Bakgrund Anorexia nervosa är en typ av ätstörning som kännetecknas av viktnedgång, fobi för viktuppgång, ett lågt BMI samt en omfattande ångestproblematik. Sjukdomen är ett växande samhällsproblem både i Sverige och i världen. Samtidigt saknas det forskning om sjukdomsförloppet och evidens om en effektiv behandling. Patienter kan uppleva en enorm psykisk och fysisk påfrestning och kan behöva vård dygnet runt på en slutenvårdsavdelning. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden vid anorexia nervosa och det är därför väsentligt att sjuksköterskan har kunskap om patientgruppen och bemötandet av dessa patienter. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 21 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. De vetenskapliga artiklarna har tagits fram från databaserna CINAHL, PsycInfo samt PubMed med hjälp av relevanta sökordskombinationer för föreliggande syfte. Kvaliteten på artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Insamlad data analyserades och resulterade i huvudfynd som kategoriserades i tre huvudteman: patienters upplevelse av att behandlas för anorexia nervosa, patienters upplevelse av vårdmiljön och patienters upplevelse av vårdrelationen. Resultat Litteraturstudiens resultat beskriver patienters upplevelse att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Från de tre huvudteman skapades sex subteman där patienters upplevelse av behandling, behandlingsinriktning, tankar om tillfrisknande, medpatienter, vårdmiljön och relationen till vårdpersonalen beskrivs. Slutsats Litteraturöversikten visade på att patienters upplevelser av slutenvårdsbehandling skiljer sig mot varandra. En patients upplevelser kunde även förändras under behandlingstiden. Resultatet belyste således att dessa patienter inte kan behandlas homogent utan att det krävs ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt av sjuksköterskan och vårdpersonal vid behandling av dessa patienter. I litteraturöversikten framkom även att ytterligare forskning behövs för att utöka och förbättra vården för patienter med anorexia nervosa. Genom ökad kunskap och förståelse kan patienters upplevelse av behandling på slutenvården förbättras. Nyckelord: Anorexia nervosa, Patientperspektiv, Patientupplevelse, Slutenvård / Background Anorexia nervosa is a type of eating disorder that is characterized by weight loss, phobia of weight gain, a low BMI and an extensive anxiety problem. The illness is a growing societal issue in Sweden and in the world. There is currently a lack of research on the pathophysiology of the disease and evidence of effective treatment. Patients may experience enormous mental and physical strain and may need constant care in an inpatient ward. The registered nurse has an important role in the treatment of anorexia nervosa and it is therefore essential that the registered nurse has knowledge of the patient group and the treatment of these patients.   Aim The aim was to describe patients' experiences of being treated for anorexia nervosa in an inpatient setting. Method This non-systematic literature review is based on 21 scientific articles with qualitative design. The scientific articles have been produced from the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed using relevant keyword combinations for the chosen purpose. The quality of the articles was assessed with the help of Sophiahemmet's quality assessment data. The data was analyzed and subsequently grouped into three main categories: patients' experience of being treated for anorexia nervosa, patients' experience of the care environment and patients' experience of the care relationship. Results The results of the literature study describes the experiences of patients with anorexia nervosa whilst being cared for in an inpatient ward. From the three main themes; six subthemes were constructed where patients' experiences of treatment, treatment focus, thoughts about recovery, the care environment, fellow patients and the relationship to the care staff are described. Conclusions The literature review showed that patients' experiences of inpatient treatment differ from each other. A patient's experiences could change during the treatment period. The result thus highlighted that these patients can not be treated homogeneously and a holistic and person-centered approach is required by the registered nurse and care staff. The literature review also revealed that further research is needed to expand and improve care for patients with anorexia nervosa. Through increased knowledge and understanding, patients' overall experience of treatment in inpatient care can be improved.

Objectives: To determine the beliefs and describe the health care experiences of patients with complex regional pain syndrome. Methods: A survey tool for patients with complex regional pain syndrome was designed for this study. The survey tool collected self-reported measures associated with pain, disability, health care experiences, education, beliefs, and treatments. Results: Thirty-one patients attending physical therapy for complex regional pain syndrome (mean age 40.48; female n = 20) completed the survey. Patients with presented with high levels of pain and disability and reported various changes associated with altered neuroplasticity such as confused body part recognition, left/right discrimination, neglect, and spreading pain. The patients’ experiences with diagnostic testing and interventions are not in line with the current pain science research and/or evidence-based practice. Overall, patients are ill-informed, confused, and receive conflicting information. Discussion: The suffering associated with complex regional pain syndrome is real, as told by patients. This suffering coincides with a lack of consensus by health care providers and conflicting information on complex regional pain syndrome. Overall, patient experiences show health care providers are not up to date with the current best-evidence regarding complex regional pain syndrome.

Background: Stroke is a global health problem and one of the most common causes of death and disability in Sweden. In the event of an ischemic stroke, parts of the brain tissue lose circulation due to thrombosis, embolism or brain hemorrhage leading to brain damage. Due to brain injury, the stroke affected patient may have neurological impairments and will find themselves in a sudden elevated need of care. The patient may be affected somatically as well as cognitively with difficulties regarding, among other things, mobilization, speech and language as a result. The nurse is responsible for the care among all hospitalized patients.  Aim: The aim of this literature based study was to describe the experiences of stroke-affected patients of nurse’s care in stroke units. Method: The chosen method was a literature study based on the analysis of qualitative scientific articles. Results: The results showed that patients appreciated nurses who took time to acknowledge them, listen to them and who were involved in their rehabilitation. Due to lack of communication, active listening and initiative to make conversations with the patients, the person-centered care failed on many occasions. Conclusion: Updated knowledge about person-centered care needs to be implemented to reduce the asymmetric care relationship between patient and nurse to promote patients' health and well-being.

Bakgrund: Hjärtsvikt klassificeras som en av Sveriges folksjukdomar där 10% av populationen vid en ålder av 80 år drabbas. Att leva med hjärtsvikt innefattar en kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvården, samt ett omfattande personligt ansvar att utföra egenvård. För en del patienter innebär egenvård ett överväldigande ansvar, där såväl yttre som inre omständigheter kan påverka en patients egenvårdsförmåga, och i sin tur även livskvalitet.  Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar egenvård vid hjärtsvikt ur ett patientperspektiv.  Metod: Designen är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar hämtade från databasen CINAHL; 7 kvalitativa, 7 kvantitativa samt 1 mixed method-studie.  Resultat: Faktorer som påverkar egenvården för patienter med hjärtsvikt kunde delas in i fem huvudkategorier: Kultur, Kunskap och utbildning, Acceptans och förståelse, Emotionella upplevelser samt Motivation. Resultatet visade att såväl fysiska som psykiska och sociala faktorer ansågs påverka egenvården vid hjärtsvikt ur ett patientperspektiv.  Slutsats: Att leva med hjärtsvikt utgör olika individuella förutsättningar till egenvårdshandling, där olika faktorer påverkar patientens egenvårdsförmåga. Forskning visar att vardagliga situationer och vanor har stor betydelse för egenvårdsförmågan, där familjen och inte minst hälso- och sjukvården utgör en hörnsten till att kunskap, delaktighet och trygghet integreras. Genom en kontinuerlig vårdkontakt och att känna motivation till att leva efter de förutsättningar patienten har kan egenvårdsförmågan stärkas och därmed även livskvaliteten. / Background: Heart failure is classified as one of Sweden's public diseases and 10% of the population at the age of 80 are affected. Living with heart failure includes continuous contact with health care, as well as extensive personal responsibility to perform self-care. For some patients, self-care means an overwhelming responsibility, where both external and internal circumstances can affect a patient's self-care ability, and in turn also quality of life.  Aim: The aim is to describe factors that affect self-care in heart failure from a patient perspective.  Method: The design is a literature review. The results are based on 15 scientific articles conducted from the CINAHL database: 7 qualitative, 7 quantitative and 1 mixed method study.  Results: Factors that affect self-care for patients with heart failure could be divided into five main categories: Culture, Knowledge and education, Acceptance and understanding, Emotional experiences and Motivation. The results showed that both physical, mental and social factors were considered to affect self-care in heart failure from a patient perspective.  Conclusion: Living with heart failure constitutes different individual prerequisites for self-care, where different factors affect the patient's self-care ability. Research shows that everyday situations and habits are of great importance for the self-care ability, where the family and not least health care constitute a cornerstone for the integration of knowledge, participation and security. Through continuous health care contact and feeling motivated to live according to the conditions the patient has, self-care ability can be strengthened and thus also the quality of life.

Bakgrund: Astma är ett globalt folkhälsoproblem som skapar begränsningar i livet. Astma bronkiale är en kronisk inflammation i luftvägarna som uppkommer periodvis. Vanliga symtom är tät pipande andning samt hosta och ökad slembildning. Upplevelser som oro, rädsla och ångest är vanligt vid astmaattacker. Därav är ett lugnt bemötande samt behandling av stor vikt. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med astma bronkiale. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt användes för att sammanställa patienternas upplevelse av att leva med astma. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman – En förändrad vardag, Emotionell påverkan, Kontroll med strategier och Interaktion med sjukvården. Samtliga teman tar upp patienternas upplevelser och erfarenhet av livet med astma. Diskussion: Upplevelsen av att leva med astma bronkiale påverkar och begränsar vardagen med en tydlig inverkan på livskvalitén. Med utbildning och kunskap från sjuksköterskan kan patienten lära sig och hantera sjukdomen vilket kan bidra till att leva ett fullständigt liv. / Background: Asthma is a global public health problem that limits life. Bronchial asthma is a chronic inflammation of the airways that occurs periodically. Common symptoms are frequent wheezing, coughing and increased mucus formation. Experiences such as worry, fear and anxiety are common in asthma attacks. A calm meeting and treatment are of great importance. Aim: To illustrate patients' experience of living with bronchial asthma. Method: A qualitative literature review was used to compile the patients' experience of living with asthma. Results: The results present four themes - A changed everyday life, Emotional impact, Control with the strategies and Interaction with healthcare. All themes responded to patients' experiences of living with asthma. Discussion: The experience of living with bronchial asthma affects and limits everyday life with a clear impact on the quality of life. With education and knowledge from the nurse, the patient can learn and manage the disease, which can contribute to living a full life.

Bakgrund Suicid är ett folkhälsoproblem som förbises av samhället. Suicid står för 25% av dödsorsakerna bland ungdomar. Män begår oftast suicid medan kvinnor främst begår suicidförsök. Ett suicidalt beteende påverkas av flera olika faktorer, såsom tidigare suicidförsök, psykiska sjukdomar, alkohol eller droger, negativa traumatiska livshändelser, ärftliga faktorer och/eller tillgång till suicidala medel. Det ultimata är att förebygga suicid, inte endast vårda och ingripa när det redan hänt. Syfte Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser i samband med vård efter ett suicidförsök. Metod Studien är en litteraturbaserad studie med tyngdpunkt i självupplevda berättelser. För dataanalys har en modifierad kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat Individernas skildringar resulterade i tre teman; Lidande, Bemötande och vård samt Vårdmiljö. Lidandet utgjorde en central del i de egenupplevda berättelserna, och var kopplade både till individerna själva och till vården. Bemötandet och vården var i många fall bristfällig, då den inte såg till deras behov, och vårdmiljön ansågs ofta som ogynnsam för tillfrisknandet. Slutsats Suicid är ett komplext problem, vilket gör att vården av suicidala patienter blir komplex. Lidandet är en central del hos suicidala patienter. Genom ett holistiskt perspektiv och ett sympatiskt bemötande kan vårdpersonalen minska lidande hos denna patientgrupp. Klinisk betydelse Hälso- och sjukvården har en betydande roll vid vård av suicidala patienter. Den här studien visar att sjukvården behöver ha ett mer holistiskt perspektiv vid vård av suicidala personer. Ett patientperspektiv kan öka förståelsen för dessa personers lidande och upplevelser av vården i samband med ett suicidförsök. / Background Suicide is a public health problem that is often ignored by society. Suicide stands for 25% of the cause of deaths among adolescents and young adults. Males tend to commit suicide whereas females mainly commit suicide attempts. A suicidal behavior is influenced by several factors, like previous attempts, mental illness, alcohol or drugs, negative traumatic occurrences in life, hereditary factors or access to suicidal implements. The most ultimate is to prevent suicide, and not only nurse and intervene when it has already happened. Aim The aim of this study was to illuminate patient experiences connected to health care after a suicide attempt. Method This study is a literature based study, with literature emphasized in self-experienced stories. A modified qualitative content analysis has been used to analyze data. Findings The stories resulted in three themes, Suffering, Treatment and nursing and Health care environment. Suffering was a central part in their stories and was connected to the individuals themselves and to the health care. The treatment and nursing was defective in many cases, because it did not see to their needs, the health care environment was often considered as having an unhealthy impact to recovering. Conclusion Nursing of suicidal patients is a complex problem. Suffering is a fundamental part among suicidal patients. Through a holistic perspective and a sympathetic treatment nursing staff may reduce these patients' suffering. Clinical value Health care has a significant part in nursing suicidal patients. This study shows that health care needs to have a more holistic perspective in the care of suicidal patients. A patient perspective may enhance the understanding for these patients' suffering and experiences connected to a suicide attempt.

Antalet besök inom akutsjukvården ökar varje år. Det leder till högre krav på akutvårdspersonalens kompetens och förmåga till bemötande. Bemötande tenderar att vara en unik subjektiv upplevelse som kan ha stor betydelse för den enskilda individen. Bemötandet innefattar det skrivna språket, tonfall, ansikte mot ansikte, kroppsspråk och kroppsspråk med beröring. Alla har olika förutsättningar, fördelar och begränsningar. Sex procent av Stockholms läns landstings ca 550 000 akutbesök per år utgör en patientgrupp som har gjort fyra eller fler akutbesök på ett år. Patientgruppen kallas för mångbesökare och utgör en femtedel av den totala andelen akutbesök på akutmottagning. Statistik som tämmer väl överrens med internationell forskning. Liknande beteende påträffas inom primärvård och psykiatri. Det är en utsatt patientgrupp som väcker delade åsikter hos vårdpersonal. Alla är emellertid överrens om att mångbesökare kräver mer tid, resurser och ansträngning. Syftet var att beskriva mångbesökares upplevelser av bemötande inom akutsjukvård. Som metod valdes en litteraturöversikt där relevanta artiklar har samlats in från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet av litteraturöversikten visade på mångbesökares förutsättningar och förväntningar på akutsjukvård, bemötande i akutsjukvården och relationen mellan patient och vårdpersonal. Sammanfattningsvis tenderar mångbesökare att utgöras av sårbara individer med svårigheter att hantera oroliga tankar och överväldigas lätt av känslomässig stress. När de väljer att söka vård präglas deras uppfattning av rädsla och oro. Akutsjukvården upplevs som en trygg plats, där mångbesökare vill känna sig respekterade och värderade. Ett dåligt bemötande resulterade i en känsla av att vara ovärdig vård, en fortsatt misstro och en undermedveten strategi där patienterna undvek att aktivt ta del av sin egen hälso- och sjukvårdsprocess. Resultatet visar även på en diskrepans mellan patienten och vårdpersonalen när det kommer till uppfattningar och förväntningar på vården och bemötandet.

Bakgrund: Årligen insjuknar 30 000 människor i stroke i Sverige, där 6100 personer avlider i sjukdomen. Stroke är en sjukdom där cirkulationsstörningar uppstår i nervvävnaden i hjärnan, vilket ger neurologiska bortfall som symtom. Detta uppstår av artärembolier, trombos och hjärnblödningar. Rehabiliteringen utförs av ett tvärprofessionellt team, där målet med rehabilitering är minskning av funktionsnedsättning. Sjuksköterskans roll under rehabilitering innefattar bedömning, teknisk och fysisk vård, samordning, informativ, stöd och att involvera anhöriga i vården. Ett sätt att involvera patient och anhöriga och att ge rätt stöd för patienten är jobba personcentrerat. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av rehabilitering efter stroke. Metod: Litteraturstudien är baserad på artiklar med kvalitativ metod. Databaserna PubMed och Cinahl användes och där identifieras 10 artiklar som inkluderades i studien och blev kvalitetsgranskade. Resultat: Två teman och fem subteman identifierades. Första temat var Varierande upplevelser av rehabilitering med subteman Dagliga utmaningar och Förhoppningar om att återfå fysiska funktioner. Det andra temat var Omgivningens inverkan på upplevelsen med subteman Behovet av att få vårdpersonalens stöd, Betydelsen av anhörigas stöd och Vikten av att ha kontakt med medpatienter. Konklusion: Deltagarna upplevde att deras livskvalité hade försämrats till följd av stroke. Hoppet om att återfå tidigare fysiska funktioner gav motivation till rehabilitering. Personal, anhöriga och medpatienter påverkade upplevelsen av rehabiliteringen på olika sätt. Det kunde ha en positiv inverkan på upplevelsen men även en negativ beroende på deras agerande. Att förstå vad som ger patienten motivation och en positiv upplevelse kan ge patienter med stroke en bättre omvårdnad. / Background: 30 000 people yearly experience a stroke in Sweden with 6100 of the cases leading to death. Stroke is a circulatory disease that affects the nerve tissue in the brain. That causes neurological neglect for the patient. Stroke can be caused by arterial embolism, thrombosis and cerebral hemorrhage. The rehabilitation is performed by an interprofessional team, with the goal of decreasing disability. The role of the nurse during rehabilitation is examination, technical and physical care, coordination, informative, supportive and to involve relatives in the care. One method to involve both the patient and the relatives is using person-centered care. Purpose: To illustrate patients experience of rehabilitation after a stroke Method: The literature study is based on a literature oversight of qualitative articles. PubMed and Cinahl were the databases that was used to acquire the 10 articles in the study. They were all subjected to a quality review done with review template from SBU. Result: Two themes and five subthemes were identified. The first theme was Varing experiences of rehabilitation with the two subthemes Daily challanges and the hope of regaining previous physical functions. The second theme that was identified was The surrounding impact on the experience and the three subthemes The need for the staffs support, The relatives’ supports impact and the importance of interactiong with co-patients.  Conclusion: The participants experienced a deuterated quality of life caused by stroke. The hope of regaining previous physical functions gave the participants motivation towards rehabilitation. The staff, relatives and fellow patients all had an impact on the participants experience differently. Positive and negative impacts on their experience were determined by how the people around the participant acted. To understand what gives the patient motivation and a positive experience could improve the level of care.

Bakgrund Trauma är ett akut sjukdomstillstånd orsakat av något plötsligt inträffande, såsom en olycka eller annan typ av våld, och kan innebära ett hot mot liv, hälsa och integritet. En person drabbad av trauma är i behov av omedelbar sjukvård, och kommer sannolikt erhålla vård genom hela akutsjukvårds kedjan. Detta ställer höga krav på sjuksköterskor att vårda och bemöta personen bakom skadorna. Personcentrerad vård användes som teoretisk utgångspunkt i denna litteraturöversikt för att identifiera eventuella likheter och skillnader mellan personcentrerad vård och traumadrabbade personers upplevelser av akutsjukvård. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av akutsjukvård i samband med trauma. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt, och den genomfördes på ett systematiskt sätt. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, och resulterade i 15 inkluderade vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analys. Resultat Bland deltagarnas upplevelser fanns såväl likheter som skillnader. Det framkom att deltagarnas informationsbehov var olika, men gemensamt var att otillräcklig information hade negativ inverkan på det egna måendet och vården. Välfungerande kommunikation upplevdes viktigt. Vårdpersonalen upplevdes generellt som professionella och kompetenta, och flera deltagare ansåg att de ingav en känsla av trygghet. Deltagarna hade olika upplevelser av smärtlindring, psykosocialt stöd och involvering i vården. Slutsats Personer drabbade av trauma kan ha olika behov av information, olika definition av god kommunikation, se olika på vårdpersonalens roll och önskat bemötande, olika upplevelser av smärta och vilja vara involverade i vården på olika sätt. För att tillmötesgå dessa personers olika behov och önskningar kan ett personcentrerat förhållningssätt tillämpas. / Background Trauma is an acute state of disease caused by a sudden event such as an accident or another type of violence and may be a threat against life, health, and integrity. A person affected by trauma needs immediate healthcare and will probably continue to do so throughout the entire emergency healthcare chain. This means that nurses are subject to high standard requirements as to the treatment of individuals affected by trauma. Person-centered care was used as the theoretical starting point of this literature review to identify possible similarities and differences between person-centered care and the perception of emergency healthcare by individuals affected by trauma. Aim The purpose was to illustrate individual perception of acute health care in connection with trauma. Method The method was a literature review, and it was carried out systematically. Searches for articles were conducted in the databases PubMed and Cinahl, resulting in 15 included articles. These articles were quality reviewed and analyzed using an integrated analysis method. Result Similarities and differences among the participants' experiences were identified. Participants presented different needs for information, but there was a common perception that inadequate information had a negative impact on their own well-being or care. Effective communication was felt to be important. Health care staff were generally perceived as professional and competent, and several participants felt that they provided a sense of security. Participants had different experiences of pain relief, psychosocial support, and involvement in care. Conclusion People affected by trauma may have different needs for information, definitions of good communication, perceptions of the role of health care professionals and the desired treatment, different experiences of pain and wish to be involved in care in different ways. To accommodate the different needs and wishes of these people, a person-centred approach can be applied.

Bakgrund En ileo-, kolo-, eller urostomi innebär att en kirurgiskt konstgjord öppning på buken avlägsnar kroppsliga vätskor till en påse lokaliserad utanpå kroppen. De vanligaste orsakerna till stomi är cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar. Stomin innebär förändringar och begränsningar i de kroppsliga funktionerna samt andra aspekter avpersonens liv. Upplevelser och erfarenheter är subjektiva och föränderliga och således kan personcentrerad omvårdnad vara betydelsefull i bemötandet av patienter. Syfte Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser och erfarenheter av att leva med stomi. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baseras på 19 vetenskapliga artiklar. Tretton av dessa 19 artiklar har genomförts med kvalitativa metoder, fyra var kvantitativa och två var av mixad metod. Artiklarna som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat har inhämtats med hjälp av en strukturerad sökstrategi i databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna har enskilt kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Därefter genomfördes en integrerad dataanalys som innebar en process i tre steg. De tre stegen ledde sedan fram till det presenterade resultatets kategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver att vuxna stomibärares upplevelser och erfarenheter var av stor variation och den livsomställning som stomibärare genomgick var en föränderlig process. Fyra kategorier identifierades; Stomins påverkan på det vardagliga livet, upplevelser av stomi över tid, närståendes stöd och stomibärares upplevelser av vårdpersonal. Slutsats Upplevelser och erfarenheter är unika för varje person och kan vara föränderliga över tid. Det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal har förståelse och beaktar personers unika upplevelser och erfarenheter i planerandet och genomförandet av omvårdnaden. Till omvårdnaden tillhör anpassad och personcentrerad information, förberedelser och förståelse för de transition som en stomibärare står inför. Detta hade en direkt inverkan på upplevelser och erfarenheter. / Background An ileo-, colo-, or urostomy means that a surgical artificial opening in the abdomen removes bodily fluids into a bag located on the outside of the body. The most common causes of stoma are cancer and inflammatory bowel disease. The stoma involves changes and limitations in the bodily functions as well as other aspects of the person's life. Experiences are subjective and changeable and thus person-centered care can be important in the treatment of patients. Aim The aim was to shed light on adults experiences of living with a stoma. Method This non-systematic literature review was based on 19 scientific articles. Thirteen of these 19 articles have been implemented with qualitative methods, four quantitative methods and two articles with mixed methods. The articles that form the basis for the literature review results have been obtained with the help of a structured search strategy in the PubMed and CINAHL databases. The scientific articles have been individually quality reviewed based on Sophiahemmet University's review template. Subsequently, an integrated data analysiswas performed and involved a process in three steps. The three steps then led to the categories of the presented result. Results The results of the literature review describe that the experiences of adult ostomy carriers were of great variation and the life adjustment that ostomy carriers underwent was a changing process. Four categories were identified: The stomas impact on everyday life, experiences of the ostomy over time, relatives support and ostomy carriers experiences of care staff. Conclusions Experiences are unique to each person and can change over time. It is important that the nurse and other care staff understand and consider people's unique experiences in the planning and implementation of nursing. Nursing includes adapted and person-centered information, preparation and understanding of the transition that an ostomy carrier faces. This had a direct impact on experiences.