<p> </p><p>För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; <em>Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov </em>och<em> Bemästring.</em> Informanterna hade inte kontroll över sin situation vid det akuta omhändertagandet och de kände sig utlämnade till sjukvårdspersonalen. Upplevelserna var också positiva, så som att kunna lämna över ansvaret för sin hälsa till vårdpersonalen och känna välbehag, trots sin utsatta situation. Det fanns behov av att dela erfarenhet med personer som drabbats av hjärtinfarkt och också behov av professionell närhet och distanserad närhet och de hanterade sin situation genom att se framåt, att anpassa sig och ta ett steg i taget.</p><p> </p> / <p>Being suffered by myocardial infarction is for many people a traumatic experience and problems can also occur in the daily life, for a long time after the infarction. The aim of the study was to analyse and describe experiences when suffering a myocardial infarction, by lived experience. Autobiographies were used to collect data. Data were analysed using qualitative content analysis. All of the autobiographies were written by men. The result is represented by four main categories; <em>Become ill, The caring relation, Needs </em>and<em> Coping</em>. In the acute care the informants’ did not have control of their situation and they had a feeling of being deserted to the caring staff. The experience could also be positive, like the possibility to be able to leave the responsibility for their health to the caring staff. There was a need of sharing experiences with fellow patients and there was also a need for professional nearness and distanced nearness and they coped with the situation by looking forward, to adjust oneself and to take one step at the time.</p>

Bakgrund: Antalet individer som lever med ett transplanterat organ ökar. Transplantation innebär att ersätta ett sviktande organ med ett friskt fungerande organ från en donator. En transplantation innebär en förändring av livet. Sjuksköterskan har ansvar för undervisning och stöd för patienten samt etablering av en fortsatt vårdkontakt. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att leva med ett transplanterat organ. Metod: En litteraturöversikt har genomförts och grundats på tio kvalitativa artiklar från olika databaser som besvarar syftet. Analysen av artiklarna ledde till subteman och teman som presenteras i litteraturöversiktens resultatdel. Litteraturöversikten har begränsats till att enbart innefatta transplantation av organen hjärta, lungor, lever och njurar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman och fem subteman. De fyra teman är En förändrad kropp, Leva med konsekvenserna av medicinering, En emotionell berg- och dalbana och Att leva vidare. Patienterna upplevde en kroppslig förändring samt paradoxala känslor kring transplantationen. Hinder och möjligheter upplevde de transplanterade i återhämtningsprocessen samt konsekvenser som de var tvungna att leva med. I resultatet framkom vilken betydande roll sjuksköterskan, sjukvården och närstående har för patienten. Att genomgå en transplantation innebär en anpassning till en ny situation med livsstilsförändringar. Diskussion: I resultatdiskussionen används Husserls livsvärldsteori som teoretisk referensram. Patienterna upplevde en förändrad livsvärld och ett behov av att anpassa sig till det nya livet som ett transplanterat organ medförde. / Background: The number of individuals living with a transplanted organ is increasing. A transplant involves replacing a failing organ with a healthy functioning organ from a donor. A transplant involves a change of life. The nurse is responsible to educate and to support the patient and the establishment of a continuing care contact. Aim: The aim was to describe the patient´s experience of living with a transplanted organ. Method: A literature review has been conducted based on ten articles from different databases that will give answers the aim of the essay. The analysis of the articles led to subthemes and themes which are presented in this literature review result section. This literature review has been limited to only include the transplantation of organs heart, lungs, liver and kidneys. Results: The result are presented in four teams and five subthemes. The four themes are A changed body, Live with the consequences of medication, An emotional roller coaster and Live on. Patients experienced a bodily change and also paradoxical emotions related to the transplantation. The patients experienced obstacles and opportunities during the recovery process and also had to live with other consequences of the transplant. The results showed that the nurse, the health care received and close relatives played a significant role for the patient. A transplantation is an adaption to a new situation with lifestyle changes. Discussion: In the result discussion Husserl’s life-theory is used as a theoretical framework. Patient experienced a great change and needed to adapt to a new life, which the transplanted organ caused.

Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är en stor grupp i samhället. Långvarig smärta avser en smärta som har varat i minst tre månader. Den innebär ett fysiskt, psykiskt och socialt lidande för patienterna. Mötet mellan patient och vårdpersonal påverkar patienternas förmåga att hantera sin smärta och vardag. Det är således relevant att ta reda på patienternas upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Litteratursökningen utfördes i CINAHL och MEDLINE. Tio artiklar med kvalitativ design som besvarade syftet valdes ut. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att patienterna med långvarig smärta upplevde mötet med vårdpersonalen både vårdande och bristande.  I resultatet framkom två kategorier vilka var Ett vårdande möte och Maktlöshet som beskrevs av respektive underkategorier. Slutsats: Patienterna med långvarig smärta behöver bli bemötta med förståelse och bli trodda. Ökad kunskap hos vårdpersonalen om långvarig smärta och patienternas upplevelse av mötet behövs för att patienterna ska uppleva ett vårdande möte. Ett vårdande möte kan leda till att deras hälsa förbättras och lidandet minskar. / Background: Patients with chronic pain are a large group of society. Chronic pain involves suffering to the patient. A meeting between patient and healthcare professionals affects the patient's ability to handle his pain and everyday life. It is thus relevant to ascertain the patient's experiences of the encounter with healthcare professionals.  Aim: The aim was to describe how patients with chronic pain experience the encounter with healthcare professionals. Method: A literature review with an inductive approach. Ten scientific articles with qualitative design were included. Result: The result showed that patients with chronic pain experienced the relationship in the healthcare both as caring and inadequate. In the result, two categories emerged which were  Caring encounter and  Powerlessness described by the respective subcategories. Conclusion: Patients with chronic pain need to be treated with understanding and being believed. Increased knowledge of healthcare professionals about chronic pain and the patient's experience of the healthcare relationship is necessary for the patient to experience a caring relationship. A caring relationship can lead to their improved health and diminished suffering.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse som är svår att sätta ord på. Det finns många personer i Sverige som lider av långvarig smärta och dessa är frekventa besökare hos sjukvården. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som kan vara svår att behandla. För att patienten ska få god vård bör dennes livsvärld beaktas. Syfte:Syftet var att belysa hur patienter med långvarig, icke-malign smärta upplever tillvaron. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2007-2018. Artiklarna har hittats genom sökningar i databaserna CINAHL Complete, PubMed och SveMed+. Några av de sökord som använts var “chronic pain”, “patient” och “experience”. Litteraturstudien utgår från Callista Roy´s Adaptionsmodell. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie består av fyra huvudteman. Under “Mötet med vårdpersonalen” har det visat sig att många patienter kände att de blir misstrodda och inte tagna på allvar av vårdpersonalen. Det andra temat är “Smärtan påverkar livsvärlden” där patienterna uttryckte att hela livet förändrats och att de inte alltid känner igen sig själva .“Ibland räcker orden inte till”, det tredje temat, visade att patienterna upplevde smärta som något svårt att både skatta och förmedla. I “Behandling” som är det sista temat framkom det att många var oroliga för biverkningarna samt den höga beroenderisken som smärtstillande läkemedel kan ha. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Callista Roys Adaptionsmodell och de fyra adaptiva lägena; fysiologiska funktioner, ömsesidigt beroendeläge självkoncept och rollfunktion. Sjuksköterskans roll och skyldigheter diskuteras även i samband med dessa lägen. / Background: Pain is a subjective feeling that is hard to put in to words. There are many people in Sweden that suffer from chronic pain and these are frequent users of the healthcare. Chronic pain is a complex condition that can be hard to treat. Aim: The aim was to illustrate how patients with chronic, nonmalignant pain experience their existence. Method: A literature review that is based on 13 peer reviewed articles that have been published between 2007-2018. The articles have been found in the following databases; CINAHL Complete, PubMed och SveMed+. Some of the keywords were “chronic pain”, “patient” and “expectations”. This literature review is based on Callista Roys Adaption Model. Results: The result in this literature review contains four main themes. In the first theme “The interaction with the healthcare professionals” showed that many patients felt disbelieved and not taken seriously. The second theme “The pain affected the patients’ quality of life“, the patients expressed that their whole life changed and that they cannot recognise themselves. “Sometimes the words are not enough”, the third theme, showed that patients experienced pain that is difficult to estimate and explain. Under “Treatment”, the last theme, many patients were worried about the side effects and the high risk of addiction that painkillers may have. Discussion: The result is discussed from Callista Roys Adaption Model and the four adaptive modes; physiological functions, interdependence, self-concept and role function. Nursing's roles and obligations are also discussed during these adaptive modes.

Bakgrund: Året runt söker sig människor till akutmottagningen på grund av problem med sin hälsa. Vissa besöker akutmottagningen oftare än andra. Av det totala besöksantalet inom akutsjukvården utgör mångbesökare ca 10 %. Ur ett internationellt perspektiv har personal på akutmottagningen en tendens att ifrågasätta mångbesökarnas behov av akutsjukvård. Syfte: Syftet var att beskriva mångbesökarnas upplevelser av att upprepade gånger återkomma till akutmottagningen samt orsakerna till dessa oplanerade återbesök. Metod: vald metod var systematisk litteraturöversikt, där totalt 15 artiklar inkluderades till resultatpresentationen. Denna magisteruppsats har utgått ifrån de grundläggande begreppen i Katie Erikssons vårdteori; hälsa, människa, vård och lidande. Resultat: Nyckelorden och meningarna kategoriserades i följande huvudteman; relationer, tid och resurser. Orsaker till att människor ofta besökte akutmottagningen var relaterade till deras relationer till primärvården. Det fanns även en rädsla för att dö eftersom symtomen blev så pass allvarliga att patienterna inte kunde vänta på en tid på vårdcentralen. För dem som hade en kronisk sjukdom var exacerbationen alltför svår att hantera i hemmet, vilket ledde till att de besökte akutmottagningen. Slutsats: Mångbesökarnas upplevelser av att återkomma till akutmottagningen skiljde sig. Vissa kände sig nöjda med besöket medan andra hade en negativ erfarenhet, präglad av respektlöshet, diskriminering och maktlöshet. Mångbesökare visar sig ofta ha komplex problematik vilken är svår att få in i akutmottagningens patientflöde. Människor med ett komplext vård- och hälsobehov ska inte mötas enbart utifrån ett medicinskt perspektiv utan också som individer med kropp, själ och ande - även i en hektisk akutsjukvårdsmiljö. / Background: Throughout the year people visit the emergency room because of health issues. Some people visit the emergency room more frequent than others. Frequent attenders stand for 10 % of the total visits to the emergency room. Internationally, emergency department staff tend to question these patients’ need of emergency care. Aim: the aim was to describe frequent attenders’ experiences of repeatedly returning to the emergency room and the causes of these unplanned returns. Method: systematic literature review was chosen as method, where a total of 15 articles were included in the results. This study emanated from the elementary concepts of Katie Eriksson’s theory of caritative caring: health, human being, nursing and suffering. Results: the key components were categorised into the following main themes; relationships, time and resources. The reasons for frequently visiting the emergency room were related to the outpatient clinic. There was also a fear of dying because the symptoms became too severe and patients couldn’t wait for an appointment at the outpatient clinic. For those who were diagnosed with a chronic disease the exacerbation was too difficult to manage at home which lead them to the emergency room. Conclusion: the experiences of being a frequent attender differed. Some were satisfied with the visit, whereas some had a negative experience shaped by disrespect, discrimination and powerlessness. Frequent attenders often show a complex of problems which are difficult to fit into the patient flow in the emergency room. Humans with a complex health and wellbeing need should not be met only from a medical perspective but also as individuals with body, mind and spirit - even in a hectic emergency care environment.

Clinical skills are often measured using objective structured clinical examinations (OSCEs) in healthcare professions education programs. As with assessment centers, it is challenging to provide learners with effective feedback due to burdensome human capital demands. The aim of this dissertation was to evaluate the viability of using a crowdsourced system to gather OSCE ratings and feedback. Aggregating evaluations of student performance from a crowd of patient proxies has the potential to mitigate biases associated with single-rater evaluations, allow the patient a voice as the consumer of physician behavior, improve reliability, reduce costs, improve feedback latency, and help learners develop a mental model of the diversity of patient preferences. Crowd raters, recruited through Amazon Mechanical Turk, evaluated a set of video-recorded performance episodes designed to measure interpersonal and communication (ICS) and physical exam (PE) skills. Compared to standardized patient (SP) and faculty raters, crowd raters were more lenient and less reliable, when holding the number of raters and spending constant. However, small groups of crowd raters were able to reach acceptable levels of reliability. Crowd ratings were collected within a matter of hours whereas SP and faculty ratings were returned in over 10 days. Learner reactions to crowdsourced ratings were also measured. Blind to the rater source, a majority of learners preferred the crowdsourced feedback packages over the SP and faculty packages. After learning about the potential value of crowdsourced ratings, learners were positive about crowd ratings as a complement to SP and faculty ratings, but only for evaluations of ICS (not PE) and only for formative (not summative) applications. In particular, students valued the volume and diversity of the crowdsourced feedback and the opportunity to better understand the patient perspective. Students expressed their concerns about privacy as well as the accuracy and quality of crowd ratings. A discussion of practical implications considers future best-practices for a crowdsourced OSCE rating and feedback system.

Bakgrund Ett flertal studier beskriver de svårigheter som är förenade med behandling av neuropatisk smärta. Få studier beskriver långvarig neuropatisk smärta ur patientens självupplevda perspektiv och strategier för att klara av vardagen. Mer kunskap behövs ur ett patientperspektiv avseende upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Syftet med föreliggande studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod Studien är empirisk och deskriptiv med en kvalitativ ansats. Elva intervjuer genomfördes med män och kvinnor mellan 18- 67 år, som hade haft neuropatisk smärta i minst tre månader. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat Neuropatisk smärta medför en rad olika konsekvenser. Sömnsvårigheter, trötthet dagtid och svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter beskrevs. Även yrkesliv och det sociala livet påverkades av smärtan. Flera olika strategier för att hantera smärtan beskrevs. Vissa strategier användes medvetet men informanterna verkade också använda sig av strategier utan att själva vara medvetna om det. Vikten av att bli bemött med respekt och tillit framhölls och informanterna menade att de inte hade blivit bemötta på ett förtroendeingivande sätt förrän de kom i kontakt med en smärtklinik. Slutsats och klinisk betydelse Neuropatisk smärta påverkar både yrkesliv, vardagliga aktiviteter och det sociala livet. Olika strategier användes för att klara av smärtan och olika aktiviteter men medvetenheten om strategierna verkade variera. Vidare studier behövs för att klargöra dessa skillnader. / Background There are many studies about the difficulties associated with treating neuropathic pain, and some about pain as an ongoing process and strategies to manage the everyday life. However, more knowledge is needed about experiences of living with neuropathic pain from the patients´ point of view. Aim To describe experiences of living with neuropathic pain. Method Empiric and descriptive. Interviews were conducted with eleven participants, 18- 67 years old, who had had a period of more than three months of neuropathic pain. Participants were asked to describe their experiences of living with neuropathic pain. Transcribed interviews were analysed with content analysis. Findings Living with neuropathic pain brings a lot of consequences. Sleeping difficulties, daytime tiredness and difficulties in performing everyday life activities were described. Working life was also affected by the pain. Many different strategies were described to handle these consequences. Some strategies were consciously used but the participants also seemed to use strategies without being aware of it. The great importance of being treated with trust and respect was emphasized and some participants pointed out that they hadn´t been met with respect and in a way that creates trust until they got in contact with a pain clinic. Conclusion and relevance for clinical practice Living with neuropathic pain affects work, every day´s activities and social life. Strategies were used to manage the pain and activities, but the awareness of it varied. For further directions more studies are needed to clarify the differences of awareness.

Bakgrund: Kroniska sjukdomar utgör idag den största belastningen för sjukvården och bristande följsamhet till adekvata läkemedelsordinationer begränsar möjligheten till effektiv behandling för att förbättra hälsa och livskvalitet hos drabbade patienter. Sjuksköterskan har en kompetens för att kunna bidra till förbättrad följsamhet hos personer med kronisk sjukdom, dock krävs kunskap om fenomenet. Syftet: Att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar följsamhet till läkemedelsordinationer hos vuxna personer med kronisk sjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie Resultat: Enligt analysen av forskning från 2014 till 2017 påverkas följsamheten till läkemedelsordinationer i olika utsträckningar av fyra faktorer: sjukvårdsrelaterade, personliga, sociala och praktiska. Slutsats: Följsamhet är ett komplext och dynamiskt fenomen. Relationen mellan sjukvården och patienten och patientens strävan efter autonomi anses vara viktiga komponenter beträffande följsamhet och som hittills inte uppmärksammats tillräckligt av forskningen. Att hjälpa patienten att acceptera och hantera sin diagnos, förstå syftet med läkemedelsbehandlingen och agera som ett stöd för en fortsatt behandling är en viktig del i sjuksköterskans omvårdnad av personer med kronisk sjukdom. / Background: Chronic diseases are today the biggest burden for health care and non-adherence to adequate medical treatment regimens compromises the potential for effective treatment to improve health and quality of life of the individual concerned. The nurse has the necessary competence to help improve adherence, but requires knowledge about the phenomenon. Objective: The aim of this review was to describe factors determining adherence to prescribed medications from a patient perspective. Method: General literature review Results: According to the analysis of literature from 2014 to 2017, adherence to prescribed medications is influenced by four main determinants: health care related, personal, social and practical. Conclusions: Medication adherence is a complex and dynamic phenomenon. The relationship between health care professionals and the patient and the patient’s pursuit of autonomy in treatment are important components of adherence that have yet to be acknowledged adequately by adherence research. Helping patients come to terms with their diagnosis, understanding the aim of their pharmacological treatment and to provide support to continue their treatment is an important part of nursing care for persons with chronic diseases.

Bakgrund: Socialstyrelsen har dokumenterat 450 000 individer mellan 18 år och äldre med alkoholmissbruk och 55 000 individer med narkotikamissbruk. Siffrorna representerade enbart dokumenterade fall av missbruk, men utesluter de antal missbruk vilka inte dokumenterats. Alla individer har rätten att tillgodoses med likvärdig vård och ett icke stigmatiserande från vårdpersonal oavsett livssituationer, bakgrund, fysiska och psykiska aspekter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av stigmatisering i vården vid alkohol och,- eller substansmissbruk samt beskriva genomförandet av datainsamlingsmetoden till samtliga artiklar. Metod: Studien var en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet har framtagits och sammanställts genom upprepad granskning av 12 vetenskapliga artiklar från tre databaser. Huvudresultat: Patienterna beskrev att upplevelsen av stigmatisering generellt uppfattades negativt och påverkade deras självkänsla, egenvärde, värdighet och hälsa. Patienterna berättade att stigmatiseringen skapade rädsla och vissa undvek kontakt med vården till följd av detta. Stigmatiseringen upplevdes nedvärderande och patienterna kände att de beskylldes för sitt tillstånd och därför inte förtjänade ett gott bemötande och god vård, medans några upplevde stigmatisering positivt och motiverande. Slutsats:  Varje individ skall bemötas med likvärdig vård anpassat efter dennes behov oavsett individens bakgrund eller livssituation. Därför borde sjukvårdspersonal utöka sin kunskap och förståelse i mötet med dessa individer genom att tillgodoses med relevant utbildning i ämnet, anskaffa förståelse i stigmatiseringens innebörd och påverkan i syfte att tillhandahålla likvärdig och icke stigmatiserande vård till alla individer. / Background : The National Board of Health has documented 450,000 individuals between 18 years and older with alcohol abuse and 55,000 individuals with drug addiction. The figures represented only documented cases of addiction, but excluded the number of addictions that have not been documented. Aim : The purpose of this literature study was to describe patient's experience of stigmatization of alcohol and, - or substance abuse in health care and describe the implementation of the data collection method from all articles. Method : The study was a descriptive literature study. The result has been developed and compiled by repeated review from 3 scientific articles found out of three databases were used in the preparation of the result. Main results : Patients described that the perception of stigmatization was generally perceived negatively and affected their self-esteem, dignity and health which resulted in fear and shame. Patients felt that they were accused of their condition and therefore did not deserve good treatment and good care, while some patients’ considered stigmatization as something positive and motivating. Conclusion : Each individual should be treated with equal care adapted to their needs. This should not be influenced regardless of the individual's background or life situation. Therefore, healthcare professionals should increase their knowledge and understanding in the encounter with these individuals, by providing adequate education in the subject, acquiring understanding of the stigma's impact on the individual in order to provide equal and non-stigmatizing care to all individuals.

Bakgrund: Cirka 200 000 personer i Sverige uppskattas leva med symtom på hjärtsvikt. Risken för hjärtsvikt ökar med åldern och uppskattningsvis 10% av befolkningen över 80 år har hjärtsvikt. Hjärtsviktspatienter rapporterar att de har lägre livskvalitet och lider av psykiska besvär i högre utsträckning än de utan hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva hjärtsviktspatienters upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Allmän litteraturstudie på kvalitativ forskning med Polit och Becks niostegsmodell. 11 artiklar inkluderades och alla bedömdes ha hög eller medelhög kvalitet. Resultat: Sex huvudteman och sex subteman framkom: Uppfattning om livet – förändrad inställning till livet, begränsningar i livet; Förändrade relationer och livssituation – familj och vänner, livsvillkor; Känslomässiga förändringar – positiva känslor, negativa känslor; Upplevelsen av egenvård; Tankar om framtiden och Upplevelser av vården. Slutsats: Hjärtsvikt påverkar alla delar av livet både praktiskt och emotionellt. Deltagarnas sociala och ekonomiska status påverkades av sjukdomen. Många kände ångest och oro över sin sjukdom och upplevde behandlingen som påfrestande. De upplevde också begränsande fysiska symtom. Deltagarna lärde sig leva med sin sjukdom men det krävde god sjukvård. För att kunna genomföra egenvård behövdes ett bra samarbete med vårdpersonal. Ökad förståelse kan leda till effektivare interventioner och därmed förbättrad livssituation hos hjärtsviktspatienter och lägre samhällskostnader.Nyckelord: Kronisk hjärtsvikt, patientupplevelse, livssituation / Background: Approximately 200 000 people in Sweden have symptoms of heart failure. The risk of getting heart failure increases by aging and about 10% of the population over the age of 80 have heart failure. Patients with heart failure report lower quality of life and experience psychological difficulties.  Aim: To describe the experience of living with chronic heart failure. Method: Literature based review of qualitative research following Polit and Beck’s flow of tasks in a literature review. Eleven articles were included, and the quality was deemed as high or moderate.Results:  Six themes and six sub themes were found. Perception of life - adjusted attitude to life, limitations in life; Changes in relationships and situation in life - Family and friends, living conditions; Emotional changes - positive emotions, negative emotions; Experience of self-care; Thoughts regarding the future and Experiences from health care.  Conclusion: Heart failure affects all parts of life, both the practical and the emotional parts. The participant’s social and economic status were affected by the disease. Many experience anxiety and worry about their health and the treatment was stressful. They also experienced physical limitations. They learned how to live with their condition, but good health care was needed. Self-care required a good collaboration with healthcare professionals. Increased understanding for the patient experience can lead to better life situations and less economic burden.