Bakgrund: Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerdiagnosen i världen. En av behandlingsmetoderna är operation, där det kan ske via ett evidensbaserat vårdprogram, kallad ERAS. Programmet har som syfte att påskynda återhämtningsprocessen och därmed en kortare vistelse på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet vid operation via ett evidensbaserat vårdprogram. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar som analyserades via Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visade på att vissa patienter inte upplever sig delaktiga vid sin operationsresa, medan vissa patienter upplevde att information delgivningen var tillräcklig. Detta visar på hur viktigt det är att individanpassa vården. Detta för att ge patienter bästa möjliga förutsättningar för att ge en sådan bra vård som möjligt. Konklusion: Att opereras utifrån ERAS ger bra operationsresultat. En del av patienterna som ingår i ERAS programmet upplever dock minskad delaktighet på grund av att informationen inte var personcentrerad. Studien bidrar till att uppmärksamma behovet av personcentrerad vård och patientundervisning. En brist på detta kan leda till minskad tillit till sjuksköterskan. Brist på individanpassad information kan bidra till ökad stress hos patienten, vilket kan leda till längre återhämtningstid som belastar vården. / Background: Colorectal cancer is the third most common cancer diagnosis in the world. One of the treatment methods is surgery, which can be done via ERAS. The aim of the program is to speed up the recovery process and thus a shorter stay in hospital. Aim: The aim of the study was to describe patients' experience of participation in surgery via ERAS. Method: A qualitative literature study based on ten qualitative articles that were analyzed via Friberg's five-step model. Findings: The results showed that some patients did not feel involved in their surgical journey, while some patients felt that the information provision was sufficient. This shows how important it is to tailor care to the individual. This is to give patients the best possible conditions to provide such good care as possible. Conclusion: Surgery based on ERAS gives good results. Some of the patients who are part of the ERAS program experience reduced participation because the information was not person-centered. As a lack of this can lead to reduced trust in the nurse. A lack of individually tailored information can contribute to increased stress in the patient, which can lead to longer recovery times than burden care.

Background: A healthcare associated infection (HCAI) is an infection which is acquired from any healthcare establishment or context. In Sweden, one HCAI costs 107 000 SEK for the Swedish healthcare, but 50 percent of those are avoidable. The two most common HCAI are surgical site infections and urinary tract infections. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences of suffering from healthcare associated infections. Method: The study was literature-based. Eight qualitative articles from the year 2010 to 2022 were included in the result. The articles needed to be based on describing the patients experience or perspective of suffering from a healthcare associated infection. Infections who were acquired from society were excluded. Results: The analysis of the articles resulted in three main themes and was then divided into two subthemes each. Main theme ”healthcare is failing” describes patients experienced lack of information and lack of trust in the healthcare professionals. “Physical exertion” was described as aches and pains, as well as physical limitation. “Psychological suffering” described patients experience of negative emotions and deteriorating social relationships.  Conclusion: HCAI showed substantial consequences for the patients, from distrust of the healthcare system, to suffering within emotional aspects as well as physical aspects due to pain and physical limitations. For practical implications, the authors are of the opinion that distinct information is essential to enable patients' participation in their healthcare.

Befolkningen i världen blir allt äldre och fler personer över 60 år drabbas av akuta sjukdomar och riskerar att utveckla skörhet. Den äldre har ofta mer komplexa och större omvårdnadsbehov vilket leder till fler vårdbesök med längre vänte- och vistelsetid. Därutöver har den äldre ofta minskade fysiologiska funktioner, reservkapaciteter samt högre risk att drabbas av komplikationer, varför omhändertagandet av denna patientgrupp kräver ökad kunskap. Då tidigare forskning främst har fokuserat på den äldre personens patientupplevelse inom slutenvården behövs mer kunskap inom akutvården. Syftet med detta arbete var att undersöka den äldre personens upplevelse av vården på akutmottagningen. Studien hade en induktiv ansats med en allmän litteraturöversikt som design. Sökningarna utfördes i PubMed och Cinahl med hjälp av MeSH-termer och CINAHL Subject Headings samt fritextsökningar. Inklusionskriterierna var kvalitativa artiklar samt personer över 60 år som hade besökt akutmottagningen. Exklusionskriterierna var artiklar som saknade etiska överväganden, översiktsartiklar och artiklar som berörde andra perspektiv. Resultatet presenterades med tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var; Att vara på akutmottagningen, Att vårdas på akutmottagningen och Att bli utskriven från akutmottagningen. I de 15 artiklar som inkluderades i studien framkom bland annat att den äldre personen kände sig sårbar och bortglömd på akutmottagningen. Hälso- och sjukvårdspersonal som lät den äldre personen vara delaktig i det akuta omhändertagandet kunde generera en positiv upplevelse. Kommunikation och information ansågs vara nyckelkomponenter för att mötet skulle bli så bra som möjligt. En hektisk vårdmiljö med långa väntetider upplevdes negativt samtidigt som upplevelsen blev mer positiv ju mer den äldre blev delaktig i utskrivningsprocessen. Studien identifierade faktorer som kunde påverka den äldres upplevelse av akutmottagningen. Detta innefattade hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande, kommunikation och information, delaktighet och en anpassad vårdmiljö. Dessa faktorer bör tas i beaktande vid omvårdnaden och omhändertagandet av den äldre personen på akutmottagningen. / The global population is getting older, with an increasing number of individuals over 60 years are facing acute illnesses and the risk of developing frailty. Elderly individuals often exhibit more complex care needs, leading to extended healthcare visits and longer waiting time. Due to diminished physiological functions and higher complication risks, providing care for this demographic demands enhanced knowledge. While prior research primarily focused on inpatient experiences, there's a crucial need for more insights into emergency care. The aim of this study was to investigate the older person's experience of care in the emergency department. This study has an inductive approach with a literature review design. The searches were performed in PubMed and Cinahl utilized MeSH terms and CINAHL Subject Headings, alongside free-text searches. Inclusion criteria involved individuals over 60 who visited emergency departments and qualitative articles. Exclusion criteria encompassed articles lacking ethical considerations, review articles and other perspectives than the older person. Results were categorized into three categories and six subcategories: The categories are; To be in the emergency department, To be treated in the emergency department and To be discharged from the emergency department. Among the 15 articles included, findings revealed that older people often felt vulnerable and overlooked in emergency departments. Positive experiences were generated when healthcare professionals involved them in acute care decisions. Effective communication and information sharing were deemed critical components for a positive encounter. A bustling care environment with prolonged waiting times was perceived negatively, whereas increased involvement in the discharge process improved the overall experience. The study identified key factors influencing the older people’s experience in emergency departments, emphasizing the significance of healthcare professionals' approach, communication, involvement, and an adapted care environment. These factors should be considered in providing optimal care for older individuals in emergency settings.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den främsta dödsorsaken globalt och majoriteten av dödsfallen sker innan patienten har kommit till sjukhus. Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd där snabb och effektiv behandling kan rädda liv. Utöver fysiskt lidande kan upplevelsen av att drabbas av en hjärtinfarkt påverka patienten på ett existentiellt plan. I den komplexa miljö som prehospital akutsjukvård innebär, behöver ambulansteamet utöver effektiv medicinsk behandling också kunna erbjuda patienten en holistisk omvårdnad.  Syfte: Arbetets syfte var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av en hjärtinfarkt utifrån ett prehospitalt akutsjukvårdsperspektiv.  Metod:  Arbetet antog designen litteraturöversikt med systematisk ansats, där 15 originalartiklar samlats in. 14 av dessa var av kvalitativ design medan en artikel antog designen mixed-methods. Metodologin samt dataanalysen har utförts i enlighet med Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna som användes vid datainsamling var PubMed, CINAHL och PsycInfo.  Resultat: Två teman med respektive två subteman togs fram. Från symtomens början var det många som upplevde fysiska såväl som emotionella reaktioner. Symtom kunde vara diffusa och debutera under lång tid och patienterna kämpade med att hitta en orsak till sina symtom. Komplexa symtom och patientens föreställningar gjorde att många väntade med att söka hjälp. Närstående och vårdens bemötande hade också en påverkan i patientens beslutsfattande.  Slutsats: De breda beskrivningarna av symtom, bekräftar tidigare forskning och belyser komplexiteten av detta sjukdomstillstånd inom den prehospitala akutsjukvården. Patientens egna tolkningar, föreställningar och upplevelser påverkade deras beslut att söka vård. I linje med tidigare forskning visades upplevelsen av en hjärtinfarkt kunna orsaka patienter psykologiskt och existentiellt lidande. För att ytterligare fördjupa kunskapen om patientens upplevelse samt kunna omsätta detta till klinisk praxis, föreslås vidare forskning som fokuserar på patientens upplevelse av omhändertagandet inom prehospital akutsjukvård. / Background: Myocardial infarction is the leading cause of death globally and the majority of deaths occur before the patient has arrived at the hospital. Myocardial infarction is a life-threatening condition where quick and effective treatment can save lives. In addition to physical suffering, the experience of suffering a myocardial infarction can affect the patient on an existential level. In the complex environment of pre-hospital emergency care, the ambulance team requires, in addition to effective medical treatment, to be able to offer the patient holistic care. Aim: The aim of the thesis is to describe patients’ experiences of suffering a myocardial infarction from a pre-hospital emergency care perspective. Method: This thesis adopts the literature review design with a systematic approach, where 15 original articles were collected. 14 of the articles adopted a qualitative design, meanwhile one article adopted a mixed-methods design. The methodology has been carried out in accordance with Polit and Beck's nine-steps-model. The articles were collected from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo.  Results: Two themes with two subthemes respectively were produced. From the onset of symptoms, many experienced physical as well as emotional reactions. Symptoms could be diffuse and present over a long period of time, and patients struggled to find a cause for their symptoms. Complex symptoms and the patient's beliefs made many patients wait to seek help. People close to the patient and healthcare providers had an impact on the patient's decision-making. Conclusion: The broad descriptions of symptoms confirm previous research and highlight the complexity of this disease state in prehospital emergency care. The patient's own interpretations, beliefs and experiences influenced their decision to seek care. In line with previous research, it was shown that the experience of a myocardial infarction can cause patients psychological and existential suffering. In order to further deepen the knowledge of the patient's experience and be able to translate this into clinical practice, the authors suggest further research that focuses on the patient's experience of care in prehospital emergency care.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är en obotlig infektionssjukdom som smittas via kroppsvätskor. Patienter med HIV kan bromsa virusets degradering av immunförsvaret och minska överförbarheten av viruset genom en medicinsk behandling som sträcker sig utöver hela deras liv. Det finns även mycket stigmatisering om sjukdomen HIV. Denna stigmatisering påverkar hur människor tänker och behandlar personer med HIV. För att kunna tillhandahålla god personcentrerad vård, bör sjuksköterskan övervinna eventuella fördomar relaterade till stigma om HIV-sjukdomen. Syfte: Att belysa hur patienter med HIV upplever vården. Metod: Litteraturöversikt utav kvalitativa studier. Resultat: Flera patienter upplevde att det förekom brister inom vården med hur de blev bemötta, hur vårdpersonalen kommunicerade med dem samt hur integritet hanterades. Patienterna ansåg att många av dessa brister var grundade i stigmatisering om sjukdomen HIV. Vidare upplevde flera patienter att goda mellanmänskliga relationer bidrog till positiva upplevelser av vården. Konklusion: Patienter med HIV upplever vårdrelationer, kommunikation, kunskap och integritet som viktiga aspekter i deras vård. De uppskattar när vårdpersonalens bemötande är respektfullt och förstående. Det framkommer även att vårdpersonalen behöver anpassa sitt bemötande och språk efter patienternas behov. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is an incurable infectious disease that is transmitted through bodily fluids. Patients with HIV can slow down the virus' degradation of the immune system and reduce the transmissibility of the virus through a medical treatment that extends over their entire lives. There is also a lot of stigmatizations about the disease HIV. This stigma affects how people think and treat people with HIV. To provide good person-centered care, the nurse should overcome any prejudices related to stigma surrounding the HIV disease. Aim: To illustrate how patients with HIV experience care. Method: Literature review of qualitative studies. Results: Several patients felt that there were shortcomings with how they were treated, how the healthcare professionals communicated and how their integrity was handled. Patients felt that many of these shortcomings were based on stigma surrounding HIV. Patients felt that good interpersonal relationships contributed to positive experiences of care. Conclusion: Patients with HIV experience healthcare related relationships, communication, knowledge and integrity as important aspects in care. Patients appreciate it when healthcare professionals treat them with respect and understanding. It appears that healthcare professionals need to adapt how they treat and talk to their patients depending on the patient’s needs.

Operation är vanligtvis associerat med känslor av rädsla, ångest och oro hos patienter. Den perioperativa processen med alla dess förberedelser och information är för många främmande med risker för egen hälsa och ökat lidande. Musik är ett kostnadseffektivt och icke-farmakologiskt hjälpmedel som kan skapa trygghet och lindra patienternas negativa upplevelser inför operation. Syftet var att utforska hur musik påverkar patienternas upplevelse under den perioperativa processen. Studien utfördes genom integrativ litteraturöversikt med systematisk ansats, vilket gav möjlighet att inkludera såväl kvantitativ som kvalitativ data. Detta gav möjligheten att utforska både upplevelsen hos patienterna samt effekter kring behandlingen. Datainsamlingen gjordes i tre databaser och kvalitetsgranskades med CASP. Dataanalysen utfördes genom sammanställning av delar som hade betydelse för studiens syfte vilket vidare kunde kategoriseras till sex subkategorier och två huvudkategorier. Resultatet visade att majoriteten av patienterna upplevde en positiv effekt av att få lyssna på musik under den perioperativa processen. Framförallt framkom mindre ångest och smärta såväl som ett ökat lugn och välbefinnande. Musiken fungerade även som avledning från den främmande miljön och gav till resultat att den upplevdes mer familjär. Musiken är ett skonsamt och hjälpande redskap som med enkelhet kan användas av vårdpersonal för att skapa en trygg och lindrande miljö för patienter under den perioperativa processen. Med rätt förutsättningar och kunskap om dess gynnande effekt kan det användas som alternativt behandlingsmedel för vårdpersonal.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år flera tusen människor i hjärtinfarkt. Fler män än kvinnor drabbas. Att förändra ohälsosamma levnadsvanor kan minimera risken att återinsjukna. Livsstilsförändringar beskrivs som komplexa och att stödja personer till förändring behöver förstås ur en bredare kontext.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändring efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga studier som genomförts med kvalitativ metod. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter kvalitetsgranskning analyserades studierna med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre teman: “Vårdrelaterade erfarenheter”, “Emotionella erfarenheter” och “Omgivningsrelaterade erfarenheter” samt sju subteman som beskriver olika erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt.  Konklusion: För att främja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är personcentrerad eftervård av betydelse. Människor är unika med unika erfarenheter och behov vilket behöver beaktas för att uppnå en bestående och ändamålsenlig vård. Genom att belysa personers erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt kan vården förbättras och vidareutvecklas för en patientsäker och personcentrerad vård. / Background: Every year thousands of people suffer from myocardial infarction in Sweden, men are more likely to be affected than women. A changed lifestyle is one way to reduce the risk of getting a recurrent myocardial infarction. Lifestyle changes can be complex, thus, in order to support lifestyle changes after a myocardial infarction this must be understood in a wider perspective. Aim: The aim was to describe experiences of lifestyle changes following myocardial infarction. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl and Pubmed. After a quality review, the studies were analysed using a five-stage model according to Friberg. Results: The result was composed of three main themes: “Health care-related experiences”, “Emotional experiences” and “Context-related experiences” and also seven sub themes which describes different experiences of lifestyle change after a myocardial infarction. Conclusion: A person-centered cardiac rehabilitation after myocardial infarction is of importance in order to support health and to avoid continued suffering. Human beings are unique with unique experiences and needs, these needs should be taken into account in the formation of cardiac rehabilitation in order to achieve and in particular sustain the aftercare. By research into individuals’ experiences of lifestyle changes after myocardial infarction the healthcare-system can find areas of improvement and continue to develop in order to ensure a person- safe and centered care.

Bakgrund Sepsis är ett livshotande tillstånd med dysfunktionell påverkan på minst ett organsystem orsakat av en systemisk onormal reaktion på en infektion och har länge förknippats med hög dödlighet. De senaste åren har riktlinjer för tidig upptäckt och insättning av behandling förbättrats. Behovet av uppföljning efter sepsis har också tagit större plats i forskning såväl som i olika riktlinjer. Kunskapen om komplikationerna och deras karaktär uppges dock vara bristfällig bland sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Denna litteraturöversikt har använt Dorothea Orems egenvårdsteorier som teoretisk utgångspunkt.  Syfte Syftet var att belysa komplikationer hos vuxna personer som haft sepsis. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar inhämtades från litteratursökningar i två databaser. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna sammanställdes och analyserades genom en integrerad dataanalys.  Resultat Resultatet sammanställdes till fyra huvudkategorier vilka benämndes psykiska, kognitiva och fysiska komplikationer samt generell hälsa. Personerna upplever bristfällig adekvat information från vården om eventuella komplikationer. Resultatet visar att personer som haft sepsis i stor utsträckning lider av komplikationer i samtliga aspekter och upplever en försämrad livskvalitet i efterförloppet. I resultatet framkom även att personer som haft sepsis ofta har ett stort behov av stöttning för att klara sitt vardagliga liv, från såväl närstående som från vården. Slutsats Studien visade att personer som haft sepsis har erfarenheter av ett antal olika typer av komplikationer. Kunskap kring komplikationer efter sepsis verkar vara bristande hos sjuksköterskor såväl som hos annan hälso- och sjukvårdspersonal. Det finns ett stort behov av information om dessa komplikationer, uppföljning samt eftervård inom denna patientgrupp. Detta trots att en betydande andel av riktlinjerna kring sepsisvård belyser behovet av uppföljning och eftervård. / Background Sepsis is a life-threatening condition with dysfunctional impact on at least one organ system caused by a systemic abnormal reaction to an infection and is associated with high mortality. In the last years there has been an improvement in terms of guidelines for early detection and treatment. There has been a growing interest in follow-up after sepsis both in research as well as in new guidelines. However, the knowledge of complications after sepsis among nurses and other healthcare professionals is still reported to be insufficient. Dorothea Orems self-care theories was used as theoretical framework for this review. Aim The aim was to review complications following sepsis in adults.  Method We conducted a non-systematic literature review based on 14 published articles using both qualitative and quantitative approaches, which were retrieved from literature searches from two databases. The articles were reviewed using Sophiahemmet University’s assessment basis and were compiled and analyzed through an integrated data analysis.  Results The results were compiled into four main categories: psychological, cognitive and physical complications and general health. The findings indicate that individuals often suffer from complications across all these domains and experience a reduced quality of life following sepsis. Furthermore, the results show that these individuals experience large need of support in their daily life following sepsis, both from their families and healthcare providers. Conclusions The study showed that individuals who have had sepsis have a high frequency of different types of complications. There seems to exist a gap of knowledge about complications after sepsis among nurses and healthcare personnel. The need to strengthen the education about these complications and follow-up among this group of patients seems obvious, despite the fact that a significant proportion of the guidelines for sepsis care highlight the need for follow-up and aftercare.

Bakgrund: Hypertoni var en av de främsta folkhälsosjukdomarna i Sverige 2015 och 1,8 miljoner människor beräknades vara drabbade. Den främsta behandlingen ur såväl medicinskt som omvårdnadsperspektiv vid diagnostiserad hypertoni är livsstilsförändringar. Dock har följsamheten visats låg och endast 20-30% av personerna med hypertoni uppnår behandlingsmålet med ett blodtryck lägre än 140/90 mmHg. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka personers upplevelser av vad som främjar till följsamhet av livsstilsförändringar vid hypertoni. Metod: En induktiv ansats av kvalitativa artiklar låg till grund för litteraturöversikten. Sju artiklar inkluderades och analyserades i resultatet. Resultat: De upplevelser som främjade följsamhet till livsstilsförändringar var upplevelser av trygghet relaterat till kunskap, miljö och ekonomi, autonomi relaterat till vanor, rutiner och livsstil, delaktighet relaterat till omvårdnaden samt samhörighet relaterat till kultur, religion och familj. Slutsats: Sjuksköterskan skulle i mötet med personer med hypertoni kunna framhäva och uppmärksamma upplevelser av trygghet, autonomi, delaktighet och samhörighet för att på så vis stötta personen mot följsamhet till livsstilsförändringar. / Background: Hypertension was one of the main public health diseases in Sweden 2015 with approximately 1.8 million people expected to be affected. The primary treatment when diagnosed hypertension, from both a medical and nursing perspective, is lifestyle changes. However, compliance has been shown to be low, only 20-30% of people with hypertension achieve the treatment goal of a blood pressure less than 140/90 mmHg. Purpose: The purpose of the literature review was to examine people's experiences of what promotes the adherence to lifestyle changes in hypertension. Method: An inductive approach of qualitative articles formed the basis for the literature overview. Seven articles were included and analyzed in the results. Result: The experiences that promoted adherence to lifestyle changes were experiences of confidence related to knowledge, environment and economy, autonomy related to habits, routines and lifestyle, participation related to the care and affection related to culture, religion and family. Conclusion: The nurse could, in meeting with people with hypertension, highlight and draw attention to perceptions of safety and confidence, autonomy, participation and belonging, and thus support the person against adherence to lifestyle changes.

Bakgrund I Sverige lider uppskattningsvis 20 % av befolkningen av långvarig smärta som kan skattas måttlig till svår. Smärta är en subjektiv upplevelse som kan definieras som sensoriskt och känslomässigt obehag. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att långvarig smärta påverkar deras liv samt att beskriva de ingående studiernas datainsamlingsmetod. Metod Tolv kvalitativa artiklar som berörde patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta inkluderades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl och sammanställdes i en deskriptiv litteraturstudie. Huvudresultat Patienterna upplevde att långvarig smärta påverkade alla aspekter av deras liv. De beskrev smärtans oförutsägbarhet och hur kroppen kändes förändrad, icke tillförlitlig och icke funktionell. Många beskrev hur de påverkades både psykiskt och socialt samt att de drabbats av nedstämdhet, depressioner och minskad livskvalitet. Patienterna beskrev att det kunde vara svårt att acceptera smärtan som en del av livet, då acceptans först sågs som ett nederlag. Med tiden lärde sig många av patienterna att både hantera och acceptera smärtan, de omvärderade sin vardag och lärde sig att se livet ur andra perspektiv. Slutsats Att leva med långvarig smärta innebar att vardagen begränsades och hela livet påverkades, detta födde rädsla och oro som kunde leda till nedstämdhet och depression. Många patienter hade svårt att acceptera smärtan som en del av livet och behövde stöd i att lära sig hantera den. Därför behövs det mer forskning kring hur sjukvården ska kunna assistera patienterna i detta. / Background Twenty percent of the Swedish population is suffering from chronic pain that can be rated as medium to severe. Pain is a subjective experience that can be defined as a sensory or emotional discomfort.     Aim The aim of this literature review was to describe how patients experience that chronic pain are effecting their lives and to describe the data collection of the included studies.  Method Twelve articles with a qualitative design concerning patient experiences of living with chronic pain was included through searches of databases PubMed and Cinahl and compiled in a descriptive literature review. Main Results The patients experienced that chronic pain affected all aspects of their lives. They described the unpredictability of the pain and how the body felt changed, non-reliable and non-functional. Many patients described how they were affected both psychologically and socially. They were also suffering from low mood, depression and loss of quality of live. The patients described difficulties with accepting the pain as a part of life, acceptance was seen as a defeat at first. With time, many patients learned how to manage and accept the pain. They revalued their everyday life and learned to look at life in different perspectives.    Conclusion Living with chronic pain meant a restricted everyday life and there was a general impact on life. This lead to fear and anxiety that could lead to low mood and depression. A lot of patients found it difficult to accept the pain as a part of life and were in need of support with pain management. There is a need of more research concerning how the healthcare can aid patients in this matter.