualitative descriptive study, from the parent study, (n = 218 ) that examined the open ended question revealed communication as the overarching theme. A secondary analysis of this open ended survey data using qualitative content analysis was used to describe next of kin’s perspectives of communication with HCP’s during the decedents’ end-of-life experience (n = 171). Family members (children = 38.4% and spouse = 22.0%) comprised the majority of the sample. Decedents were mostly 80 or older (47.6%), died in an acute care setting of mostly cancer (33.0 %) and cardiovascular disease (32.3%). Accessing information, emerged as the overarching theme. Continuum of information, healthcare provider sensitivity, having the answers and raising awarenesswere revealed as subthemes. The majority of respondents reported good aspects versus bad aspects of communication at the EOL. The framework for a good death (Emanuel & Emanuel (1998) under-girded the study but was not supported as it relates to these findings. The framework was useful in capturing the multidimensional process that each patient and their family could experience during the EOL process. The findings from this study provide insight for HCP’s about which aspects of communication are helpful at the EOL. Continuing education of the health care team on these identified helpful communication aspects will provide better access for patients and families for a quality EOL experience.

Andersson P, Peter M. Sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i hemmet. En litteraturstudie. Examensarbete 15 högskolepoäng i omvårdnad. Malmö Universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021. Bakgrund: Allt fler personer väljer att få sin palliativa vård i det egna hemmet. Palliativ vård är den vårdform som kan påbörjas när patienten är så pass sjuk attdet inte går att bota. Den palliativa vården fokuserar på att lindra och stödja patienten samt att se till att hen är så symtomlindrad som möjligt. Vården individanpassas efter patienten och deras närstående uppmuntras att vara delaktigai den palliativa vården. Det är även av vikt att patienten vet att de kan vara med och påverka beslut om deras tid i livets slut. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign. Databaserna Cinahl och PubMed användes vid litteratursökningen. Litteraturstudiens resultat grundas på 10 vetenskapliga artiklar som har granskats med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: 3 huvudkategorier framkom; utmaningar i arbetet, information och stöd till närstående och behovet av en god samverkan. Dessa huvudkategorier formades från de 9 subkategorierna; att behöva kunskap, flexibilitet i arbetet, känslomässig påfrestning, att möta etiska dilemman, att skapa delaktighet, skapa en dialog med närstående, efter döden, samarbete med sjuksköterske-kollegor, samarbete med läkare. Konklusion: Att arbeta inom den palliativa vården som sjuksköterska kan vara påfrestande och påverka sjuksköterskan negativt. Det krävs även mycket engagemang och kunskap av sjuksköterskan då de har mycket ansvar. God kommunikation mellan alla inblandade är därför betydelsefullt för att kunna ge patienten en god död i sitt hem. / Andersson P, Peter M. Nurses experience of providing palliative care at home. A literature review. Degree Project 15 credit points in nursing. Malmö University, Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021. Background: Palliative care is provided when there is no cure for the patient's illness and more people are choosing to receive palliative care in their home. Palliative care focuses on supporting the patient whilst ensuring that their symptoms are relieved in a timely manner and is individually adapted to the patient and the relatives are encouraged to be involved in the palliative care. Furthermore, it is crucial that the patient know they are directly involved in the decisions that impact their end-of-life experience. Aim: The purpose is to describe the nurse's experience of providing palliative care at home. Method: The project was carried out as a literature study with a qualitative study design. The databases used in the literature searches were Cinahl and PubMed. The results of the literature study are based on 10 scientific articles that have been reviewed with the help of SBU:s review template for qualitative studies. Results: 3 main categories emerged; challenges at work, information and support for relatives, the need for a god cooperation. These main categories were formed by the 9 subcategories; the need of knowledge, flexibility at work, emotional strain, to face ethical dilemmas, to create participation, create dialogue with relatives, postmortem, collaboration with nurse-colleagues, collaboration with physicians Conclusion: Working in palliative care as a nurse can be stressful and affect the nurse negatively. It also requires a lot of commitment and knowledge from the nurse as they have a lot of responsibility. It is crucial that there is a clear and concise line of communication between all the parties involved in order to givethe patient the best end-of-life experience as possible.

Background: Palliative care is based on a holistic approach to maintain quality of life and alleviate suffering. The increased life expectancy where more people are living with chronic diseases means that the need for palliative care is increasing. Palliative home care is conducted through a team-based approach where the person and the relative are seen as a part of the care team. The nurses primary work is caring which includes giving support and alleviating suffering. The work also includes administrative tasks such as documentation and coordination. More knowledge about nurses experiences of working with palliative home care is required to increase understanding. Aim: Describe nurses experiences of providing palliative homecare. Method: Literature review with a thematic analysis including 10 articles. Results: Four themes were identified, collaboration between the professions, emotional challenges, time consuming work and cooperation with relatives. Conclusion: Palliative home care yields nurses many advantages in their caring role but requires competence and well-structured organisations. Nurses must advocate for all parties involved, including themself to be able to provide quality care. Present study identifies that nurses finds themself emotionally engaged in their work which is both an asset and a vulnerability. / Bakgrund: Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på människan för att bibehålla livskvalité och lindra lidande. Den ökade medellivslängden där allt fler lever med kroniska sjukdomar medför att behovet av palliativ vård ökar. Den palliativa hemsjukvården bedrivs genom ett teambaserat tillvägagångssätt där personen och anhöriga ses som en del av vårdteamet. Sjuksköterskans primära arbete är omvårdnad vilket innefattar stöd och lindra lidande. Arbetet inkluderar även administrativa uppgifter såsom dokumentation och koordination. Det krävs mer kunskap om sjuksköterskors upplevelse av att arbete med palliativ vård i hemmet för att öka förståelsen. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikt med tematisk analys inkluderande 10 artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades, samarbete mellan professionerna, emotionella utmaningar, tidskrävande arbete och samverkan med anhöriga. Slutsatser: Palliativ vård i hemmet ger sjuksköterskor många fördelar i sitt utövande men ställer krav på kompetens och välstrukturerade organisationer. Sjuksköterskor behöver representera och advocera för alla parter, inklusive sig själv för att tillgodose god vård. I föreliggande studie framkommer att sjuksköterskor finner sig själva emotionellt engagerade iarbetet vilket är både en tillgång och en utsatthet.