Background: Living with an incurable disease means facing existential challenges that the person must relate to. Being in a palliative phase also means that the person undergoes a lot of changes which often causes suffering. Suffering in palliative care is seen as multidimensional, something that affects the whole person, which is why a holistic view is a central part of palliative care. Aim: The aim of this literature study was to describe patient's experiences of existential suffering in the palliative phase. Method: A literature study based on ten qualitative articles. Results: Four main themes were found; experiences of a changed life-situation, experiences of loneliness, experiences of meaningless and experiences of loss. Conclusion: The study shows, from an existential point of view that coping and handling with an imminent death is complex and difficult in several ways. Patients in palliative care are a vulnerable patient group whose existential suffering may be enhanced by the way health professionals provide care. The study also shows a need for further research in this area aiming to support health care professionals to alleviate existential suffering.

Diabetes type 2 is a fast growing illness and a global health problem, often a result from less appropriate standard of living. Lifestyle changes related to diet and physical activity are important lifestyle changes regarding to get control of the self-management and to avoid vascular complications. Aim The aim of this study was to describe patient's experiences of lifestyle changes in diabetes type 2. Method A literature study was carried through based on 12 qualitative scientific articles. Results The analysis result into two main themes and eight subthemes. Main themes where barriers and motivators for lifestyle changes and the subthemes where struggle, denial, lack of knowledge, alienation, support, motivation, acceptance and knowledge. Conclusion This study shows that lifestyle changes are experienced different by patient with diabetes and nurses should therefore be aware of the unique and specific demands these patients require. This is important for providing a good diabetic healthcare and to help patients with their self-management

Ca 1.6 miljoner människor i Sverige är 65 år gamla eller äldre. Äldre människor insjuknar i olika sjukdomar som har olika sjukdomsförlopp men själva dödsförloppet är tämligen det samma trots diagnos. När sjukdom inte kan botas blir all vård och behandling som ges lindrande - palliativ vård. Med dagens åldrande befolkning där allt fler äldre patienter behöver tillgång till god omsorg inom olika vårdinstanser, krävs det en välfungerande hälso-och sjukvård samt en bättre tillgänglighet av allmän palliativ vård. Det är viktigt att beakta alla behov den äldre har, det vill säga de psykiska, fysiska, sociala och andliga behoven i syfte att främja den äldres livskvalitet. Att vara beroende av andra och förlora kontrollen över sitt liv sänker livskvalitén hos de gamla och gör att de upplever sig själva som en ”börda” för de andra, både anhöriga och vårdpersonal. Förutom lindring ska palliativ vård bekräfta livet och betrakta döden som en normal process som inte ska fördröjas eller påskyndas. Palliativ vård ska baseras på en helhetssyn. En helhetssyn där kropp, känslor, socialt sammanhang och meningsfrågor är hopflätade. Detta krävs för att kunna se på det totala lidandet. Lidandet är en personlig upplevelse som är förknippad med smärta. Det finns fyra dimensioner inom palliativ vård, alla är lika viktiga och beroende av varandra.  Det är fysisk, psykisk, social och existentiell dimension. Människan är en helhet och reagerar som en helhet. Hur den sista tiden i livet kan gestalta sig varierar från människa till människa.   Syfte med studien var att belysa symptom hos äldre i slutet av livet utifrån den palliativa vårdens helhetssyn.   Metod som användes för denna studie var litteraturöversikt. Resultaten grundas på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån syftet.   Resultat visar att äldre har en bred symptombild i livets slut. De kan genomgå ett fysiskt, psykiskt, socialt och andligt lidande i slutet av livet. Olika symtom påverkar varandra. Av alla fysiska symptom är smärta svårast att uthärda. Resultatet visar att sjukvården har brister i bedömning och behandling vid livets slut bland de äldre.   Slutsatsen är att äldre människor inte har omvårdnadsbehov som skiljer sig från andra i livets slut. Ändå verkar de äldre vara mer utsatta för risker att deras behov inte skulle tillgodoses. De behöver bli sedda i sin helhet, lyssnade på, betrodda och respekterade. Den fysiska smärtan är ofta bara en del av hela döende processen. / Around 1.6 million people in Sweden are 65 years or older. Are diagnosed with various diagnosis with divergent progress of the disease. The death process is relatively the same regardless diagnosis. Once the disease takes over the care becomes all-relieving palliative care.  With today’s ageing population when more elderly patients need access to medical and nursing facilities there is a need of a good functioning health services and better access to palliative care. It is important to take in consideration all the needs of the elderly which is the physical, psychic social and spiritual needs to promote a better quality of life. Losing control over one’s life and being dependent on others can make the elderly people feel as a burden for others, both family and health care personnel. Palliative care should not only give relief but also reinforce life and see death as normal process which can either denied or postponed.  Palliative care should be seen as a whole, where body, feelings and the social surroundings are braided. This is needed to see the complete suffering. Suffering is a personal experience which is associated with pain. There are four dimensions in palliative care and all four are equally important and depend on each other. They are the physical, psychical, social and existential dimensions. The human being is a whole entity and reacts as such. How the last time on earth is shaped varies from person to person Aim of this study was to highlight the symptoms in the elderly at the end of life based on the holistic approach of palliative care. The method used for this study was a literature review. The results are based on 16 scientific articles were analyzed according to the purpose. The results show that elderly have a wide spectrum of symptoms in the end of life. They endure psychic, social, physical and spiritual suffering. The symptoms affect each other. Pain is the most difficult of all the physical symptoms to endure. The results show that the health service has deficiencies both in the assessment and treatment at the end of life for the elderly. The conclusion shows that older people do not have care needs that are different from others in the end of life. It seems though that the older population are at larger risk of not having their needs met. They need to be seen as a whole, listened to, believed in and respected. The physical pain is only a part of the dying process.

Bakgrund: I den somatiska vården finns det patienter med psykiska sjukdomar. De vanligaste psykiska sjukdomarna är schizofreni, psykoser, depression, ångestsyndrom och bipolära sjukdomar. Behovet av somatisk vård är större för patienter med psykiska sjukdomar än de utan, på grund av ökad risk för somatiska sjukdomar. Patienter upplevde att vardagslivet påverkas av de psykiska sjukdomarna. Vårdpersonal upplevde en osäkerhet och rädsla inför denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom upplever att bli vårdad i den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar hämtades från CINAHL Complete och Pubmed. De huvudsakliga sökorden bestod av: mental illness, mental health, healthcare experience, patients’ experience, physical illness, primary care, communication och physical care. Resultat: Fyra teman utformades i resultatet. Ett tema var upplevelser av att bli stämplad av sjukvården på grund av den psykiska sjukdomen och det gjorde att patienterna kände sig bortprioriterade. När de kände sig stämplade upplevde de känslor av skam och maktlöshet. Ett tema var upplevelser att inte bli trodd som handlade om att fysiska symtom inte blir tagna på allvar. Det tredje temat var hur upplevelser om bristande kunskap hos vårdpersonal om psykiska sjukdomar påverkade vården. Detta upplevde patienter ledde till brist på information och delaktighet. Positiva erfarenheter och önskemål var det sista temat som visades i form av upplevelser av en personcentrerad vård, då vårdpersonal visade empati. Diskussion: Valda delar i resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om att lindra lidande. Centrala begrepp inom teorin som användes var vårdlidande och konsensusbegreppet människan. / Background: In the somatic care, there are patients with mental illnesses. The most common mental illnesses are schizophrenia, psychoses, depression, anxiety disorders and bipolar disorders. The need for somatic care is bigger for patients with mental illnesses than those without, because of an increased risk of getting a somatic disease. Patients were experiencing that their daily life was affected by the mental illness. Healthcare professionals experienced uncertainty and fear of treating these patients. Aim: To describe how patients with mental illness are experiencing to be cared in the somatic care. Method: The literature review consisted of 13 scientific articles. These articles were found in the databases CINAHL Complete and PubMed. Main search words consisted of: mental illness, mental health, healthcare experience, patients experience, physical illness, primary care, communication and physical care. Results: Four themes were formed in the result. One theme was the experience of being labeled because of the metal illnesses and that made the patients feel not prioritized. When they felt labeled, they experienced feelings of shame and powerlessness. One theme was the experiences of not being believed and included patients experience that symptoms were not taken seriously. The third theme was how the experience of a lack of knowledge among health professionals about mental illnesses affected the care. Patiens experienced that it led to lack of information and participation. Positive experiences and desires were the last theme that appeared in form of experiences of a person centred care, when health professionals showed empathy. Discussion: Based on Katie Eriksson´s theory about relieving suffering, chosen parts from the results were discussed. The key concepts in the theory that were used were care suffering and the consensus concept human.

<p>The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient’s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient’s experiences of their visit at the Emergency department.</p><p>A descriptive design was used. Patients (n=91) who visited the Emergency department at Uppsala University Hospital during two weeks in October 2009, answered a questionnaire. The questionnaire consisted of 13 questions about the visit, waiting time and information.</p><p>The result showed that most of the patients found that the waiting time was acceptable and they perceived that the staff was competent and professional. On the other hand most patients perceived that they did not receive enough information of the prioritization of the patients in the Emergency department and information about expected waiting time.</p><p>The study result shows that one part of the patient didn´t get information about expecting waiting time and the order of priority and the conclusion was that the study shows that the majority of the patients perceived their Emergency department visit as positive.</p>

<p>According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project. The participants in the study are patients who got in contact with the general psychiatric emergency care during a 6 weeks period. Data collection method consists of a questionnaire that was distributed to patients at discharge from different units. The questionnaire was designed by the project's principals, in collaboration with department managers, operations manager and the authors. The results show that the psychiatric care can be improved in all the areas this study has highlighted, where; encounter, information, participation and staff availability are included. The improvements, which need to be done, are not only between patients and health professionals, but also improvements between and within different professions in the mental health services.</p> / <p>Enligt hälso- och sjukvårdslagen och den nationella vårdgarantin ska alla individer med psykisk sjukdom ha rätt till en god vård som är kunskapsbaserad samt till rehabilitering där och när de behöver den. De ska även ha möjlighet att välja och ha inflytande över vem som utför vården samt utformningen av dessa insatser. Syftet med detta arbete är att undersöka patienters upplevelser av allmänpsykiatrisk vård samt av samarbetet mellan öppenvård, slutenvård och kommun. Denna studie är en deskriptiv tvärsnittsstudie, utförd med kvantitativ och kvalitativ metod. Studien utförs i samarbete med Akademiska Sjukhuset och är en del av ett större kvalitetsförbättrings-projekt. Deltagarna var de patienter som kom i kontakt med den allmänpsykiatrisk akutvården under en sex-veckorsperiod. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät som delades ut till patienterna vid hemgång från olika enheter. Enkäten utformades av projektets huvudansvariga i samarbete med avdelningschefer, verksamhetschef samt författarna. Resultatet visar att den psykiatriska vården kan förbättras i alla de områden som denna studie har belyst där; bemötande, information, delaktighet och personalens tillgänglighet ingår. Det inte bara förbättringar mellan patienter och vårdpersonalen som behöver göras, utan även förbättringar mellan och inom olika yrkeskategorier i den psykiatriska vården.</p>

According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project. The participants in the study are patients who got in contact with the general psychiatric emergency care during a 6 weeks period. Data collection method consists of a questionnaire that was distributed to patients at discharge from different units. The questionnaire was designed by the project's principals, in collaboration with department managers, operations manager and the authors. The results show that the psychiatric care can be improved in all the areas this study has highlighted, where; encounter, information, participation and staff availability are included. The improvements, which need to be done, are not only between patients and health professionals, but also improvements between and within different professions in the mental health services. / Enligt hälso- och sjukvårdslagen och den nationella vårdgarantin ska alla individer med psykisk sjukdom ha rätt till en god vård som är kunskapsbaserad samt till rehabilitering där och när de behöver den. De ska även ha möjlighet att välja och ha inflytande över vem som utför vården samt utformningen av dessa insatser. Syftet med detta arbete är att undersöka patienters upplevelser av allmänpsykiatrisk vård samt av samarbetet mellan öppenvård, slutenvård och kommun. Denna studie är en deskriptiv tvärsnittsstudie, utförd med kvantitativ och kvalitativ metod. Studien utförs i samarbete med Akademiska Sjukhuset och är en del av ett större kvalitetsförbättrings-projekt. Deltagarna var de patienter som kom i kontakt med den allmänpsykiatrisk akutvården under en sex-veckorsperiod. Datainsamlingsmetoden bestod av en enkät som delades ut till patienterna vid hemgång från olika enheter. Enkäten utformades av projektets huvudansvariga i samarbete med avdelningschefer, verksamhetschef samt författarna. Resultatet visar att den psykiatriska vården kan förbättras i alla de områden som denna studie har belyst där; bemötande, information, delaktighet och personalens tillgänglighet ingår. Det inte bara förbättringar mellan patienter och vårdpersonalen som behöver göras, utan även förbättringar mellan och inom olika yrkeskategorier i den psykiatriska vården.

Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet. Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått. Dock varierade upplevelsen av bemötande, kommunikation och delaktighet mellan deltagarna, vissa var nöjda och andra upplevde dessa fenomen som otillfredsställande. Konklusion: Accepterandet av den förändrade livssituation medförde upplevelsen av det välbefinnande som kan ha gått förlorat vid insjuknandet. Detta uppnåddes genom stöd från närstående eller andra människor i samma situation. / Introduction: Being afflicted with a disease changes the life situation and the person stands face to face with a suffering. From having experienced oneself as a whole person ones identity can get lost or being threatened. Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with disease demanding protracted contact with medical care. Method: The study is based on a qualitative method and open interviews were used to collect data. The data were analysed by using Dahlberg’s description of qualitative analysis, which implies going from the text as a whole, breaking it down into key components and then rebuilding the text as a new whole. Result: Being afflicted with and living with a disease changes the lived world and a new life situation begins. To accept this new life situation it seemed important to change the view of oneself. Overall the participants so far felt satisfied with the care and the rehabilitation they received in the hospital. The experiences of encounter, communication and participation in the hospital differed between the participants. Some experienced these phenomena inadequate. Conclusion: When having accepted the changed life situation could the person experience the wellbeing that could have got lost at the beginning of the disease. This attained through support from relatives or other persons in the same life situation.

The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient’s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient’s experiences of their visit at the Emergency department. A descriptive design was used. Patients (n=91) who visited the Emergency department at Uppsala University Hospital during two weeks in October 2009, answered a questionnaire. The questionnaire consisted of 13 questions about the visit, waiting time and information. The result showed that most of the patients found that the waiting time was acceptable and they perceived that the staff was competent and professional. On the other hand most patients perceived that they did not receive enough information of the prioritization of the patients in the Emergency department and information about expected waiting time. The study result shows that one part of the patient didn´t get information about expecting waiting time and the order of priority and the conclusion was that the study shows that the majority of the patients perceived their Emergency department visit as positive.

Bakgrund: I dagsläget finns det relativt gott om studier om amyotrofisk lateralskleros (ALS) med en medicinsk utgångspunkt, som inriktar sig på att försöka finna en medicinsk behandling till sjukdomen, samt studier som belyser hur personer med ALS skattar sin livskvalitet. Dock finns färre studier som beskriver hur sjukdomen upplevs ur ett patientperspektiv. För att kunna bidra med stöd och hjälp till personer som drabbats av ALS behöver kunskapen hos olika vårdprofessioner och däribland sjuksköterskor utökas, både genom nya studier och genom syntetisering av tidigare genomförda studier inom området. Syfte: Studien syftar till att beskriva upplevelsen av att leva med ALS ur ett patientperspektiv. Metod: För att sammanställa och fördjupa tidigare kunskap om hur det är att leva med ALS gjordes en systematisk litteraturstudie över vårdvetenskapliga artiklar som innehöll tidigare forskning inom området. Resultat: Resultatet av föreliggande studie utgörs av tre teman som arbetades fram under dataanalysen. Det som var vanligast förekommande i resultatet var sorgen över att få en dödlig sjukdom och att inse att livet inte skulle vara för evigt. Även sorgen över att inte veta vad som skulle hända med de efterlevande genomsyrade resultatet. Trots sorgen över sjukdomen visade resultatet att de personer med ALS som ingick i de olika studierna ändå kunde finna glädje i livet. Glädjen över att ha sina anhöriga omkring sig och leva i ”nuet” var det som fick personerna att orka kämpa vidare och uppskatta livet. Sjukdomen genererade för flera av studiedeltagarna tankar kring döden. Vissa personer sade att de betraktade döden som en befrielse från den smärta och det lidande som sjukdomen medförde. Rädslan och osäkerheten över vad som skulle hända efter döden genererade för många personer en förhoppning om ett bättre liv någon annanstans. I resultatet framkom det även att vissa av studiernas deltagare accepterat döden som en naturlig del av livet. Diskussion: Sjuksköterskans förhållningssätt till personer som lever med ALS diskuteras med patientens livsvärld som utgångspunkt. Det kan antas att det finns lika många sätt att uppleva sjukdomen på som det finns människor i världen, eftersom varje individ har en unik livsvärld. Sjuksköterskans sätt att bemöta patienters reaktioner kan anses vara svårt eftersom man vid första mötet aldrig vet hur en person upplever sin sjukdom. För att få kunskap om patientens livsvärld bör sjuksköterskan vara öppen och aktivt lyssna till patientens tankar, känslor och erfarenheter som uppstått till följd av sjukdomen. / Background: Previous literature about ALS (amyotrophic lateral sclerosis) has mainly been performed from a medical point of view – the focus being on finding suitable methods for treating the disease. Several studies have also been performed to assess the quality of life among people with ALS. However there are fewer studies that describe how everyday life with the disease is experienced from a patient perspective. To provide sufficient support and assistance to people with ALS, various health care professions, including nurses, need to broaden their knowledge about the experiences from those who are the real experts, namely those who live their everyday lives with ALS. Aim: The study aims to describe the experience of living with ALS from a patient perspective. Method: To compile and deepen previous knowledge of what it is like to live with ALS, a systematic literature review of scientific articles has been done, that includes previous research in this area. Results: The result of this study consists of three themes that were developed during the data analysis. The most prominent theme included the sadness of getting a deadly disease and to realize that life would not last forever. Also the sadness of not knowing what would happen to loved ones after one’s own death was clearly a great concern to the participants as well. Despite the sadness over the disease, results show that participants in the various studies could still find happiness in life. The joy of having their families close and by living in the present they managed to keep up the struggle and still enjoy life. The disease generated a lot of questions about death and about value of life for those who participated in the studies. Some of the participants said that they regarded death as a relief from the pain and suffering brought about by ALS. Fear and uncertainty of what would happen after death was for some persons handled by creating hope for a better life elsewhere. The results also revealed that some of the participants accepted death as being a natural part of life. Discussion: Nurses attitudes towards patients with ALS are discussed, taken from the patient’s point of view. In accordance with a caring science perspective that appreciates the view of the patient as unique, there are as many ways to experience illness as there are people in the world. In order to gain knowledge about the patient’s life atmosphere, in this case everyday life with ALS, nurses need to be open and attentively listen to the patients’ experiences and feelings brought about by illness.