Bakgrund  I dagsläget lever 650 miljoner personer i världen med obesitas. I Sverige uppskattas det att 1,3 miljoner människor i åldrarna 16-84 år har obesitas, vilket motsvarar ungefär 15 procent av befolkningen. Obesitas är ett sjukdomstillstånd som leder till följdsjukdomar.  Samtidigt lider många personer med obesitas av fördomar och kränkningar inom hälso- och sjukvården. Det är vanligare att kvinnor har obesitas än män. Kvinnor upplever dessutom ett sämre bemötande än män inom hälso- och sjukvården, och kvinnors medicinska behov förbises ofta då stora delar av hälso- och sjukvården utgår från en manlig norm.  Syfte  Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnor med obesitas och deras upplevelser och erfarenheter av bemötande av vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.  Metod  Litteraturöversikten följde en icke systematisk metod och baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna inhämtades genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL, med hjälp av relevanta sökord. Artiklarna har bedömts utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultaten från artiklarna sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat  I resultatet framgick tre huvudkategorier. Den första var: Förförståelsens påverkan på upplevelsen av bemötandet. Under kategorin framkom det att kvinnorna hade en förförståelse angående sig själva och om vårdpersonalen, vilket påverkade upplevelserna av bemötandet. Den andra kategorin var: Upplevelse av kommunikation och bemötande. Här framkom olika upplevelser kring information, ordval, stöd och upplevelser av en dömande attityd. Den tredje kategorin var: Följderna av upplevd stigmatisering. Under denna kategori framkom upplevelser av en bristande vård som följd av obesitas och även kvinnornas önskemål om en förändring av vården, som framkommit till följd av kvinnornas upplevelser av bristande bemötanden.  Slutsats  Flera kvinnor med obesitas upplevde att deras vikt stod i vägen för att få rätt bemötande och rätt typ av vård. Litteraturöversikten visade även att kvinnor med obesitas skulle vilja bli bemötta med empati, respekt, medkännande, uppmuntran och pålitlighet. Då resultatet påvisade brister av dessa egenskaper hos hälso- och sjukvårdspersonal kan konsekvensen bli att kvinnor med obesitas undviker att söka vård / Background  As for now, 650 million people worldwide are living with obesity. In Sweden, it is estimated that 1.3 million people between the ages of 16 and 84 have obesity, which is approximately 15 percent of the population. Obesity is a medical condition that can lead to other health problems. However, many people with obesity also experience prejudice and discrimination within the healthcare system. Women are more likely to have obesity than men, and they often experience poorer treatment within the healthcare system. Women's medical needs are often overlooked, as a big part of the healthcare system is based on a male norm.  Aim  The purpose of this literature review was to describe the experiences of women with obesity regarding the encounters they have with healthcare professionals in the healthcare system.  Method  The literature review used a non-systematic method and was based on 16 scientific original articles with both qualitative and quantitative approaches. The articles were found through searches in the PubMed and CINAHL databases using various search terms. The articles were evaluated based on Sophiahemmet University's assessment criteria for scientific classification and quality. The results from the articles were compiled and analysed using an integrated data analysis.  Results  The results revealed three main categories. The first category was: Preconceptions and its influence on the experience of the encounter. In this category, it was revealed that the women had preconceptions about themselves and the healthcare professionals, which influenced their experiences of encounters when receiving healthcare. The second category was: The experience of communication and encounters. Various types of experiences regarding information, choice of words, different types of support, and experiences of a judgmental attitude emerged here. The third category was: The consequences of perceived stigmatization. Experiences of a lack of care as a result of obesity emerged under this category, and also the women's desired changes in healthcare that were expressed as a result of the women's experiences of stigmatization.  Conclusions  Some of the women with obesity experienced that their weight stood in the way of receiving a proper encounter and care. The literature review showed that women with obesity would like to be treated with empathy, respect, compassion, encouragement, and reliability. As the result revealed a lack of these qualities in healthcare professionals, the consequence may be that women with obesity avoid seeking care.

Background: Endometriosis affects approximately 10% of women of childbearing age globally. Women often wait years to receive a diagnosis and face challenges both with the management of symptoms as well as treatment. Affected women often have multiple contacts with the health care system and a great need for support.  Aim: The aim was to describe women ́s experiences of healthcare meetings in relation to endometriosis. Method: A qualitative literature review based on 11 articles analyzed using Braun and Clarke ́s thematic analysis.  Result: Theme; Treatment affects the woman ́s sense of safety and causes suffering and five subthemes; Lack of information, invalidation and reduction of experiences, normalization of symptoms, ignorance and inadequate care and the importance of responsiveness and social skills were identified.  Conclusion: The safety of women with endometriosis is compromised when the healthcare system does not provide sufficient quality. Women have experiences of being exposed to ignorance among health care professionals, normalization of their experiences and lack of getting sufficient information in the care meeting. The women risk unnecessary suffering and negative health impact, which leads to a deterioration in quality of life. The results show that more research is needed on the subject. / Bakgrund: Endometrios drabbar ungefär 10% av världens kvinnor i fertil ålder. Kvinnorna väntar ofta många år på diagnos och det finns utmaningar med att behandla symtomen. De drabbade kvinnorna har ofta multipla kontakter med hälso- och sjukvården och ett stort behov av stöd.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården vid endometrios.  Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. 11 artiklar analyserades med Braun och Clarkes tematiska innehållsanalys.  Resultat: Ett tema och fem subteman identifierades. Tema; Bemötande påverkar kvinnans känsla av trygghet och orsakar lidande. Subteman; bristande informationsgivning, invalidering och förminskning av upplevelser, normalisering av symtom, Okunskap hos vårdpersonal skapar inadekvat vård och vikten av lyhördhet och social kompetens.  Slutsats: Kvinnornas trygghet äventyras när bemötandet från hälso- och sjukvården inte håller tillräckligt god kvalitet. Kvinnorna har erfarenheter av att bli utsatta för bland annat okunskap hos vårdpersonal, normalisering av sina upplevelser samt saknar att få tillräcklig information i vårdmötet. Kvinnorna riskerar onödigt lidande och negativ påverkan på hälsan vilket leder till försämrad livskvalitet. Resultatet visar att det behövs mer forskning inom ämnet.

Bakgrund: Forskning har visat att stigma gentemot personer relaterat till särskiljande egenskaper leder till försämrad hälsa för dessa individer. Sedan pionjären Erving Goffman 1963 formulerade sin teori om stigma har forskning kring stigma och personer med psykisk ohälsa grenat ut sig. Forskning har även influerat till att revolutionera förståelsen för substansbrukssyndrom, och hur det under det senaste seklet utvecklats från tron att substansbrukssyndrom orsakas av moraliska brister till att det kan ses som en sjukdom som påverkar både hjärna och beteende. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa och belysa hur personer med substansbrukssyndrom upplever stigma. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats inspirerad av Polit och Becks niostegsmodell. Sjutton vetenskapliga artiklar söktes fram systematiskt, sammanställdes och analyserades. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Taylor & Francis. Resultat: Analysen utmynnade i fem kategorier som beskrev hur personer med substansbrukssyndrom upplevde stigma: att mötas av misstro och att inte bli tagen på allvar, att endast ses för sitt substansbruk och inte som människa, att få en sämre vård än andra, att vårdpersonalen har negativt bemötande och att beskyllas för sin sjukdom. Slutsats: Att leva med substansbrukssyndrom innebär för individen ett dagligt möte med stigma. Litteraturstudiens resultat kan bidra med viktig kunskap om hur patienter med substansbrukssyndrom upplever möten i vården. Detta kan öka kunskap och förståelse som i sin tur kan bidra till en förbättrad vård för personer med substansbrukssyndrom där lidande för individen minimeras och kostnader för samhället minskas.

Bakgrund  Smärta är ett stort problem som många människor lider av globalt. Substansberoende av narkotika är också ett utbrett problem som dessutom rapporteras ha ökat senaste decenniet. När dessa två problem samexisterar uppstår en komplex situation både för vårdpersonal och personer som söker vård med behov av smärtlindring. Bristande kunskap och inre konflikter hos vårdpersonal samt stigmatisering av substansberoende hotar att leda tillotillräcklig behandling och lidande för personer som söker vård. För att vården för personer med substansberoende i behov av smärtlindring ska kunna utvecklas krävs studier som visar hur mötet med vården upplevs av patientgruppen.  Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med substansberoende av narkotika upplever mötet med vården vid behov av smärtlindring.  Metod  För att besvara syftet användes en icke-systematisk litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar inkluderades. De vetenskapliga artiklarna erhölls genom sökarbete i databaserna CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet av artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys.  Resultat Resultatet för denna litteraturöversikt visade att personer med substansberoendehuvudsakligen hade negativa upplevelser av vårdmötet. Upplevelserna inkluderade stigmatisering från vårdpersonal och bristande behandling vilket ledde till att patienterna sökte smärtlindring på olaglig väg, samt att de förlorade sin tillit till vården. Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Sigridúr Halldórsdóttirs teori om mänskliga möten inom omvårdnad som utgår från patientens perspektiv.  Slutsats Många personer som lider av substansberoende och smärta upplever sig bli marginaliserade i mötet med vården. Litteraturöversikten belyser hur fördomar och stigma existerar i vårdmötet med en utsatt samhällsgrupp. Kunskap och utbildning angående patientgruppen kan bidra med insikter hos sjuksköterskor och leda till ett förbättrat och mer inkluderande möte mellan patienter med substansberoende av narkotika och vårdpersonal. / Background Pain and substance dependence are major issues globally, and substance dependence is reported to have increased the past decade. When pain and substance dependence coexist, a complex situation arises both for caregivers and people with substance dependency seeking pain relief. Lack of knowledge, internal conflicts in the healthcare staff and stigmatization of substance dependency threaten to lead to inadequate treatment and suffering for the person seeking care. To develop the care for people with substance dependence of narcotics requiring pain relief further research is needed regarding how this patient group experiences the encounter with healthcare. Aim The aim was to describe how people with substance dependency of narcotics experiences the encounter with healthcare whilst in need of pain relief. Method This non-systematic literature review was based on 17 scientific articles which were analyzed using integrated analysis. The scientific articles were obtained through search work in the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked based on Sophiahemmet University's assessment tool.  Results The results indicated how people with substance dependency mainly had negative experiences of the encounter with healthcare, including stigmatization and lack of treatment. This led to the patients seeking pain relief illegally and a loss of trust in healthcare. The results were discussed on the basis of Sigridúr Halldórsdóttir's theory of human encounters in nursing based on the patient's perspective.  Conclusions Many who suffer from substance dependency and co-occurring pain experience being marginalized when encountering healthcare. This literature review highlights how prejudice and stigma exists in the encounter between the healthcare staff and a vulnerable group in society. Knowledge and education regarding this particular group of patients can provide nurses with insights and lead to an improved and more inclusive encounter between patients with substance abuse of narcotics and healthcare staff.

Bakgrund: Sexuellt våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem som leder till allvarliga konsekvenser. Samhällets attityder gentemot kvinnor skapar ett stigma som resulterar i att de är mer utsatta vilket speglar statistiken över fall av sexuellt våld. Många kvinnor är oroliga över hur de kommer bli bemötta när de söker vård. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld upplever bemötandet inom vården. Metod: Studiens design var en allmän litteraturstudie där tio originalartiklar hittades och användes till grund för resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i fem huvudkategorier: kvinnornas upplevelser av sjuksköterskornas attityder, upplevelser av brister i kommunikationen, upplevelser av försämrad tillit till vården, upplevelsen av att inte få adekvat vård och behov av utbildning och kunskap. Huvudfyndet i resultatet visade att det fanns brister i bemötandet då sjuksköterskornas fördomar och attityder påverkar bemötandet gentemot de sexuellt utsatta kvinnorna vilket resulterade i en bristfällig vård. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring kvinnornas upplevelser av bemötandet samt mer komplex utbildning kring sjuksköterskans attityder och fördomar för att en förändring ska kunna ske. Detta för att sexuellt utsatta kvinnor ska få en bättre och mer heltäckande vård. / Background: Sexual violence against women is a widespread social issue that leads to serious consequences. The societal attitudes towards women creates a stigma of them being more vulnerable, which in turn reflects on the statistics of sexual violence cases. Many women have concerns about how they will be treated when seeking care. Purpose: The purpose of this study was to analyze how women who have been exposed to sexual violence experience the treatment in healthcare. Method: The design of the study was a general literature study where ten original articles were retrieved and used as the basis for the results. Results: Based on the ten scientific articles, five main categories were presented: the women’s experiences of the nurses’ attitudes, experiences of lack in communication, experiences of decreased trust in healthcare, the experience of not receiving adequate healthcare and need of education and knowledge. The main finding in the results showed that there are absent of proper treatment as the nurses’ prejudices and attitudes affect the nurse’s approach towards the sexually assaulted women and this results in poor healthcare. Conclusion: The conclusion is that more research is needed into the nurse’s attitudes and prejudices for a change to take place. In this way sexually assaulted women will receive better and more comprehensive care.

Bakgrund: Många personer drabbas av hjärtinfarkt i Sverige varje år. En hjärtinfarkt uppstår när hjärtat får syrebrist genom en tilltäppning i något av de blodkärl som förser hjärtat med syre. En hjärtinfarkt är en dödlig sjukdom som kan upplevas som ett trauma av den som överlevt. Detta medföljande trauma kan vara svårhanterligt utan rätt kunskap eller resurser. Sjuksköterskan har som uppgift att genom sina kärnkompetenser nå ut till patienter för att främja hälsa. Kliniskt arbetande sjuksköterskor behöver en ökad förståelse av hjärtinfarkt patienters upplevelser för att bättre kunna vårda, uppmärksamma, motivera och behandla dessa patienter med mål att så goda resultat som möjligt skall uppnås. Syfte: Belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt i Sverige. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa artiklar om patienters upplevelse efter en hjärtinfarkt. Resultat: I studien kunde 6 teman identifieras. “Förändrad livsvärld”. ”Hantera en livsomställning”, “Samspel med vården”, “Stöd från närstående”, “Information och kunskap”, och “En andra chans”. Konklusion: Patienter upplevde svårigheter med att anpassa sig till livsstilsförändringar de blivit rekommenderade till av sjukvårdspersonal och den nya vardagen som följer efter sin hjärtinfarkt. Faktorer som påverkade patienter positivt efter en hjärtinfarkt var copingstrategier, ett bra samspel med vården och stöd och förståelse från närstående. / Background: In Sweden, many people develop a myocardial infarction each year. A myocardial infarction occurs when the heart suddenly experience oxygen deprivation due to a blockage in one of the main oxygen supplying blood vessels. A myocardial infarction is a deadly disease that can be experienced as a trauma for the person surviving it. This coherent trauma can be difficult to handle without the right knowledge or resources. A nurse's task is to use their core competences to reach out to patients and promote health. Clinical nurses need an enhanced understanding of the experiences of patients with myocardial infarction to be able to better care for, pay attention to, motivate and treat these patients with the goal of achieving the best possible results. Purpose: Elucidate patients experiences of life after a myocardial infarction in Sweden. Method: A qualitative literature study based on 13 qualitative articles about patients’ experience after a myocardial infarction. Results: 6 themes were identified in this study. "Change of life-world". "Managing a life adjustment", "Interaction with professional healthcare", "Support from close relatives","Information and knowledge", "A second chance". Conclusion: Patients experienced difficulties adapting to the lifestyle changes, they had been recommended to pursue by healthcare professionals, and to the new everyday life after their myocardial infarction. Factors that affected patients positively after a myocardial infarction were coping strategies, good interaction with professional healthcare, and the support and understanding from their close relatives.

Att överleva hjärtstopp utanför sjukhus är en allvarlig komplikation som kan leda till betydande fysiska och psykologiska utmaningar som kan påverka livskvalitén negativt. Den efterföljande vården, särskilt sjuksköterskans roll, är avgörande för att stödja återhämtningsprocessen och möta överlevarnas individuella behov. Denna litteraturöversikt syftade till att belysa erfarenheterna hos människor som har överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus. Genom att bearbeta åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar identifierades tre huvudkategorier och sju underkategorier som sammanfattade överlevarnas erfarenheter. Resultatet visade på en komplex förändring av livssituationen för överlevarna, vilket inkluderar både fysiska och psykologiska begränsningar. Det framkom också en ökad existentiell medvetenhet och behovet av stöd från vården, familj och vänner. Bristen på vårdens stöd betonades och behovet av individuellt anpassat stöd och tydlig vägledning för att underlätta återhämtningsprocessen. I litteraturöversikten diskuterades även möjligheten att integrera patientens livskraft och religiösa övertygelser som resurs i vården för att främja återhämtningen. Sammanfattningsvis ger denna litteraturöversikt värdefull information om överlevarnas erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus och betonar vikten av en helhetssyn i vården för att bemöta deras behov.

Bakgrund: IBD är ett samlingsnamn för de livslånga mag-och tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit och karaktäriseras av perioder med remission och skov. Under ett skov befinner sig personen i ett utsatt läge vilket ställer stora krav på omvårdnaden där sjuksköterskans främsta uppgift är att lindra lidande och främja hälsa och att leva med sjukdomen kan påverka den upplevda hälsan. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva upplevelsen av att leva med den livslånga mag- och tarmsjukdomen IBD. Metod: I litteraturöversikten användes tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna söktes med relevanta sökord i avsikt att besvara översiktens syfte. Utifrån studiernas resultat utformades fyra huvudkategorier. Resultat: Resultatet i översikten presenterades under fyra huvudkategorier; begränsningar i det sociala livet, värdefulla strategier i önskan att skapa en kontrollerbar vardag, känslomässig påverkan och upplevelser av möten med sjukvården. Diskussion: Upplevelsen av att leva med IBD medförde omställningar och begränsningar för personerna i vardagen. Detta diskuteras utifrån Erikssons (1994) teori om den lidande människan, utifrån litteraturöversiktens bakgrund och utifrån nya artiklar. / Background: IBD is a collective term for the life-long gastrointestinal diseases Crohn´s disease and ulcerative colitis and is characterized by periods of remission and relapse. During a relapse the person is in a vulnerable position which places great demands on nursing where the nurse´s primary task is to alleviate suffering and promote health and living with the disease can affect the perceived health. Aim: The aim of the literature review was to describe the experience of living with the life-long gastrointestinal disease IBD. Method: The literature review was based upon ten scientific studies with qualitative approach. The studies were searched with relevant keywords in order to answer the purpose of the review. The results of the studies were designed under four main themes. Results: The results of the survey were presented under four main themes; limitations in social life, valuable strategies in the desire to create a controllable living, emotional impact and experiences of encounters with health care. Discussions:  The experience of living with IBD resulted in changes and limitations of the people in everyday life. This was discussed on the basis of Eriksson's (1994) theory of the suffering human being, based on the background of the literature review and new articles.

Bakgrund: Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och de flesta har behov av palliativ vård. Den enskilde individen skall i största möjliga mån få avgöra om denne vill dö hemma eller inom den slutna vården. Historiskt sett har den palliativa vården behandlat personer med cancersjukdom men har med tiden utvecklats till att behandla flera typer av sjukdomstillstånd. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur vuxna patienter upplever den palliativa vården i hemmet, samt att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Föreliggande studie har en deskriptiv design. Studiens resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar, tio med kvalitativ ansats och en med mixad ansats. Samtliga artiklar granskades av båda författarna och färgmarkerades beroende på innehåll. Artiklarna identifierades genom databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Den palliativa vården i hemmet upplevdes till stor del som positiv av patienterna. Det värderades högt att ha sina närstående nära och att få vistas i sin trygga hemmiljö den sista tiden i livet. Det framkom även att de palliativa patienterna var oroliga över att vara en börda för sina närstående. Genom att ha sjukvårdare i hemmet samt stöd från närstående gavs möjlighet att utföra vardagliga aktiviteter på egen hand, som visade sig generera livskvalitet. Värdighet hos de palliativa patienterna beskrevs genom begreppen integritet, välbefinnande och självbestämmande. God kommunikation och kontinuitet upplevdes som viktiga faktorer för de patienterna. Slutsats: Palliativa patienter som vårdats hemma såg i hög grad positivt på den vård de erhållit. De upplevde att samarbete mellan sjukvården och deras närstående är en förutsättning för trygg vård i hemmet. Hälso- och sjukvård bör prioritera dessa patienters önskan om att få vårdas och dö hemma eftersom detta genererar livskvalitet. Föreliggande studies resultat ger en tydlig indikation på utvecklingsområden inom palliativ vård. / Background: Every year, about 90 000 people in Sweden die and most of them are in need of palliative care. The individual should as far as possible be able to decide if he or she wants to die at home or in hospice care. Historically, palliative care was meant to treat people with cancer but has gradually evolved to treat several types of disorders. Purpose: The purpose of this study was to describe how adults perceive palliative care in their home, as well as to study the selected articles data collection method. Method: The present study has a descriptive design. The study results are based on eleven scientific articles, ten with qualitative approach, and one with a mixed approach. All articles were reviewed by both authors and color marked depending on the content. The articles were identified through databases CINAHL and Pubmed. Main Results: The palliative care at home was perceived largely as positive among patients. It was highly valued having their relatives close and to reside in their familiar home environment at the end of life. It also emerged that the palliative patients were concerned about being a burden to their families. By having paramedics in their home as well as support from relatives they were given the opportunity to be able to handle everyday activities on their own, which turned out to generate quality of life. Dignity of the palliative patients was described by the concepts of integrity, well-being and self-determination. Good communication and continuity was seen as important factors for the patients. Conclusion: Palliative patients who received care at home looked largely positive about the care they received. They felt that the cooperation between health care and their families was essential for safe care in their home. These patients' desire to be cared for and die at home should be a priority as it will lead to increased quality of life. Results of this study gives a clear indication of development areas in palliative care.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 5000 personer med spinalskada. Där spinalskadan lett till nedsatt blåsfunktion är ren intermittent kateterisering (RIK) den metod som rekommenderas i första hand. Syfte: Att undersöka hur personer med traumatisk spinalskada som använder ren intermittent kateterisering (RIK) upplever detta. Syftet var även att ta reda på vilka hanteringsstrategier som finns för att underlätta det dagliga livet. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes där fem personer med traumatisk spinalskada som använder RIK intervjuades. Resultat: Att behöva tillägna sig metoden väckte blandade känslor. Män upplevde det lättare att RIKa jämfört med kvinnor. Den egna kompetensen och kunnandet om metoden RIK ökade med tiden och de hittade nya hanteringsstrategier för att underlätta vardagen. Informanterna var medvetna om vikten av god hygien för att undvika urinvägsinfektioner. Däremot framgick det inte om informanterna var medvetna om kopplingen mellan vikten av regelbunden RIKning, residualurin i blåsan och uppkomsten av urinvägsinfektioner. Slutsats: Personer som använder RIK upplever det som nödvändigt och avgörande för att kunna leva ett normalt liv. Hanteringsstrategier är planering och anpassande av metoden efter fysisk förmåga och den egna vardagen. Behovet av stöd hos personer med spinalskada som använder RIK är individuellt och varierar. Adekvat stöd och utbildning underlättar och hjälper personer med nedsatt blåsfunktion som använder RIK att ta kontroll över utövandet och främjar följsamheten och långsiktig hälsa avseende urinvägarna. / Background: About 5,000 people in Sweden live with a spinal injury. Where the spinal injury leads to impaired bladder function, clean intermittent catheterization (CIC) is the method recommended in the first place. Aim: To examine  how individuals  with traumatic  spinal injury  using clean  intermittent catheterization experience the method. The aim was also to find out coping strategies available to facilitate daily life. Methods: A qualitative approach with semi-structured interviews was used where five people with traumatic spinal injury were interviewed. Results: The need to use CIC brought about mixed feelings among informants. Men felt that it was easier for them to use clean intermittent catheterization compared to women. Their expertise and knowledge increased with time and they found new coping strategies to facilitate everyday life. The informants were aware of the importance of good hygiene to prevent urinary tract infections. However, it was not clear if the informants were aware of the connection between the importance of using clean intermittent catheterization regularly, residual urine in the bladder and the occurrence of  urinary  tract  infections. Conclusion: People who use CIC experience it as essential and vital in order to live a normal life. The need for support of people with spinal injury who use CIC is individual and varies. Adequate support and training for people with impaired bladder function using CIC facilitates and helps them to take control initially and promotes an ongoing adherence and long-term health regarding urinary tract.