Bakgrund: Närstående i palliativ hemjukvård ökar förutsättningarna och möjliggör för patienten att vårdas och avlida i hemmet. Detta medför ett stort ansvar för närstående och kan påverka närståendes psykiska hälsa negativt. Interventioner syftar till att underlätta och stödja närstående. Sjuksköterskan har en ansvarsfull roll att fokusera på närståendes behov av stöd och förmågan varierar mellan sjuksköterskor. Att utföra strukturerade interventioner är ett sätt att systematisera. Syfte: Att beskriva interventioner och dess effekter med fokus på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes genom systematiskt tillvägagångssätt med induktiv ansats. Artiklarna analyserades och sammanställdes med tematisk analys avsedd för vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med sex underteman, utifrån interventionernas utvärderade effekter. Samtliga interventioner fokuserar på behov av stöd hos närstående som vårdar inom palliativ hemsjukvård. Interventionseffekter som framkom gav närstående ökad kompetens, strategier och ökade förberedelser för att vårda. Effekter av interventionerna visade även minskad psykisk stress, ångest och depression, samt ökad livskvalitet. Slutsats: Resultatet indikerar att fokus på närståendes behov underlättar och ger stöd, vilket främjar närståendes psykiska hälsa. För att möta närståendes behov behövs strukturerade interventioner utföras systematiskt. Att implementera strukturerade interventioner är en roll för specialistsjuksköterska, som ska leda och utveckla den palliativa vården. / Background: In palliative home care, family caregivers enable and increase the chances of the patient being cared for and dying at home. This places a great responsibility on family caregivers and can have a negative impact on their mental health. The purpose of the interventions is to promote support needs of the family caregivers and facilate nursing care. The nurse has a responsible role in addressing the support needs of family members. The ability to address the needs varies between nurses and structured interventions are a way of systematizing. Aim: To describe interventions and their effects that focus on the need for support in family caregivers in palliative home care. Method: A general literature review was conducted systematically with an inductive approach. The articles were analyzed and synthesized using thematic analysis designed for a quantitative method. Result: The results are presented in two themes with six sub-themes, based on the evaluated effects of the interventions. All interventions focus on the support needs of family caregivers in palliative home care. Intervention effects shown provide family caregivers with increased skills, strategies, and preparation for caregiving. Intervention effects show reduced psychological stress, anxiety and depression, and increased quality of life. Conclusion: The results indicate that that support needs of family caregivers should be addressed in order to facilitate and provide support, which promotes family caregivers mental health. To meet the needs of family caregivers, structured interventions need to be carried out systematically. Implementing structured interventions is a role for the specialist nurse, who should lead and develop palliative care.

Background: The elderly population is increasing and many of these will need palliative care in their end of life. Many of these have a wish to spend their last time in life in their own home. This leads to high demand on healthcare, and it requires a good competence by nurses in municipal home health care to be able to provide good palliative home care. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses´ experiences of caring for the palliative patient in their own home. Method: A literature-based study in which qualitive articles were analyzed. Systematic searches were performed in the databases Cinahl and PubMed. Articles about nurses´ experiences of caring for the palliative patient were included. The study was based on 10 articles. Results: The results showed that the nurses experience that communication and collaboration with the doctor is crucial to provide good palliative care. An early established relationship with the patient and his/hers relatives is strived for in order to be able to provide the care that the patient wishes for and desires. Nurses in palliative home care need adequate knowledge and competence to help the patient, not only with the physical suffering but also with existential and mental suffering. Conclusion: Nurses in palliative home care needs more education and support to be able to fully care for the palliative patient. Nurses also need to maintain a good collaboration with all people that are involved in the patient’s care, both professionals and relatives.

Bakgrund: När palliativ vård ges i hemmet är närståendes engagemang och insatser ofta omfattande. Närståendestöd ses som en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Under sjukdomen och efter dödsfallet bör de närstående erbjudas att delta i vården och samtidigt själva få stöd. Begreppsutveckling är nödvändig inom sjukvården för att vårdpersonalen ska kunna arbeta utifrån en teoretisk grund som vilar på vårdvetenskapliga begrepp. Dessa begrepp kan uppmärksamma företeelser i vården och vara vägledande i sättet att agera. En förståelse och kännedom om begreppet nätståendestöd kan bidra med ett mer enhetligt arbetssätt avseende närståendestöd inom palliativ hemsjukvård. Syfte: Syftet var att definiera begreppet närståendestöd och belysa begreppets innebörd inom palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: För ändamålet gjordes en begreppsanalys av begreppet närståendestöd enligt en metod i åtta steg utvecklad av Walker och Avant. Resultat: En lexikal och en litterär analys av 12 vetenskapliga artiklar resulterade i tre definierade attribut för begreppet närståendestöd inom en palliativ hemsjukvårdskontext: samverkan i nära relationer; individanpassad information och delaktighet i vården och livskvalitétshöjande åtgärder för de som står patienten närmast. Tre förutsättningar för begreppet närståendestöd framkom: förmedla en varaktig trygg och tillgänglig närvaro; tillgodose individuella behov över tid och lyhörd och öppen kommunikation mellan givare och mottagare. Tre konsekvenser för begreppet närståendestöd framkom: ökat välbefinnande hos inblandade parter; förberedelse inför det okända samt bearbetning av upplevelser och känsla av att bli sedd och bekräftad i situationen. Slutsats: Trots att närståendestöd som begrepp speglas i olika kulturella kontexter tycks likheterna dem emellan väga tyngre än skillnaderna när ett brett och ingående analysförfarande har iakttagits.

Bakgrund: När palliativ vård ges i hemmet är närståendes engagemang och insatser ofta omfattande. Närståendestöd ses som en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Under sjukdomen och efter dödsfallet bör de närstående erbjudas att delta i vården och samtidigt själva få stöd. Begreppsutveckling är nödvändig inom sjukvården för att vårdpersonalen ska kunna arbeta utifrån en teoretisk grund som vilar på vårdvetenskapliga begrepp. Dessa begrepp kan uppmärksamma företeelser i vården och vara vägledande i sättet att agera. En förståelse och kännedom om begreppet nätståendestöd kan bidra med ett mer enhetligt arbetssätt avseende närståendestöd inom palliativ hemsjukvård. Syfte: Syftet var att definiera begreppet närståendestöd och belysa begreppets innebörd inom palliativ hemsjukvårdskontext. Metod: För ändamålet gjordes en begreppsanalys av begreppet närståendestöd enligt en metod i åtta steg utvecklad av Walker och Avant. Resultat: En lexikal och en litterär analys av 12 vetenskapliga artiklar resulterade i tre definierade attribut för begreppet närståendestöd inom en palliativ hemsjukvårdskontext: samverkan i nära relationer; individanpassad information och delaktighet i vården och livskvalitétshöjande åtgärder för de som står patienten närmast. Tre förutsättningar för begreppet närståendestöd framkom: förmedla en varaktig trygg och tillgänglig närvaro; tillgodose individuella behov över tid och lyhörd och öppen kommunikation mellan givare och mottagare. Tre konsekvenser för begreppet närståendestöd framkom: ökat välbefinnande hos inblandade parter; förberedelse inför det okända samt bearbetning av upplevelser och känsla av att bli sedd och bekräftad i situationen. Slutsats: Trots att närståendestöd som begrepp speglas i olika kulturella kontexter tycks likheterna dem emellan väga tyngre än skillnaderna när ett brett och ingående analysförfarande har iakttagits.

Bakgrund: Nästan 90 procent av alla som årligen avlider i Sverige är 65 år eller äldre och det egna hemmet är den plats många önskar att få palliativ vård i. Sjuksköterskan skall ha ett holistiskt förhållningssätt i vården av den döende patienten och yrkesansvaret innefattar att lindra lidandet, ett värdigt bemötande av patienten och personcentrerad omvårdnad.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vård i livets slutskede för äldre patienter i hemmet Metod: En litteraturöversikt har genomförts där nio kvalitativa och en kvantitativ artikel inkluderats och som inhämtats från databaserna CINAHL Complete, Ageline och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och kategoriserades med utgångspunkt i Fribergs  analysmetod. Resultat: Fyra teman uppkom Känslomässiga erfarenheter, Vårdrelationens betydelse, Teamarbetets betydelse och Behov av stöd och utbildning. Sjuksköterskor beskrev både positiva och negativa upplevelser av vård i livets slutskede för äldre patienter i hemmet. Sjuksköterskorna kände en meningsfullhet i den palliativa vården där de skapade en stark relation till den döende. De negativa upplevelserna grundade sig i yttre faktorer som gjorde att sjuksköterskorna kände sig maktlösa och utsatta i sin yrkesroll. Sjuksköterskorna uttryckte bristande samarbete i teamarbetet samt behov av stöd och utbildning från arbetsgivare. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver styrkor och svagheter i litteraturöversikten. Resultatet diskuterades utifrån bakgrunden och tidigare forskning samt valda delar av Katie Erikssons teori om vårdande, lidande och begreppet hälsa. / Background: Almost 90 percent of the total amount who dies annually in Sweden is 65 or older and their own home is the place that many choose getting palliative care in. The nurse should have a holistic approach in end of life care and the professional responsibility include alleviate the suffering, a dignified treatment of the patient and person-centered care.  Aim:To describe the nurse experience of palliative care to elderly patients in their home.  Method: A literature review has been carried out in which nine qualitative and one quantitative article were included. They were extracted from the databases CINAHL complete, Ageline and PubMed. The quality of the articles follows the guidelines of Friberg’s analysis method.  Results: The analysis resulted in four themes Emotional experiences, Importance of nurse-patient relations, Importance of teamworkand Need of support and education. The nurses described both positive and negative experiences of end of life care to elderly patients in their home. The nurses felt satisfaction in end of life care where they created a strong relationship with the dying patient. The negative experiences were based on external factors that made the nurses feel powerless and vulnerable in their professional role. Discussion: The method discussion raises strengths and weaknesses in the literature review. The authors discussed the results based on the background and previous research, along with parts of Katie Eriksson’s theory of caring, suffering and the concept of health.

No description available.

Bakgrund: Antalet personer som vårdas palliativt i hemmet har ökat det senaste decennierna. Den palliativa vården innebär en helhetsvård av den sjuke i livets slutskede. Den skall samtidigt vara ett stöd för de närstående som har en betydelsefull roll för den sjuke. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av att vårda en närstående med cancer sjukdom. Metod: En innehållsanalys genomfördes i denna litteraturstudie enligt Friberg (2006). Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och PubMed. I resultatet användes sammanlagt elva kvalitativa vetenskapliga studier som granskats. Sex utav studierna var från Sverige och övriga var från Australien, Italien, Kanada, Hong Kong och Nederländerna. Resultat: Resultatet utmynnade i tre huvudkategorier, närståendes upplevelser av en ny roll, närståendes upplevelser i samband med vårdandet och närståendes upplevelser av vårdteamet. Varje kategori består av underkategorier. Närståendes upplevelser av en ny roll som beskriver om förändringar och utmanade situationer där närstående genomgick en rollförändring från att vara närstående till att  vara vårdare. De ställde höga krav på sig själva när det gällde omvårdnadsansvaret av den sjuke. Likaså trodde de att människorna i deras omgivning hade samma krav på dem. Upplevelser av att vårda en närstående i hemmiljö visade att det var både den sjukes och närståendes önskan om att den sjuke skulle vårdas hemma. Närstående begränsade sina aktiviteter för att vårda den sjuke vilket hade inverkan på deras liv. Detta kunde leda till att närstående drabbades av fysiska och psykiska belastningar på grund av de påfrestningarna de upplevde när den sjuke blev sämre eller de påfrestningarna som förekom i relation till de professionella vårdarna. Närståendes upplevelser av vården tar upp att närstående upplevde att de ville vara mer delaktiga i omvårdnaden av den sjuke och behöver information samt bättre kommunikation från de professionella vårdarna. Diskussion: Övergångsprocessen som närstående går igenom när de vårdar den sjuke i livets slutskede kunde ses som en utmaning för de. Trots att det kunde påverka deras liv negativt eftersom närstående ville ge den sjuke en god omvårdnad men upplevde att de inte alltid lyckades med detta. För att underlätta närståendes övergångsprocess är det viktigt att sjuksköterskan får dem att känna sig delaktiga i omvårdnaden genom att etablera en bra relation med närstående och ge dem kontinuerlig individuell anpassad information.

Background: Patients who receive palliative home care are in need of support from their family members who take on great responsibility related to the patients’ care but who often feel unprepared for the situation. An increasing number of interventions aimed at supporting family members in palliative care have been described and evaluated. It is not known whether and how these interventions actually affect the care or support provided to the patient. It has been suggested that family members are likely to provide better support or care with positive experiences for the patients after intervention participation. However, this has not been studied from the perspective of the patients themselves. Aim: The aim is to explore patients’ experiences after their family member participates in apsycho- educational intervention during palliative care. Method: This study has a qualitative approach and interviews were conducted with eleven patients whose family members had participated in a psycho-educational intervention during palliative home care. The interviews were analyzed with interpretive description. Results: Patients’ experiences are represented by three themes: Safe at home; A facilitated and more open communication; and Feeling like a unit of care. Patients experienced that their needs were better met and that their family members became more confident at home without risking their own health. Patients felt relieved when their family member was given the opportunity to talk and reflect with others in the same situation and hoped that the intervention would contribute to a more honest communication between them and their family member. Further, it was of great importance to the patients that their family members got the attention and were confirmed and supported by the healthcare professionals. Conclusion: These findings show how an intervention targeted at family members during palliative home care also benefited the patients. The findings are therefore useful when developing support to family members in palliative care. / Bakgrund: Patienter som erhåller palliativ hemsjukvård är i stort behov av stöd från sina närstående, som ofta tar ett betydande ansvar för patientens vård. Dock känner sig  närstående ofta otillräckligt förberedda för situationen. Ett ökat antal interventioner som syftar till att stödja närstående i palliativ vård har beskrivits och utvärderats. Det är inte känt om eller hur dessa interventioner påverkar patienten men det har föreslagits att närstående troligtvis ger bättre vård och stöd med positiva erfarenheter för patienten. Detta har dock inte studerats från patientens perspektiv. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av vård och stöd i hemmet efter att deras närstående deltagit i en intervention under pågående palliativ vård. Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt och är designad utifrån tolkande beskrivning. Intervjuer genomfördes med elva patienter vars närstående deltagit i ett stöd och informationsprogram under pågående palliativ hemsjukvård. Resultat: Patienternas upplevelser presenteras genom tre teman: Trygghet i hemmet, En underlättad och mer öppen kommunikation och Känsla av att vara en enhet för vård. Patienterna upplevde att deras behov blev bättre tillgodosedda, deras närstående fick mer självförtroende hemma och vården skedde utan att riskera närståendes hälsa. Patienterna kände sig lättade över att deras närstående fick en möjlighet att tala och reflektera med andra i samma situation och hoppades att interventionen skulle medföra en förbättrad och ärlig kommunikation mellan dem och deras närstående. Vidare så var det viktigt för patienterna att deras familjemedlem fick uppmärksamhet och blev bekräftade och stöttade av vårdpersonalen. Slutsats: Dessa resultat visar hur en intervention riktad mot närstående under palliativ hemsjukvård även kommer patienten till nytta. Resultatet kan bidra med kunskap för utveckling av stöd till närstående i palliativ hemsjukvård.

Bakgrund: Då fler patienter önskar att få avsluta sitt liv i hemmet ställs även större krav på anhöriga att kunna vårda i hemmet. För att kunna ge den bästa möjliga vården behöver anhörigas behov och förutsättningar belysas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en närstående med cancersjukdom tillsammans med ett palliativt hemsjukvårdsteam. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes fram via databaserna Cinahl, Summon och PubMed. Sökningarna resulterade i tjugo stycken kvalitativa artiklar vilka svarade mot syftet och som sedan granskades och sammanställdes. Resultat: Sammanställningen av artiklarna gav tre huvudteman: Information inför vårdandet, Emotionella påfrestningar och Att vårda tillsammans med palliativa hemsjukvården. De tre huvudtemana gav sedan åtta subteman. En känsla av utanförskap och isolering uppstod hos anhörigvårdaren till följd av att behöva anpassa sig efter patientens dygnsrytm och tillstånd. Kravkänslan och ansvarstyngd lättade hos vårdarna då de kände att även deras behov blev hörsammade och togs i beaktande. Att ha tillgång till palliativt hemsjukvårdsteam dygnet runt ökade trygghet hos anhöriga. Konklusion: För att öka välbefinnandet hos de anhöriga som vårdar en närstående med cancersjukdom i hemmet, behöver sjuksköterskan uppmärksamma och tillmötesgå deras behov av stöd och hjälp. / Background: As more patients wish to end their lives at home, greater demands are also placed on family members to be able to care for their loved ones. In order to provide the best possible care, the relatives needs and prerequisites have to be elucidated. Aim: The aim of the literature review is to explore family caregivers experience of palliative home care when caring for a loved one with cancer.  Method: The study was conducted as a literature review. Scientific articles were searched through the databases Cinahl, Summon and PubMed. The searches resulted in 20 qualitative articles that corresponded to the aim and were then reviewed and compiled.  Result: The compliation of the articles provided three main themes: Information about the care, Emotional stress and Caring together with palliative home care team. The three main themes further provided eight subthemes. A feeling of alination and isolation arose from the caregivers as a result of having to adapt to the patient´s daily rhythm and condition. The feeling of liability and the weight of responsibility eased for the caregivers as they felt that their needs were also listen to and taken into consideration. Having access to palliative home care teams 24-hour a day increased the feeling of security for the caregivers.  Conclusion: In order to increase the well-being of the family members who is caring for a loved one with cancer in the home, the nurse needs to pay attention and meet their need for support and help.

Bakgrund: Närstående hanterar situationen av vård i livets slutskede olika. Att vårda den sjuke i hemmet kan vara påfrestande för den närstående då de tar på sig ett stort ansvar och kämpar ofta med en balans av ett pendlande mellan stabilitet och förändring. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelse av stöd från vårdpersonal vid vård i livets slutskede i hemmet eller på hospice. Metod: Litteraturbaserad på artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen identifierades två teman; Ensam men ändå inte och Få tillräcklig med hjälp med sex underteman. Diskussion: Närstående som vårdar en anhörig kan uppleva psykisk och fysisk påfrestning i vårdandet, speciellt under de sista ögonblicken i patientens liv. Närstående har ofta en tendens att ta på sig ett stort ansvar samt att de undviker att be om hjälp från vårdpersonal, vilket kan leda till ett onödigt lidande för den närstående. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge stöd till närstående och att det anpassas efter varje individ. Konklusion: Resultatet visade att närståendes upplevelser av stöd i vård vid livets slutskede riktar sig mot kommunikation, information och delaktighet. / Background: Relatives handle the situation of end-of-life care differently. Caring for the sick person at home can be stressful for the loved one as they often struggle between a balance of stability and change. Aim: To describe relatives' experience of support from health care professionals in end-of-life care at home or in hospice. Method: Literature review articles with a qualitative approach. Results: From the analysis two themes were identified; Alone but not alone and Get sufficient assistance with six subthemes. Discussion: Relatives who care for a relative may experience a mental and physical struggle in care, especially during the last moments of the patient's life. The close relative has a tendency to take on a great deal of responsibility and that they avoid asking for help from healthcare staff, which can lead to unnecessary suffering for the close relative. The nurse has a responsibility to provide support to relatives and that it is adapted to each individual. Conclusion: The results showed that relatives' experiences of support in end-of-life care are aimed at communication, information and participation.