Die Studie evaluiert die Arbeit des Ambulanten Hospiz- und Palliativ-Beratungsdienstes (AHPB) am Hospiz Villa Auguste in Leipzig. Der AHPB betreut Palliativpatienten in der Häuslichkeit. Er versteht sich als Hilfe zur Pflegeüberleitung an Schnittstellen der Versorgung (z.B.: Krankenhaus - Entlassung nach Hause). Ziel der Studie war eine wissenschaftliche Begleitung der Arbeit des AHPB. Seine Struktur-, Prozess und Ergebnisqualität wurden evaluiert. Als ein Schwerpunkt der Studie wurde besonders die Rolle der Angehörigen in der häuslichen Versorgung betrachtet. Es wurde auch untersucht, welche Unterstützung sie von der Brückenschwester erfuhren. Im Rahmen der Interviews wurden sie zur Zufriedenheit mit dem Dienst befragt.

Bakgrund: För anhöriga innebär den palliativa vården en stor påverkan på deras psykiska mående. Anhöriga lider av stressrelaterade tillstånd så som depression, ångest och sömnsvårigheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa viktiga aspekter för anhörigas upplevelser av trygghet i samband med palliativa vård i hemmet. Metod: En litteratur studie med induktiv ansats genomfördes. Analysmetoden var en innehållsanalys, som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade på tre kategorier: Kontinuitetens och tillgänglighetens betydelse för trygghetskänslan, informationsöverföringens betydelse för trygghetskänslan samt kompetensens och ansvarsfördelningens betydelse för trygghetskänslan. För att skapa en känsla av trygghet för anhöriga var det viktigt med tillgänglig hjälp dygnet runt av kompetent personal. Det var betydelsefullt att vårdpersonalen gav stöd och att det fanns en relation mellan vårdpersonal, patient och anhörig. Information om palliativ vård var en annan viktig aspekt för att skapa trygghet. Effektiv symtomlindring var viktigt för både anhöriga och patienten för att få en fungerande vardag. Konklusion: Det var betydelsefullt att vårdpersonal såg de anhörigas behov och tog sig tid även för dem samt såg dem som egna individer. För anhöriga var det viktigt med en ärlig och öppen kommunikation med vårdpersonal. / Background: To relatives, palliative care has a significant impact on their mental health. Relatives suffer from stress-related disorders such as depression, anxiety and sleep deprivation. Purpose: The aim of the study was to highlight important aspects for relatives’ experience of security associated with palliative care. Method: A literature study with an inductive approach was conducted. The analytical method was a content analysis, which was based on ten qualitative scientific articles. Result: The result of the literature study revealed three categories: the significance of continuity and accessibility for the sense of security, the significance of information transfer for the sense of security and the significance of competence and division of responsibilities for the sense of security. Access to competent healthcare professionals available around the clock, played a significant part in order to create a sense of security for the relatives. It was important that the healthcare professionals provided support, and that there was a caring relationship between the healthcare professionals, patient and relatives. An other aspect regarding the sense of security is the importance of information about palliative care. Effective symptom relief was important for both relatives and the patient to have a functioning everyday life. Conclusion: It was important that the healthcare professionals acknowledged and considered the needs of relatives and took time to address any issues or concerns that they may have and saw them as their own individuals. For relatives it was most important to have an honest and open conversation or dialog with the healthcare professionals.

Bakgrund: Sveriges befolkning är beräknad att växa och studier visar på att många skulle föredra att dö i hemmet över instutitonell vårdplats. God palliativ sjukvård kräver tillgänglighet och kompetens samt följsamhet till de fyra hörnstenarna. Patienter känner en stress över att involvera anhöriga i deras situation därför är det viktigt att ta reda på hur de anhöriga ser på situationen.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Data insamlades från Databaserna Cinahl och Psycinfo. Sökord för att forma korrekt söksträng innehöll: palliative care, family, family perspective mm. Med avgränsningar så som english text och år:2000-2020. Analys utfördes enligt en femstegsanalys. Resultat: Två tema hittades med tre respektive sub-tema. Delaktighet och Relationer var huvudtemana. Sub-temana bestod av: Förändring i vardagen; Ansvar; Tillräcklig eller bristfällig information; Relationen med formella vårdgivare; Relationen med övrig släkt och vänner; Relationen med patienten. Konklusion: Vården hemma hos patienter bör alltid tänka på att de närstående som bor, eller tillfälligt bor, tillsammans med patienten också är en del av vården som behöver stöd, hjälp och information. / Background: Sweden's population is expected to grow, studies show that many would prefer to die at home over institutional place of care. Good palliative care requires accessibility and competence and is designed from the four cornerstones. Patients feel a stress over involving relatives in their situation, therefore it is important to find out how the relatives view the situation. Aim: The purpose of this study is describing relatives' experiences of palliative care at home. Methods: Literature study based on nine qualitative studies. Data were collected from the Cinahl and Psycinfo databases. Keywords forming the correct search string contained: palliative care, family, family perspective etc. With boundaries such as english text and year: 2000-2020. Analysis was performed according to a five-step analysis. Result: Two main themes were identified with three sub-themes respectively. Participation and Relationships were the main themes. Sub-themes consisted of: Change in everyday life; Responsibility; Sufficient or incomplete information; The relationship with formal caregivers; The relationship with other relatives and friends; The relationship with the patient. Conclusion: At home caretakers should always keep in mind that the relatives who live, or temporarily live, together with the patient are also part of the care that needs support, help and information.

Background: Palliative care means care at the final stages of life, where the patient must receive the best possible care for reduced suffering and increased well-being until death. Palliative care of children means complete care of the child and the family. The parents get greater responsibility when it comes to decision-making when the child is a minor. Aim: The aim was to describe parents' experiences of when their children are being cared for palliatively. Method: A literature-based study in which qualitative articles were analyzed. Systematic searches were performed in the databases Cinahl and Apa-Psyc Info. Articles about parents who had children under the age of 18 and were cared for palliatively were included. The study was based on 10 articles. Results: The result showed various experiences and feelings, both positive and negative. Three different themes emerged: a new parenting role, caring for their child together and daring to let go. The themes included to live a parental life, about responsibility and participation and a fear of the future but also to ignore oneself, feel involuntary loneliness and hover between hope and inadequacy. Finally, not to give up, to lose a child and dare to look ahead Conclusion: Palliative care of children is something that arouses many emotions in affected parents, such as fear, inadequacy, anxiety, and a feeling of exclusion from society. Home healthcare was appreciated because it enabled to continue living as a family. Through support from nurses, parents experienced relief and safety during the child's palliative care.

Bakgrund: Den palliativa vården som finns i all hälso- och sjukvård syftar till att stödja livskvalitén hos patienter som har en progressiv och livshotande sjukdom eller skada. Föräldrars mest traumatiska erfarenhet är när deras barns kurativa behandling mot cancer övergår till palliativ vård. Peplaus interaktionsteori kan användas för att sjuksköterskan ska kunna etablera en relation med föräldrar vars barn får palliativ vård. Relationen är viktig för att sjuksköterskan ska kunna ge det stöd som föräldrar är i behov av. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans perspektiv av att ge stöd till föräldrar vars barn får palliativ vård inom onkologin. Metod: En systematisk litteraturstudie med en konventionell innehållsanalys gjordes utifrån 10 artiklar. Resultat: Två huvudkategorier, Sjuksköterskans stöd till föräldrar och Sjuksköterskans svårigheter med att ge stöd till föräldrar. Stödet som sjuksköterskan gav gjorde att föräldrarnas kapacitet ökade, vilket gjorde att de dagliga påfrestningarna i föräldraskapet blev hanterbara. Sjuksköterskorna kunde uppleva att det fanns faktorer som hindrade att ge det stöd föräldrarna förväntade sig. Dessa faktorer grundade sig i föräldrarnas emotionella agerande som ledde till konflikter. Konklusion: I studien framgår det att mer forskning behövs om stödet till föräldrarna inom pediatrisk palliativ vård i onkologin eftersom det inte finns tillräcklig evidens inom ämnet. / Background: In all healthcare, the palliative care aims to support the quality of life with patients who has a progressive and life threatening illness or injury. Parents mort traumatic experience is when their child’s curative treatment against cancer devolve to palliative care. Peplaus interaction theory could be used by the nurse to establish a relationship with parents whose child is receiving palliative care. The relationship is important for the nurse to be able to give the support that parents are in need of. Aim: The study´s aim was to illustrate the nurses’ perspective to give support to parents whose child is receiving palliative care within the oncology. Method: A systematic literature study with a conventional content analysis was made from 10 articles. Result: Two main categories, Nurses support to parents and The nurses’ difficulties to give support to parents. The support that the nurses gave made parents capacity increased, which made the daily stresses in parenthood manageable. The nurses could experience that there were factors that obstructed to give the support the parents expected. These factors were based on the parents emotional acting which led to conflicts. Conclusion: In the study it appears that more research is needed about the support to the parents within the paediatric palliative care in oncology because of insufficient evidence within the subject.

This thesis explores the access of care for the terminally ill in hospitals from 1945 until present. Issue include humane access to medics and nurses for terminally ill patients, and focus on the changes in care over time. The focus of exploration is palliative care in hospitals, awareness of palliative care, and the education of medics and nurses in this domain. Studies of postwar information is an integral part of this thesis's empirical research. This thesis deals with death as a taboo of modern society, and aspects of experiences of the terminally ill in last phase of life. The postwar period has emphasized spirituality, but the quality of care in the hospitals has worsened over time. After 1948, in the period of real socialism, there has been a measured deficit of psychological and spiritual support, less involvement from sanitary personnel, but a measured increase from the support of families. The present has put emphases on expertise, but there is less family cohesion and space for family care. The growing bureaucracy of sanitary care, and in general, more serious cases, has led to the work becoming harder.

Bakgrund: Lungcancer är den cancerform nationellt och internationellt som orsakar flest dödsfall. Den låga överlevnadsgraden innebär att patienter med lungcancer vanligtvis har behov av palliativ vård. För att vårda patienter ur ett holistiskt perspektiv kan personcentrerad omvårdnad tillämpas när vårdpersonal utgår från patientberättelsen och bildar ett partnerskap med patienten. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av palliativ vård vid lungcancer.  Material och metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Litteratursökning i databaserna Medline och Cinahl resulterade i 13 kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2011 – 2020 som analyserades genom Friberg (2017).  Resultat: I resultatet framkom två huvudteman och sex underteman. Palliativa vårdens prövningar och potential med underteman Lidande och hopp vid cytostatikabehandling, Positiva effekter av egenvård och strategier för att återfå kontroll. Ambivalens gentemot vårdpersonal och organisation med undertemana Missnöje med planering och organisering, Bristfälligt bemötande och otillräcklig kommunikation och Tillgodosedda behov av planering och organisering  Slutsats: Resultatet påvisar patienters behov av adekvat hantering av sina symtom och biverkningar från behandling. Vårdpersonal måste ha ett gott bemötande, en anpassad kommunikation, ett effektivt teamarbete och involvera anhöriga för att tillgodose patienters behov av planering och organisering. Det krävs en kontinuitet inom dessa aspekter oavsett om patienterna befinner sig i tidig palliativ fas eller i vård vid livets slutskede. / Background: Lung cancer is the type of cancer that causes the highest number of cancer related deaths both on a national and international level. Considering the low survival rate many patients diagnosed with lung cancer will need palliative care. To care for patients from a holistic perspective, person-centered care can be applied when the health care professionals takes part of the patient’s narrative and forms a partnership with the patient. Aim: The aim was to illustrate patients experiences of palliative care when diagnosed with lung cancer. Material and method: A literature review with qualitative design and inductive method. A literature search in the databases Medline and Cinahl resulted in 13 qualitative articles published between 2011 -– 2020which then were analyzed according to Friberg (2017).Results:  In the result two main themes and six subthemes emerged. The palliative care’s trials and potential with sub-themes suffering and hope during chemotherapy, positive effects of self-care and strategies to regain control. Ambivalence towards healthcare personnel with sub-themes dissatisfaction with planning and organizing, inadequate reception and insufficient communication and met needs of planning and organizing. Conclusion: The result demonstrates patients needs for adequate management of their symptoms and side effects from treatment. Healthcare personnel need to have a good reception, a well adapted communication, an effective teamwork and involve relatives to meet the patients need for planning and organizing. It takes a continuity within these aspects regardless if the patients are in the early stage of palliative care or is receiving end of life care.

Background: Nurses have a key role in end-of-life care. This type of care can be complex and demanding where nurses may experience ethical dilemmas and difficulties in dealing with the patient's suffering. In society, there are different approaches to death where euthanasia is a controversial and debated topic. Aim: The purpose of this study was to describe factors of importance to the nurse's experience of euthanasia. Method: The study is a general literature review based on 12 scientific articles. Result: The result was presented in two main themes and six categories: Nurses attitudes presented with the categories: individual life philosophy, life experiences and moral dilemmas and communication presented with the categories: nursing relationship, teamwork and participation in the euthanasia care. Conclusion: Personal values could create inner conflicts, moral dilemmas and difficulties in managing these types of patients. An open and non-judging communication was important to maintain personalized care. Collaboration in the working team was essential to combat negative feelings related to euthanasia. / Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Denna typ av vård kan vara komplext och krävande där sjuksköterskan bland annat kan uppleva etiska dilemman och svårigheter med att hantera patientens lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som har betydelse för sjuksköterskans upplevelse av dödshjälp. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två teman samt sex kategorier: Sjuksköterskans synsätt med kategorierna: individuell livsåskådning, livserfarenhet samt moraliska dilemman och Kommunikation med kategorierna: samarbetet i vårdteamet, samarbetet i vårdrelationen samt delaktighet i dödshjälpsprocessen. Slutsats: Personliga värderingar kunde skapa inre konflikter, moraliska dilemman och svårigheter med att hantera denna patientgrupp. Öppen och icke dömande kommunikation var viktig för att bibehålla personcentrerad vård. Samarbetet i vårdteamet var essentiellt för att motverka negativa känslor kring dödshjälp.

Bakgrund: Varje år avlider omkring 90 000–100 000 människor i Sverige och de flertalär i behov av palliativ vård. Omvårdnad är sjuksköterskors kärnkompetens och betyder ett stort ansvar vid vård i livets slutskede. Vård i livets slutskede kan vara svårt för vissa sjuksköterskor på grund av att de ger stöd till patienter och deras anhöriga, så att den sista tiden i livet ska bli så bra som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat:Ur analysen framkom femteman; Sorg och frustration, faktorer som främjar välmående, att kunna bygga en god vårdrelation, att kunna hantera anhörigas behov och brist på erfarenhet och utbildning.Slutsats: I resultatet framträder att sjuksköterskorna upplever negativa och positiva känslor när de vårdar döende patienter. Att ge vård i livets slutskede var känslomässigt utmanade och ett stort åtagande för sjuksköterskor. De resurser som sjuksköterskor har räcker inte. Sjuksköterskor är i stort behov av mer stöd och utbildning för att kunna vårda patienter och anhöriga på ett bra sätt vid vård i livets slutskede. / Background: Every year, about 90,000 to 100,000 people die in Sweden and the majority need palliative care. Nursing is the core competence of nurses and means a great responsibility in care at the end of life and can be difficult for some nurses because they provide support to patients and their relatives. Aim: The purpose of this study was to describe nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. Method: A literature-based study with qualitative approach based on ten scientific articles. Results: Five themes emerged from the analysis; Sorrow and frustration, factors that promote well-being, being able to build a good care relationship, being able to deal with family needs and lack of experience and education.Conclusion: The results show that nurses experience negative and positive feelings when caring for dying patients. Providing care at the end of life was emotionally challenging and a great commitment for nurses. The resources that nurses have are not enough. Nurses are in dire need of more support and education to be able to care for patients and relatives in a good way at the end of life.

The master's thesis deals with the topic of the use of psychotherapy in the field of palliative care provided to adult clients. The theoretical part presents the current conception of care for the dying and defines the field of palliative care, including its availability. Attention is also paid to the characteristics of palliative care recipients, where the behavior and experiencing of terminally ill patients are outlined using models depicting the process of dying. This is followed by the definition of palliative psychotherapy together with a description of its involvement amongst other forms of support for the dying patients. At the end of the theoretical part there are presented structured psychotherapeutic interventions focusing on work with terminally ill clients, including information considering their effectiveness and possible application. The empirical part of the thesis consists of qualitative research of the psychotherapeutic process in working with adult dying clients from the perspective of palliative psychologists and psychotherapists. The informations obtained from semistructured interviews are processed with the method of thematic analysis. Outputs reflect the experiences of respondents coping with the difficulties of a palliative environment such as lack of time, unstructured...