Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom med hög global förekomst. Sjukdomen är associerad till ohälsosamma levnadsvanor och bristfällig utbildning. Vanliga symtom som uppträder är ökad törst och trötthet. En stor del av behandlingen utgörs av egenvård och medicinhantering. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys av 12 vetenskapliga resultatartiklar med kvalitativt förhållningssätt utifrån patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Patienternas upplevelser av en ny livssituation, omgivningens stöd samt patienternas följsamhet till egenvård. Resultatet visade att omgivningens stöd samt patientutbildning var viktigt för att främja god egenvård. Slutsats: Omgivningens stöd hade betydelse och kunde bidra till acceptans, engagemang och motivation till god egenvård. Sjuksköterskans stöd behövde vara personcentrerad och omgivningens kunskap behövde utvecklas. Förslag på vidare forskning: Utbildning av närstående och personcentrerad vård. Klinisk betydelse: Öka medvetenhet hos sjuksköterskor för att kunna främja egenvård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a well spread disease with a high global prevalence. The disease is associated with an unhealthy lifestyle and insufficient education. Common symptoms are increased thirst and fatigue. The main treatment is related to self-care and management of medication. Aim: The aim is to describe how patients experience self-care with diabetes mellitus type 2.  Method: A literature review was conducted with an qualitative content analysis of 12 scientific result articles with qualitative approach of patients’ experiences of self-care with diabetes mellitus type 2.  Results: Three main categories were identified, patients experience of a new life situation, the support of the environment and patient's adherence to self-care. The result presents that external support from the environment and patient education was important to promote self-care.  Conclusion: Environmental support has a great significance and could contribute to acceptance, engagement and motivation towards good self-care. The nurse’s support needed to be patient centered and the relative's knowledge regarding the disease needed development.  Suggestions for further research: Education for relatives and person-centered care.  Clinical significance: Increase awareness among nurses to be able to promote self-care based on a person-centered approach.

Bakgrund: I Sverige söker årligen 85 000 personer akutmottagningen på grund av andningsbesvär/andnöd. Då denna andnöd potentiellt kan orsaka stort lidande för de drabbade, är det viktigt att dessa patienter tas om hand på bästa möjliga sätt. Då den vård som erbjuds idag bör vara inriktad mot varje patients individuella behov, är det av stor vikt att undersöka vilka upplevelser patienter som söker för akut andnöd faktiskt beskriver. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser i samband med akut andnöd, utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori om den lidande människan. Metod: Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram lämpliga artiklar till denna litteraturöversikt. Efter litteraturgranskning kom 16 artiklar att inkluderas. Innehållet i artiklarna analyserades utifrån syftet och sattes samman under lämpliga rubriker med en teoretisk referensram som utgångspunkt. Resultat: Tre huvudkategorier som svarade till syftet skapades. ”Patienters upplevelser av sjukdomslidande” visade hur patienterna upplevde både ett fysiskt och ett psykiskt lidande, utifrån andnöden i sig men också på grund av en påfrestande behandling. ”Patienters upplevelser av vårdlidandet” lyfte bland annat bemötandet från vårdpersonalen som betydelsefullt och vikten av information och delaktighet. ”Patienters upplevelser av livslidande” beskriver slutligen bland annat patienters tankar kring framtiden och anhörigas betydelse. Slutsats: Att uppleva en akut andnöd innebär ett stort lidande för många patienter, både ur fysiska och psykiska aspekter. För att lidandet ska kunna lindras krävs det att vårdpersonalen är närvarande, lyssnar, informerar och sätter patientens individuella behov i fokus. Det krävs även att patienten tillåts vara delaktig i processen. Genom att vårdpersonalen arbetar för att inkludera patienten kan vården bättre anpassas efter patientens behov och på så vis förbättra patientens upplevelser och minska lidandet. / Background: In Sweden, 85 000 people visit the emergency department yearly due to shortness of breath. As this shortness of breath can potentially cause great suffering, it’s important that these patients are cared for in the best possible way. As the care offered should focus on each patient's needs and experiences, it’s of great importance to examine what experiences patients with an acute shortness of breath actually describe. Aim: The aim was to describe patients’ experiences when suffering from acute shortness of breath, based on Katie Eriksson’s nursing theory about the suffering person. Methods: This literature review used the databases CINAHL and PubMed to search for suitable articles. A total of 16 articles were included. The content of the articles was analyzed and put together under suitable headings with a theoretical framework as a starting point. Results: Three main categories were created. “Patients' experiences of disease suffering” showed how the patients experienced both physical and psychological suffering, based on the shortness of breath itself and also due to a stressful treatment. “Patients' experiences of the care suffering” highlighted the personal approach from the healthcare staff as significant, as well as the importance of information and participation. “Patients' experiences of life suffering” describes patients' thoughts about the future and the importance of relatives. Conclusion: Experiencing acute shortness of breath means great suffering for many patients, both physically and psychologically. In order for the suffering to be alleviated it is necessary for the healthcare staff to be present, listen, inform and put the patient’s individual needs first. The patient also needs to be allowed to participate in the process. If the healthcare staff strives to include the patient, the care can be adapted to the patient’s needs and thus improve the patient’s experiences and reduce suffering.

Bakgrund Bipolär sjukdom drabbar årligen cirka två procent av världens befolkning vilket leder till lidande för ett stort antal människor. Bipolär sjukdom påverkar hela livet och kan leda till negativa konsekvenser för patientens livssituation. Sjukdomen innebär både en psykosocial funktionsnedsättning och en nedsatt arbetsförmåga. Patienter med bipolär sjukdom har ett stort och varierande omvårdnadsbehov och det är viktigt att belysa dessa patienters upplevelser för att förbättra framtida omvårdnad.   Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad vid bipolär sjukdom inom psykiatrisk öppen- och slutenvård.  Metod Studien var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats som hittats i databaserna PubMed och CINAHL. Utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet har artiklarna kvalitetsgranskats. Artiklarna har sammanställts och analyserats till ett resultat med hjälp av integrerad dataanalys.  Resultat Vid resultatsammanställningen identifierades följande tre huvudkategorier; upplevelser av mellanmänskligt samspel, upplevelser av sjuksköterskor i vårdmiljön samt upplevelser av att få hjälp till tillfrisknande. De tre huvudkategorierna delades i sin tur upp i sju underkategorier. Resultatet visade att omvårdnadsrelationer, omvårdnadspersonalens egenskaper samt att få vården anpassad efter individuella behov var av stor betydelse för såväl patienters upplevelse av den psykiatriska omvårdnaden som för deras tillfrisknande. Slutsats I resultatet framkommer hur tydligt omvårdnadsrelationer, omvårdnadspersonalens egenskaper samt vårdanpassad efter individuella behov påverkar varandra och patienters upplevelse av vården. Omvårdnadspersonalens egenskaper är en viktig förutsättning för att skapa en god relation. Det i sin tur är en viktig grund för att patienten ska kunna öppna upp sig och dela med sig av sina problem. Att öppna upp sig är en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna ge individanpassad omvårdnad. / Background Bipolar disorder affects about two percent of the world population yearly which causes suffering for many people. Bipolar disorder affects one’s entire life and can lead to negative consequences for one's life situation. The disease implies both a psychosocial disability and a reduced work ability. Patients with bipolar disorder have a vast and varied need for nursing care and it’s important to shine a light on these patients’ experiences to improve future nursing care.  Aim The aim of this study was to describe patients’ experiences of nursing care for bipolar disorder in psychiatric inpatient and outpatient care.  Method This study was a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach, found in the databases PubMed and CINAHL. Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification and quality has been used to review the articles’ quality. The results from the articles have been compiled and analysed using integrated data analysis.  Results In the result compilation three main categories were identified; experiences of interpersonal interaction, experiences of nurses in the care environment and experiences of receiving support to promote recovery. The three main categories were divided into seven subcategories. The result showed that care relationships, characteristics of the nursing staff and receiving personalized care based on individual needs were significant in terms of patients’ experiences of psychiatric nursing care and their recovery.  Conclusions From analyzing the result it is evident that care relationships, characteristics of the nursing staff, and receiving personalized care based on individual needs all affect each other and the patients’ experience of care. Characteristics of nursing staff are vital in creating a good care relationship. That in turn is necessary for patients to be able to open up and share their problems. Patients being able to open up is a prerequisite for nurses to be able to provide individualized care.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vanligt problem världen över. Farmakologisk behandling är den vanligaste behandlingen vid psykisk ohälsa. Behandlingen kan ha oönskade biverkningar, vilket ökar efterfrågan på samtalsterapi och icke-farmakologiska behandlingar och omvårdnadsåtgärder. Djurassisterad terapi är en intervention och icke-farmakologisk behandling som börjat användas alltmer inom psykiatrin. Terapiformen används för att öka personer välbefinnande och bör därför uppmärksammas. Inom omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan har ett holistiskt perspektiv på hälsa. Djurassisterad terapi kan vara en del av det holistiska synsättet genom en alternativ behandling till att främja psykisk hälsa. Syfte Syftet var att beskriva personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid psykisk ohälsa. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, med systematisk struktur. Datainsamlingen bestod av sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsunderlag från Sophiahemmet högskola för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ design. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa och analysera artiklarna i resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier: Personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid psykologiska effekter och Personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid sociala effekter. Resultatet visade på att djurassisterad terapi hade en positiv påverkan på personers välbefinnande och livskvalitet. Djurassisterad terapi bidrog till förbättrat stämningsläge, minskad stress, ångest och depression. Terapidjuren bidrog även till förbättrad kommunikationsförmåga hos personerna och egenskaper som underlättade att skapa och bibehålla relationer med andra människor. Detta gav personerna ökad trygghet och självförtroende i att interagera med andra människor. Slutsats Djurassisterad terapi kan användas inom omvårdnadsarbetet för att förbättra personers psykiska hälsa och stärka deras känsla av sammanhang. Resultatet tyder på att djurassisterad terapi har positiv påverkan på personers psykiska hälsa men denna terapiform är dock inget som passar alla människor med hänsyn till exempelvis kronisk smärta, allergi och rädsla för djur. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att veta om denna icke-farmakologiska behandling för att erbjuda personer en alternativ och personcentrerad behandlingsform. / Background Mental health disorders affect many people worldwide. Pharmacological treatment is the most common way to treat these conditions. However, this type of treatment can have unwanted side effects, which raises the demand for psychotherapy, other nonpharmacological treatments and additional methods of care. Animal-assisted therapy is a non-pharmacological intervention that has started to be used more and more within psychiatric care in order to increase a person’s well-being. This therapy form is used to improve a person’s well-being and therefore should receive more attention. In nursing, it is important that nurses have a holistic perspective on health. Animal-assisted therapy can be part of this holistic approach that utilizes alternative treatments to promote mental health. Aim The aim of this study was to describe the experiences of persons with mental health disorders who underwent animal-assisted therapy. Method This is a non-systematic literature review with a systematic structure. Data collection was conducted by using the databases PubMed and CINAHL to search for relevant articles. Their quality was reviewed based on the quality assessment guidelines from Sophiahemmet University for scientific classification and quality. The result was based on 17 scientific articles of both qualitative and quantitative design. An integrated data analysis was used for collecting and analyzing the articles in the result. Results The results of this study identified two main categories: Persons’ Experiences of Animal-Assisted Therapy and its Psychological Effects and Persons’ Experiences of Animal-Assisted Therapy and its Social Effects. The results showed that animal-assisted therapy had a positive effect on a person’s well-being and quality of life. Animal-assisted therapy contributed to improved mood and decreased stress, anxiety, and depression. Therapy animals helped the study subjects improve their communication skills, and also helped them in forming and maintaining new relationships with other people. This made subjects feel more secure and have improved self-esteem, which in turn helped when interacting with others. Conclusions Animal-assisted therapy can be used in nursing to improve a person’s mental health and reinforce their sense of coherence. The results of this study show that while animal-assisted therapy has positive effects on a person’s mental health, this type of therapy is not always best-suited for all due to such issues as chronic pain, allergies, and fear of animals. Therefore, it is important for nurses to be familiar with this non-pharmacological treatment so that they can offer patients an alternate form of person-centered treatment.

Bakgrund Digitalisering har blivit allt vanligare och digitala vårdkontakter har implementerats i vården. Sveriges kommuner och regioner ser digitaliserade vårdtjänster som en naturlig del av framtidens vårdutbud. Sjuksköterskor behöver arbeta i enlighet med sitt ansvarsområde inom sjukvård och omvårdnad, även inom digital kontakt. Därför behövs sammanställd kunskap om patienters erfarenheter, för att sjuksköterskor ska arbeta i enlighet med sina ansvarsområden. Syfte Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av digital kontakt i en vårdkontext. - Hur upplevde patienterna den digitala kontakten med sjuksköterskor? - Vilka fördelar och nackdelar upplevde patienter med digital kontakt med vården? Metod Designmetoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Tio originalartiklar valdes från databaserna Pubmed och CINAHL. Artiklar var peer-review granskade, godkända från etikprövning, skrivna på engelska och publicerades mellan år 2013-2024. Integrerad analys användes för att sammanställa resultaten i relation till varandra. Resultat Fyra huvudkategorier identifierades. Upplevelser av kommunikationen visade detaljer som bidrog till bra eller försämrad kommunikation digitalt, och relationen sjuksköterska-patient visades vara viktigare än vårdformen. Upplevelser av socialt stöd belyste hur kontakten minskade ensamhet, lindrade jobbiga känslor och uppmuntrade patienter. Upplevelser av digital funktionalitet visade nackdelar som var relaterade till svårigheter med användningen och känslor kring säkerheten. Fördelar som togs upp var att öva på digitala kunskaper, säkerhet, enkel användning och att data kan delas mellan vårdpersonal. Upplevelser av bekvämlighet beskrev varför digital kontakt upplevdes bekvämt. Slutsats I arbetet framkommer att en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten bidrar till att identifiera och lindra lidande vid digital kontakt. Vidare framkommer att det är mindre relevant om det handlar om fysisk eller digital kontakt. Det viktigaste är sjuksköterskans skicklighet och empati. Sjuksköterskans finkänsla och uppmärksamhet är väsentlig vid digital kontakt, därmed bör den utvecklas. Digital kontakt är betydelsefullt för patientens bekvämlighet. / Background Digitization has increased, and digital healthcare contacts have been implemented. Sweden's municipalities and regions see digitized care services as part of future services. Nurses need to work in accordance with their area of responsibility in healthcare and nursing, also with digital contacts. Compiled knowledge of patients' experiences is therefore needed, for nurses to work in accordance with their areas of responsibility. Objective To describe adult patients' experiences of digital contact in health care.  - How did the patients experience the digital contact with nurses? - What advantages and disadvantages did patients experience in healthcare with digital contact? Methods The design method was a non-systematic literature review. Ten original articles were selected from the databases Pubmed and CINAHL. Articles were peer-reviewed, approved from ethics review, in English and published between 2013-2024. Integrated analysis was used to compile results. The work strongly distanced itself from fabrication, distortion and plagiarism. Results Four main categories were identified. Experiences of the communication showed what details contributed to good or poor digital communication, and the nurse-patient relationship was noticed as more important than the form of healthcare itself. Experiences of social support highlighted how digital contact reduced loneliness, alleviated difficult feelings and encouraged patients. Experiences of digital functionality showed disadvantages of user-experiences and feelings of security. Raised benefits were practicing digital skills, feelings of security, ease of use and shared data between healthcare professionals. Experiences of convenience described why digital contact felt comfortable. Conclusion Good relationship between the nurse and the patient contributes to identifying and alleviating suffering in digital contact. It appears that it’s less relevant if the contact is physical or digital, but instead the nurses' skill and empathy. The nurses' sensitivity and attention are essential in digital contact and should be developed. Digital contact is important for patient comfort.

Bakgrund: Inom kolorektalkirurgi är ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) ett standardiserat koncept pre-, intra- och postoperativt som syftar till snabb återhämtning efter operation. För att nå goda resultat i den postoperativa vården, där tidigt nutritionsintag och tidig mobilisering är viktiga faktorer, har patientens delaktighet visat sig vara viktig. För att utveckla omvårdnaden postoperativt och bland annat förbättra tidig mobilisering och tidigt nutritionsintag behöver de faktorer som påverkar patientdelaktigheten identifieras. Syfte: Att beskriva patienternas erfarenheter av den postoperativa vården efter genomgången kolorektalkirurgi enligt ”Enhanced Recovery After Surgery” med fokus på patientdelaktighet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som genomgått kirurgi enligt ERAS (tio deltagare). Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Personerna ansåg sig vara välinformerade före operation och tyckte att de fått förståelse för konceptet, dock upplevdes loggbokens funktion vara otydlig. Alla patienter var nöjda med tiden på vårdavdelningen och resultatet visade att relationen mellan patient och vårdpersonal hade stor betydelse för återhämtningen postoperativt. Att upprätthålla god nutrition var dock en utmaning då många patienter upplevde illamående och hade svårt att äta samt dricka näringsdrycker.  Slutsats: ERAS-konceptet bidrar till trygghet för patienten genom kontinuitet och tydliga riktlinjer vilket möjliggör delaktighet och stimulerar till återhämtning efter operation. Personer med ett försvagat fysiskt utgångsläge har dock ett större behov av personalens stöttning och ett personcentrerat förhållningssätt skulle möjliggöra en individuellt anpassad vård utifrån ERAS-konceptet. Majoriteten av patienterna besväras dock av illamående postoperativt vilket har negativ påverkan på patientens återhämtning men också på upplevelsen som helhet, detta problem behöver ses över närmre för att om möjligt förbättras. / Background: In colorectal surgery ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) is a standardized pre-, intra- and postoperative concept aiming to enhance recovery after surgery. To achieve good outcome in postoperative care, early nutritional intake and early mobilisation has been identified as important factors as well as the patient´s involvement in their care. In order to develop postoperative nursing care and improve early mobilisation and early nutritional intake, factors affecting patient participation need to be identified. Aim: To describe patients experiences of the postoperative care after colorectal cancer surgery according to ”Enhanced Recovery After Surgery” with a specific focus on patient participation.   Method: Semi structured interviews were conducted with individuals undergoing surgery according to ERAS (ten participants). The interviews were analysed using a qualitative content analyze method. Result: The individuals considered themselves well informed before surgery and thought they understood the concept, but the logbook´s function was found to be unclear. All patients were satisfied with the time in the surgical care department and the results showed that the relationship between the patient and healthcare staff are of great importance for postoperative recovery. Maintaining good nutrition postoperatively, however, is a challenge when many patients experienced nausea and had difficulty eating and drinking nutritional beverages.  Conclusion: The ERAS concept contributes patient safety through continuity and clear guidelines, enabling participation and stimulating postoperative recovery. People with a weakened physical starting position, however, have a greater need for staff support and a person-centred approach would enable that, based on the ERAS concept. However the majority of patients suffer from postoperative nausea which has a negative impact on patient recovery but also on the experience as a whole, this problem has to be reviewed closer, but also improved if possible.

<p>Nydebuterad svår sjukdom kan ta tid att ta till sig och patienten kan till en början känna sorg och oro. En av flera sådana sjukdomar är Reumatoid artrit (RA) där vården på senare år insett vikten av tidiga insatser för att sjukdomen ska kunna bromsas upp. Ofta får nyinsjuknade patienter, oavsett vilken sjukdomsgrupp de tillhör, mycket information på kort tid och ska därefter klara av att ta sina mediciner och sköta sin hälsa själva hemma. När mycket information ges vid ett och samma tillfälle kan det vara svårt att minnas och uppfatta allt. Syftet med studien är att beskriva hur patienterna upplever informationen i ett tidigt och akut skede när de drabbas av kronisk eller livshotande sjukdom. En litteraturstudie har gjorts av elva kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med hjälp av Evans (2003) modell för innehållsanalys. Tre teman och ett subtema utkristalliserades genom analysen: Tema 1: <em>Avsaknad av dialog </em>med subtema; <em>Inte förmögen att ta emot information, </em>upplevelse av opersonlig och generell information som var svår att identifiera sig med och krisreaktioner blockerade förmågan att ta in det som sades. Tema 2: <em>Vetskap ger trygghet, </em>upplevelser av att informationen gav styrka, kontroll och trygghet. Tema 3: <em>Avsaknad av stöd</em>, upplevelser av att behovet av emotionellt stöd inte tillgodosågs och informationen efterlämnade en känsla av isolering och ensamhet.</p> / <p>Diagnosis of a serious disease can be difficult to accept and patients can initially experience sadness and concern. One such disease is Rheumatoid Arthritis (RA) and recent evidence has proven the importance of early treatment in slowing down its progress. Newly diagnosed patients, despite which group they fall into, are often given a large amount of information in a short time and are expected to take medication and look after their own wellbeing at home. When lots of information is passed on at once it can be very difficult to understand and remember. The aim of this study is to describe how patients experience information in an early and acute stage when they are diagnosed with a life-threatening or chronic disease. A literature study was made of eleven qualitative articles which were explored and analysed using Evans (2003) model for content analysis. Three themes and a sub-theme crystallized through this analysis: Theme 1: <em>Missing dialog</em>, sub-theme: <em>Non-ability to absorb information</em>, experience of impersonal and generalized information which was difficult to identify with and crisis-reactions which blocked the ability to absorb the information. Theme 2: <em>Knowledge is comfort</em>, the feeling that information gave strength, control and comfort. Theme 3: <em>Lack of Support</em>, the requirement for emotional support was not fulfilled and the information left a feeling of isolation and loneliness.</p>

Nydebuterad svår sjukdom kan ta tid att ta till sig och patienten kan till en början känna sorg och oro. En av flera sådana sjukdomar är Reumatoid artrit (RA) där vården på senare år insett vikten av tidiga insatser för att sjukdomen ska kunna bromsas upp. Ofta får nyinsjuknade patienter, oavsett vilken sjukdomsgrupp de tillhör, mycket information på kort tid och ska därefter klara av att ta sina mediciner och sköta sin hälsa själva hemma. När mycket information ges vid ett och samma tillfälle kan det vara svårt att minnas och uppfatta allt. Syftet med studien är att beskriva hur patienterna upplever informationen i ett tidigt och akut skede när de drabbas av kronisk eller livshotande sjukdom. En litteraturstudie har gjorts av elva kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med hjälp av Evans (2003) modell för innehållsanalys. Tre teman och ett subtema utkristalliserades genom analysen: Tema 1: Avsaknad av dialog med subtema; Inte förmögen att ta emot information, upplevelse av opersonlig och generell information som var svår att identifiera sig med och krisreaktioner blockerade förmågan att ta in det som sades. Tema 2: Vetskap ger trygghet, upplevelser av att informationen gav styrka, kontroll och trygghet. Tema 3: Avsaknad av stöd, upplevelser av att behovet av emotionellt stöd inte tillgodosågs och informationen efterlämnade en känsla av isolering och ensamhet. / Diagnosis of a serious disease can be difficult to accept and patients can initially experience sadness and concern. One such disease is Rheumatoid Arthritis (RA) and recent evidence has proven the importance of early treatment in slowing down its progress. Newly diagnosed patients, despite which group they fall into, are often given a large amount of information in a short time and are expected to take medication and look after their own wellbeing at home. When lots of information is passed on at once it can be very difficult to understand and remember. The aim of this study is to describe how patients experience information in an early and acute stage when they are diagnosed with a life-threatening or chronic disease. A literature study was made of eleven qualitative articles which were explored and analysed using Evans (2003) model for content analysis. Three themes and a sub-theme crystallized through this analysis: Theme 1: Missing dialog, sub-theme: Non-ability to absorb information, experience of impersonal and generalized information which was difficult to identify with and crisis-reactions which blocked the ability to absorb the information. Theme 2: Knowledge is comfort, the feeling that information gave strength, control and comfort. Theme 3: Lack of Support, the requirement for emotional support was not fulfilled and the information left a feeling of isolation and loneliness.

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser efter en gastric bypass operation. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes, där intervjuer skedde med sex personer som genomfört en gastric bypass operation. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Under intervjuerna framkom att informanterna upplevde att operationen inte hade någon negativ inverkan på deras vardagliga liv. De upplevde en ökad livskvalitet och förbättrad hälsa som lett till ett mer fysiskt aktivt liv. Viktnedgången tillsammans med omgivningens positiva reaktioner på den nya kroppen hade stärkt deras självförtroende. Den största förändringen informanterna upplevde i det vardagliga livet var deras förändrade matvanor. De beskrev att maten var i fokus och att de planerade sin vardag efter måltiderna. De följder som framkom upplevdes inte som något stort problem, utan viktminskningen och de positiva hälsoupplevelserna dominerade. Informanterna kände sig välinformerade och hade realistiska förväntningar på operationen, samt var förberedda på de konsekvenser som kunde uppstå. Studien visar att den specialiserade vården på överviktskliniker kan bidra till att underlätta tiden efter operationen för patienten. Det framkom att informanterna upplevde en kunskapsbrist om gastric bypass operationer bland sjukvårdspersonal, inom primärvård och slutenvård. För att patienten ska känna trygghet och förtroende är det därför viktigt att öka kunskapen om överviktsoperationer bland hälso- och sjukvårdspersonal.

Abstrakt Bakgrund: Vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen är avancerad och högteknologisk. Att vara patient och behöva vårdas på sjukhus innebär att komma till en främmande miljö med risk att förlora kontroll över sig själv och behöva överlämnas till andra. Förhållandet mellan patient, vårdpersonal, närstående, teknik, omgivning samt omvärld anses vara avgörande för hur patienten kommer att uppleva vårdmiljön.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv och kvalitativ ansats. Analysen utfördes genom att syntetisera och summera innehållet i 17 kvalitativa primärstudier.  Resultat: Resultatet består av 3 huvudteman och 8 underteman. Tema nr 1: Att vara patient i en främmande och teknisk vårdmiljö - patienternas förändrade upplevelser av sig själva, att befinna sig mellan fantasi och verklighet, att ha och inte kontroll över sin situation samt familjens betydelse för patienternas upplevelser. Tema nr 2: Patienternas upplevelser av rädsa - att vara rädd samt rädsla mot existensen. Tema nr 3: Personalens betydelse för patienternas upplevelser - att vara väl eller icke väl omhändertagen samt att behandlas som subjekt eller objekt.  Slutsats: Patienternas upplevelser av vårdmiljön på operations- och intensivvårdsavdelningen beskrevs som både positiva och negativa, betryggande och skrämmande men var framförallt individuella. Relationen med vårdpersonalen och att som patient känna sig väl omhändertagen samt att bli bemött och behandlad med respekt, där patientens integritet och individualitet låg till grund för vårdandet, var den viktigaste aspekten i patienternas möte med vården.