Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är allvarligt sjuka och behöver specialiserad vård. En del av den vården är ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt påfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom två huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser. Subteman som framkom till Verkliga upplevelser var upplevelser av Kommunikation, Självbestämmande och kontroll samt Miljön. Overkliga upplevelser fick subteman om IVA-syndrom och upplevelser av Sedering. Patienterna upplevde ofta en brist på kontroll där den mest dominanta orsaken var svårigheten att kunna kommunicera vilket bidrog till mental ohälsa. Denna mentala ohälsa manifesterades ofta i IVA–syndrom eller liknande tillstånd där en bidragande orsak var en orolig och förvirrande miljö samt påverkan av sedering. Positiva upplevelser beskrevs och då gärna i samband med fysisk kontakt och anhörigas närvaro. Författarna diskuterar om de olika temans faktorer och sätter dessa i samband med hälsa enligt det salutogena synsättet. / Patients in need of intensive care treatment are seriously ill and require specialized care. This includes ventilator support, which can potentially be perceived as a mentally stressful experience. The aim of this literature-based study is to describe patients' experiences of ventilatory care in an intensive care setting. The collected data contains qualitative studies from a patient perspective, which have undergone qualitative analysis. The result revealed two main themes; actual experiences and perceived experiences. Subthemes for actual experiences were; Experiences of communication, Experiences of autonomy and control as well as Experiences of the environment. Subthemes for Perceived experiences were; Experiences of ICU-syndrome and Experiences of sedation. Patients frequently perceived loss of control, which was primarily associated with difficulty to communicate. This contributed to mental ill health, and often manifested as the ICU-syndrome or a similar condition. Contributing factors included the stressful and confusing environment, as well as the effects of sedation. Conversely, the positive experiences described included physical contact and the presence of relatives. The authors discuss the aforementioned categories and their contributors whilst associating these with health according to the salutogenic model.

Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor. Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen.  Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats. Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden. Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer. / Problem: Every year a large number of people with a cancer diagnosis die. In the palliative care of patients with cancer the goal is to achieve the best possible quality of life. Experiences such as fear and anxiety are common problems and have a special meaning for each individual. It is therefore important to highlight the experiences of being at the end of lifeto increase understanding and knowledge to nurses. The aim: was to illuminate the experience of being in the end of life for patients with cancer inthe palliative phase. Method: A literature review which consist of 12 scientific papers with a qualitative and quantitative approach. Results and conclusion: The results show that existential experiences, a sense of worry and anxiety, loss, hope and acceptance were the most common experiences for patients who were facing death. Implication: Patients' experiences at the end of life are varied and are relevant for nurses to understand to meet patient the patient’s needs. Therefore education and further research from a patient perspective is necessary to optimize palliative care for patients with terminal cancer

To be sentenced to care in the forensic psychiatric services can be seen as one of the most comprehensive encroachments society can make on a person's life and being, as it entails a limitation of the individual's freedom but with no time limit. The aim of this dissertation is to describe caring in forensic psychiatry based on how it is experienced by those who perform the caring and by those are cared for in a maximum secure unit. A reflective lifeworld approach, based on phenomenological philosophy, has been applied. The data has been collected in interviews that have been analyzed by use of a meaning analysis searching for the essence of the phenomenon. The results of the research are presented in two empirical studies and a general structure based on the empirical findings. The dissertation also contains an excursus, a philosophical intermediate chapter containing further analysis of the results of the studies. The results show how the forensic psychiatric care is experienced as being non-caring by the patients with only small "pockets" of good care. Caring consists of corrective techniques that are unreflected and contradictory, where the conditions are determined by the caregivers and the ward culture. The correcting takes place through the modification of the patients' behaviour with the aim of the patients having to adapt themselves to the terms of the care provision. This care results in the patients trying, by use of different strategies, to adapt them-selves to the demands of the caregivers in order to gain privileges. At the same time the patients long to get away from the care system and are lacking real, meaningful and close relationships. To be the subject of care entails struggling against an approaching overwhelming sense of resignation and to care entails experiencing both power and powerlessness in performing the care. A destructive power struggle is being waged within forensic psychiatric care that suppresses the caring potential and true caring is thus elusive. The characteristics of forensic psychiatric care, based on the results of the research, are clarified in the dissertation's excursus. These include the corrective and disciplinary nature of forensic psychiatric care, its power and how this is materialized in care situations as well as the influence of tradition on current forensic psychiatric care in the light of the work of the French philosopher Michel Foucault. The dissertation shows that if the caring potential is to be able to be developed and form a caring nucleus for forensic psychiatric care then education levels need to be further developed. A caring culture and caring environment is needed where true caring can gain a foothold. In order for this to become a possibility the current caring culture and environment must be clarified, questioned and examined. The prevalent fundamental ideas in forensic psychiatric care have to be "jeopardized" and challenged by new scientifically based ideas on what constitutes true caring in this context.

The purpose of this thesis is to examine the relationship between the elderly at a retirement home and their professional caretakers with focus on the perspective of the elderly. Chosen method, a qualitative interview analysis has been conducted to describe how the relationship affects the elderly in their everyday lives. The total amount of interviews were four. The relationship between the elderly and their professional caretakers has rarely been examined in previous research from an elder’s perspective. The results indicate that the elderly often are satisfied with the way the professional caretakers treat them. Factors that the elderly mentioned as problematic were that professional caretakers often acted stressed, and rushed through things which the elderly considered as problematic for their own well- being. Another feature was the asymmetric relationship with the professional caretakers which affected the elderly ́s belief in their own capability in managing their everyday lives. In cases where the elderly felt that the relationship was equal their capacity and their beliefs to their own capacity increased significantly which was an effect that was positive for the elderly ́s physical and mental health.

Bakgrund: Enligt Patientlagen skall patienten ses som en resurs i sin egen vård och förväntas vara delaktig i beslut och resonemang. Patienten har rätt till självbestämmande och får själv avgöra vilken grad av delaktighet som önskas. Ökad kunskap om vad som påverkar viljan till delaktighet krävs, för att kunna främja ett bemötande från vårdpersonalen som gynnar patienten och ger en bättre vårdupplevelse. Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar patientens delaktighet.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utförs och analyseras med ett induktivt synsätt utifrån Fribergs femstegsmodell. Dessa 12 artiklar är hämtade från CINAHL, PsycINFO samt manuella sökningar. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i två kategorier och fem underkategorier. Den första kategorin är Patienten med underkategorierna Delaktighet på eget initiativ, Patientens ålder och Anhörigstöd. Den andra kategorin är Vårdpersonal med underkategorierna Bemötande från vårdpersonal och Tid för patienten. Slutsats: Delaktighet leder till bättre vårdupplevelse. Eget initiativ, stöd och bekräftande bemötande är faktorer som påverkar patientens delaktighet. / Background: According to the Swedish patient law, the patient is to be regarded as a resource in his or her own care and is expected to be participating in reasoning and decisions. The patient is entitled to self-determination and have the right to decide the level of participation that he or she wishes. Increased knowledge of what affects the willingness to participate is required to promote a response from healthcare professionals who will benefit the patient and provide a better healthcare experience. Purpose: The purpose was to describe which factors that affect the patient's participation. Method: A literature review based on 12 scientific articles with a qualitative approach was made and analyzed with an inductive approach based on Friberg's five-step model. These 12 articles are taken from CINAHL, PsycINFO and manual searches. Result: The result is presented in two categories and five subcategories. The first category is the Patient with the subcategories Self-Initiative, Confidence in Health Care, Patient Age and Family Support. The other category is Healthcare Personnel with the subcategories Treatment from healthcare professionals and Investing time for the patient. Conclusion: Participation leads to better care experience. Own initiatives, support and affirmative treatment are factors that affect the patient's participation.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett växande folkhälsoproblem. Sjukdomen är allvarlig och bidrar till ökat lidande då den medför omfattande symtom, begränsar livsvärlden och kräver livsstilsförändringar. Behandlingen är komplex. För att sjuksköterskan ska kunna ge god vård och stärka välbefinnande hos patienter behöver hen ha förståelse för patienters erfarenheter av livet med kronisk njursvikt. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av dagligt liv med kronisk njursvikt. Metod: Litteraturbaserad metod som bygger på kvalitativa studier. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudteman: Identifiera sig med sjukdomen, support från omgivningen och förändrad självbild med sex underteman. Konklusion: Kronisk njursvikt leder till både fysiska och psykiska förändringar, vilket resulterar i ett sjukdom- och livslidande för patienter och en annan livsvärld att förhålla sig till än innan sjukdomen.

Background: Enteral nutrition is artificial nutrition, which is delivered via a tube to the gastrointestinal tract when the ability to eat is reduced. Previous research shows that both relatives and nurses think that enteral nutrition can enable continued life, but they also emphasize that it can limit everyday life. According to nurses, good knowledge about enteral nutrition and how it should be administered is needed to provide adequate care to patients. Relatives can get bad conscience if they go to social events by themselves when the family member refrain because the events often include meals. Enteral nutrition can take up the relatives everyday life and it can lead to that their previous lifestyle change and less time for themselves and their own hobbies. Aim: To describe women's experiences of being dependent on enteral nutrition. Method: A qualitative, manifest content analysis with an inductive approach. Result: It was found that well-being could be experienced and that support and good relationships were important in everyday life. The women´s relationship to food could change and they could experience limitations in everyday life and suffering. Conclusion: It was found that a joy of life could be experienced, simultaneously it was a challenge to live with enteral nutrition. / Bakgrund: Enteral nutrition är konstgjord näring som tillförs via en sond till mag-tarmkanalen när förmågan att äta blivit nedsatt. Tidigare forskning visar att både anhöriga och sjuksköterskor anser att enteral nutrition kan möjliggöra fortsatt liv, dock framhäver de att den kan begränsa vardagen. Enligt sjuksköterskor kan det behövas goda kunskaper om enteral nutrition och hur den ska administreras för att kunna ge patienter adekvat vård. Anhöriga kan få dåligt samvete om de går själva till sociala evenemang när familjemedlemmen avstår på grund av att de ofta innefattar måltider. De anhörigas tidigare livsstil kan förändras och det kan leda till mindre tid till sig själva och sina fritidsintressen, då dagarna planeras utefter enterala nutritionen. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att vara beroende av enteral nutrition. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom i resultatet att ett välbefinnande kunde upplevas och att stöd och goda relationer var viktiga i vardagen för kvinnorna. Kvinnorna fick en förändrad relation till mat och de kunde uppleva begränsningar i vardagen och ett lidande. Slutsats: Det konstaterades att livsglädje kunde upplevas, samtidigt som det var en prövning att leva med enteral nutrition.

Bakgrund: Palliativ vård består av vård av hela personen när en sjukdom inte längre behandlas. Vården ges med patientens behov och önskemål i fokus. Behovet av palliativ vård kommer att fortsätta växa i förhållande till befolkningens ökade livslängd. Genom att få en djupare kunskap om patienternas erfarenheter skapas en större förståelse för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Förlorad självbild, Det sociala samspelet samt Transitionen till livets slutskede. Resultatet visar att upplevelsen av palliativ vård är individuell. För många patienter tog det mycket tid och ansträngning att acceptera kroppsliga och sociala förändringar. Slutsats: Resultatet visar att palliativa patienter ofta känner att de förlorat kontroll över sina liv och känner rädsla över att vara en börda för andra. Att tillåta och ta emot hjälp från andra tog tid och ansträngning. Vårdpersonal sågs ofta som en del av familjen, att ha en relation baserad på förtroende och omsorg gav patienterna en positiv upplevelse av palliativ vård. / Background: Palliative care consists of the care of the whole person when a disease is no longer curable. The care is given with the patients’ needs and wishes in focus. The need of palliative care will continue to grow in relation to the increased life span of the population. Through deeper knowledge about patients’ experiences, a greater understanding for this patient group is created. Aim: To describe patient’s experiences with palliative care. Method: A literature-review based on 10 qualitative research articles. Results: The result is presented in three main categories: Lost self-image, Social interaction and The transition to the end-of-life. Results show that the experience of palliative care is individual. For many patients, it took a lot of time and effort to accept bodily and social changes. Conclusion: The result show that many patients experience lost control over their lives and fear that they are a burden to others. To allow and accept help from others took time and effort. Healthcare professionals were often seen as a part of the family, and to have a relationship based on trust and care gave patients' a positive experience of palliative care.

Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av bemötande från vårdpersonalen inom psykiatrivården. Metod: Designen är en allmän litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databasen CINAHL, som resulterade i nio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Analysen visade på tre teman: Vårdrelation med respekt för människan, att inte bli sedd och kommunikation.  Resultatet visade att relationen mellan vårdpersonal och patient är av stor vikt. Genom interaktion med vårdpersonalen så skapas ett gemensamt förtroende. Förtroende i relationen ger känslan av att vara förstådd och detta resulterade i en känsla av trygghet. Studierna beskriver att bekräftelse i en vårdrelation skapar en bra relation. Resultatet visade även på att inte bli sedd uppfattades av patienterna som ointresse och brist på engagemang av personalen. Slutsatser: Författarna drar slutsatsen att vårdrelationen mellan vårdpersonal och patient är viktig för maximal återhämtning, och att en negativ upplevelse av bemötande kan påverka resultatet av den fortsatta vården. Författarna ser en stark koppling mot bemötandets betydelse som understödjer syftet med studien. Förslag på fortsatt forskning: Författarna rekommenderar forskning med inriktning på vårdpersonalens förutsättningar, politiska- och ekonomiska förutsättningar. Vidare föreslås forskning på om hur synen på psykisk ohälsa ses ur ett folkligt perspektiv. Fortsatt forskning utifrån ett patientperspektiv bedöms dock som det enskilt viktigaste då patienten alltid står i centrum i vården. / Aim: To describe adult patients' experience of treatment from healthcare professionals in the psychiatric care industry. Method: The design is a general literature review. Data collection has taken place in the CINAHL database, which resulted in nine qualitative scientific articles. Result: The analysis showed three themes: Care relationship with respect for man, not being seen and communication. The results showed that the relationship between healthcare professionals and patients is of great importance. Through interaction with healthcare staff, a common trust is created. Confidence in the relationship gives the feeling of being understood and this resulted in a feeling of security. The studies describe that confirmation in a care relationship creates a good relationship. The result also showed that not being seen by the health care professionals was perceived by the patients as inconvenience and lack of commitment. Conclusion: The authors conclude that the care relationship between healthcare professionals and patients is important for maximum recovery, and that a negative experience of treatment may affect the outcome of continued care. The authors see a strong link, to the importance of a good care relationship with the patient, connected to the aim of the study.  Proposal for continued research: Research focusing on healthcare professionals' conditions, political reasons and economic reasons. Perhaps research on how the view of mental health is perceived from a general perspective. Further research from a patient perspective is considered to be the single most important area for further research, when the patient is always at the center of care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom breder ut sig allt mer i Sverige och orsakar stort lidande för den drabbade individen. Sjukdomen pendlar mellan återkommande maniska och depressiva skov, som sliter både fysiskt och psykiskt. Sjukdomen har hög dödlighet och kräver förståelse och kunskap från sjuksköterskor, som med rätt medel kan göra skillnad för människor som lever med bipolär sjukdom. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av hur bipolär sjukdom påverkar det dagliga livet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datan samlades ur självbiografier författade av personer med bipolär sjukdom. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två teman: Leva mellan ytterligheter och Känna sig utanför med nio subteman. Konklusion: Att leva med bipolär sjukdom innebär ofta stort lidande, med kroppsliga och mentala besvär. Sjuksköterskor har stora möjligheter att lindra detta lidande, men behöver då kunskap och förståelse för livet med bipolär sjukdom. / Background: Bipolar disease keeps spreading across Sweden and causes great suffering. The disease alternates between recurrent manic and depressive relapses, taking its toll both physically and mentally. The disease has a high mortality and nurses need understanding and knowledge to find the right tools with which they are able to make a difference for people with bipolar disease. Aim: To describe patients experiences of the influence of bipolar disease in the daily life. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach. The data was gathered from autobiographies written by people diagnosed with bipolar disease. Result: From the analysis of data material two themes emerged: Living between extremes and Feelings of not fitting in and being singled out. The informants experienced great contrasts in the symptoms, from complete darkness to feelings of invincibility with nine subthemes. Conclusion: Life with bipolar disease causes great suffering, both mentally and physically. Nurses have the opportunity to ease this suffering, but this will need knowledge and understanding of bipolar disease.