Anorexia nervosa är den allvarligare och mest omtalade formen av ätstörning. Sjukdomen är ett självinducerat svälttillstånd då de drabbade bekämpar hunger och sina impulser att äta. Ätstörningar som anorexia är ett växande problem. Endast en del patienter tillfrisknar och behandlingen tar lång tid. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om patienters erfarenhet av behandling. Med denna kunskap kan sjuksköterskan bemöta, förstå och behandla patienter på rätt sätt. Syftet är att belysa patienters upplevelser av omvårdnad vid behandling av anorexia nervosa. Metoden är en allmän litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar som sammanställdes i ett resultat. I resultatet kom det fram sex teman: tillit till andra, förståelse från andra, känsla av att bli omhändertagen, andra som förebilder, stöd i behandlingen och upplevelser av autonomi. Det visar att patienter har olika upplevelser av omvårdnad vid behandling och att de har olika behov i sin behandling mot anorexia nervosa. Slutsatserna är att vårdandet bör vara individcentrerad för att kunna tillfredsställa olika behov samt att vårdpersonalens omvårdnad är viktig för patientens tillfrisknande. / Anorexia nervosa is the most serious and the most discussed about form of eating disorder. The disease is a self-induced starvation where sufferers fight hunger and its impulses to eat. Eating disorders like anorexia are a growing problem. Only some patients recover and the treatment takes a long time. It is important that nurses have knowledge of patients' experience of treatment. With this knowledge the nurse can understand and treat patients properly. The aim is to illuminate patients' experiences of care in the treatment of anorexia nervosa. The method is a literature review that consisted of ten articles that were compiled in a result. The results revealed six themes: trust in others, understanding of others, feeling of being taken care of, others as role models, support in treatment and experience of autonomy. It shows that patients have different experiences of care in treatment and that they have different needs in their treatment for anorexia nervosa. The conclusions are that caring should be focused on the individual in order to satisfy different needs and that nursing staff care is important for the patient's recovery.

Aim: The overall aim is to examine how a patient perspective, grounded in caring science, can be preserved and developed in the context of hospital care.   Methods: The first study examines attitudes towards caring science in a clinical practice. Data were collected through focus group interviews with seven nurses, three head nurses and four senior preceptors. An interpretive approach guided the study. The results called for collaboration between clinical praxis and the academy, according to how caring science can be preserved and developed. Study II–III functioned in accordance with this goal and were conducted in collaboration with a hospital ward for people over seventy-five years of age. In an attempt to develop care the patients were invited to attend a team meeting. The data in these studies were collected using interviews and observations. Fifteen patients (study II) and nine nurses (study III) who had experienced patient participation in a team meeting participated. In these studies, a reflective lifeworld approach guided the research process. Study IV is presented as a general structure and philosophical examination in the light of Heidegger and Merleau-Ponty’s philosophies.   Main Findings: To preserve and develop a patient perspective is strongly connected to existential issues, such as lived time, intersubjectivity and a meaningful existence. For the patients, vulnerability is exposed and increased when the need for hospital care arises. The team meeting is experienced as an emotional situation where existential dimensions need to be recognized. The nurses desire to develop caring is challenged by organizational and economic demands. Time presents both a possibility for an encounter as well as a threat to excellent care.   Conclusions: There is a need to challenge narrow processes in modern health care that value the staffs’ work and the patients’ vulnerability in quantifiable measures of efficiency. The challenge is to take into account something that is invaluable - human existence.

Bakgrund: Hjärtsvikt kan vara ett påfrestande tillstånd och är vanligt bland den äldre befolkningen. Behandlingen består utöver medicinska åtgärder till stor del av egenvård för den drabbade. Personen måste därför ta mycket eget ansvar, vara väl informerad och ha bra stöd ifrån vården, vilket kräver att vården måste vara personcentrerad. Syfte: Att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av att leva med hjärtsvikt och hur det påverkar livskvaliteten. Metod: En Litteraturöversikt med litteratur hämtad från databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO och Web of Science. Resultat: Personerna med hjärtsvikt upplevde många olika besvär, både fysiska, psykiska och sociala som påverkade deras dagliga liv i olika omfattning. Situationen gick att lära sig leva med och det var möjligt att uppleva livskvalitet. Många ville lära sig mer men en del var inte medvetna om att de hade hjärtsvikt.. Slutsats: Livet med hjärtsvikt kan innebära stora påfrestningar och påtvingade förändringar både fysiskt, psykiskt och socialt. Men det finns möjlighet att leva ett tillfredsställande liv och känna god livskvalitet. Kontakten med sjukvården är både en tillgång såväl som en källa till frustration. Upplevelserna bör beaktas för att sjuksköterskan ska kunna ge både vård och stöd som är individanpassad och som främjar personens egna resurser samt egenvårdsförmåga. / Background: Heart failure can be a trying and distressing condition, common among the elderly population. Apart from the medical measures, treatment involves a lot of self-care. Healthcare professionals need to provide education and support, since this involves the patient taking a great deal of personal responsibility. With this in mind, healthcare needs to be person-centered. Aim: To describe, from a patients’ perspective, the experience of living with heart failure and how it affects quality of life. Method: A literary review, with studies collected from databases CINAHL, PubMed, PsycINFO and Web of Science. Results: The findings show that people with heart failure experienced many different issues, physical, social and mental, which had an impact on their daily life. Despite this, it was possible to come to terms with the situation and experience quality of life. The will to learn more about the condition was common although many were not aware of their diagnosis. Conclusion: Living with heart failure can be trying and mean forced alterations to physical, mental and social aspects of life. However, it is possible to live a satisfying life and experience good quality of life. Having access to healthcare is both an asset as well as a source of frustration. Nurses need to be aware of these experiences in order to be able to provide patient-centered care and support the patient’s resources and self-care abilities.

This thesis focuses on immigrants in Sweden. What experiences from the meeting with Swedish society do immigrants have and what meaning does the immigrant background have when they have been patients within the Swedish health and medical service? Former research about patients with an immigrant background can be divided into two perspectives. One which illuminates ethnically demarcated immigrant groups and specific needs. The other perspective has an individually adopted approach independently of the patients’ ethnical background. Here it is mainly the communication problems that are stressed, since these make it hard to understand the individual’s needs. The two empirical studies of the thesis start from an individualised perspective, a life world perspective. Research data have been collected through open interviews. The overall purpose was to develop a deepened understanding of what it means to live as an immigrant in Sweden and receive care. The aim of the pre-study was to examine immigrants’ experiences of participation in municipal home care. In the main study the overall purpose was used and two research questions were asked: What do persons with an immigrant background have to tell us about their situation in Swedish society? How does the situation as an immigrant in Sweden influence the experience of being a patient in Swedish health and medical care? The pre-study shows that participation means making demands and meeting caregivers who view the patient as an actor with the right to make his or her own decisions. One important postulate seems to be access to a good interpreter. To refrain from participation seems to be about adopting a passive attitude as a patient. It seems as if it is the caregivers who are the active ones and the ones setting the standards for the contents of the care. To experience not being invited to participation mainly seems to originate from the fact that the interviewees could neither understand nor make themselves understood. One consequence is that patients are just looked upon as carriers of a symptom. The main study shows that the interviewees’ existential existence as patients involves the whole life situation. Different forms of unsurmountable difficulties might reinforce each other. The ambition to establish oneself in a new home country might therefore be passivised. For patients with immigrant background earlier experiences from exposed situations seem to influence how the patients feel about their treatment. The additional knowledge is that problems seem to reinforce each other. Patients with an immigrant background must be treated as individuals. Every individual’s story has to be made visible. The thesis shows that caregivers ought to endeavour to understand the individual. To encourage dialogue, despite language problems, is of importance for the patient to be able to express his or her needs. The use of an interpreter may have a positive influence on these patients’ possibilities to exert an influence. This means that caregivers who consult an interpreter should build up their competence to communicate through an interpreter.

No description available.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en motorneuronsjukdom som leder till total förlamning av kroppens viljestyrda muskulatur och döden inom några få år medan medvetandet behålls opåverkat under hela sjukdomsförloppet. Det bidrar till ett fysiskt, psykiskt och existentiellt lidande hos patienten. För att kunna erbjuda rätt stöd till patienten bör sjuksköterskan ha en ökad kunskap och förståelse kring hur patienter med ALS upplever livet med sin sjukdom. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats utifrån självbiografier som belyser personers upplevelse av att leva med sjukdomen ALS. Vid analys av självbiografierna användes en innebördsanalys. Resultat: Efter analys framträdde fem teman som belyser hur individer kan uppleva sitt liv med ALS. Det framkom i resultatet att trots förluster, sorg, ovisshet och lidande så kunde informanterna ändå acceptera, hantera och finna mening i sin sjukdom. Slutsats: Att drabbas av ALS medför ett existentiellt lidande hos patienten. Det är viktigt som sjuksköterska att ge rätt stöd och individanpassad information för att kunna ge vägledning genom hela sjukdomsförloppet vilket skapar möjligheter att främja begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och välbefinnande hos patienten. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a motor neuron disease that leads to total paralysis of the body's involuntary muscles and death within a few years, while consciousness is retained unaffected throughout the course of the disease. The disease contributes to physical, psychological and existential suffering. In order to offer the right support to the patient, the nurse should have a greater knowledge and understanding of how patients with ALS experience life with their disease. Purpose: To describe patients' experiences of living with ALS. Method: The study is based on a qualitative approach based on autobiographies that illuminate people's experience of living with ALS. To analyze the autobiographies the authors in the foregoing study used a significance analysis. Results: Five themes appeared after analyses which illustrate how individuals can experience life with ALS. It emerged in the results that despite the losses, sadness, uncertainty and suffering the informants could still accept, manage and find meaning in their illness. Conclusion: To suffer from ALS causes an existential suffering. It is important as a nurse to provide the right support and personalized information to provide guidance throughout the course of the disease, creating opportunities to promote manageability, meaningfulness and well-being for the patient

This thesis focuses on the relationship between technology and caring in technologically intense environments. The overall aim was to uncover the meaning of care in those environments as experienced by patients and caregivers. Moreover, the study aimed at finding a deeper understanding for the almost total dominance of technology in care in intensive care. The thesis includes three empirical studies and one theoretical, philosophical study. The research was guided by a phenomenological and lifeworld theoretical approach. Research data consist of quantitative parameters and qualitative interviews with caregivers and patients. Data was analysed and synthesised with aim of seeking meaning through openness, sensitivity and a reflective attitude. The goal was to reach the general structure of the phenomenon and its meaning constituents. The result shows that an intensive care unit is a cognitive and emotionally complex environment where caregivers are juggling a precarious handful of cards. Despite being constantly monitored and observed, intensive care patients express that they feel invisible. The patient and the apparatus easily meld into a unit, one item to be regulated and read. From the patients’ perspective, caregivers demonstrate keen vigilance over technological devices and measured parameters, but pay scant attention to their stories and experiences. Technology, with its exciting captive lure and challenging character, seduces the caregivers and lulls them into a fictive sense of security and safety. Technical tasks take precedence or have more urgency than caring behaviour. A malaise settles on caregivers as they strive for garnering the security that technology promises. Yet simultaneously, insecurity creeps in as they read the patient’s biological data. Technical tasks take precedence over and seemingly are more urgent than showing care. Listening, inspiring trust, and promoting confidence no longer have high priority. Trying to communicate ‘through’ technology is so complex, that it is a difficult challenge to keep in perspective what or who is the focus; ‘seeing’ or caring. Technology should be like a catalyst; do its ‘thing’ and withdraw ‘unnoticed’. This thesis has contributed in gaining deeper knowledge about care in technologically intense environments and the impact of technology. The main contribution is that caregivers need to be aware that the roar of technology silences the subtle attempts of the critically ill or injured person to give voice to his or her needs. In conclusion, the challenges for caregivers are to distinguish when to heighten the importance of the objective and measurable dimensions provided by technology and when to reduce their importance. In order to magnify the patients’ lived experiences. It is a question of balancing state-of-the-art technology with integrative and comprehensive care, of harmonizing the demands of subjectivity with objective signs.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige där det finns olika behandlingsalternativ. Behandlingarna medför olika biverkningar och effekter för männen. Under behandlingen är det oftast en sjuksköterska männen träffar innan, under och efter behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av livskvalitet under behandling av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt av aktuell forskning med kvalitativ och kvantitativ ansats där 12 artiklar har analyserats. Resultat: Många män upplevde en förändrad livsrytm och att det var viktigt att försöka leva så normalt och hälsosamt som möjligt. Männen upplevde förändringar av kroppen vilket ledde till att en del män kände skam och upplevde sig mindre manliga. Männen upplevde en förändrad syn på livet. Flera av männen upplevde att relationen till deras partner kunde bli påverkad både positivt och negativt. För att kunna hantera sjukdomen upplevde männen att det var viktigt med stöd och information från sjukvården för att behålla sin livskvalitet. Konklusion: Studien visar att män under behandling av prostatacancer upplever flera olika förändringar som påverkar deras livskvalitet. Män upplever en förändrad livsrytm, en förändring av kroppen, en förändrad syn på livet, ett förändrat samliv och ett behov av information och stöd från sjukvården. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha kunskap om förändringarna för att kunna vara ett stöd för patienten och därmed minska lidande.

Bakgrund: Höftartroplastik är rankad som nummer 11 på listan över de mest smärtsamma kirurgiska ingreppen. Att utveckla kronisk smärta postoperativt rapporteras vara så hög som 10%. Syfte: Studera vuxna patienters upplevelser av postoperativ smärta efter planerad höftoperation samt patienternas erfarenhet av smärtbehandlingen. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2000 och 2019. Fem artiklar har kvantitativ ansats och fem av artiklarna har kvalitativ ansats. Resultat: Patienters upplevelser av postoperativ smärta efter en elektiv höftoperation är individuell och beskrivs både kvantitativt med hjälp av smärtskattningsskalor och kvalitativt med egna ord. Majoriteten av studierna visar att patienterna upplever sig tillräckligt smärtlindrade av de läkemedel de får i syfte att minska den postoperativa smärtan och i andra fall där religiösa åskådningar spelar in, så förlitar sig patienterna på sin tro och med hjälp av sin familj. Slutsats: Postoperativ smärta efter elektiv höftoperation är ett faktum. Patienterna upplever sig smärtlindrade eller i andra fall står ut med smärtan av kulturella och religiösa skäl. Patienternas delaktighet under sin vårdtid, bättre uppföljning av vården efter utskrivning och ytterligare forskning kring effektivare postoperativ smärtbehandling, krävs i framtiden. / Introduction: Hip arthroplasty is ranked number 11 on the list of the most painful surgical procedures. Developing chronic pain postoperatively is reported to be as high as 10%. Aim: Study adult patients' experiences of postoperative pain after planned hip surgery and the patients' experience of pain management. Methods: A review of literature based on 10 scientific articles published between 2000 and 2019. Five articles have quantitative approach and five of the articles has qualitative approach.   Results: Patients' experiences of postoperative pain after an elective hip operation are individual and described both quantitatively by means of pain estimation scales and qualitatively in their own words. The majority of the studies show that the patients feel sufficiently pain-relieved by the drugs they receive in order to reduce the postoperative pain and in other cases where religious views are recorded, the patients rely on their faith and with the help of their family. Conclusion: Postoperative pain after elective hip surgery is a fact. The patients feel pain-relieved or in other cases stand out with the pain for cultural and religious reasons. Patients' involvement during their care period, better follow-up of care after discharge and further research in more effective postoperative pain treatment, are required in the future.

Sjukdomen Fibromyalgi är vanlig bland kvinnor och innebär symtom som bland annat kronisk och utbredd smärta samt trötthetssyndrom där behandlingen går ut på att lindra symtomen. Fibromyalgi är lågprioriterad inom hälso- och sjukvården och möts fortfarande av en viss skepticism. Detta gör att patienter med denna sjukdom riskerar att känna sig misstrodda och kränkta när de söker hjälp. Därför är det viktigt att sjuksköterskan skapar en bra vårdrelation för att inte kränka patientens värdighet. Fibromyalgi kan leda till en förändrad livsvärld, vilket gör att det är viktigt att få en ökad förståelse för denna patientgrupp. Syftet med arbetet är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med fibromyalgi. Den metod som använts är en litteraturstudie av kvalitativ forskning, enligt Evans modell. Resultatet är indelat i två huvudteman med tillhörande subteman. Att leva med Fibromyalgi kan innebära en förändrad livsvärld där sjukdomen begränsar det vardagliga livet. Smärta och trötthet gör att kvinnorna inte orkar leva som vanligt vilket leder till en känsla av oduglighet och beroende. Vidare upplever kvinnorna ett konstant kämpande där behovet av bekräftelse och stöd från anhöriga och vården har stor betydelse för kvinnornas välbefinnande. I diskussionen tas kvinnornas strävan för att bli bekräftade och betrodda av anhöriga och vårdare upp. Även sjuksköterskans roll diskuteras, vad hon/han kan göra för att hjälpa patienten att uppnå välbefinnande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>