Background: In the past ten years over one million people have immigrated to Sweden, which sets high demands on healthcare personnel. However, the healthcare still must consider the law about patient safety, which means that the healthcare must be carried out on the patient's terms. For this to work communication is necessary. An interpreter is therefor required.  Aim: To summarize previous research concerning the patient's experiences in the case of using of interpreter. Method: A literature study of ten scientific articles with qualitative design. The articles came from PubMed. Result: Analyses show that the patients experienced the use of interpreters differently and could be divided into four categories; patient participation, powerlessness, security and confidence and feelings of shame.  Conclusion: Concerning patients experiences when using an interpreter many patients focused on the interpreter's reception. An unexpected finding was feelings of shame in connection with interpreters, these feelings can be a barrier in the nurses aim to perform patient centered care. There is also a lack of research regarding patients' experiences in connection with interpreters, especially concerning long term care consequences.

No description available.

Bakgrund: I takt med att antalet personer som lever med demenssjukdom väntas öka blir behovet av kunskap inom ämnet av vikt för att möjliggöra en god och evident vård. Därför behövs mer forskning utifrån ett patientperspektiv om vad dessa individer anser vara meningsfullt i vardagen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av en meningsfull vardag hos personer med mild till måttlig demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån Evans analysmetod tillämpades. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman med två subteman vardera. I dessa framkommer att personer med demenssjukdom värderade relationer med familj och anhöriga samt en allmän gemenskap med andra. Aktiviteter var en viktig faktor för att uppleva meningsfullhet, både för att stärka individens identitet och för att hålla sig aktiv och sysselsatt. Slutligen identifierades vikten av självständighet och självbestämmande hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Det framkom att flera faktorer spelar stor roll för att personer med demenssjukdom ska uppleva en meningsfull vardag. Dessa är viktiga att ha i åtanke vid vård av individer ur denna patientgrupp för att möjliggöra bästa möjliga upplevelse av hälsa. / Background: As the number of people with dementia are expected to increase globally, the need for knowledge relevant to the subject is important to enable good and evident care. Therefore, an increased amount of research is needed from a patient perspective of what these individuals consider to be meaningful in their everyday life. Aim: To describe experiences of a meaningful everyday life for individuals suffering from mild to moderate dementia Method: Systematic literature review with qualitative approach based on Evans analytical method was applied. Results: Three main themes emerged with two subthemes each. Individuals suffering from dementia valued relationships with family and relatives, as well as a connection with people in general. Activities were seen as an important factor for experiencing meaningfulness, both to strengthen their own identity and to stay active. Finally, the importance of freedom was identified by a feeling of self-determination and independence. Conclusion: Several factors have shown to play an important role in how individuals suffering from dementia value as meaningful in their everyday lives. These key factors are important to consider when caring for this group of patients to allow for optimal health.

Datortomografiundersökning av tjocktarmen har blivit en vanlig undersökning som utförs på röntgenavdelningar. Inför denna undersökning krävs förberedelser i form av laxering och födorestriktioner. Information till patienter inför denna undersökning är av stor vikt för förberedelsernas resultat och därmed även för en optimal undersökning.                       Syftet med denna studie var att beskriva om patienterna upplever att de fått tillräcklig information om laxeringsförberedelserna inför en DT-undersökning av tjocktarmen. Ett annat syfte med studien var att studera om patienterna förstått den information de fått.                       Tio patienter med en ålder mellan 62-81 år intervjuades efter DT-kolografiundersökningen på en röntgenavdelning i mellansverige under en period på två veckor. Det insamlade materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys.                       De intervjuade patienterna upplevde att informationen om förberedelserna inför DT-kolografiundersökningen var tillräcklig. Patienterna kunde ordagrant återberätta den information som de erhållit men det fanns en bristande förståelse av informationen som behandlade definitionen klar dryck och tillvägagångssättet med vissa mediciner. De flesta patienterna förstod syftet med de tarmförberedelser som utförs innan undersökningen.                       Studien visade att det fanns oklarheter i den skriftliga informationen inför DT-kolografiundersökningar som patienterna inte förstod, trots att de bedömde att informationen var tillräcklig. Genom att ta i beaktanden de brister i informationen om de tarmförberedelser som studiens resultat visar finns det förutsättning att undersökningens förberedelser och genomförande utförs på bästa möjliga sätt. / Computed tomography (CT) scan of the colon has become a common investigation in radiology departments. Prior to this examination preparation in form of purgation and food restrictions are required. Information to patients facing this examination are of great importance for the results of preparations and thus for optimal investigation.                The aim of this studie was describe whether patients feel that they received sufficient information about the bowel preparations before a CT scan of the colon. Another purpose of the study was to see whether patients understood the information they receive before the examination.                              Ten patients with an age between 62-81 years were interviewed after the CT colography examination at the radiology department in a hospital in the middle of Sweden for a period of two weeks. The collected material was then analyzed by qualitative content analysis.                              The interviewed patients felt that information on preparations for the CT colonography examination was sufficient. Patients can literally retell the information received but there is a lack of understanding of the information that deals with the definition of clear liquids and the approach of certain medications. Most patients understood the purpose of the bowel preparations performance before the examination.                The study showed that there were unclarities in the written infomrmation given before the CT colonography examination that the patients did not understand, even though they considered that the information was sufficient. By taking into considerations the lack of information about bowel preparation that the studies results show there are subject to examination, preparation and implementation is carried out in the best manner.

The overall aim of this thesis was to evaluate methods for urinary catheter handling in patients undergoing hip surgery. The intention was to gain knowledge in order to provide optimal and cost- effective care regarding urinary catheterisation in this group of patients. In Study I , 45 of the 86 catheterised patients (52%) contracted nosocomial urinary tract infections (UTIs). Diabetes was a risk factor for developing UTI, and cloxacillin as a perioperative antibiotic prophylaxis seemed to offer a certain protection. Study II was a randomised controlled trial on the effect of clamping (n = 55) or not (n = 58) of the indwelling urinary catheter before removal. No significant differences were found between the groups with respect to time to normal bladder function, need for recatheterisation, or length of hospital stay. Study III was a randomised controlled trial among patients with hip fracture and hip arthroplasty, in which the patients were randomised to intermittent (n = 85) or indwelling (n = 85) urinary catheterisation. No significant differences in nosocomial UTIs (9% vs. 12%) or cost-effectiveness were shown. The patients in the intermittent group regained normal bladder function significantly sooner after surgery. Fourteen percent of the patients in the intermittent group did not need any catheterisation. In Study IV , 30 patients were interviewed about their experiences of bladder emptying and urinary catheterisation. The patients’ views were described through the main category ‘An issue but of varying impact’. Both bladder emptying through micturition and bladder emptying through catheterisation were described as convenient, but also as uncomfortable and an intrusion on dignity. The patients were aware of risks and complications of urinary catheterisation. In conclusion, this thesis indicates that UTI is common in hip surgery patients. Clamping of indwelling catheters seems not necessary. There is no preference for either intermittent or indwelling urinary catheterisation according to the results of this thesis, either for the development of nosocomial UTI or, for cost-effectiveness, or from the patient perspective. Nurses should be aware that catheterisation might make the patients feel exposed, and it is essential that their practice reflect the best available evidence.

Bakgrund: För ungefär 35 år sedan uppmärksammades HIV som ett sjukdomstillstånd bland människor. Sedan dess har infektionen skördat många liv främst i Afrika och har också kommit att förknippas med homosexuella personer som dock utgör en minoritet av alla smittade. Globala insatser försöker minska dessa dödsantal och i Sverige har kunskapen och attityder kring HIV förbättrats under de senaste årtiondena. Trots detta förekommer det fortfarande brister i kunskap om HIV men också i attityder mot personer som är smittade. Vård skall bedrivas med respekt oavsett sjukdom och betydelsen av kommunikation är stor för att kunna bedriva personcentrerad vård och för att ha ett gott vårdklimat. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med HIV upplever bemötande inom vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts vilket innebär att befintlig kunskap från elva vetenskapliga artiklar har analyserats och sammanställts inom ett specifikt område. Resultat: Översiktens resultat presenteras i två huvudteman med fyra respektive sex underteman. Det första huvudtemat positiva upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: relationsfrämjande värden, vårdgivarens stöd och support, den goda vårdrelationen samt närhet – ett tecken på acceptans. Det andra huvudtemat negativa upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: särskiljande bemötande på grund av diagnos, vårdgivarens försiktighetsåtgärder, olämpligt bemötande, en otillräcklig vårdrelation, vårdgivares affektiva tillstånd och agerande samt sekretessbrott. Diskussion: Det som framkom i resultatet har diskuterats utifrån kunskap om HIV från sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Här belyses vikten av adekvat kunskap om HIV men också om kommunikation inom vården och hur denna kunskap bör tillhandahållas. Detta har diskuterats utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori. / Background: HIV-infection among humans received attention throughout the world 35 years ago from the dramatic increase in deaths. The deadly virus has spread globally with intensity in the African continent. The virus has been somewhat falsely characterized as the “homosexual disease” even though this group represents a minority of all people living with HIV. Global programs are taking action to decrease the amount of deaths and the knowledge and attitude towards the virus has improved in Sweden through the last decades. Despite this, there are still dramatic misunderstandings in knowledge about HIV and attitudes towards HIV-infected people. Care should be given with respect no matter diagnosis, and adequate communication is of vital importance to be able to perform individualized care in a proper functioning healthcare setting. Aim: How HIV-infected patients experience interaction with healthcare professionals. Method: A literature review was conducted to analyze and compile data of existing knowledge from eleven scientific articles within a specific area of study. Results: The results of the review are presented in two main themes. The first main theme is positive experiences of interactions within healthcare that includes following sub themes: relationship-building values, the support given by caregivers, a positive professional-patient relation and closeness – a sign of acceptance. The second main theme is negative experiences of interactions within healthcare which includes following sub themes: differential treatment because of HIV, precautions exceeded by caregivers, inappropriate encounters, emotions and actions exceeded by caregivers and confidentiality breaches. These themes describe how patients experienced encounters within healthcare settings negatively. Discussion: The result findings are discussed from nurses and nursing students perspectives on knowledge about HIV. The importance of both knowledge about HIV and communication is highlighted, and how healthcare professionals should acquire these understandings. This has been discussed using Joyce Travelbee´s nursing theory.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat världen över de senaste åren och innebär ett växande folkhälsoproblem i flera länder. Litteratur visar att det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Kunskapsbrist och brist på förståelse om psykisk ohälsa leder till stigmatisering och negativa attityder gentemot denna patientgrupp. Syfte: Belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ design där data från 12 vetenskapligt granskade artiklar analyserades. Resultat: Patienter med psykisk ohälsa upplever både positivt och negativt bemötande i den somatiska vården där stigmatisering och barriärer är de mest förekommande upplevelserna. Brist på värdighet och respekt men även diskriminering är något denna patientgrupp tvingas utstå. Barriärer mellan vårdpersonal och patienter med psykisk ohälsa uppstår genom brist på kommunikation, en sporadisk kontakt och ett dåligt bemötande från vårdpersonal. Slutsats: Kunskap om bemötande av patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård och en vård som är ojämlik behöver åtgärdas. Genom utbildning kan vårdverksamheten utvecklas och förändras för att skapa välbefinnande för denna patientgrupp. Nyckelord: bemötande, patientupplevelser, psykisk ohälsa, somatisk vård. / Background: Mental illness has been increasing world wide for years and is a growing problem in many countries. A lack of understanding about mental illness creates stigmatization and negative attitudes toward patients. Aim: The purpose of this study is to elucidate how people with mental illness perceive themselves when treated in somatic health care. Method: A literature review with qualitative study design was chosen and data was collected from twelve peer reviewed articles. Results: Patients with mental illness experience both positive and negative perceptions within somatic care but most are negative feelings about the treatments. Discrimination and lack of dignity and respect toward patients with mental illness is common. Obstacles between mental illness patients and health care staff arise because of lack of communication, close contact between them and negative treatments. Conclusion: Knowledge of how to treat patients with mental illness in somatic care needs to be increased. The health care sector can create an improved well being for patients with mental illness through awareness and further education. Keywords: mental illness, patient experiences, somatic care, treatment.

Bakgrund: AIDS epidemin har skördat många liv sedan 1980 talet. Flera globala insatser görs för att framför allt minska antal dödsfall och att stoppa spridningen av HIV. HIV har även förknippats med homosexuella trots att de utgör en minoritet av de som har drabbats. Människor med HIV har levt under svåra förhållanden orsakad av diskriminering och stigmatisering. Samtidigt finns det en ökad kunskap om HIV och vårdpersonal visar mer acceptans att vårda denna patientgrupp. Ändå förekommer det fortfarande negativa attityder, som uttrycks i form av rädsla för smitta. Jämlik vård oavsett sjukdom är betydelsefullt för en god vårdrelation och vården skall bedrivas med respekt för patientens integritet och värdighet. Syfte: Att undersöka hur patienter med HIV upplever bemötande inom sjukvården. Metod: För att få svar på syftet genomfördes en litteraturöversikt som inkluderade tio vetenskapliga artiklar varav fem artiklar med kvalitativ metod, två artiklar med kvantitativ metod och tre artiklar med mixad metod. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman med fem respektive sex underteman. Det första huvudtemat förutsättningar för positiva upplevelser inom vården har följande undertema: den goda vårdrelationen, vårdgivarens stöd och engagemang, att få tillräcklig med rådgivning, när vårdandet ger förtroende och ett kärleksfullt bemötande. Det andra huvudtemat hinder för gott bemötande har följande underteman: att bli oprofessionellt bemött, brist på engagemang och stöd från vårdgivaren, utebliven rådgivning, vårdgivarens försiktighetsåtgärder, vårdgivarens ointresse att bevara sekretess och konsekvenser av bristande kunskap hos vårdpersonalen.  Diskussion: Baserat på sammanfattningen av resultatet diskuterades vikten av adekvat kunskap om HIV. / Background: AIDS epidemic has claimed many lives since the 1980's. Several global initiatives are working towards reducing the number of deaths and to stop the spread of HIV. HIV has also been associated with homosexual even though they represent a minority of those who have suffered. People with HIV have been living under difficult conditions caused by discrimination and stigmatization. Meanwhile, knowledge is increasing about HIV and health professionals show more acceptances to care for this population despite this yet there are still negative attitudes expressed in the form of fear of contagion. Equitable care regardless of disease is important for good health care relationship and care must also be conducted with respect for patient privacy and dignity. Aim: To examine how the patients with HIV experience the interactions with health care workers. Method: To get answers to the purpose conducted a literature review was conducted that included ten scientific articles, of which five articles with qualitative method, two articles with quantitative method and three articles with mixed method. Results: The results of the review are presented in two main themes. The first main theme is prerequisites for positive experiences in health care that includes following sub themes: the good care relationship, caregiver's support and commitment, to get adequate advice, when caring gives confidence and a loving attitude. The second main theme is barriers to good interactions which includes following sub themes: being unprofessional responded, deficiency of commitment and support from the caregiver, loss counselling, caregiver's precautions, the caregiver's indifference to preserve confidentiality and the consequences of lack of knowledge among health professionals. Discussion: Based on the summary of the results was discussed the importance of adequate knowledge about HIV.

Bakgrund: Personer med allvarlig psykisk ohälsa kan behöva vårdas under tvång på en sluten psykiatrisk avdelning. För att kunna förbättra tvångsvården krävs en förståelse för dessa patienters upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultaten från tio originalartiklar har analyserats enligt en innehållsanalys av Forsberg och Wengström (2015). Den teoretiska referensramen som valdes var Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet påvisar att patienter har liknande upplevelser av tvångsvård i samtliga artiklars resultat. I alla resultat framkommer det att patienter har upplevt någon form av negativ känsla i samband med tvångsvård. Majoriteten av resultaten visar att patientens integritet, autonomi eller mänskliga värde blir kränkt i samband med tvångsvård, vilket i sin tur leder till ett försämrat psykiskt mående. En positiv upplevelse av tvångsvård kan uppnås då personalen ser till att patienten blir väl informerad, känner delaktighet och tillit, genom att få patienten att känna sig sedd, hörd och respekterad. Slutsats: Hur patienter upplever och påverkas av tvångsvård är individuellt och upplevelsen av vården är unik för varje patient. Samma typ av tvångsvård kan i vissa fall ge motsägelsefulla resultat för olika patienter. Det finns dock gemensamma nämnare som kan vara avgörande för patienternas upplevelser. Sjuksköterskan har stora möjligheter att skapa en positiv upplevelse av vården för patienten. Genom en humanistisk vård, som grundar sig i respekt, lyhördhet och medkänsla, där patienten blir delaktig i sin vård. / Background: People with severe mental illness may need to be cared for in a closed psychiatric ward. In order to improve coercive care, an understanding of these patients' experiences is required. Aim: The purpose was to describe patients’experiences of coercive measures in psychiatric inpatient care. Method: A literature study with qualitative approach where the results from ten original articles have been analyzed according to a content analysis by Forsberg and Wengström (2015). The theoretical frame of reference selected was Katie Eriksson's nursing theory. Result: The result shows that patients have similar experiences of coercive care in the results of all articles. In all results it appears that patients have experienced some form of negative feeling in connection with coercive care. Most of the results show that the patient's integrity, autonomy or human value is being violated in connection with coercion, which in turn leads to deterioration in mental health. A positive experience of coercive care can be achieved when the staff ensures that the patient is well informed, feel trust and is involved, by making the patient feel perceived, heard and respected. Conclusion: How patients experience and are affected by coercive care is individual and the experience of care is unique to each patient. The same type of coercive care may in some cases give contradictory results for different patients. However, there are common denominators that can be crucial for the patients' experiences. The nurse has great opportunities to create a positive experience of the care for the patient. Through a humanistic care, which is based on respect, responsiveness and compassion, where the patient becomes involved in their care.

Background: Overcrowding and long waiting times are common in emergency departments. Organizational problems, staff- and hospital bed shortages leads to long waiting times. A consequence of the long waiting time is that patients' leave without being seen. Aim: The aim of this study was to understand patient's experiences of waiting at the emergency department. Method: This is a literature study based on qualitative articles. Ten qualitative articles were included in this study. Results: The findings in this study revealed three main themes; Being a patient, Meeting with healthcare and The environment at the emergency department. The patients' experience feelings of lack of control, abandonment, frustration and develop different strategies to deal with the waiting time. Patients' describe how they feel ignored and lacking information about waiting times and treatment. The emergency department environment affects the patient's experience during the waiting period. Conclusion: Improvement measures are needed to improve the environment at the Emergency department to make waiting time easier. The waiting time experience is improved when nurses are present and available to provide support.