Global ETD Search

1	Relationsbyggande och prestatione : en studie kring betydelsen av relationens kvalitet och elevers prestationer / Relationship building and performance : a study of the importance of relationship quality and student performance Larsson, Sandra January 2020 (has links) Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning lärarna upplever att kvaliteten på lärar- och elevrelationen påverkar elevernas akademiska prestationer samt hur mycket tid lärarna lägger på att bygga relationer, detta ur ett lärarperspektiv. Målet är även att problematisera den entydigt positiva bilden av den goda lärar- och elevrelationens påverkan på eleverna. Resultaten visar att lärarna upplever att relationen är av stor vikt för elevens akademiska prestationer. Det framkommer även att det finns en stor grupp elever som inte får möjlighet till att etablera band till lärarna. Lärar- och elevrelationen kan då ses som neutral. Studien föreslår även att det finns en annan sida av relationen – en manipulativ sida. Det innebär att en positiv relation kan användas för att manipulera eleverna och ändra deras beteenden. / The aim of this study is to investigate the extent to which teachers feel that the quality of the teacher-student relationship affects students' academic performance and how much time teachers spend building relationships, from a teacher perspective. The goal is also to problematize the unambiguously positive image of the good teacher-student relationship's impact on the students. The results show that the teachers feel that the relationship is of great importance for the student's academic performance. It also emerges that there is a large group of students who are not given the opportunity to establish ties with the teachers. In those cases the teacher-student relationship can be seen as neutral. The study also suggests that there is another side to the relationship - a manipulative side. This means that a positive relationship can be used to manipulate students and change their behaviors. Lärar- och elevrelationer relationer relationsbyggande sociala band pastoral makt transcendentalt våld Scheff Educational Sciences Utbildningsvetenskap
2	Fritidslärares perspektiv på delaktighet för eleverna i årskurs 3-6 : Maktanalys av kvalitativ intervjustudie / Leisure-time teachers perspective on participation for pupils in age 9-12 years Vinrot, Elina, Romlin, Linnéa January 2022 (has links) Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur fritidslärare uppfattar och tolkar delaktighet och dess betydelse för elevernas vistelsetid på fritidshemmet i årskurserna 3-6. Ett begrepp som är centralt i studien är delaktighet. Grunden för studien är syftet och dessa frågeställningar: “Hur beskriver fritidslärare sitt sätt att utforma verksamheten för att skapa utrymme för elevers delaktighet?” samt “Hur beskriver fritidslärarna sitt egna förhållningssätt till delaktigheten i fritidshemmet?”. Vi har använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod där empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer och indelade i olika delar i relation till vårt syfte och frågeställning, där begreppet delaktighet och nyckelorden förhållningssätt och utformning är utgångspunkterna. Detta redogörs i resultat och analys där vi har tagit stöd av en Foucaultinspirerad maktanalys, med fokus på pastoral makt. Intervjuerna genomfördes på två olika fritidshem med fyra olika informanter. Studien resulterar i att båda fritidshemmen värderar elevers delaktighet högt men att förståelsen för utformningen och förhållningssättet skiljer sig åt. Det ena fritidshemmet har lyckats bättre med elevernas delaktighet då de inkluderar mer än ett medbestämmande i begreppet delaktighet. Medandet andra har uppfyllt målkriterierna mer tillfredsställande och i enlighet med styrdokument och läroplan. Fritidshem Fritidslärare Årskurs 3-6 Maktperspektiv Pastoral makt Delaktighet Förhållningssätt och Utformning Pedagogy Pedagogik
3	Barns möjlighet till inflytande på fritidshem -En studie om maktutövning och barns inflytande. Nilsson, Oskar, Svensson, Hampus January 2020 (has links) Inflytande på fritidshemmet är för många en självklarhet och fritidshemmets innehåll ska präglas utav elevernas intresse. Studien undersöker maktutövning mellan fritidspedagoger och elever kopplat till inflytande. En aspekt som studien tar hänsyn till är huruvida inflytande ges kopplat till när barnen är fysiskt aktiva på fritidshemmet. Studien undersöker hur makt och inflytande är nära besläktat med varandra och hur det påverkar barnens möjligheter till inflytande. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har denna inspirerats av Foucaults maktteori där begreppen disciplinär och pastoral makt utgör studiens teoretiska begrepp. Som hjälp för att förstå Foucaults maktbegrepp har studien även tagit del av Axelsson & Qvarsebos bok gällande Foucaults maktteori, detta för att skapa förståelse kring dessa begrepp. Begreppen har legat till grund för analysarbetet men även vid insamling av det empiriska materialet. Empirin samlades in genom kvalitativ metod i form av deltagande observation. Det tilläts med denna metod att både observera men även föra spontana samtal med studiens deltagare. Resultatet som uppnåddes med studien var att begreppet inflytande är ett komplex begrepp. Ser man till studiens resultat visade det att elevernas inflytande präglades av ett formellt perspektiv. Detta genom att eleverna ges inflytande inom de redan existerande pedagogiska ramarna. I observationerna framkom det att pedagogerna arbetade på olika sätt genom att tillämpa olika former av maktutövanden. Makten präglades av normer som pedagogerna upprätthöll och ansvarade för, normer som eleverna inte kunde påverka i större omfattning. Pastoral makt Disciplinär makt Inflytande Fysisk aktivitet Fritidshem Social Sciences Samhällsvetenskap
4	Fritidshemmet som demokratisk arena: En studie om potentiella maktrelationer samt elevers möjligheter till inflytande inom ett demokratiprojekt Karlman, Samuel, Lindahl, Anton January 2019 (has links) I detta examensarbete har potentiella maktrelationer samt elevers möjligheter till inflytande undersökts inom ramarna för ett demokratiprojekt på Enetorpsskolan (fiktivt namn). Demokratiprojektet är strukturerat på så vis att eleverna ena veckan skapar demokratiförslag, i form av aktiviteter, och veckan därpå verkställs det framröstade förslaget. I vår undersökning har vi använt en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med lärare och elevgrupper. Intervjuerna har transkriberats och för att analysera empirin har vi kodat och tematiserat innehållet. Det första huvudtemat, vi funnit relevant för vår studie, är Pedagogernas stödstrukturer och maktrelationer - här visas, genom en Foucault-inspirerad maktanalys, hur den pedagogiska påverkan, via stödstrukturerna, möjliggör för disciplinär och pastoral maktutövning. Det andra huvudtemat är Inflytandets gränser - här visar vi på hur en institutionaliserad verksamhet samt demokratiprojektets förutsättningar, i form av ramar och regler, sätter gränser för elevers inflytande. De faktorer vi här fokuserar på är att projektet är lärarinitierat -vilket leder till att eleverna blir delaktiga i något redan förutbestämt, praktiska förutsättningar -vilka sätter gränser för vilken typ av aktiviteter eleverna kan ge som demokratiförslag och slutligen att lärarna genom sitt veto får sista ordet kring vad som är att betrakta som realistiska förslag. Det som främst blir synligt i vår studie är hur fritidshemmets dubbla karaktär, att både vara en frivillig och målstyrd verksamhet, leder till en paradox kring att eleverna både subjektifieras som demokratiska individer samtidigt som de utsätts för pedagogisk påverkan (jmf. Holmberg 2017; Holmberg 2018). Fritidshem Demokrati Deliberativ demokrati Elevinflytande Disciplinär makt Pastoral makt Panoptikon Social Sciences Samhällsvetenskap
5	Lärande om hållbar utveckling - på vilket sätt? / Education for sustainable development - in what way? Gårdnäs, Marcus, Folkeson, Niklas January 2021 (has links) Hållbar utveckling är ett globalt problem där skola och utbildning har en särskild roll i att bemöta problemet. Begreppet är också mångtydigt och komplext. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskursiva praktiker som hållbar utveckling skrivs fram igenom i digitala läromedel för samhällskunskap i gymnasieskolan. Vägledande frågor har varit att undersöka inom vilka sammanhang hållbar utveckling tas upp i läromedel, hur begreppet denieras, hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och vilket subjekts som skapas genom detta. I syfte att förstå hur problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras och hur subjekt skapas har vi använt oss av det teoretiska ramverket governmentality. Det är utvecklat av den franske idéhostorikern Michel Foucault som ett sätt att förstå hur makt utövas i moderna stater. Då vårt syfte med denna uppsats är att undersöka diskursiva praktiker har en kvalitativ textanalys varit den bäst lämpade metoden. Målet har varit att tolka och förstå hur det skrivs om hållbar utveckling, varför studien kan ses ta utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteoretisk tradition. I våra undersökta läromedel är det framförallt två sammanhang som varit särskilt återkommande, vi har valt att kalla dessa konsumenten och hållbar utveckling och målkonflikter. Analysen visar att individen som konsument är det dominerande subjektet som går att se i läromedlen utifrån hur det skrivs om hållbar utveckling. Digitala läromedel diskursiva praktiker governmentality hållbar utveckling läromedelsanalys lärande för hållbar utveckling pastoral makt Social Sciences Samhällsvetenskap Educational Sciences Utbildningsvetenskap
6	The power of God : A study of power in medieval religious discourse regarding the crusades / Guds makt : En studie om makt i medeltida religiös diskurs rörande korstågen Pilhage, Olof January 2018 (has links) Korstågen har haft stor inverkan på världshistorien. De stora krigshärarna som drog ut i strid i främmande områden lämnade ett blodigt spår efter sig där de drog fram i Mellanöstern, Baltikum, Spanien såväl som i södra Frankrike. Korstågen gestaltar dessutom det kontroversiella ämnet om relationen mellan religion och politik som har genomsyrat historien och som är av lika stor vikt i modern tid. Korstågen har därför en särskild plats inom historievetenskap, fiktion såväl som modern politisk agenda. Denna studie ämnar lyfta fram användandet av Gud och religiösa uttryck i påvliga brev mellan 1145 och 1215 för att, genom en adaptering av Foucaults diskurs- samt maktanalys, påvisa hur makt användes genom religiösa uttryck och vad Foucault kallar för pastoral makt. Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för religiöst inflytande under medeltiden samt hur den religiösa makten manifesterades i påvliga brev. God power middle ages medieval history Foucault pastoral power crusades crusading papacy Innocent III Gregory VIII Eugene III discourse religion religious Gud makt medeltid historia Foucault pastoral makt korståg korstågen påvedömet diskurs religion History Historia

1

Page generated in 0.066 seconds