SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke orsakar stort lidande och ger i många fall sexuell dysfunktion och nedsatt tillfredsställelse över sin sexualitet och hälsa. Sexuell hälsa är ett grundläggande mänskligt behov som ofta missas i kontakten med vården och i rehabiliteringen efter stroke. Syfte: Syftet var att belysa hur sexualitet och intimitet påverkas efter stroke utifrån ett patientperspektiv. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med en systematisk databassökning med både kvalitativ och kvantitativ ansats i databaserna PubMed och CINAHL. Elva artiklar inkluderades varav sex kvantitativa och fem kvalitativa. Resultat: Sexualiteten påverkades på många plan efter stroke rörande fysiska komplikationer, nedsättningar sexualfunktioner och genitalia, förändrad identitet & autonomi, emotionell instabilitet, rädslor, libido, psykiskt mående och kommunikationsförmåga. Deltagarna uttryckte behov av mer stöd från vården. Slutsats: Stroke orsakar ett vitt spektrum av komplikationer som påverkar sexualitet och intimitet både via psykiska och fysiska faktorer. Det finns behov av ett holistiskt synsätt som inkluderar många perspektiv kring en patient. Vården har ej kunnat stötta patienter tillräckligt gällande sexuell dysfunktion samtidigt som patienter har haft svårt att tala öppet om sin problematik. Det ger krav på vården avseende bemötande och kunskap om stroke och sexualitet. Det finns även ett behov av mer forskning och en större kartläggning av sexualitet och stroke. Ett större underlag av kvantitativa studier på kvinnor, ett större underlag av kvalitativa studier på män samt forskning om infertilitet, reproduktion och fysiskt åldrande relaterat till stroke. / ABSTRACT Background: Sexual health is defined as a basic human need, though often a missed perspective within contact with health professionals and rehabilitation after stroke. Stroke causes great suffering and often result in sexual dysfunction and impaired satisfaction regarding sexual health. Aim: This study was aimed to enlighten sexual difficulties and changes of intimacy that arise after stroke through the perspective of the patient. Method: A literary overview was carried out with a qualitative and quantitative approach to a systematic database search made in PubMed and CINAHL. Eleven articles were enrolled in the study, of which six quantitative and five qualitative. Findings: Sexuality was affected in many levels. Dysfunction might arise by physical complications, decline in sexual function and genitalia, changes of identity & autonomy, emotion instabilities, fear of stroke relapse, libido, mental health status and communication hinders. Participants did not experience enough support from the healthcare system. Conclusion: Stroke causes a wide range of complications that affect sexuality and intimacy via mental factors aswell as physical ones. There is a need for a holistic approach that includes many perspectives around a patient. Care has not been able to support patients adequately regarding sexual dysfunction, while patients have had difficulty speaking openly about their problems. It provides demands on the healthcare system regarding treatment and knowledge of stroke and sexuality. There is also a need for more research and a greater mapping of sexuality and stroke. More of quantitative studies in women, qualitative studies in men and research on infertility, reproduction and physical aging related to stroke.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en progressiv och obotlig sjukdom som påverkar andningsfunktionen och orsakar lidande. Sjukdomen medför ett stort behov av hälso- och sjukvård och leder till stora samhällskostnader. Vården skall utgå från ett personcentrerat förhållningssätt och i formen av multidisciplinära team med syfte att främja patientens förmåga att själv hantera sin sjukdom i den grad som är möjligt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL. Metoden var en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en fem stegs-modell. Resultatet presenterades i fyra teman: Vardagen begränsas av KOL, Coping-strategier är viktiga för att hantera sjukdomen, Upplevelser av välmående vid KOL och Upplevelser av stödbehov. Slutsatsen är att KOL är en sjukdom som begränsar livet i stor utsträckning och leder till upplevelser av förlorad hälsa och välmående. För att hantera begränsningarna är det viktigt att använda coping-strategier. Sjukdomen medför också ett stort stödbehov som tillgodoses av närstående, sjukvården och samhället. / Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a progressive and irreversible disease that affects the respiratory function and causes suffering. The disease contributes to a significant need of healthcare and constitutes a large cost to society. The care needs to come from a person-centered perspective and in the form of multidisciplinary team with the purpose of promoting the patient's ability to manage their disease as well as possible. The aim of this literature study was to examine the patients experiences of living with COPD. The method was a literature study with ten scientific articles who were analyzed with the help of a five step-model. The result is presented in four themes: Everyday life limited by COPD, Coping- strategies are important to manage the disease, Experiences of wellbeing with COPD and Experiences of support needs. The conclusion is that COPD is a disease which limits the daily life greatly and contributes to experiences of lost health and wellbeing. To manage the limitations, it is important to use coping-strategies. The disease also entails a great need of support which can be met by the relatives, the healthcare system and the community.

Bakgrund: Sjuksköterskans åtagande är att vårda patienten med hänsyn till dennes autonomi och rätt att vara delaktig. Vid psykisk ohälsa kan situationer uppstå där beslut behöver fattas utan patientens medgivande. Psykiatrisk tvångsvård innebär att patienten vårdas mot sin vilja då hen utgör en fara för sig själv eller andra.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård.  Metod: Den valda metoden var en litteraturöversikt som sammanfattar det aktuella forskningsläget. Denna litteraturöversikt utgår ifrån totalt tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som därefter analyserats för att generera gemensamma teman.  Resultat: Patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård var starkt kopplade till hur de upplevt bemötandet från vårdpersonal. Det var också viktigt för patienterna få information om sin vård och att få känna sig delaktiga i sin behandling.  Slutsats: Patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård är i en mycket utsatt situation. För att upplevelsen ska bli så bra som möjligt för patienten är det viktigt att personalen är kunnig, ger ett gott bemötande och adekvat information. / Background: The undertaking of the nurse is to care for the patient with regard to its autonomy and right to participate. In the case of mental illness, situations may arise where decisions need to be made for the patient. Compulsory psychiatric care means that the patient is cared for against his/her will as he/she poses a danger to herself or others.  Aim: The aim was to describe patients' experiences of psychiatric involuntary treatment.  Method: The method used was a literature review which summarizes the current research field. This literature review was based on ten qualitative articles which were analysed to generate common themes.  Results: The patients’ experiences of compulsory psychiatric care were strongly connected to how they had experienced the personal treatment by the care personnel. The patients also valued being informed about their care and involved in their treatment.  Conclusion: Patients in involuntary psychiatric care are in a highly exposed situation. To make their experience as good as possible it is important that care personnel are knowledgeable, gives a good personal treatment and provides the patient with adequate information.

Bakgrund: År 2020 var fler än 2 miljoner av Sveriges invånare utrikes födda. Kommunikation är en grundförutsättning för att ge en god vård vilken tar hänsyn till patientens integritet och autonomi. Vid kommunikation där språkbarriärer förekommer används formella och informella tolkar. Bristande kommunikation kan innebära risker för patientsäkerheten. Alla som söker vård i Sverige omfattas av de lagar som styr hälso- och sjukvården vilka ger rätt till vård på lika villkor samt att besluta och medverka om sin egenvård. Begreppet personcentrerad vård är centralt inom sjukvården vilket är förenligt med Travelbees omvårdnadsteori. Syfte: Att undersöka hur immigranter beskriver upplevelser av språkbarriärer i mötet mellanpatient och vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: En beskrivande litteraturstudie av tolv kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Ett problem för patienter var svårigheter att få tillgång till information och nivån av förståelse för den givna informationen. Språkbarriären minskade patientens möjligheter att uttrycka känslor, formulera sina problem och att vara med i beslutsprocessen. Patienter kunde inte ge sitt informerade samtycke och upplevde vården som påtvingad. Negativa erfarenheter av språkbarriärer gjorde att patienter avstod från vård. Tolktjänster var svårtillgängliga trots uttrycklig begäran. Informella tolkar kunde ha negativa konsekvenser. Immigranter sökte sigtill vårdpersonal som talade deras språk eftersom de upplevde vården som säker ochförtroendeingivande. Slutsats: Studiens resultat visar att språkbarriärer och de konsekvenser de medför kan ha ennegativ inverkan patientsäkerheten och även på patienters mående. För att bedriva en personcentrerad vård behöver vårdpersonal kunna säkerställa att patientens upplevelse avdelaktighet uppmuntras och autonomin och integriteten respekteras. Detta är centralt för vårdpersonal att vara medveten om för att kunna ge god vård på lika villkor. / Background: In 2020, more than 2 million of Sweden's inhabitants were born abroad. Communication is a basic prerequisite for providing good care which considers the patient's integrity and autonomy. In communication where language barriers occur, formal and informal interpreters are used. Lack of communication can involve risks for patient safety. Everyone who seeks care in Sweden is covered by the laws that govern health care, which give patients the right to care on equal terms and to decide and participate in their own care. The concept of person-centered care is central to healthcare, which is compatible with Travelbee's nursing theory. Aim: To investigate how immigrants describe experiences of language barriers in the meeting between patient and care staff in somatic care. Method: A descriptive literature study of twelve qualitative original articles from the PubMed and CINAHL databases. Results: One problem for patients was difficulties to accessing information and the level of understanding of the information provided. The language barrier reduced the patient's opportunities to express emotions, formulate their problems and be involved in the decision making process. Patients could not give their informed consent and experienced the care as forced upon them. Negative experiences of language barriers led patients to refrain from care. Interpreting services were difficult to access despite being requested. The use of informal interpreters sometimes involved negative consequences. Immigrants sought care staff who spoke their language because they perceived the care as safe and trustworthy. Conclusion: The results of the study show that language barriers and the consequences they entail can have a negative impact on patient safety and on the patient's emotional status. In order to conduct person-centered care, health care staff need to be able to ensure that the patient's experience of participation is encouraged, and autonomy and integrity are respected. This is central for healthcare professionals to be aware of to be able to provide good care on equal terms.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en allvarlig psykisk sjukdom som kännetecknas av skiftande tillstånd av återkommande maniska och depressiva episoder. Sjukdomen är en av de mest utmanande psykiska störningarna att hantera, och bidrar till en komplex livssituation för patienten. Genom en ökad förståelse kring bipolär sjukdom kan sjuksköterskan förbättra bemötandet i vården och därmed lindra lidande och förebygga hälsa hos patienten. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar, för att bidra till evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. Resultat: I resultatet framkom sex teman. Dessa är: blandade känslor kring diagnosen, informationens betydelse för ökad förståelse, terapins roll för välbefinnande, att möta okända symtom och stigmatisering, påverkan på relationer och arbete, samt varierande vårderfarenheter. Konklusion:Patienter med bipolär sjukdom upplever starka känslor som har en stor inverkan på patientens livsvärld. För att förstå sin sjukdom krävs en tydlig och öppen kommunikation där patienten kan känna trygghet och tillit till sin vårdare. / Background: Bipolar disorder is a serious mental illness characterized by varying states of recurrent manic and depressive episodes. The disease is one of the most challenging mental disorder to deal with and contributes to a complex life situation. Through an increased understanding of bipolar disorder, the nurse can improve treatments within care, thereby contributing to alleviation of suffering and improvement in patient health. Method: A literature review was used, in which ten qualitative articles were selected, to contribute to evidencebased nursing. Aim: This study aimed to describe patients’ experiences of living with bipolar disorder. Findings: The analysis resulted in six themes. These are: mixed feelings about the diagnosis, the importance of information for increased understanding, the role of therapy for well-being, meeting unknown symptoms and stigmatizations, the impact on relationships and work, and varying care experiences. Conclusion: Patient’s with bipolar disorder experience strong emotions that have a major impact on their life world. Understanding their illness requires clear and open communication where the patient can feel safe and have confidence in their caregiver.

SAMMANFATTNING År 2015 fanns 415 miljoner människor med diabetes i världen varav typ 2 diabetes står för 90-95 procent. Om inte utvecklingen bromsas beräknas antalet öka till 642 miljoner människor fram till år 2040. Livsstilsförändringar är hörnpelare i behandlingen av typ 2 diabetes och innefattar kost, fysisk aktivitet och rökstopp. Typ 2 diabetes kännetecknas av en insulinbrist på grund av insulinresistens och en tilltagande nedsatt insulinfrisättning från betacellerna. Utvecklingen av typ 2 diabetes går långsamt och ofta dröjer det flera år innan sjukdomen upptäcks. Behandling vid typ 2 diabetes kan dels vara farmakologisk och dels icke-farmakologisk där underliggande orsaker behandlas genom livsstilsförändringar. Regelbunden träning ger förbättrad insulinkänslighet vilket leder till lägre insulinbehov. För hälso- och sjukvårdspersonal är det en utmaning att motivera till ändrade kostvanor, viktminskning och fysisk aktivitet. Även de som når en viss viktminskning är ofta tillbaka på sin ursprungsvikt efter några år. All medicinsk behandling påverkar patienters vardag men få behandlingsformer får så stor påverkan på livet som förändrade levnadsvanor. Sjuksköterskans roll som samarbetspartner är viktig varför det är av vikt att förstå de känslor och reaktioner som ofta väcks i samband med både diagnos och behandlingskrav, där livsstilsförändringar utgör viktig del. Syftet var att belysa patienters upplevelser av att göra livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet, i samband med typ 2 diabetes. I denna litteraturöversikt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och därefter utfördes en innehållsanalys för att identifiera meningsbärande enheter och därefter har huvudkategorier och underkategorier framkommit. Resultatet presenterades i en integrerad analys. De huvudkategorier som framkom i resultatet var kunskap, sociala faktorer, psykiska faktorer, fysiska faktorer samt tillgänglighet till träning. Flera underkategorier framkom också. Både upplevelser av att inneha kunskap, avsaknad av kunskap om fysisk aktivitet samt hur de skulle träna framkom. Vad gäller sociala faktorer framkom både upplevelser av socialt stöd respektive avsaknad av socialt stöd. Psykiska faktorer innefattade upplevelser av välbefinnande, påverkan av attityder och självförmåga, upplevelser av eller avsaknad av motivation samt levnadsvanor. De fysiska faktorerna belyste upplevelser av att kroppen var ett hinder samt effekter på blodsockret. Vad gäller tillgänglighet till träning framstod upplevelser vad gäller miljön i närområdet, kostnader samt tidsbrist och arbetsbelastning som centrala. Dessa upplevelser påverkar på olika vis patienters möjligheter att skapa en vana av fysisk aktivitet och lyckas vidmakthålla den. För hälso- och sjukvårdspersonal är förståelse för patienters upplevelser och för vilka psykologiska faktorer som påverkar dessa betydelsefulla för att på bästa sätt kunna möta patienterna där de befinner sig och stötta dem i deras process mot att leva ett hälsosamt liv. Nyckelord: typ 2 diabetes, livsstilsförändringar, fysisk aktivitet, patientupplevelser / ABSTRACT By 2015 there were 415 million people with diabetes in the world, of which type 2 diabetes accounts for 90-95 percent. Unless development is impaired, the number is expected to increase to 642 million people by the year 2040. Lifestyle changes are the cornerstones in the treatment of type 2 diabetes and include diet, physical activity and smoking. Type 2 diabetes is characterized by insulin insufficiency due to insulin resistance and an increased reduction in insulin release from the beta cells. The development of Type 2 diabetes is slow and often it takes several years before the disease is detected. Treatment with type 2 diabetes may be pharmacologically and partly non-pharmacological where underlying causes are treated by lifestyle changes. Regular exercise provides improved insulin sensitivity, resulting in lower insulin requirements. For healthcare professionals, it is a challenge to motivate changes in dietary habits, weight loss and physical activity. Even those who reach a certain weight loss are often returned to their initial weight after a few years. All medical treatment affects the everyday lives of patients, but few treatments have such a big impact on life as changing living habits. Nursing's role as a partner is important why it is important to understand the feelings and reactions that often arise in connection with both diagnosis and treatment requirements, where lifestyle changes are important. The purpose of this literature review was to illuminate patients' experiences of making lifestyle changes focusing on physical activity, associated with type 2 diabetes. This literature review included 15 scientific articles from the databases Cinahl and PubMed. The articles were quality assessed and then a content analysis was conducted to identify meaning-bearing units and after that, main categories and subcategories emerged. The result was presented in an integrated analysis. The main categories presented in the result were knowledge, social factors, mental factors, physical factors and accessibility to training. Several subcategories also appeared. Both experiences of possessing knowledge as well as lack of knowledge about physical activity and how they would work out emerged. Regarding social factors, both experiences of social support and lack of social support emerged. Psychological factors included experiences of well-being, faktors affecting attitudes and self ability, experiences of or lack of motivation as well as living habits. The physical factors highlighted experiences that the body was a barrier and effects on blood sugar. In terms of accessibility to training, experiences with the environment in the immediate area, costs, time shortages and workload were central. These experiences in different ways affect the ability for patients to create a habit of physical activity and manage to maintain this. For health professionals, understanding the patient's experiences and the psychological factors that affect these are important in order to best meet the patients where they are and support them in their process of living a healthy life.

Bakgrund: Cancersmärta är ett växande problem för både vårdpersonal och patienter, eftersom cancer drabbar allt fler människor. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor uttrycker en brist på kunskap och insikt i cancersmärta och patienters erfarenheter av cancersmärta, särskilt i eget hem. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva patienters upplevelser av cancersmärta i hemmet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie, som inkluderar 13 artiklar analyserade utifrån Evans beskrivande syntes med en berättande sammanfattning. Resultat: Resultatet från den här studien består av tre huvudteman och sex subteman. Huvudteman inkluderar Upplevelser av att förlora kontroll, Upplevelser av oförståelse och Upplevelser av självstyre av smärtvården. Slutsats: Patienterna upplevde att cancersmärtan resulterade i en förlust av kontroll eftersom de upplevde att smärtan begränsade deras liv samt att vara hjälplös. De upplevde en oförståelse vilket omfattade att ha svårt att tala om och förstå smärtan. De uttryckte upplevelser av självstyre i smärtvården både genom att på egna sätt hantera och uthärda smärtan och att vara den som kontrollerar smärtbehandlingen. / Background: Cancer pain is a growing problem for both our personal and patients, where cancer affects more and more people. Previous research shows that nurses express a lack of knowledge and insight into cancer pain and patients' experiences of cancer pain, especially in their own homes. Aim: The aim of this study is to describe patients' experiences of cancer pain at home. Method: A qualitative literature study, using 13 articles analyzed based on Evans' description, appeared with a narrative summary. Results: The results of this study consist of three main themes and six sub-themes. Main themes include experiences of losing control, experiences of lack of understanding and experiences of autonomy in pain-care. Conclusion: The patients experienced that the cancer pain resulted in a loss of control when they experienced limitations of their lives, as well as a life of helplessness. They experienced a lack of understanding of their pain which included having difficulties in talking about and understanding the pain. They expressed experiences of autonomy in their pain-care by managing and enduring their pain in their own ways as well as being in control of their pain treatment.

Bakgrund   Nära en miljard människor i världen hade år 2019 ett psykiatriskt tillstånd. Detta inkluderade psykiska sjukdomar där depressiva syndrom och ångestsyndrom var vanligast, medan schizofreni var minst vanligt. Psykisk ohälsa inklusive psykiska sjukdomar medför stora ekonomiska samhällskostnader såväl som individuellt lidande. Somatiska sjukdomar och i synnerhet hjärt- och kärlsjukdomar har hög prevalens hos personer med psykisk sjukdom. Dessutom är överdödligheten av naturliga orsaker hög för denna patientgrupp, som därtill är stigmatiserad i samhället. Därmed kan dessa personers upplevelse av den somatiska vården och bemötandet som är en betydande aspekt av vården anses angeläget att studera. Syfte  Syftet var att beskriva hur personer med psykisk sjukdom upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal vid somatiska besvär. Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke systematisk litteraturöversikt. Urvalet avgränsades till peer-reviewed vetenskapliga originalartiklar publicerade på engelska under de tio senaste åren. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes under fyra kategorier. Den första kategorin Att inte bli tagen på allvar inkluderade att vårdpersonal misstolkade somatiska symtom som psykiska. Den andra kategorin var Att vilja vårdas med ett helhetsperspektiv, där det framkom upplevelser av ett bristande holistiskt synsätt. Den tredje kategorin var Att vilja involveras i sin vård, och den inkluderade upplevelser av bristande information, delaktighet och tillit. Den sista kategorin var Positiva och negativa attityder från vårdpersonal, som handlade om varierande upplevelser av vårdpersonalens attityder i bemötandet.  Slutsats Resultatet visade främst på upplevelser som hindrade, men även upplevelser som främjade god somatisk vård. De beskrivna upplevelserna kan bidra till förbättrat bemötande samt ökad förståelse för patientgruppens perspektiv. Det behövs ytterligare forskning om bemötande och kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med psykisk sjukdom, samt hur förbättringar kan implementeras i vården. / Background Globally, nearly one billion people had a mental disorder in 2019. This included mental illnesses of which depressive and anxiety syndromes were most common, while schizophrenia was least common. Mental ill health including mental illnesses cause significant economic societal costs, as well as suffering for the affected individual. Somatic illnesses, especially cardiovascular diseases, have a high prevalence for people with mental illness. Additionally, the excess mortality from natural causes is high for these patients who are also subject to social stigmatization. Thus, these patients’ experiences of somatic care and the interaction with healthcare professionals, which is an important part of healthcare, can be seen as an important topic of study. Aim The aim was to describe how persons with mental illness experience the interaction with healthcare professionals when receiving care for somatic issues. Method A non systematic literature review was carried out to fulfill the aim of the study. The sample was limited to peer reviewed scientific original articles published in English during the previous ten years. Data collection was conducted in the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo. Fifteen articles were included and quality checked. The findings were compiled using an integrated data analysis. Results The results were presented under four categories. The first category Not being taken seriously included experiences of health professionals misinterpreting somatic symptoms as psychological. The second category was Wanting holistic care, which included experiences of lacking holistic care. The third category was Wanting to be included which included experiences of lacking information, participation in care, and trust. The last category was Positive and negative attitudes from health professionals which included experiences of varying attitudes from healthcare professionals. Conclusions The results mainly showed experiences that hindered, but also experiences that facilitated satisfactory somatic care. The experiences described have potential to contribute to improved interaction with and understanding of patients with mental illness. Additional research is needed on the topic of communication and interaction between healthcare professionals and persons with mental illness, as well as on how improvements can be implemented in healthcare.

Bakgrund   Akut nociceptiv smärta är en naturlig konsekvens av ett kirurgiskt ingrepp, däremot upplever upp till 70 procent av patienter svår till outhärdlig smärta i det postoperativa skedet. Den nya definitionen av smärta betonar smärtupplevelsens subjektiva karaktär, varpå det personcentrerade förhållningssättet är starkt indicerat. Ändå uppstår det divergens i sjuksköterskans och patientens postoperativa smärtskattning. Detta kan orsaka patienten lidande i form av postoperativa komplikationer, icke adekvat smärtlindring och utökad vårdtid. Ett behov har identifierats att vidare utforska patientens upplevelse av smärtskattning, där förhoppningsvis större klarhet kan genereras kring dennes process av smärtskattning, de bakomliggande faktorerna till att denne skattar annorlunda från sjuksköterskan samt utvecklingspotentialen för ett bättre samarbete och adekvat postoperativ smärtlindring. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av postoperativ smärtskattning  Metod Studien utgörs av en icke-systematisk litteraturöversikt grundat i 15 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Sophiahemmet Högskolans bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering har tillämpats för att kvalitetsgranska respektive artikel. För bearbetning av resultatet tillämpades en integrerad analys.  Resultat Tre kategorier identifierades vid sammanställning av resultatet: Patientens upplevelse av att beskriva smärta, faktorer som påverkar patientens smärtskattning och patientens önskemål kring smärtlindring. Resultatet redogör för personcentrering, kommunikation och patientdelaktighet som de centrala delarna i lyckad postoperativ smärtskattning och smärtlindring. Slutsats För att åstadkomma postoperativa smärtskattningar där patienten känner sig sedd, förstådd och hörd behöver processen individualiseras, personcentreras och befrias från sjuksköterskans förväntningar och förutfattade meningar. Patienterna behöver förses med adekvat information om smärta, hur smärtskattning går till och vilka smärtbehandlingsalternativ som finns, för att åstadkomma delaktighet och kvalitativ personcentrerad vård. / Background Acute nociceptive pain is a natural occurrence following a surgical procedure, however, up to 70 percent of patients experience severe to excruciating pain during the postoperative phase. The new definition of pain emphasizes the subjective character of pain, whereupon the person-centered approach is strongly indicated. Nevertheless, divergence occurs between the nurse´s and patient´s postoperative pain assessment. This can cause the patient suffering in the form of postoperative complications, inadequate pain relief and extended stay. A need has been identified to further explore the patient´s experience of pain assessment, where hopefully greater clarity is generated on their process of assessing pain, the underlying factors causing the patient and nurse assessing differently as well as the potential for better collaboration and adequate postoperative pain management. Aim The aim was to investigate the patient´s experience of postoperative pain assessment. Method The study consists of a non-systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles were obtained through the databases CINAHL and PubMed. Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification has been applied to quality check each article. An integrated analysis was applied to process the results. Results Three categories were identified when compiling the results: The patient´s experience of describing pain, influenceable factors on the patient’s pain assessment and patient requests regarding pain relief. The results present person-centered care, communication, and patient participation as the central key elements in successful postoperative pain assessment and pain management. Conclusions To achieve postoperative pain assessment where the patient feels seen, understood, and heard, the process needs to be individualized, person-centered and freed from the   nurse´s expectations and preconceptions. Patients need to be provided with adequate information on pain, how pain assessments work and what pain treatment options are available, to achieve patient participation and quality person-centered care.

Bakgrund: Att drabbas av en ryggmärgsskada till följd av trauma innebär ofta en stor livsomställning. Det är vanligt med både fysiska och psykiska sekundära hälsoeffekter hos personer med ryggmärgsskada och dessa patienter är ofta mer sårbara för flera olika ohälsotillstånd. Personer med funktionsnedsättning möter ofta omfattande barriärer i samhället, trots deras rättighet att bli inkluderade och kunna delta i samhället i samma utsträckning som den generella befolkningen. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med tetra- eller paraplegi till följd av trauma. Metod: Litteraturstudien bygger på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde i databaserna PubMed och Cinahl med hjälp av PEO-modellen för att finna sökblock. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av SBUs granskningsmall och analyserades med tematisk analys för att identifiera subkategorier och kategorier. Resultat: Analysen resulterade i att deltagarnas upplevelser kunde kategoriseras i åtta subkategorier som mynnade ut i två övergripande kategorier. Kategorin En förändrad vardag innehöll subkategorierna; olika känslor som väcktes, begränsade fysiska förutsättningar, påverkad självständighet och varierande bemötande i samhället. Kategorien Hantering av tillvaron innehöll subkategorierna; behov av socialt och professionellt stöd, nya perspektiv på tillvaron, vikten av meningsfulla aktiviteter och strävan efter delaktighet i samhället. Konklusion: Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och behandlingen av personer med tetra- och paraplegi. Det är viktigt att arbeta personcentrerat och holistiskt för att tillgodose såväl fysiska som psykosociala behov. / Background: Suffering a spinal cord injury as a result of trauma often entails a significant life adjustment. Both physical and psychological secondary health effects are common among individuals with spinal cord injury, and these patients are often more vulnerable to various health conditions. People with disabilities often encounter extensive barriers in society, despite their right to inclusion and participation in society to the same extent as the general population. Objective: To illuminate patients' experiences of living with tetraplegia or paraplegia resulting from trauma. Method: The literature review is based on 11 scientific articles with a qualitative approach. Data collection was conducted in the PubMed and CINAHL databases using the PEO model to guide the search blocks. The articles were quality-assessed using the SBU review guide and analyzed using thematic analysis to identify subcategories and categories. Results: The analysis resulted in categorizing participants' experiences into eight subcategories, which converged into two overarching categories. The subcategories of different emotions evoked, limited physical capabilities, impacted independence, and varying societal encounters resulted in the category "Altered everyday life." The subcategories of the need for social and professional support, new perspectives on existence, the importance of meaningful activities, and the pursuit of societal participation resulted in the category "Managing life." Conclusion: The nurse plays a crucial role in the care and treatment of individuals with tetra- and paraplegia. It is important to work in a person-centered and holistic manner to address both physical and psychosocial needs.