Bakgrund: I Sverige genomförs ca 700 organtransplantationer årligen. Organ kan doneras från levande och avliden donator. Antalet möjliga donatorer har ökat men är inte tillräckligt för att tillgodose behovet. Att vänta på ett organ innebär stor ovisshet och leder till att relationer förändras. Personerna känner hopp och är förväntansfulla inför livet efter transplantationen. Personer som är levande donatorer ångrar inte sitt beslut att donera efteråt. Sjuksköterskor som arbetar med patienter som väntar på en organtransplantation skapar en nära relation till patienten, arbetet kan vara mycket psykiskt påfrestande men också givande.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter en organtransplantation.  Metod: Beskrivande litteraturstudie baserat på 10 kvalitativa artiklar.  Resultat: Första tiden efter en organtransplantation upplever personerna isolering och begränsningar. Oro för avstötning och för framtiden förekommer och personerna anpassar sig på olika sätt. Personerna upplever brist på förståelse, svårigheter att leva upp till förväntningar och beskriver behov av stöd. Relationen till familj och vänner förändras. Känslor av tacksamhet och skuld har betydelse.  Slutsats: Tiden efter en organtransplantation upplevs isolerande och kantas av känslor som oro, tacksamhet och skuld. Personerna behöver göra anpassningar genom en förändrad livsstil och upplever en ny vardag. Det är svårt att leva upp till andras förväntningar, relationer förändras och personer upplever brist på förståelse och ett behov av stöd. Att hjälpa personerna se mening i sina upplevelser, och att styra de hälsofrämjande insatserna till att stödja personernas egna förmågor och resurser är en viktig del av sjuksköterskans arbete. / Background: Approximately 700 organ transplantations are undertaken in Sweden every year. Organs can be donated from both living and deceased donors. The number of possible donors has increased but is not enough to accommodate the need. Waiting for an organ means living with great uncertainty. It also changes relationships with family and friends. People waiting for an organ are hopeful for the future and are anticipating normalcy after the transplantation. Living donors do not regret their decision to donate. Nurses caring for people waiting for an organ establish close relations to the patient, their work can be mentally demanding but also rewarding.  Aim: To describe people´s experiences after an organ transplantation.  Method: Descriptive literature review based on 10 qualitative articles.  Result: Time after an organ transplantation is experienced as isolating and restrictive. There are experiences of anxiety of organ rejection and worry about the future and people adapt in different ways. People feel a lack of understanding from others and find it hard to meet expectations. There is a need for support and relations alter. Feelings of gratitude and guilt are of significance.  Conclusion: Time after an organ transplantation is isolating and there are feelings of anxiety, gratitude and guilt. People adapt by making lifestyle changes and experiences a new living. Meeting others expectations is difficult and relationships alter. People experiences lack of understanding and need for support. Helping people find meaning in their experiences and guiding them to use their abilities and resources is an important aspect of nursing.

Bakgrund: Depression beskrivs som en folksjukdom i Sverige och det uppskattas att den psykiska ohälsan kommer att öka. Det är viktigt att sjuksköterskan erhåller kunskap om patienters upplevelse av att leva med depression för att kunna utgå från ett patientperspektiv och ge bästa möjliga omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever att leva med depression. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med en innebördsanalys baserad på sju självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman; Att förlora fotfästet, Att uppleva sammanhang och stöd respektive icke stöd, Att hitta egna sätt att hantera depressionen och ensamhet och Att ta emot vård kan upplevas både positivt och negativt. Konklusion: Depression kan vara så djup att patientens ansträngning att ta sig ur depressionen endast fördjupar den. Mer information och utbildning behövs till vårdpersonal, anhöriga och patient för att minska stigmatisering av sjukdomen och den bristande kunskap som finns om hur det är att leva med depression. / Background: Depression is described as a widespread disease in Sweden and it is estimated that mental illness will increase. It is important that the nurse obtains knowledge of the patient's experience of living with depression in order to work from a patient's perspective and provide the best possible care. Aim: The objective was to describe experiences of patients suffering from depression. Method: A qualitative study was conducted using a content analysis based on seven autobiographies. Results: The results are presented in four themes; Losing the grip, To experience the context and support and non-support, To find their own ways to deal with depression and loneliness and To receive care can be experienced both positive and negative. Conclusion: Depression can be so severe that the patient’s attempting to self-soothe only worsens it. Health professionals, patients and relatives need more information and education to decrease the stigma of depression and increase knowledge about what it is like to live with depression.

Bakgrund: Sverige hör till ett av de länderna i världen där befolkningen lever längst, samtidigt går den medicinska utvecklingen ständigt framåt och skapar etiska dilemman gällande vården av den döende människan. Att förstå hur dessa patienter ska bemötas och vilka aspekter som är viktiga för en god död är en viktig del av den moderna sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vad en god död innebär ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet baseras på 12 kvalitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visar på att vad en god död innebär är högst individuellt, några mönster framkom dock. Patienter värdesätter delaktighet i vården, de vill vara informerade om sin prognos och beslut som tas omkring den egna vården. Flertalet patienter vill fatta det slutgiltiga beslutet om sin behandling. Att behålla sin integritet och värdighet till slutet var andra delar i hur en god död upplevdes. Att styra över vart man dör är en annan viktig aspekt, att få dö en fridfull, smärtfri död i hemmet ansågs av många vara en god död. Assisterad dödshjälp ansågs i vissa fall bättre än en långsam process med mycket lidande under den sista tiden, men framförallt uttrycktes att döden skulle vara naturlig och inte utdragen. Slutsats: Döden och döendet är något som angår oss alla. Precis som övrig vård är det av stor vikt att även den palliativa vården individanpassas för att främja livskvalitet och bevara autonomi och värdighet / Background: Sweden has one of the highest life expectancies in the world, at the same time medical development is constantly ongoing. These two factors combined create ethical dilemmas regarding care for the dying patient. Understanding how patients in a palliative stage of their treatment view a good death and what aspects of care they value is a critical part of modern healthcare. Aim: The aim of this literature review is to get a better understanding of a good death from a patient perspective. Method: Literature review with a descriptive design where the result is based on 12 qualitative original articles. Result: The results show that a good death is a highly individual process. A few patterns emerged during this study. Patients value involvement in their own care; they want to be informed about their prognosis and their care. Many patients also want to make the final decision about their treatment. Retaining ones integrity and dignity to the end were also recognized as important factors of a good death. Having a say in where you die also important; to be able to have a peaceful and pain free death in ones home was considered part of a good death to many participants. Assisted euthanasia was, in some cases, considered better than a slow painful death. However, ensuring that the dying process was fast occurred via natural causes was more important. Conclusion: Death and the process of dying is something that affects us all. As in all care, it is important that palliative care is adapted to the individual to promote a better quality of life and to help the patient retain autonomy and dignity.

<p>SAMMANFATTNING I Sverige räknas diabetes som en av de allra största folksjukdomarna och idag finns det 300 000 individer som drabbats av sjukdomen. Av de människor som drabbats av sjukdomen lider 90 % av diabetes typ 2. Sjukdomen beräknas öka kraftigt i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vårdkvalitet. Att vårdkvaliteten håller hög nivå och att patienter med diabetes typ 2 får den vård de behöver är av största vikt för sjukvården. Det finns dock inte en samlad bild avseende vad som kan göras för att förbättra kvaliteten på vården för patienter som drabbas av sjukdomen. Genom denna litteraturstudie vill jag ge en i högre grad samlad bild på hur patientens perspektiv av vårdkvalitet ser ut. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med Evans (2002) analysförfarande. Analysen resulterade i ett tema och sex subteman. Vidare resulterade examensarbetet i bland annat att patienterna upplever att delgivning av information inte alltid görs på rätt sätt. Avslutningsvis framkom det även att patienterna upplevde att nivån på vårdkvaliteten till stor del beror på om vårdpersonalen har sjukdomskunskap och om de har kompetens avseende vårdtekniska moment.</p> / <p>ABSTRACT In Sweden diabetes is one of the largest illnesses and today there’s about 300 000 people who’s affected with the illness. Out of the people who’s affected by diabetes 90 % of them suffer from diabetes type 2. The illness is expected to increase greatly in the future. The aim of this literature review was to describe how patients with diabetes type 2 experienced their quality of care. It’s important that the quality of care for people who suffers from diabetes type 2 is at a high level and that they get the care they need. There’s not, however, a complete picture regarding what can be done to improve the quality of care for patients who’s affected by the illness. Through this review I hope to give an additional picture of how the patients perspective of quality of care is viewed. Ten published and reviewed papers were analyzed with Evans (2002) analysis. The analysis resulted in one theme and six sub themes. Among severel findings the results showed that patients felt that information isn’t always given in a correct way. Furthermore the patients experienced that the level of quality of care largely was decided if the care team possesses adequate knowledge about the illness and if they had the competence for care-technical elements.</p> / Examensarbete

<p>Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka.</p> / <p>Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att skada sig själv är ingen ny företeelse utan tvärtom ett gammalt fenomen. I Sverige är det svårt att uppskatta antalet personer som skadar sig eftersom det finns få studier gjorda och för att det finns ett stort mörkertal som aldrig uppmärksammas. Att skära sig i huden är förmodligen det vanligaste sättet att skada sig på och orsakerna till självskadebeteendet varierar. <strong>Syfte</strong>: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad av patienter med självskadebeteende. <strong>Metod</strong>: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat</strong>: Resultatet presenteras ur två olika perspektiv, omvårdnad ur patientperspektiv och omvårdnad ur personalperspektiv. Patienterna ville bli behandlade med värdighet, och att någon fanns till hands upplevdes betydelsefullt. Personalen försökte se människan bakom skadan och menade att grunden till en god omvårdnad byggde på empati där förförståelsen skulle läggas åt sidan. <strong>Diskussion</strong>: Det mest betydelsefulla var att se patienten som en människa och inte bara som en person med problem. Om personalen var empatisk uppnåddes tillit och förtroende.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Background: </strong>Self-harm is not a new problem, it´s rather an old phenomenon. In Sweden, it is difficult to estimate the number of people who harm themselves. There are few studies done and there is a large dark figure that is difficult to estimate. To cut the skin is probably the most common way to inflict self-harm and the causes varies. <strong>Purpose: </strong>The purpose of the literature study was to describe nursing care of patients with self-injury behaviour. <strong>Method: </strong>The study is based on 10 scientific articles. <strong>Result</strong><strong>: </strong>The result is presented from two perspectives; nursing care from the patient perspective and from the nursing staff perspective. Patients wishes to be treated with dignity, and that someone being available was important. The staff tried to see the person behind the injury, and the caring was based on empathy, where the understanding of the behaviour should be set aside. <strong>Discussion</strong>: The most important objective was to see the patient as a person and not just as a person with problems. If the staff were empathetic, trust and confidence was achieved.</p><p> </p>

<p>Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Många patienter blir dåligt bemötta i vården, de känner sig kränkta, utelämnade och maktlösa. Psykiatrisk tvångsvård kan innebära en konflikt mellan att bedriva god vård och utöva tvång. Det är därför av största vikt att undersöka hur tvångsvårdade patienter upplever att de blivit bemötta och vad bra bemötande är vid psykiatrisk tvångsvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur patienter upplever att de blivit bemötta vid psykiatrisk tvångsvård. Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som metod. Manifest och latent ansats användes. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar och en avhandling. Resultatet i studien presenteras i två huvudteman: Dåligt bemötande vid tvångsvård och bra bemötande vid tvångsvård. Sex underteman framkom: att inte vara delaktig i vården, att bli bemött med makt, att förlora sitt människovärde, att känna sig delaktig i vården, att få god omvårdnad och att känna sig som en människa. Genom att ta reda på patienters upplevelse och behov, kan vården bli individuellt anpassad. Bra bemötande leder till att patienten känner sig respekterad och bekräftad som människa.</p>

<p>Det har visat sig att patienterna vårdade vid thoraxkirurgens vårdavdelning i Uppsala </p><p>upplever en brist i samband med information.  </p><p>Syftet med denna studie var att undersöka patienternas upplevelse av informationen de </p><p>fått vid utskrivningssamtalet med sjuksköterskan, en vecka efter utskrivning. De </p><p>intervjuade hade genomgått ingrepp i hjärtat och fått information utifrån rutiner som </p><p>avdelningen framarbetat från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En kvalitativ </p><p>ansats valdes och telefonintervjuer genomfördes med fem patienter en vecka efter att de </p><p>skrivits ut. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet visade att patienterna hade </p><p>positiva upplevelser av informationen de fått vid utskrivningssamtalet med </p><p>sjuksköterskan och analysen resulterade i tre huvudkategorier med subkategorier. Dessa </p><p>var viktig information med subkategorin specifik information och trygghet inför </p><p>hemgång, motivation med subkategorierna erfarenhet nyfikenhet och mottaglighet och </p><p>kunskap och kunskapsförändring med subkategorierna varierande information, vikten av </p><p>fortsatt stöd, nöjda patienter och djupare insikt som leder till trygghet. Den information </p><p>som uppskattades av patienterna var informationen angående egenvård och de intervjuade </p><p>uttryckte att de var nöjda med de råd de fått angående egenvård. Samtliga patienterna </p><p>upplevde informationen som individuellt anpassad till det informationsbehov de hade och </p><p>slutsatsen är att de rutiner som avdelningen följer medför att patienterna är </p><p>välinformerade och trygga inför hemgång. </p> / <p>Previous studies at the thorax surgical ward in Uppsala indicates that the patients’ </p><p>experience a lack in context of information. </p><p>The aim of this study was to examine the patients’ experiences and thoughts concerning </p><p>the information given by a nurse at a discharge discourse one week after discharge. The </p><p>participants had all had heart surgery and been given information elaborated from the </p><p>Swedish health authorities directions and general advices.  </p><p>The study had a qualitative method and data was collected through telephone interviews </p><p>with 5 patients, one week after discharge. Data was analysed with content analysis. The </p><p>result indicates that patients’ consider the information as positive and the analysis </p><p>resulted in three main categories with subcategories. These were important information </p><p>with the subcategory specific information, motivation with the subcategory experience </p><p>curiosity susceptibility and knowledge and development of knowledge with the </p><p>subcategories variation in information, the importance of continuing support, satisfied </p><p>patients’ and deeper knowledge leads to security. </p><p>Information that the patients’ appreciated concerned self-care and all interviewed were </p><p>pleased with the given advises concerning self-care and considered the information as </p><p>adjusted to their information need. </p><p>The conclusion is that the routines that the thorax surgical ward in Uppsala uses, entail </p><p>the patients´ to feel well-informed and secure before discharge.  </p>

Aims: The overall aim of this thesis was to explore and describe radiographers‟ professional competence based on patients‟ and radiographers‟ experiences and to develop a context-specific instrument to assess the level and frequency of use of radiographers‟ professional competence. Methods: The design was inductive and deductive. Both qualitative and quantitative methods were used. The data collection methods comprised interviews (Studies I-II) and questionnaires (Studies III-IV). The subjects were patients in study I and radiographers in studies II-IV. In study I, 17 patients were interviewed about their experiences of the encounter during radiographic examinations and treatment. The interviews were analysed using qualitative content analysis. In study II, 14 radiographers were interviewed to identify radiographers‟ areas of competence. The critical incident technique was chosen to analyse the interviews. Studies III and IV were based on a national cross-sectional survey of 406 randomly selected radiographers. Study III consisted of two phases; designing the Radiographer Competence Scale (RCS) and evaluation of its psychometric properties. A 42-item questionnaire was developed and validated by a pilot test (n=16) resulting in the addition of 12 items. Thus the final RCS comprised a 54-item questionnaire, which after psychometric tests was reduced to 28 items. In study IV, the 28-item questionnaire served as data. The level of competencies was rated on a 10-point scale, while their use was rated on a six-point scale. Results: In study I, the female patients‟ comprehensive understanding was expressed as feelings of vulnerability. The encounters were described as empowering, empathetic, mechanical and neglectful, depending on the radiographers‟ skills and attitudes. Study II revealed two main areas of professional competence, direct patient-related and indirect patient-related. The first focused on competencies in the care provided in close proximity to the patient and the second on competencies used in the activities of the surrounding environment. Each of the two main areas was divided into four categories and 31 sub-categories that either facilitated or hindered good nursing care. In study III the analysis condensed the 54-item questionnaire in two steps, firstly by removing 12 items and secondly a further 14 items, resulting in the final 28-item RCS questionnaire. Several factor analyses were performed and a two factor-solution emerged, labelled; “Nurse initiated care” and “Technical and radiographic processes”. The psychometric tests had good construct validity and homogeneity. The result of study IV demonstrated that most competencies in the RCS received high ratings both in terms of level and frequency of use. Competencies e.g. „Adequately informing the patient‟, „Adapting the examination to the patient‟s prerequisites and needs‟ and „Producing accurate and correct images‟ were rated the highest while „Identifying and encountering the patient in a state of shock‟ and „Participating in quality improvement regarding patient safety and care‟ received the lowest ratings. The total score of each of the two dimensions had a low but significant correlation with age and years in present position. The competence level correlated with age and years in present position in both dimensions but not with the use of competencies in the “Nurse initiated care” dimension. Conclusion: This thesis has shown that professional competence is important in the encounter between patient and radiographer. It has also demonstrated that radiographers‟ self-rated professional competence is based on nursing, technological and radiographic knowledge. From a radiographer‟s perspective, „Nurse initiated care‟ and „Technical and Radiographic processes‟ are two core dimensions of Radiographer Competence Scale. The 28-item questionnaire regarding level and frequency of use of competence is feasible to use to measure radiographers‟ professional competence.

Aim: The overall aim of the present thesis was to examine, develop and evaluate patient participation in emergency department (ED) for promoting the relief of suffering for patients in care relations, from the perspective of patients and caregivers. Method: The explorative studies (I, II) were based on reflective lifeworld approach and analyzed by phenomenographic method. Data were collected from interviews by patients (9) and caregivers (11) about their conception of patient participation in ED. The methodological study (III) performed analyses and were tested for content, construct and criterion validity as well as homogeneity and stability reliability. The sample for study (III, IV) consisted of 356 patients consecutively cared for in EDs in Sweden. In the evaluating study (IV) the questionnaire Patient Participation Emergency Department (PPED) was used. The statistical methods handled were Student’s t-test, one-way ANOVA and Spearman correlation. Findings: The patients’ conception of patient participation means: being acknowledged; struggling to become involved; and having a clear space (I). The caregivers’ conceptions of patient participation can be divided into three different descriptive categories: Caregivers offer the opportunity for participation, Patients demand participation and Mutual participation (II). A 17- item questionnaire was developed. Two separate factor analyses revealed a distinct four- factor solution which was labelled: Fight for participation, Requirement for participation, Mutual participation and Participating in getting basic needs satisfied. Criterion validity presented showed 9 out of 20 correlations equal or above 0.30. Cronbach’s alpha coefficient ranged from 0.63 - 0.84 and test- retest varied between 0.59 and 0.93(III).The results show that patient participation is low in two dimensions (Fight for participation, Participation in getting basic needs satisfied), reasonable in one dimension (Mutual participation), and high in one dimension, Requirement for participation (IV). Conclusions: Participation does occur on occasion when the circumstances are right despite international and national guidelines that lay down the need for patient participation. Patient participation in EDs is perceived when patients are in contact with caregivers and there is space for collaboration in situations of consistency. However, patient participation cannot be offered in a one-sided caring action. In collaboration patient participation contributes to the relief of suffering in the process of health and patients participate when they are allowed to be the point of departure for caring. However, the results point to a lack of strategy for patient participation and for increased patient participation to take place improvements in external organization requirements are required. The results indicate an amplified clarity in how patient participation can be understood for EDs, in education and community and a scientific tested instrument has made it possible to evaluate patient participation.