Bakgrund: Anorexia nervosa och bulimia nervosa är komplexa ätstörningar som medför stort lidande för patienterna. Patienterna drar sig bort från att söka vård då de bland annat inte har sjukdomsinsikt men även andra bidragande faktorer som medför olika känslor kring vårdupplevelsen. Syfte: Belysa upplevelsen av vården bland patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa. Metod: Litteraturöversikt där elva artiklar valdes ut, granskades och sammanställdes för att besvara syftet. Resultat: Upplevelsen av vården bland patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa redovisas via tre huvudteman; patienters upplevelse av att ta första steget till vård, att vara patient och att tillfriskna under vårdtiden. Under varje huvudtema tillkommer två subteman. Det framkom att det är en komplex vårdprocess som innerverar ett brett spektrum av känslor samt olika faktorer som medför både positiva och negativa känslor för berörd patientgrupp. Det föreligger även betydande faktorer i omvårdnaden som påverkar patientens relation till sjuksköterskan samt hur behandlingen, omvårdnaden och tillfrisknande sker. Konklusion: Att vårda patienter med anorexia nervosa och bulimia nervosa är komplext. Genom visat stöd, kommunikation, empati och en god relation mellan sjuksköterskan och patienten kan en adekvat vård utföras där patienten får en god vårdupplevelse. / Background: Anorexia nervosa and bulimia nervosa are complex eating disorders that cause suffering to patients. Patients tend to avoid seeking treatment because, among other things, they have no insight into the disease, but also other contributing factors that lead to different feelings about the care experience. Aim: To shed light on the experience of care among patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa. Method: Literature review where eleven articles were selected, reviewed and compiled to answer the purpose. Findings: The experience of care among patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa is reported via three main themes; patients' experience of taking the first step, patients' care experience and recovering during the care period. Under each main theme, two subthemes are added. It turned out that it is a complex care process that innervates a wide range of emotions as well as various contributes both positive and negative emotions for this group of patients. Conclusion: Caring for patients with anorexia nervosa and bulimia nervosa is complex.Through shown support, communication, empathy and a good relationship between the nurse and the patient, adequate care can be carried out where the patient gets a good care experience.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global hälsosjukdom och världen över beräknades över 1,9 miljarder vuxna människor vara överviktiga år 2016, och 650 miljoner av dessa led av fetma. Skillnaden mellan övervikt och fetma är att övervikt anses vara ett tillstånd och kan öka risken för att utveckla fetma som är en kronisk sjukdom. Genom behandlingar och kirurgiska ingrepp kan övervikt och fetma hos patienter påverkas. Patienter talar om att bristen på tid och information från sjuksköterskor leder till övervikt och fetma. Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter med övervikt och fetma upplever bemötandet i vården.      Metod: En litteraturöversikt gjordes baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som inkluderades i resultatet. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL Complete, Medline och PubMed och har bearbetats enligt Fribergs analysmodell.        Resultat: I den här studien identifierades tre teman: Att befinna sig i en kommunikation, Att ha förväntningar på vården och Att inte passa in i vården och känna sig mindervärdig. Sammanfattning: Patienterna beskrev att de upplevde ett negativt bemötande vid kontakt med vårdgivare. Stereotyper, fördomar och opassande skämt var bland annat sakerna som hade inverkan på patienterna vilket ledde till lidande. Patienterna kände sig värdiga när en vårdrelation byggdes på respekt och god kommunikation. / Background: Overweight and obesity are a global health disease and worldwide, over 1.9 billion adults were estimated to be overweight in 2016, and 650 million of these suffered from obesity. The difference between overweight and obesity is that obesity is considered a condition and can increase the risk of developing obesity, which is a chronic disease. Through treatments and surgical procedures, overweight and obesity in patients can be affected. Patients say that the lack of time and information from nurses leads to overweight and obesity.      Aim: To describe how adult overweight patients experience health practitioner's approach towards them.      Method: A literature review was made based on 10 qualitative scientific articles that were included in the results. The articles were searched in the databases CINAHL Complete, Medline and PubMed and have been processed according to Friberg's analysis model.      Results: In this study, three themes were identified: being in a communication, having expectations on healthcare and not feeling worthy of healthcare.      Summary: The patients described that they experienced a negative response when contacting care providers. Stereotypes, prejudices and inappropriate jokes were among the things that had an impact on the patients, which led to suffering. Patients felt worthy when a care relationship was built on respect and good communication.

Background: Myocardial infarction is caused by an ischemic condition in the heart muscle. Cardiovsacular diseases is one of Swedens largest public health disease were approximatley 12% of the population is affected. The survival rates are increasing in Sweden due to information and preventive care. The health-related quality of life are affected for those surviving. Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of their life quality post myocardial infarction. Method: A qualitative literature-based study were used in order to answer the aim of the study. A total of ten representative studies were analyzed and interpreted to obtain themes. Results: The result was compiled by three main themes and nine sub-themes. Main symptoms reported post myocardial infarction were fatigue, reduced physical capacity and mental state, uncertainty and affected autonomy. Conclusion: Patient’s lifequality were affected due to physical- and psychologial limitations caused by myocardial infarction. The need for information in order to find coping strategies were seen as a necessity by the patients. Acknowledgement and individual supportive care by healthcare providers were considered essential in order to offer person-centered care for those affected.

Bakgrund    Substansbrukssyndrom är ett folkhälsoproblem. Unga som brukar substanser riskerar att hamna i livslånga beroenden som har en negativ inverkan på deras livskvalitet och som belastar samhället svårt både ekonomiskt och i form av mänskligt lidande. Personer med denna problematik behöver vård och behandling för att kunna ta sig ur sitt substansbruk. För att kunna kvarhålla dessa individer i vården behöver de bemötas på konstruktiva sätt som motiverar dem att ta emot vård och behandling. Således finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning kring hur de upplever sig bemötta inom hälso- och sjukvården.  Syfte   Syftet var att belysa hur unga och unga vuxna med problematiskt substansbruk/syndrom upplever sig bemötta inom hälso- och sjukvård. Metod  Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i PubMed, CINAHL och via manuell sökning. Insamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas kvalitetsgranskningsmall. En integrerad dataanalys genomfördes och resulterade i huvud- och underkategorier.  Metod Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i PubMed, CINAHL och via manuell sökning. Insamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas kvalitetsgranskningsmall. En integrerad dataanalys genomfördes och resulterade i huvud- och underkategorier. Resultat  Två huvudkategorier identifierades. Dessa var Faktorer som påverkar bemötandeupplevelsen positivt och Faktorer som påverkar bemötandeupplevelsen negativt. Hur bemötandet från sjukvårdspersonal av unga med substansbruk upplevs påverkar hur de känner sig hjälpta av hälso- och sjukvården. Det framkom att det finns både positiva och negativa erfarenheter. Slutsats  Det är av vikt att personal bemöter unga med substansbruk på ett fördomsfritt och empatiskt sätt när de söker vård hos hälso- och sjukvården. Risken är annars att de avslutar behandling eller avstår från att söka vård i framtiden då tidigare negativa upplevelser är ett hinder för att söka hjälp. / Background Substance use disorder is a public health problem. Young people who use substances are in risk of having lifelong addictions that will have a negative impact on their quality of life and burden society heavily both economically and in terms of human suffering. People with these problems need care and treatment to be able to quit their substance use. In order to retain these individuals in the care system they need to be treated in a constructive way that motivates them to receive care and treatment. Thus, there is a need to compile current research on how they experience meetings with personnel in the health care system. Aim The aim of this study was to illustrate how youth and young adults with substance misuse/abuse experience meetings with personnel in the health care system. Method The method for this study was a non-systematic literature review. Data collection was made in PubMed, CINAHL and via manual searches, and resulted in 15 scientific articles. The articles were vetted in accordance with the quality assessment template provided by Sophiahemmet University. The content was analysed and the findings were grouped into main and subcategories. Results Two main categories were found. These were Factors that influence the experience positively and Factors that influence the experience negatively. How the experience is perceived by the young adult with substance use when seeking health care influences how they feel helped by the health care system. It was found that there were both positive and negative experiences. Conclusions It is important that health care personnel act in an empathic and non-judgemental way when they interact with young people who seek care. The risk if this is not applied is that the young people leave treatment or abstain from seeking care in the future due to former negative experiences.

Bakgrund: En stomioperation genomförs vid olika indikationer i avseende till att avlasta tarmen. Att leva med stomi innebär ett egenvårdsansvar. Egenvård innebär att patienten utför hälso- och sjukvårdsåtgärder helt eller delvis självständigt. Den sexuella hälsans betydelse är en balans mellan individens mentala, sociala, känslomässiga tillstånd och kroppsliga välbefinnande i relation till sin sexualitet. Att leva med stomi kan innebära ett lidande för individen. Begreppet livskvalitet innefattar bland annat individens upplevelse av lycka och tillfredsställelse med livet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av den sexuella hälsan hos individer som lever med stomi. Metod: Studien utfördes som en litteraturbaserad studie, med tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman identifierades; en omställning i livet på ett personligt plan och rädsla för intimitet på grund av bristande information från hälso- och sjukvården. Under temat en omställning i livet på ett personligt plan har tre subteman identifierats. Konklusion: Slutsatsen av examensarbetet är att stomin inte enbart är en påse på magen. Individer upplever att den sexuella relationen påverkas negativt och därav är det av stor vikt att sjuksköterskor är medvetna om detta och vågar prata om ämnet. Den sexuella hälsan är ett känsligt ämne att prata om för individer med stomi. / Background: A stoma operation is performed to relieving the intestine. Living with a stoma involves self-care for the person. Self-care means that the patient performs health care measures independently. The importance of sexual health is a balance between the individual's mental, social, emotional state and bodily well-being in relation to their sexuality. Living with a stoma can be a suffering for the individual. The concept of quality of life includes the individual's experience of happiness and satisfaction with life. Aim: The purpose of the study was to describe experiences of sexual health in individuals living with a stoma. Method: The study was conducted as a literature based study, with including twelve qualitative scientific articles. Findings: Two themes were identified; a personal adjustment in life and fear of intimacy due to lack of information from healthcare. Under the theme personal changes in life was three subthemes identified. Conclusion: The conclusion of the study is that the stoma is not just a bag on the stomach. People feel that the sexual relationship is negatively affected and therefore it’s of great importance that nurses are aware of this and dare to talk about the subject. Sexual health is a vulnerable topic to talk about.

Bakgrund: Orsaken till uppkomsten av myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom är inte helt utredd men vanligtvis debuterar sjukdomen efter en infektionssjukdom, exponering av miljögifter eller vid stress och större livshändelser. Symtomen är många och svårighetsgraden varierar. Det är en svårdiagnostiserad sjukdom utan specifika biomarkörer för diagnosställning. Sjukdomen är ännu outforskad vilket försämrar sjuksköterskans möjlighet att hjälpa personerna på ett personcentrerat sätt. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av att leva med myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie där tio resultatartiklar användes. Analys av resultatartiklarna genomfördes enligt Popenoe et al. (2021). Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier följt av åtta underkategorier. Resultatet visade att sjukdomen upplevdes ge fysiska och psykiska konsekvenser. Sjukdomens svårighetsgrad varierade men gemensamt var upplevelsen av stora begränsningar. Begränsningarna ledde ofta till frustration, ensamhet och ett behov att omvärdera sin identitet. Personer med myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom upplevde en oförståelse och okunskap hos omgivningen och inom vården. Resultatet visade också en stor variation av känslor rörande acceptans och återhämtning bland personerna. Konklusion: För att vården ska förbättras och tillvaron förändras för personer som lever med ME/CFS behövs mer kunskap och förståelse kring sjukdomen. / Background: The cause of myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome is not completely understood, but usually the disease debuts after an infection, exposure to environmental toxins or during stress and major life events. The symptoms are many and varies in severity. It is difficult to diagnose the disease and there are no specific biomarkers for diagnosis. The disease is still unexplored which makes it hard for nurses to help these people in a person-centered way. Purpose/Aim: The purpose was to highlight experiences of living with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome. Method: The study was designed as a general literature study, where ten result articles were used. Analysis of the result articles were done according to Popeneo et al. (2021). Results: In the results, three main categories were identified, followed by eight subcategories. The results showed that the disease was perceived to give physical and psychological consequences. The degree of severity of the disease thus varied, but in general was the experience of major limitations. The limitations often led to frustration, loneliness and a need for re-evaluate one’s identity. Strategies for coping and an everyday planning was common. The lack of understanding and ignorance about the disease, created an obstacle between the healthcare and the patients. In addition, the results showed that feelings about recovery and acceptance varied. Conclusion: In order for care to improve and life to change for people living with ME/CFS, more knowledge and understanding about the disease is needed.

Introduction: In Sweden, approximately 57,000 people suffer from Healthcare associated infection (HAI) annually, of which half of the infections are estimated to be avoidable. This can lead to consequences such as extended treatment time, increased costs for the patient and increased patient mortality as well as increased care costs. Today, there is a large scientific base on prevention and the cause of HAI from a healthcare perspective. However, there is a lack of evidence regarding patients' experience of having suffered a HAI. Attention to patients' experiences contributes to increased knowledge among healthcare personnel, which can enable improved care that can be adapted to the patient's needs. Aim: The aim of the literature study was to investigate patients' experiences of being affected by a healthcare-associated infection. Method: The study has a literature study as a method with a descriptive design and a qualitative approach, which was based on eleven original scientific articles. Result: The analysis of the articles resulted in two categories with four subcategories each. The category An inner perspective of HAI described patients' experiences of HAI on a personal level, where patient experiences of being affected, isolated, limitation, impact on social relationships, new routines and behaviors were identified. The category An external perspective of HAI describes patients' experience of HAI influenced by factors from the environment where experiences in information, communication, care management, finances and the accusation have been identified. Conclusion: Many and different dimensions of experiences emerged throughout the HAI course that affected the quality of life physically, emotionally and socially. Patients' experiences could be traced to various causes that could have been addressed. The result indicated a lack of care management in the form of substandard communication, information, knowledge and hygiene routine. Also a lack of care management regarding person-related care with a lack of awareness that patients had emotional experiences and how these could be responded to. Keywords: Literature study, nursing, patient perspective, healthcare-associated infection, care science / Introduktion: I Sverige drabbas cirka 57 000 personer årligen av en vårdrelaterad infektion (VRI) varav hälften av infektionerna uppskattningsvis kan undvikas. Det kan leda till konsekvenser som förlängd vårdtid, ökade kostnader för patienten och ökad patientdödlighet samt ökade vårdkostnader. Det finns idag ett stort vetenskapligt underlag om prevention och orsak till VRI ur ett vårdperspektiv. Däremot förekommer bristande underlag om patienters upplevelse av att ha drabbats av VRI. Uppmärksamhet av patienters upplevelser och erfarenheter bidrar till ökad kunskap hos vårdpersonal, vilket kan möjliggöra förbättrat omhändertagande och förbättrande åtgärder som kan anpassas till patienternas behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att drabbas av en vårdrelaterad infektion Metod: Studien har litteraturstudie som metod med deskriptiv design och kvalitativ ansats, som baserades på elva vetenskapliga orginalartiklar. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i två kategorier med fyra subkategorier vardera. Kategorin Ett inre perspektiv av VRI beskrev patienters upplevelser av VRI på det personliga planet där patientupplevelser av att drabbas, isolering, begränsning, påverkan på sociala relationer samt nya rutiner och beteenden identifierats. Kategorin Ett yttre perspektiv av VRI beskriver patienters upplevelse av VRI påverkat av faktorer från omgivningen där upplevelser inom information, kommunikation, vårdhantering, ekonomi samt ansvarsfrågan identifierats.  Slutsats: Det framkom många och olika dimensioner av upplevelser genom hela VRI- förloppet, som påverkat livskvaliteten fysiskt, emotionellt och socialt. Patienters upplevelser kunde härledas till olika orsaker som hade kunnat åtgärdas. Resultatet visade på bristande vårdhantering i form av undermålig kommunikation, information, kunskap och hygienrutin. Även bristande vårdhantering gällande personcentrerad vård med avsaknad av en medvetenhet kring att patienter hade emotionella upplevelser och hur dessa kunde bemötas. Nyckelord: Litteraturstudie, omvårdnad, patientperspektiv, vårdrelaterad infektion, vårdvetenskap

Bakgrund: Ordet stöd kan innebära olika saker och uppfattas på olika sätt av patienter. Sjuksköterskor bör se patienter som unika individer och erbjuda stöd utifrån de individuella behoven som finns hos patienter. Sjuksköterskor bör utgå ifrån att arbeta personcentrerat, för att skilja på behoven hos patienter. Syfte: Syftet för detta examensarbete var att beskriva patienters erfarenheter av stöd ifrån sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie har genomförts och tolv vårdvetenskapliga artiklar inkluderades i detta examensarbete. Resultat: Två teman kunde identifieras i arbetet, dessa två var kommunikationens betydelse och delaktighetens betydelse. Efter att två teman identifierats skapades fyra subteman. Det framkom att patienter erfor stöd ifrån sjuksköterskor genom att patienter blev lyssnade till, att de fick information, fick medverka i sin egen vård samt bygga upp förtroendefulla relationer. Slutsats: Stöd kan upplevas och erfaras olika utifrån varje enskild individ, det vill säga att alla människor är unika och har olika behov av stöd. Vidare dras slutsatser att stöd i olika kontexter är betydelsefulla för att patienter ska känna sig stöttade. En del patienter beskriver att stöd kunde uppfattas som negativt i olika situationer, därav finns det behov av mer forskning på varför patienter erfor detta stöd negativt. / Background: The word support can mean different things and is perceived in different ways by patients. Nurses should see patients as unique individuals and offer support based on the individual needs of patients. Nurses should start from person-centered work, in order to differentiate between the needs of patients. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of support from nurses. Method: A literature study was used as a method in this degree project and twelve nursing articles were included in this thesis Results: Two themes could be identified in the work, these two were communication and the importance of participation. After two themes were identified, four subthemes were created. It emerged that patients experienced support from nurses through patients being listened to, receiving information, participating in their own care and building caring relationships. Conclusion: Support can be perceived and experienced differently based on everyone, that all people are unique and have different needs for support. Furthermore, conclusions are drawn that support in different contexts is important for patients to feel supported. Some patients describe that support could be perceived as negative in various situations, hence there is a need for more research into why patients experienced this support negatively.

Bakgrund   Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som ökat världen över. Personer som lider av detta har utsatts för både diskriminering och stigmatisering, vilket är något som påvisats inom vården. Att det sker diskriminering av personer med övervikt och fetma inom hälso-och sjukvården är inte något nytt, då det är ett fenomen som kunnat påvisas sedan flera årtionden tillbaka. Genom att sammanställa redan gjord forskning inom ämnet kan det leda till mer kunskap och bättre förståelse hos vårdpersonal. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter hos personer med övervikt eller fetma vid mötet med hälso- och sjukvården. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixad metod-ansats. Artiklarna som analyserades inhämtades genom litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys tillämpades för att sammanställa och analysera artiklarna som ingick i denna litteraturstudie. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: Erfarenheter av resurser i mötet med hälso- och sjukvården samt Erfarenheter av personcentrerad vård i mötet med hälso- och sjukvården. Resultatet pekar på att personer med övervikt och fetma upplever resursbrister i form av kunskap hos personal, inställning hos personal och storleksanpassad utrustning. Resultatet visar också på att personer med övervikt och fetma har ett behov av att bli sedda som en hel person, att få relevant information och god kommunikation. Slutsats Studien visade behovet av ökad kunskap hos vårdpersonalen, särskilt kring läkemedelsbiverkningar, fördomar, orsaker, användning av utrustning och individuellt anpassade råd. Bristen på att se personerna som en hel individ, ha en dialog kring vikten och användningen av olämplig terminologi ledde till stigmatisering och minskat förtroende för vården, samt undvikande av vård. / Background Overweight and obesity is a problem that has increased worldwide. People who suffer from this have been exposed to both discrimination and stigmatization, which is something that has been seen in healthcare. The fact that there is discrimination against people with overweight and obesity in health care is nothing new, as it is a phenomenon that has been evident for several decades. By compiling research that has already been done on the subject, it can lead to more knowledge and better understanding among healthcare professionals. Aim The aim was to shed light on the experiences of people with overweight or obesity in their encounter with healthcare. Method The study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative, quantitative, and mixed-method approach. The analysed articles were obtained through literature searches in PubMed and CINAHL. The articles were reviewed using Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. An integrated data analysis was applied to compile and analyse the articles included in this literature review. Results The results were compiled into two main categories: Experiences of resources in the encounter with health care and Experiences of person-centered care in the encounter with health care. The results indicate that people who are overweight and obese experience resource shortages in the form of staff knowledge, staff attitude, and size-appropriate equipment. The results also show that people who are overweight and obese need to be seen as a whole person, receive relevant information, and have good communication with healthcare professionals. Conclusions The study showed the need for increased knowledge among healthcare professionals, especially regarding drug side effects, prejudices, causes, use of the equipment, and individually adapted advice. The lack of seeing the person as a whole individual, having a dialogue about weight, and the importance and the use of inappropriate terminology led to stigmatization and reduced trust in care, as well as avoidance of care.

Bakgrund: Icke-verbal kommunikation är ett samlingsnamn för all information där man inte använder ord, till exempel ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk, empati, ögonkontakt, beröring, aktivt lyssnande och tonfall. Forskning visar att den icke-verbala kommunikationen är svag i allvarliga vårdsituationer samt att patienten kan behöva mer icke-verbal kommunikation från sjuksköterskan. Det är nödvändigt för sjuksköterskan att kunna se olika patienter som unika individer och förstå att varje människa har sina egna omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av icke-verbal kommunikation med patienter. Metod: Nuvarande examensarbete är grundat på litteraturstudier med åtta artiklar. Resultaten är uppställda i fem kategorier. Resultat: Resultatet beskrivs i fem kategorier: Sjuksköterskans personlighetsfaktorer, bristfälligt förhållningssätt hos sjuksköterskan, extra svåra kommunikationssituationer, icke-verbala uttryck hos patienten samt icke-verbala sociala aktiviteter. Studien visar att kommunikation med patienter ses som god omvårdnadspraxis och som en viktig del av vården. För att kunna bygga en god vårdrelation bör vårdpersonalen se patienten som en individ och ha kunskap om icke-verbal kommunikation. Sjuksköterskans personlighet och förståelse har stor betydelse när den icke-verbala kommunikationen används i vården. Diskussion: De flesta sjuksköterskorna i studien saknar förmåga att uppfånga ickeverbala kommunikationstecken hos patienterna. Detta är något som behöver tränas mer och värdesättas bättre. / Background: Non-verbal communication is a collection name for all the information through wordless cues, such as facial expressions, gestures, body language, empathy, eye contact, touch, active listening and intonation. Research shows a weakness in non-verbal communication in serious health situations, and that the patient may need more nonverbal communication from the nurse. It is necessary for the nurse to be able to see the patient as a unique individual and understand that each person has their own care needs. Aim: The purpose of the study is to describe nurses’ experiences of non-verbal communication with patients. Method: This thesis is based on literature studies with eight articles. The results are tabulated in five categories. Results: The result is presented in five categories: the nurse's personality factors, inadequate attitude of the nurse, extra difficult communication situations, non-verbal expression of the patient as well as non-verbal social activities. The study shows that communication with patients is seen as good nursing practice and as an important part of the care. In order to build a good care relationship, the staff should see the patient as an individual and have knowledge of non-verbal communication. The nurse's personality and understanding are of great importance when non-verbal communication is used in health care. Discussion: Most nurses lack the ability to capture the non-verbal communication signs of the patient. This needs to be trained, put more value on and appreciated.