Bakgrund: Den prehospitala vården bedrivs utanför sjukhusets trygga väggar när en patient är i akut behov av sjukvård. Av patienten kan den prehospitala vården upplevas skrämmande och kan leda till en känsla av maktlöshet. Ambulanssjuksköterskan ska i mötet med patienten kunna genomföra ett systematiskt, stödjande och reflekterat omhändertagande. För att kunna genomföra detta omhändertagande är det av stor vikt att kunna skapa tillit i den vårdande relationen. Tidigare forskning visar att patienten såg tillit som en betydelsefull faktor i samspelet med sjuksköterskan. Syfte: Syftet är att belysa hur patienten upplever att tillit skapas i mötet med ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården. Metod: Tre systematiska artikelsökningar genomfördes. Tolv stycken kvalitativa artiklar granskades och inkluderades i litteraturstudien. Analysen genomfördes i nio steg enligt en stegmodell framtagen för kvalitativa litteraturstudier. Meningsbärande enheter skapades och öppen kodning av materialet gjordes. Därefter skapades teman och subteman som utgjorde resultatet. Resultat: Tillit skapades enligt patienten genom verbal och icke verbal kommunikation. Relevant information samt en ambulanssjuksköterska som var närvarande och hade ett lugnt bemötande skapade tillit. Resultatet presenteras enligt följande teman: Dialog med subteman; verbal och icke verbal kommunikation skapade tillit samt informationsöverföring skapade tillit. Professionalism med subteman; kompetens och kliniska färdigheter skapade tillit, lugn skapade tillit, en helhetssyn skapade tillit, förmåga att generera delaktighet skapade tillit samt närvaro skapade tillit. Slutsats: Tillit är en avgörande faktor för att patienten ska lita på ambulanssjuksköterskans kunskap och kompetens. Litteraturstudien bidrar med kunskap om hur tillit skapas och vilka förutsättningar som skapar en tillitsfull relation i det korta prehospitala mötet. / Background: Prehospital care is performed outside the safe environment of the hospital when a patient needs emergency care. The patient can feel powerless and experience the prehospital care as frightening. In the meeting with the patient the prehospital emergency nurse should be able to perform care that is systematic, supportive and deliberate. To be able to accomplish this care it is important to create trust. Previous research has shown that trust is an essential factor in the meeting with the nurse. Aim:The aim is to illustrate how the patient experiences trust in the prehospital setting with the prehospital emergency nurse. Method: Three systematic article researches have been conducted. Twelve qualitative articles were rated based on quality and included in the literature review. The articles were analysed based on a step-by-step guide. The guide is made for qualitative systematic reviews. Sentences that applied to the aim of the study were selected and open coding was conducted. Themes and subthemes constituted the result. Result: Trust was created by verbal and nonverbal communication. It was also important that the prehospital nurse provided relevant information, was calm and present in order for the patient to feel trust. The result was presented as follows: dialogue with subthemes: verbal and nonverbal communication created trust and information created trust. Professionalism with subthemes: competence and clinical skills created trust, calm created trust, a lifeworld perspective created trust, ability to create participation created trust and presence created trust. Conclusion: Trust was a vital factor for the patient to be able to trust the knowledge and competence the prehospital emergency nurse possesses. The literature review gave immersed knowledge regarding how to create trust and which parts that create a trustful relationship in the short prehospital care relationship.

Background: There is earlier research in the field of recovery and from a patient perspective. However, it is relatively unexplored if you look within the specific group of patients who suffers from a psychotic disease, and in a context of what support the patient desire from the nurse in the open psychiatric care unit. Aim: To describe what type of support patient with psychotic disease would like from the nurse, in the open psychiatric care unit. Method: The study´s methodology is qualitative and inductive. The study is built on five interviews from patients in a psychiatric open care unit who suffers from psychotic diseases. The interviews have been analysed based on qualitative content analysis. Result: The result indicates that the patients express a desire that the nurse supports them in four areas to focus on health, to get support with its problems, to be able to tell and someone listens and through time given, be able to get to know the nurse, which is the foundation of comfort and stability. Conclusion: The result responds to the purpose of the study, and the result also reveals that it's a difference in what support´s requested between de two groups of patients, one with the severe mental illness and the other who´s studied -patients who suffers from psychotic disease. The conclusion is made by compare the earlier research with the result from this study. / Bakgrund: Det finns tidigare forskning inom området återhämtning och ur ett patientperspektiv. Det är däremot relativt outforskat om fokus riktas mot gruppen psykossjuka och i en kontext av vad de önskar för stöd av just sjuksköterskan inom ramen för den öppna psykiatrin. Syfte: Att beskriva vad patienter med psykossjukdom i den psykiatriska öppenvården önskar för stöd av sjuksköterskan i sin återhämtning. Metod: Studie bygger på fem intervjuade patienter som har kontakt med ett psykiatriskt öppenvårdsteam specialiserat på psykossjukdomar. Studien genomfördes med en induktiv ansats. Insamlade data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkommer att patienterna uttrycker en önskan om att sjuksköterskan ger stöd inom fyra huvudområden; att ha fokus på det friska, att få stöd med sina problem, att få berätta för någon som vill lyssna och att få tid att lära känna sjuksköterskan är grunden till en trygg och god relation. Slutsatser: Resultatet svarar på studiens syfte, utifrån resultatet i förhållande till tidigare forskning kan också slutsatsen dras att det är skillnad i vilket stöd som efterfrågas mellan gruppen ”svårt psykiskt sjuka”, som bakgrunden i huvudsak utgörs av, mot gruppen av psykossjuka personer.

Henriksson, E & Persson, F. Patienters upplevelser av palliativ omvårdnad i livets slut. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.    Bakgrund: Den grundutbildade sjuksköterskan möter under sin yrkesverksamma karriär olika människor med olika behov och önskemål, dessa individer möter sjuksköterskan oberoende av arbetsplats. Genom att belysa patienters behov, önskemål och upplevelse av den palliativa vården kan omvårdnaden i livets slut förbättras. Genom kunskap inom palliativ omvårdnad kan vårdpersonal förbättra patientens och närståendes livskvalitet med vård som bygger på evidensbaserad, säker personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att undersöka hur patienter upplever den palliativa omvårdnaden i livets slut.  Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design användes för denna litteraturstudie. Avsikten med att använda kvalitativ metod var att skapa en djupare förståelse kring hur patienter upplever den palliativa omvårdnaden i livet slut. Studierna från CINAHL och PubMed analyserades med Forsberg & Wengström fem steg av innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades tre tema: palliativ omvårdnad, behov och önskemål och livskvalitet. Patienter beskrev ett behov att leva sin sista stund med värdighet, autonomi, integritet och respekt. Genom att vårdpersonal urskiljer behov och önskemål kan personcentrerad vård uppnås. Konklusion: Patienters omvårdnad och livskvalitet i livets slut influerades av uppfyllande av behov och önskemål för att uppnå god och säker personcentrerad vård. Dimensionerna fysisk, existentiell, psykisk, andlig och social kan bidra till att personcentrerad vård uppnås där hela individen blir sedd.     Nyckelord: Livskvalitet, omvårdnad, palliativ vård, patientperspektiv & värdighet / Henriksson, E & Persson, F. Patients’ experiences of palliative care at the end of life. A literature review. Degree project in nursing 15 Credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.    Background: The undergraduate nurse meets different people with different needs and wishes during their career. By highlighting patients' needs, wishes and experiences of palliative care, nursing in the end of life can be improved. Through knowledge in palliative care, care staff can improve the patient's and relatives' quality of life with care based on evidence-based, safe person-centered care. Aim: The purpose was to examine patients' experiences of palliative care at the end of life. Method: Ten scientific articles of qualitative design were used for this literature study. The intention of using a qualitative method was to create a deeper understanding of how patients experience palliative care at the end of life. The studies from CINAHL and PubMed were analyzed with Forsberg & Wengström five steps of content analysis. Result: The analysis identified three themes: palliative care, needs and wishes, and quality of life. Patients described a need to live their last moments with dignity, autonomy, integrity and respect. When health-care professionals distinguish needs and wishes, person-centered care can be achieved. Conclusion: Patients' care and quality of life at the end of life were influenced by fulfilling the needs and wishes for achieving good and safe person-centered care. The dimensions physical, existential, mental, spiritual and social can contribute to person-centered care being achieved where the whole individual is seen.   Keywords: Dignity, nursing, palliative care, patient perspective, quality of life

Bakgrund: I akutmottagningen kan det vara ett högre arbetstempo än på andraavdelningar och det kan vara svårare att skapa en djupare kontakt med patienterna pågrund av en stressande miljö. Tidigare forskning påvisade sjuksköterskans roll och desskomplexitet i relations-skapandet med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva aspekter ibemötande mellan sjuksköterska och patient inom akutmottagningen, utifrån patientensperspektiv. Metod: En beskrivande litteraturstudie uppbyggd av 11 artiklar medkvalitativa och kvantitativa ansatser. Huvudresultat: Det framkom att sjuksköterskanskommunikation och kompetens var viktiga aspekter av sjuksköterskans bemötande enligtpatienternas upplevelser. I huvudtemat kommunikation ingick underkategorierna verbalkommunikation; icke verbal kommunikation och i huvudtemat kompetens ingickprofessionalitet och engagemang; patientbehov som underkategorier. Slutsats: Vid etthögre arbetstempo kan det försvåra för sjuksköterskans förmåga att bemöta patienternaefter deras individuella behov och nivå. Enligt patienternas upplevelser ärsjuksköterskans kompetens och kommunikationsförmåga betydelsefulla aspekter isjuksköterskans omvårdnadsarbete. Denna kunskap och förmåga kan leda till enminskning av patientens lidande, gynna personalens arbetssätt och höja vårdkvaliteten. / Background: In the emergency department, it can be a higher work pace than in otherwards, which could be more problematic to create a deeper contact with patients due tothe stressful environment. Previous research demonstrated the nurse's role and itscomplexity in relationship building with the patient. Aim: The aim was to describeaspects of treatment between nurse and patient from the patient's perspective in theemergency department. Method: A descriptive literature review based on 11 articleswith qualitative and quantitative approaches. Main results: It emerged that the nurse'scommunication and competence were significant aspects of the nurse's treatmentaccording to the patients' experiences. The theme of communication containedsubcategories verbal- and nonverbal. The second theme was competence with thesubcategories of professionalism and commitment; patient needs. Conclusion: At ahigher work pace, it can be difficult for the nurse to treat patients according to theirindividual needs and levels. The nurse's competence and communication skills weresignificant aspects in their perception of treatment according to the patient's experience.It can reduce

Bakgrund Ätstörningar är idag vanligt förekommande och betraktas som ett betydande hälsoproblem. Uppskattningsvis lider tio procent av unga kvinnor av någon form av ätstörning. Ätstörningar kännetecknas av att relationen till och synen på mat blivit osund och har ofta ett långdraget sjukdomsförlopp med såväl medicinska som psykologiska komplikationer. Anorexia nervosa är den mest efterforskade typen av ätstörning och den psykiska sjukdom med starkast koppling till förtida död. Behandlingen utförs i multiprofessionella team där sjuksköterskans specifika kompetens och ansvarsområde är evidens- och personcentrerad omvårdnad. I dagsläget saknas nationella riktlinjer för behandling av ätstörningar även om det finns specialiserad ätstörningsvård. Syfte Syftet var att undersöka hur patienter diagnostiserade med anorexia nervosa upplever omvårdnad och behandling. Metod Den metod som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt. En sammanställningav relevant befintlig forskning gjordes för att undersöka patienters upplevelser av vården vid anorexia nervosa. Sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna PubMed ochCinahl. En integrerad analys genomfördes och det insamlade materialet presenterades i olika kategorier. Resultat  Tre övergripande kategorier som belyste patienters upplevelser av behandling, behandlare och vårdmötet identifierades. Skapandet av behandlingsallians och patientens möjlighet att påverka behandlingen belystes i flera studier och beskrevs påverka behandlingsutfallet positivt. Flera studier beskrev även behandlarens karaktärsdrag och beteenden samt hur dessa kunde påverka såväl behandling som alliansskapandet. Resultatet kopplades till KASAM då flera möjligheter att stärka patientens upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet beskrivs. Slutsats Det finns ingen entydig faktor som främjar behandlingen vid anorexia nervosa, snarare samverkar ett flertal faktorer i behandlingen. Med mer omfattande kunskap om dessa faktorer kan behandlaren med större framgång stötta patienter i sitt tillfrisknande. / Background Eating disorders are common today and are considered a significant health problem. An estimated ten percent of young women suffer from some form of eating disorder. Eating disorders are characterized by the relationship to and view of food becoming unhealthy and often has a long course of illness with both medical and psychological complications. Anorexia nervosa is the most researched type of eating disorder and the mental illness with the strongest link to premature death. The treatment is performed in multi-professional teams where the nurse's specific competence and area of responsibility is evidence- and person-centered nursing. At present, there are no national guidelines for the treatment of eating disorders, even though there is specialized care for eating disorders. Aim The aim was to explore how patients diagnosed with anorexia nervosa perceive care and treatment. Method The method used was a non-systematic literature study. A compilation of existing, relevant research was made with the aim of studying the care that patients with anorexia nervosa receive. Searches for scientific articles were conducted in the databases PubMed and Cinahl. An integrated analysis was implemented and the gathered material was presented in categories. Results Three main categories emerged that highlighted the patients experiences of the treatment, the caregiver and the encounter with care. The formation of treatment alliances and the patient’s ability to influence the treatment was highlighted in multiple studies and was described as having a positive effect on the treatment outcome. Several studies also described the caregiver’s characteristics and behaviors, as well as how these might affect the treatment as well as the formation of alliances. The result is linked to SOC, as several opportunities to increase the patient’s sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability are described. Conclusions There is no unequivocal factor which improves anorexia nervosa treatment, rather a number of interacting factors in the treatment. With more extensive knowledge of these factors, the caregiver can more successfully support patients in their recovery.

Bakgrund: Åldersrelaterade sjukdomar och skador som höftledsartros och höftfrakturer ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre. Vårdkostnader för smärta relaterat till höftkirurgi förväntas därmed öka. För att äldre ska få fullgod smärtlindring som kan öka chansen för en effektiv rehabilitering krävs kunskap om upplevelser hos patienter äldre än 50 år. Syfte: Att beskriva upplevelser av smärta och smärtlindring hos patienter som genomgått höftkirurgi. Metod: Litteraturstudien omfattade 11 vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar var publicerade mellan år 2003 och 2019 och använde sig av kvalitativa metoder. Patientgruppen omfattade personer mellan 50 år och äldre. Huvudresultat: Smärtan efter höftkirurgi var som mest påtaglig de första dagarna och särskilt vid mobilisering. Långvarig smärta påverkade förmågan att klara av vardagsaktiviteter och bidrog till en mer isolerad tillvaro. Den långvariga smärtan skapade även känslor av frustration och hopplöshet. Samtidigt förekom ett accepterande förhållningssätt där smärtan sågs som naturlig och som en del av läkningsprocessen. Smärtlindringen var central för rehabiliteringen och återanpassningen till det vardagliga livet. Det fanns dock en rädsla för läkemedelsbiverkningar hos många äldre. Slutsats: Det fanns stora variationer i hur smärtan upplevdes, hanterades och kommunicerades. Äldre patienter riskerar dessutom att inte få fullgod smärtlindring. Smärta behöver kommuniceras på fler sätt än genom enbart skattning av intensitet. Sjuksköterskan har därför en central roll i att hjälpa patienten att hitta mening med lidande och smärta, vilket är en viktigt del i personcentrerad vård. Smärtan kan annars leda till försämrad rehabilitering samt ökade vårdkostnader som följd. / Introduction: Age-related illnesses and injuries such as hip arthrosis and hip fractures are increasing as the population grows older. Costs for pain related to hip surgery are thus expected to increase. Knowledge of experiences in patients older than 50 years is required for the elderly to receive adequate pain relief that can increase the chance of effective rehabilitation. Aim: To describe experiences of pain and pain relief in patients who have undergone hip surgery. Methods: The literature study included 11 scientific articles. All articles used qualitative methods and were published between 2003 and 2019. The patient group included persons between 50 years and older. Results: The pain was experienced by the whole individual and in a unique way for each person. The pain after hip surgery was most evident during the first few days, and especially during mobilization. Prolonged pain affected the ability to cope with everyday activities and contributed to isolation. The lingering pain also created feelings of frustration and hopelessness. At the same time, there was an accepting approach where the pain was seen as natural and as part of the healing process. The pain relief of the elderly was central to the rehabilitation and re-adjustment to everyday life. However, there was a fear of drug side effects among many elderly people. Conclusion: There were large variations in how the pain was experienced, managed and communicated. There was also a risk that elderly patients did not receive adequate pain relief. Pain needs to be communicated in more ways than by estimating intensity alone. The nurse therefore has a central role in helping the patient find meaning with suffering and pain, which is an important part of person-centered care. The pain can otherwise lead to impaired rehabilitation as well as increased health care costs as a result.

Background: A person with a serious mental disorder who commits a crime can be sentenced to forensic psychiatric care. Forensic psychiatric care is permeated by a high sense of security, while patients are expected to follow a predetermined treatment plan. This restrictive environment, where patients are forcibly cared for during indeterminate time leads to a complex ethical dilemma. Patients are treated for their mental illness whilst the restrictive nature of the care environment deprives them of the opportunity for full autonomy, which can affect their overall experience of the care period. Aim: The aim was to describe patients' experience of their care in forensic psychiatry. Method: A general literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach that were analyzed with a content analysis. Results: Three main categories were identified: Being locked up and supervised, The importance of interpersonal encounters and Rehabilitation process in forensic psychiatry. Mentioned main categories were divided into six subcategories. Conclusion: The strict requirements of the forensic psychiatric care form require an adaptation of the admitted patients. Patients' experience the lack of meaningful activities and autonomy. Central are the relationships between care recipients and care providers to evoke a sense of safety and meaningfulness for the patients. A therapeutic approach is important and seeing the human behind the crime. Suggestions for further research: The results show the absence of therapeutic roles in forensic psychiatry. The need for guidelines regarding the therapeutic treatment of forensic psychiatric patients should thus be considered to be developed. This to create a safe and empathetic existence that contributes to a health-promoting environment for forensic psychiatric patients. / Bakgrund: Personer med en allvarlig psykisk störning som begår ett brott kan dömas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk slutenvård genomsyras av strikta riktlinjer kring säkerhet samtidigt som patienterna förväntas följa en förutbestämd behandlingsplan. Denna restriktiva miljö där patienterna tvångsvårdas under en obestämd tid bidrar till ett komplext etiskt dilemma, då personer behandlas för sin psykiska ohälsa samtidigt som vårdmiljöns restriktiva natur fråntar deras möjlighet till full autonomi, vilket kan påverka deras helhetsupplevelse av vårdtiden. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av vården inom rättspsykiatrin. Metod: En allmän litteraturöversikt baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Att vara inlåst och övervakad, Betydelsen av mellanmänskliga möten och Rehabiliteringsprocessen inom rättspsykiatrin. Nämnda huvudkategorier delades in i sex underkategorier. Slutsats: Den rättspsykiatriska vårdformens strikta krav kräver en anpassning av de inlagda patienterna. Patienterna upplever avsaknad av meningsfulla aktiviteter och autonomi. Centralt är relationerna mellan vårdtagare och vårdgivare för att framkalla en känsla av trygghet samt meningsfullhet hos patienterna. Terapeutiska förhållningssätt identifieras som viktiga samt att se människan bakom brottet. Förslag på fortsatt forskning: Resultatet visar frånvaron av terapeutiska roller inom rättspsykiatrin. Behovet av riktlinjer kring terapeutiskt bemötandet av rättspsykiatriska patienter anses således behöva utvecklas. Detta för att skapa en trygg och empatisk tillvaro som bidrar till en hälsofrämjande miljö för rättspsykiatriska patienter.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en global folksjukdom. Sjukdomen kan orsaka flera allvarliga komplikationer varav en är amputation av nedre extremitet. Förlust av en kroppsdel till följd av sjukdomen innebär både fysiska och psykiska påfrestningar, vilket kan resultera i positiva och/eller negativa upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser kring amputation av nedre extremitet till följd av diagnosen diabetes mellitus. Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att patienternas upplevelser är individuell och innefattar både positiva och negativa aspekter. Upplevelserna involverade rörelseförmågan, känslor, stöd, information och utbildning. Stödet från anhöriga och vårdpersonal hade en avgörande inverkan på patienterna under hela amputationsprocessen. Stödet hade även betydelse för patienternas acceptans och anpassning till den förändrade livssituationen. Konklusion: Studien visar att patienterna upplevde ett bristande stöd från sin omgivning, vilket påverkade upplevelserna negativt. När sjuksköterskan erhåller en förståelse för patienten kan det underlätta bemötandet och den stödjande funktionen i vårdmötet. / Background: Diabetes mellitus is a public disease that is seen on a global scale. The illness can cause several complications and amputation of the lower extremity is one of them. To lose a limb as a result of the disease cause both physical and psychological distress, which can cause positive or negative experiences for the patient. Aim: To describe the patient's experience about amputation of the lower extremity as a result of the diagnose diabetes mellitus. Method: A literature review based on 11 qualitative scientific articles. Results: The results show that the patient’s experience is individual and include both positive and negative aspects. The experiences involved mobility, emotions, support, information and education. The support had a determinant effect on the patients whole amputationprocess. This was also crucial for patients ability to adapt and accept the changes in their life. Conclusions: The study showed that the patients felt a lack of support from the people around them, which had negative effects on their experience. When the nurse has a deeper understanding for the patient it might facilitate to be a supportive function for the patient.

Karlsson, E & Liljesson, M. Kvinnors upplevelse av att få en bröstcancerdiagnos. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2022.   Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor världen över. I Sverige diagnostiserades 7570 kvinnor med bröstcancer år 2020. Bröstcancern upptäcks vanligtvis av kvinnan själv eller genom mammografi. Diagnostiken består av trippeldiagnostik, som kan fastställa diagnosen. Den generella behandlingen av bröstcancer är cytostatika, kirurgiskt ingrepp och/eller strålning. Att genomgå en behandling är fysiskt, psykiskt och socialt utmanande. Att diagnostiseras med en sjukdom kan innefatta en kris eftersom det utgör ett hot mot individens existens. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa biologiska kvinnors upplevelse av att få en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts med inriktning mot omvårdnad. Litteratursökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed där 15 kvalitativa artiklar påträffades. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes enligt SBU:s (2014) mall. En analys av artiklarna har utformats enligt Friberg (2017). Resultat: Att få en bröstcancerdiagnos upplevs av majoriteten av kvinnorna som en chock och livet förändrades. Kvinnorna uttryckte olika existentiella tankar och känslor som gav påverkan på det fysiska, psykiska och sociala. Resultatet identifierade följande kategorier känslomässiga reaktioner, tankar kring döden, socialt stöd, religionens betydelse kopplat till diagnosen och förlust av identitet. Konklusion; Att få en bröstcancerdiagnos upplevdes av majoriteten av kvinnorna som en chock medan tankar och känslor utspelade sig olika för varje individ. Genom kvinnornas upplevelse kan krisreaktionens två första faser identifieras, vilket gör att sjuksköterskan behöver vara medveten och kunnig om krisreaktionens olika faser för att kunna utföra en god omvårdnad. / Karlsson, E & Liljesson, M. Women's experience of being diagnosed with breast cancer. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2022.  Background: Breast cancer is the most common form of cancer worldwide among women. In 2020, 7570 women were diagnosed with breast cancer. Breast cancer is usually detected by the woman herself or by mammography. By preforming a triple diagnosis, the diagnosis will establish. The general treatment of breast cancer is chemotherapy, surgery, and radiation. Undergoing treatment is physically, psychological, and socially challenging. Being diagnosed with a disease can create a crisis as the disease poses a threat to the individual's existence. Aim: The purpose of the literature review is to illustrate biological women's experience of being diagnosed with breast cancer. Method: A qualitative literature review has been conducted with a focus on nursing. Literature searches have been performed in the databases Cinahl and PubMed, where 15 qualitative articles were found. Qualitative review of the articles was performed following SBU:s (2014) template. An analysis of the articles has been designed according to Friberg (2017). Results: Getting a breast cancer diagnosis is perceived by most women as a shock and their lives changed. The women expressed various existential thoughts and feelings that gave physically, psychological, and socially impact. The result identified following categories emotional reactions, thoughts about death, social support, the religious meaning connected to the diagnosis and loss of identity. Conclusion: The women's experience of receiving the diagnosis for breast cancer was experienced by the majority as a shock, while thoughts and feelings unfolded differently for each individual. Through the women´s experience, the first two phases of crisis can be identified. Which means that the nurses need to be aware and knowledgeable about the different phases of the crisis to be able to perform good nursing.

Bakgrund: Venösa bensår är vanligt förekommande åkommor och är idag klassat som ett folkhälsoproblem. Det beräknas att upp till 2% av den vuxna befolkning i världen någon gång i livet kommer att drabbas av venösa bensår. Studier har visat att försämrad livskvalitet, dåligt självförtroende, förändrad kroppsuppfattning och psykisk ohälsa ärvanligt bland patienter med venösa bensår. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med svårläkta venösa bensår. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes. Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. En resultatanalys av 9 studier utfördes genom en femstegsmodell av Friberg. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande tio underkategorier skapades utifrån patienternas erfarenheter. Huvudkategorierna som formades var Livet begränsas, Uppleva psykosociala utmaningar och Söka copingstrategier Konklusion: Denna studie har visat att patienter kan uppleva många negativa erfarenheter av att leva med svårläkta venösa bensår. Genom en ökad förståelse för hur patienterna upplever smärta och psykosociala utmaningar kan sjuksköterskans individanpassning av omvårdnaden underlättas. / Background: Venous leg ulcers are common and are today classified as a public health problem. It is estimated that up to 2% of the adult population in the world at some point in their lives will suffer from venous leg ulcers. Studies show that impaired quality of life, low self-confidence, altered body image and mental illness are common among patients with venous leg ulcers. Aim: To describe patients experiences of living with severe venous leg ulcers.Methods: A qualitative literature study was conducted. Database searches were made in Cinahl and PubMed. Analysis of 9 articles results was performed through a five-step model by Friberg. Results: Three main categories with associated ten subcategories emerged from the patients’ experiences. The main categories were Life is limited, Experience psychosocial challenges and Searching coping strategeis. Conclusion: This study has shown that patients can experience many negative experiences of living with hard-to-heal venous leg ulcers. Through an increased understanding of how patients experience pain and psychosocial challenges, the nurse's individual adaptation of nursing can be facilitated.