As the population in the Stockholm region continues to increase problems arise regarding how these new inhabitants are to travel across the region in a sustainable way, this at the same time as making sure that municipalities are planning for sustainable land use. Solving the problem with mobility has historically been done through guaranteeing a set number of parking spaces in direct connection to new development through the use of parking norms. These norms has slowly become more and more criticized and are seen to contribute to unsustainable land use through excess parking spaces, something that in the end lead to increased car use. This study is based on the hypothesis that the municipal way of planning for parking is outdated and not sustainable in the long term when it comes to environmental sustainability. The study investigates the long term effects of parking norms in the Swedish municipality of Vaxholms stad located in the outskirts of Stockholm County and also analyses how more complex spatial analyses can contribute to more sustainable parking planning. The results of the study are that current method of planning for parking in the municipality is outdated not environmentally sustainable long term. One of the reasons is the lack of geographical precision in combination with the fact that mobility measures are not be able to affect the outcome of the number of parking spaces planned for. The parking norm is in need of an update as well as more detailed spatial analyses, otherwise the municipality is at risk of planning for the wrong amount of parking in the wrong places. The combination of binding parking norms, parking spaces in direct proximity to new development and bad proximity analysis regarding public transport the municipality will make the car stay as the main mode of transport even in the future. / I och med Stockholmsregionen allt mer v.xande befolkning i tillkommer stora problem g.llande hur inv.narna ska f.rflytta sig i det geografiska rummet samt hur kommunernas mark ska kunna anv.ndas p. ett h.llbart s.tt. Historiskt sett har mobilitetsproblematiken l.st genom att kommuner f.rsett inv.narna med bilparkering kopplad till bostaden genom anv.ndandet av bindande parkeringsnormer. D.remot b.rjar dessa normer bli allt mer kritiserade och anses bidra till ett .verskott av m.ngden parkeringsplatser och i sin tur bidragit till fortsatt h.g bilanv.ndning och ineffektiv markanv.ndning. Denna studie grundar sig d.rf.r i hypotesen att kommunernas l.ngsiktiga planeringsarbete f.r parkering .r inaktuell och inte l.ngsiktigt h.llbar ur ett ekologiskt perspektiv. Studien unders.ker de l.ngsiktiga effekterna av parkeringsnormer i det specifika fallet Vaxholms stad samt analyserar .ven hur mer komplexa rumsliga analyser kan ligga till grund f.r en mer l.ngsiktigt h.llbar parkeringsplanering. Resultatet av studien .r att den nuvarande metoden f.r parkeringsplanering i kommunen .r utdaterad och inte l.ngsiktigt h.llbar ur ett ekologiskt perspektiv. En av anledningarna .r avsaknaden av geografisk precision samt att mobilitets.tg.rder som kommunen kan anv.nda sig av inte har m.jlighet att p.verka m.ngden parkeringsplatser. Normen .r i behov av att uppdateras och vid skapandet av en ny norm beh.ver ytterligare rumsliga analyser utf.ras f.r att undvika felaktiga slutsatser om parkeringsbehovet idag och i framtiden. Genom att anv.nda sig av bindande parkeringsnormer tillsammans med parkeringsplatser i direkt koppling till bostaden och med d.lig koppling till de nuvarande kollektivtrafiknoderna kommer bilen att forts.tta vara de prioriterade reses.ttet f.r kommunens inv.nare .ven i framtiden.

Planeten blir allt varmare, luften mer förorenad och städerna trängre, men trots en överväldigande enighet kring att samhället måste förändras går arbetet trögt. Beslutsfattare på både lokal och nationell nivå sätter ständigt upp nya hållbarhetsmål, men det är tydligt att de förorenande och platsineffektiva bilarna fortsatt tar en central roll i det urbana landskapet. Hur kommer det sig att man, trots en medvetenhet om att bilismen måste minska, fortsatt planerar städer där parkering får ta upp värdefull yta på bekostnad av människan, naturen och klimatet? Arbetet syftar till att undersöka dagens parkeringsplanering med fokus på att identifiera och förstå de hinder som motverkar en hållbar stadsutveckling. Rapporten utforskar via intervjuer med planerare och forskare samt en fallstudie varför man idag planerar med relativt höga parkeringstal i samhället och specifikt i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Resultatet vägs mot nutida teorier kring beteende, klimatförändringar och hållbarhet för att belysa de problem som dagens parkeringsplanering orsakar samt de hinder som gör att planeringen inte bidrar till att miljö- och hållbarhetsmål uppfylls. Resultatet visar att det bland planerare finns en vilja att utforma hållbara lösningar, men de goda intentionerna hindras till följd av tre huvudsakliga systemfel. Till att börja med är regelverket föråldrat och möjliggör en ohållbar planering, vidare är planeringsansvaret utspritt och decentraliserat vilket hindrar bra helhetslösningar och slutligen finns det en rädsla bland beslutsfattare för att bli kritiserad av stadens medborgare. Avslutningsvis kan man konstatera att planeringen idag fokuserar på att tillfredsställa ett upplevt bilbehov, snarare än att fokusera på hållbara mobilitetstjänster som inte påverkar klimatet lika negativt. / The planet is getting warmer, the air more polluted and our cities are becoming more crowded but despite a broad consensus regarding the need for change, development is slow. Politicians and decision-makers are continuously setting targets for sustainability, but it is evident that polluting and space-inefficient cars still take a central role in the urban landscape. How is it that, despite the awareness of a needed reduction in car use, urban planning still revolves around constructing parking spaces and giving cars a central place in people’s lives? This thesis aims at exploring the parking planning of today, with a focus on identifying and understanding obstacles to sustainable urban development. The report examines why high parking norms are still used, through interviews with both planners and researchers and a case study of Stockholm Royal Seaport. The results of the study are analysed and compared to contemporary theories on behaviour, climate change, and sustainability to highlight the problems that exist within today's system and the obstacles that hinder the achievement of the sustainability goals. The result of the thesis acknowledges an existing will among planners to design sustainably but also shows that good intentions often are obstructed by three systematic problems. Firstly, old and dated regulation enables the overexploitation of parking spaces, secondly, a decentralised process hinders complete all-around solutions and lastly a political fear of being criticised by residents waters down sustainable measures. One can conclude that today's planning focuses on satisfying a perceived need for parking rather than offering attractive and sustainable mobility solutions that are better for the planet.

Varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats. Samhället har under lång tid utformats med bilens framkomlighet i åtanke vilket bidragit till att det idag finns mer parkeringsyta än boyta i Sverige. Den genomsnittliga bilen står parkerad 97 procent av sin livstid och nyttjar en stor mängd markyta som parkering. Parkeringsyta anses således inte främja en hållbar markanvändning som förespråkas i de globala målen som antagits i Agenda 2030. Genom att minska andelen parkeringsyta kan den frigjorda marken användas till nya bostäder, grönområden och främja en levande stadsmiljö. Växjö är i en expansiv fas. Projektet Crossways är en del av denna expansion och har utformats för exploatering av den nya stadsdelen Bäckaslöv. Crossways ska utgöra ett nav för innovation och utveckling med målet att uppnå hållbar stadsutveckling samt möta de globala målen. Det är därför viktigt att utnyttja den mark som finns tillgänglig på ett så effektivt sätt som möjligt. Syftet med studien är att undersöka möjligheterna till ett reducerat parkeringstal för fastigheten Bäckaslöv 1 genom tillämpning av hållbara parkerings- och mobilitetslösningar. Vidare är syftet att tydliggöra sambandet mellan hållbar mobilitet och stadsutveckling ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Studiens metodval grundas i att skapa en grundläggande och bred förståelse för problemområdet, med en platsspecifik koppling till fastigheten Bäckaslöv 1. Litteraturstudier ansågs vara relevant för att förstå sambandet mellan parkeringsyta och mobilitetslösningar. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras i stor utsträckning på forskning som är peer-reviewed för att säkerställa en hög reliabilitet. För den platsspecifika kopplingen har intervjuer samt en empirisk studie utförts. Intervjuerna gjordes med exploatören för fastigheten samt en representant från Växjö kommuns stadsbyggnadskontor. Den empiriska studien utfördes för att bilda en uppfattning av fastighetens geografiska läge i staden. Resultatet grundar sig i att parkeringstalet är möjligt att påverka eftersom Växjö kommun i sin parkeringsnorm antagit flexibla parkeringstal. De fundamentala delarna för att uppnå en hållbar markanvändning och samhällsutveckling konstateras i studien vara lösningar mellan parkering, mobilitet samt styrmedel för ändrade resvanor. Antalet parkeringsplatser är en fysisk tillgång, eller begränsning, som styr och reglerar såväl bil- som markanvändning. Samnyttjande av parkeringsplatser och fordon ger en minskad efterfrågan av parkeringsyta. På liknande sätt leder en transparent prissättning av parkeringsytan i kombination med ett reglerat utbud av parkering till en minskad bilanvändning och således en ökad användning av mer hållbara färdmedel. Indelningen av stadens parkeringszon påverkar antalet parkeringsplatser och är ett verktyg vid reducering av parkeringstalet. Det är viktigt att parkeringszonen aktualiseras i tidigt projekteringsskede vid exploatering, för att ta hänsyn till den kommande stadsutvecklingens parkeringsbehov. En reduktion av parkeringstalet kan emellertid ge negativa konsekvenser i form av begränsad tillgänglighet i staden. Mobilitetsplanens funktion är att ge vägledning som bidrar till mer effektivt och miljövänligt resande. Konstaterat i studien är att Växjö kommun bör ställa högre krav på mobilitetsplanen vid exploatering för att på lång sikt främja hållbart resande. Slutligen visar studien att det är möjligt att reducera parkeringstalet för fastigheten Bäckaslöv 1 vid införandet av parkerings- och mobilitetslösningar. / Every car trip starts and ends in a parking lot. For a long time, society has been designed with car accessibility in mind, which has contributed to the fact that there is now more parking space in Sweden than living space. The average car spends 97 percent of its life parked, necessitating extensive parking planning. As a result, parking spaces are not considered to promote sustainable land use, as advocated in Agenda 2030's global goals. By reducing parking space promotion, available land can be used for new housing, green areas, and a vibrant urban environment. Växjö is currently in an expansion phase, with the Project Crossways designed for the development of the new district Bäckaslöv. The Crossways project will serve as a center for innovation and development in order to achieve sustainability and global goals. As a result, it is critical to make the best use of the available land. The study's goal is to look into the possibility of reducing parking numbers for the property Bäckaslöv 1 by implementing sustainable parking and mobility solutions. Furthermore, the goal is to establish a link between sustainable mobility and urban development from a social, ecological, and economic standpoint. The results are based on the fact that the parking number can be influenced because Växjö municipality has adopted flexible parking numbers in its parking policy. The study discovered that the fundamental components for achieving sustainable land use and societal development are solutions between parking, mobility, and tools for changing travel habits. Furthermore, the study demonstrates that by implementing parking and mobility solutions, it is possible to reduce the number of parking spaces for the Bäckaslöv 1 property. To look at the journey perspective, however, high demands must be placed on parking and mobility solutions, which means that it should be easy to get to and from destination points in a sustainable way without using a car.

När nya bostäder uppförs eller befintliga bostäder byggs om krävs parkeringsplatser för brukarna. Antalet platser som krävs fastställs i kommunala parkeringsnormer. Minimi, maximi och flexibla parkeringsnormer är några vanligt förekommande typer avparkeringsnormer som används runt om i Sveriges kommuner. Det är viktigt att forma en funktionell policy för parkering då efterfrågan på mark i städerna stiger i takt med en ökad befolkning. En funktionell policy är grundläggande för att skapa en balans mellan behov och tillgänglighet då de påverkar ägandet av bil men även val av färdmedel. Parkeringsfrågan blir en viktig beståndsdel i en tillfredställande stadsutveckling eftersom den påverkar markanvändningen och därmed möjligheten till en åtråvärd stadsmiljö. På senare tid har kommuner infört mobilitetsåtgärder i sina parkeringsnormer. Mobilitetsåtgärder innefattar samnyttjande av parkering, bil och cykelpooler vilketreducerar behovet av parkering. När en parkering anläggs försvinner möjligheten att bevara parker och grönområden vilket resulterar i förlust av biologisk mångfald.Växjö kommun tog år 2019 fram en ny parkeringsnorm som ersatte den tidigare. Den nya parkeringsnormen baseras på bruttototalarean (BTA) av en byggnad, zonindelning av kommunen tillsammans med mobilitetsåtgärder. I den äldre normen beräknades parkeringsbehovet för flerbostadshus till 0,5 parkeringar per lägenhet. Genom att undersöka flerbostadshus med varierande utformning och därmed olika BTA; är syftetmed arbetet att identifiera om parkeringsnormer påverkar utformningen av bostäder för att begränsa markbehovet av parkering. Studien undersöker också träbyggnationer kontra betongkonstruktioner för att se om förändringen av BTA påverkar parkeringsbehovet. Den äldre normen ställs mot den nya för att se om den nya kommer att minska antalet parkeringsplatser som krävs när nya bostäder byggs i Växjö, men även undersöka om den nya kommer göra det dyrare eller billigare att anlägga parkeringar.Av fyra undersökta typhus visade tre av husen att den nya parkeringsnormen leder till flerantal parkeringar än den äldre och dessa tre typhus innefattade enbart bostäder. Den nya normen kommer således generera ett ökat parkeringsbehov vid byggnation som enbart innefattar bostäder. Resultatet visar dock också att när byggnader uppförs i blandad funktion, där bostäder kombineras med lokal för till exempel handel, kommer färreparkeringar att behöva anläggas jämfört med den äldre normen. Resultatet visar då att i Växjö kommun är det fördelaktigt att kombinera funktioner vid byggnation för att begränsa markanvändningen vid parkering.Undersökningen visade också att en parkeringsnorm baserad på BTA vid träbyggnationer generade i sex av åtta undersökningar ett ökat antal parkeringsplatser än samma byggnad uppförd i betong. Det visar att parkeringsbehovet kan förändras beroende på stommaterialeftersom träbyggnation har generellt tjockare byggelement än betong och generar därmed en högre BTA.Resultatet för kostnader påverkas av antalet parkeringar som behöver anläggas. I sex av åtta undersökningar krävs det extra parkeringsplatser vid val av en KL-trästomme i ställetför betong, vilket leder till ökade kostnader vid byggnation. Den äldre parkeringsnormen, som genererade färre parkeringar, fick en lägre total byggnadskostnad än den nya parkeringsnormen antagen i Växjö kommun / In case of constructing a new building or remodelling parkingnorms apply, which regulate the number of parkingspots for its users. Minimum, maximum and flexible parking norms are common norms used in Sweden´s municipalities. It is important to form a functional policy for parking as the cities land receives greater demand in step with an increased population. It is fundamental to create a balance between need and accessibility as they affect car ownership but also the choice of transport. In order to succeed with a satisfactory urban development, the issue of parking becomes an important component as it affects land use and thus the possibility of a desirable urban environment.In 2019, Växjö municipality developed a new parking norm that replaced an older one. The new parking norm is based on gross floor area (GFA), of a building together with the possibility of mobility measures while the old parkingnorm was based on the number of apartments. By examining apartment buildings with varying design and measurements of GFA, the purpose of this study is to identify whether parkingnorms affect the design of homes in order to limit the need of land for parking spots. Furthermore, this study examens the difference in terms of costs but also if wooden buildings requires more parkingspots than a concrete buildings. The results show that in order to limit land use for parking in Växjö, construction with mixed functions must be used. This type of building generates a smaller number of parking spaces compared to the old norm that was based on the number of apartments. The study also showed that in six out of eight cases a parking norm based on GFAgenerated an increased amount of parking spots for wooden constructions than for the same buildings built in concrete. Costs are affected by the number of parking spaces that need to be built. In six out of eight cases, at least one extra parking space is required when choosing a CLT frame instead of concrete, which leads to increased construction costs.