Bakgrund: Begreppet personcentrerad har internationellt blivit vedertaget inom omvårdnadsvetenskap och används för att beskriva en vårdform där vården utgår från ett partnerskap med patienten. Engagemang, trygghet, tillit, att vara delaktig i planeringen av vården och en vårdande relation upplevs vara viktiga komponenter som främjar delaktigheten. För att öka förståelsen om delaktighetens och personcentreringens syfte inom den rättspsykiatriska vårdkontexten krävs studier som beskriver de mångfacetterade begreppen ur vårdarens och patientens perspektiv. Syfte: Att förstå upplevelser av delaktighet och personcentrerad vård hos patienter och personal på en rättspsykiatrisk avdelning och diskutera hur delaktighet kan möjliggöras. Design: Studien är en kulturanalys och ansatsen är hermeneutisk. Metod: Enskilda halvstrukturerade intervjuer med fyra vårdare och fyra patienter på en rättspsykiatrisk avdelning i Mellansverige genomfördes. Intervjuerna har bearbetats utifrån en kulturanalytisk hermeneutisk arbetsmodell i sju faser. Interna dokument från sjukhuset analyserades avseende delaktighet. Resultat: Oklarheter gällande vårdprocessen och rättspsykiatrins strukturer som är inte fullkomligt tydliga inverkar på upplevelsen av delaktighet. Konklusion: Personal och patienter har olika uppfattningar om strukturernas funktion. Personalen anser att patienternas delaktighet är en förutsättning för vårdprocessen. Patienter uttrycker osäkerhet kring vad som förväntas av dem. Identitet och tolkning av den egna rollen kan påverka delaktigheten hos patienter inom rättspsykiatri. / Background: The concept of person-centered care is internationally accepted in nursing science and describes a form of care with an active patient included in all aspects of care. Commitment, trust, and involvement in the planning of care and a caring relationship are perceived to promote participation. To increase understanding person-centering in the forensic psychiatric care context, studies on the multifaceted concepts from carers’ and patients’ perspectives are required. Aim: To understand experiences of participation and person-centered care among patients and staff in a forensic psychiatric ward and discuss how participation can be promoted. Method: Individual semi-structured interviews with four carers and four patients in a forensic psychiatric hospital in Central Sweden were conducted. A seven-phase cultural analysis model was used. Internal documents were analyzed for statements about participation. Design: The study is a cultural analysis with a hermeneutic approach. Result: Unclear care process and structures of forensic care affect the experience of participation. Conclusion: The perceptions of the function of the structures differ. Staff believe that patient participation is a prerequisite for the care process. Patients express uncertainty about what is expected of them. Identity and interpretation of one's own role can influence the participation of patients in forensic psychiatry.

Bakgrund: Psykisk ohälsa innebär ofta plågsamma symtom och en ökad samsjuklighet för individen. Samhället har stigmatiserat personer med psykisk ohälsa långt tillbaka i vår historia. Psykiatrin har genomgått stora förändringar under det senaste århundradet. Idag är var tredje besök i primärvården av en person som har någon form av psykisk ohälsa. Sjuksköterskor inom primärvården upplever sig inte vara tillräckligt förberedda i mötet med den psykiatriska patientgruppen. Hur bemötandet utformas är betydande för patientens välbefinnande, värdighet, delaktighet, jämlikhet och säkerhet. Bemötandet bör vara personcentrerat och utgå från patientens livsvärld. En god dialog, inkluderande god kommunikation och information, krävs för att ge ett gott bemötande. Syfte: ​Syftet var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet i primärvården.​ Metod: ​En litteraturöversikt av tio redan publicerade originalartiklar. Datainsamlingen av artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. Resultat: ​I resultatet framkom tre teman; ”Att se hela människan och möta individuella behov”, ”en respektfull vårdrelation“ och ”en kamp för att få likvärdig och rättvis vård”.​ Sammanfattning: ​Ur resultatet framkom att patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom primärvården på olika sätt. Vid ett bra bemötande etablerades en god vårdrelation och patienterna upplevde sig delaktiga och bemötta med respekt och värdighet. Vissa patienter beskrev istället ett dåligt bemötande, med dålig kommunikation och en fragmenterad vård. Patienter upplevde sig även stigmatiserade av vårdpersonal.​ / Background: ​Mental illness often involves painful symtoms and an increased co-morbidity for the individual. Society has stigmatized people with mental illness far back in our history​. Psychiatry has undergone major changes over the past century. Today, every third visit to primary care is by a person who has some form of mental illness. Nurses in primary care do not fell sufficently prepared when meeting patients in the psychitric patient group. How the treatment is framed is important for the patients well-being, dignity, patient participation, equality and safety. Treatment should be person-centred and based on how the persons percive her world. A good dialogue, including good communication, is required to provide a good treatment. Aim: ​The aim was to describe how patients with mental illness experience encounters in primary care.​ Method: ​A literature review of ten original articles already published. The data collection of articles was carried out in the databases Cinahl and PubMed. The articles were analyzed according to Friberg's analysis method.​ Results: ​​In the result, three themes emerged; "Seeing the whole person and meeting individual needs", "a respectful care relationship" and "a fight to get equal and fair care".​ Summary: ​The result showed that patients with mental illness experience the treatment in primary care in different ways. With good treatment, a good care relationship was established and the patients felt involved and treated with respect and dignity. Some patients instead described poor treatment, with poor communicationand fragmented care. Patients also felt stigmatized by healthcare staff.

Introduktion: Flertalet studier, organisationer och styrande myndigheter uppmanar vårdgivarna att stärka patientsäkerheten genom att öka möjligheten för patientmedverkan i vården. Det finns dock inte någon vägledning angående hur denna patientmedverkan ska gå till, eller om det föreligger några specifika hinder gällande införandet av patientmedverkan i vården. Föreliggande studie undersöker patientens upplevelse av delaktighet i patientsäkerhetsarbetet avseende handhygieniska rutiner på sjukhus. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av delaktighet avseende handhygieniska rutiner utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod: Kvalitativ metod med datainsamlingen genom djupintervjuer. Deltagarna i studien (n=7) rekryterades genom gate-keeper vid ett större sjukhus i Stockholmsområdet. Insamlad data anlyserades genom innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) samt genom health literacy analys utifrån Palumbo (2017). I denna studie har patienter deltagit som informanter och författaren har nyttjat studentundantaget i enlighet med Etikprövningsnämden (2023). Resultat: Informanterna uppgav att bristen på korrekt, motivernade och upplysande information påverkar deras möjlighet till delaktighet i deras vård och behandling samt i deras möjlighet till att följa handhygieniska rutiner. De beskriver en outalad maktbalans mellan vårdpersonal och patienter som de största hindren för att de kunde delta i sin vård och behandling. Resultaten visar också att patienten har goda förkunskaper och en villighet att aktivit delta men att de inte alltid får den möjligheten. Slutsats: Informanterna i studien uppger hinder för att kunna delta, samtidigt som de uppger villighet att delta utifrån sin egen förmåga. Utifrån resultatet kan kliniska åtgärder genomförs som tillgodoser patienterns behov av information och möjlighet till delaktighet. / Introduction: Multiple scientific studies, government agencies and international organization that focus on global- and public health, calls on healthcare providers to strengthen their work on patient safety by increasing patient empowerment and patient participation. There are few to no guidelines, on how this empowerment and participation work should be planned and execute or whether obstacles that should be addressed in the planning period are present. This study will examine the patient’s perspective on empowerment, patient participation and patient safety regarding hand hygiene routines in hospitals. Aim: To describe the patients' view on participation in hygiene routines from a patient safety perspective. Methods: Qualitative method with data collection by in-depth interviews. Participants (n=7) were recruited via gate-keepers at a large hospital in the Stockholm area. Data were analyzed through content analysis according to Graneheim och Lundman (2004), and by using a health literacy analysis with Palumbo´s (2017) terminology. The informants in this study consists of hospital patients, and the author applie the student exemption according to the national Board of Ethics (Etikprövningsnämden, 2023). Results: The informants reported lack of motivation, and useful information as well as the unspoken balance of power between healthcare staff and patient, as the greatest obstacles to being able to participate in own care, treatment and willingness to participate in hand hygiene routines. The result also shows that the patients alredy possess empowerment, know-how and a willingness to actively participate, but they are not always offered the opportunity to participate. Conclusion: The informants in the study state that there are obstacles in presents care. This makes it harder for for them to participate. At the same time, they signal a willingness to participate based on their own ability. Based on the results, clinical measures can be implemented that satisfy the patients' need for information and an opportunity for participation.

Abstrakt Trots att det i Sverige finns lagar som säger att patienten så långt det är möjligt ska vara delaktig i sin egen vård, så verkar inte det vara fallet. Inom den psykiatriska tvångsvården är det ofta en obalans mellan personalen och patientens makt, därav vikten av att arbeta mot patientens delaktighet. Syftet med den integrerade litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om patientdelaktighet vid sluten psykiatrisk tvångsvård. Följande frågor besvarades: Vilka förutsättningar för delaktighet finns i den slutna psykiatriska tvångsvården? Vilka hinder för delaktighet finns i den psykiatriska tvångsvården? Metod Integrerad litteraturstudie. Sökningar gjordes i tre databaser utifrån tre sökblock. Det resulterade i sexton artiklar som svarade mot syftet, två kvantitativa, en mixad metod och tretton kvalitativa. Inklusions kriterier: peer-review, engelska och inte äldre än tio år. Detta resulterade i sexton artiklar. Artiklar lästes igenom både enskilt och tillsammans, därefter vidtog dataextraktion där enheter togs ut som svarade mot syftet. Resultat: Analysen resulterade i elva kategorier, varav attityd, engagemang, relation och tvångsvård var mest framträdande. Det som kom fram är att för att det ska kunna jobbas utifrån patient delaktighet krävs det att personalen har en öppen, engagerad och ärlig attityd. Detta gör det möjligt att bygga en god relation mellan patient och personal, vilket i sin tur kan leda till patientdelaktighet. Slutsats Vad behövs för patientdelaktighet beror på vilken attityd man har. Är man som personal öppen, engagerad och ärlig då kan man bygga en relation till patienten och lägga grunden för patientdelaktighet

Delaktighet är ett begrepp som kan vara svårt att förstå för både vårdpersonal och patienter. Hur delaktighet uppnås och vikten av detta har belysts av forskare sedan tidigare. En väg till delaktighet är att inta ett livsvärldsperspektiv – att se patienten som en hel människa. Enligt svensk lag ska patienten delaktiggöras men patienten har inga krav på att faktiskt vara delaktig. Statistik visar på att hälso- och sjukvården inte uppnår delaktighet i full utsträckning och detta kan medföra ytterligare lidande för patienten. Studiens syfte är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att göra patienten delaktig i vården. Utifrån Fribergs modell utfördes examensarbetet som en litteraturstudie av nio kvalitativa empiriska studier och en mixad metod-studie. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och Medline samt analyserades utifrån studiens syfte. Analysen av artiklarna resulterar i tre teman: Främja patientdelaktighet, Utmaningar och hinder samt Kommunikation och teamarbete. Kommunikation kan ses som central för att främja delaktighet. Sjuksköterskan och patienten delar information med varandra, är lyhörda och uppvisar respekt för den andres person och kunskap. Dock finns det flertal hinder och utmaningar för både patient och sjuksköterska för att kunna involveras i den personcentrerade vården. Hinder som patientens ohälsa och mående, organisatoriska krav på sjuksköterskan samt den vårdkultur sjuksköterskan verkar i. Personcentrerad vård och delaktighet går hand i hand och det är viktigt för att patienten ska uppnå en bättre hälsa. Flertalet tolkningar av delaktighet som begrepp försvårar främjandet av densamma. Organisationer och samhället behöver hitta samsyn av begreppet för att kunna bidra till delaktighet. / Participation in healthcare as a concept is difficult to understand for both professionals and patients. How participation is achieved, and its importance has been highlighted by researchers. One path to participation is to take a life-world perspective – viewing the patient as a whole person. According to Swedish law, the patient must be involved, however the patient has no requirements to actually be involved. Statistics show that health care does not achieve full participation, causing additional patient suffering. The aim of the study is to highlight the nurse's experience of patient participation in nursing care. Based on Friberg's model, the study was carried out as a literature review of nine qualitative empirical studies and one mixed methods study, found through the Cinahl and Medline databases. Three themes emerged in the study. Promoting patient participation, Challenges and barriers, and Communication and teamwork. Communication can be seen as central to promoting participation. The nurse and the patient share information with each other, are responsive and show respect for the person and knowledge of the other. However, there are several obstacles and challenges for both patient and nurse to get involved in person-centered care. Obstacles such as the patient's health and well-being, organizational demands on the nurse and the care culture in which the nurse operates. Person-centered care and participation go hand in hand and are important for the patient to achieve better health. Participation’s multiple interpretations make its promotion difficult. Organizations and society need to reach a consensus with each other and contribute to participation.

Psykiatrisk öppenvård utgör en viktig komponent inom den svenska psykiatriska vården och behovet av sådan verksamhet ökar för varje år. Specialistsjuksköterskans kompetens och patientdelaktighet utgör en framgångsfaktor för en god psykiatrisk vård, samtidigt som denna delaktighet ofta kommer med utmaningar. Utebliven delaktighet riskerar att leda till vårdlidande. Den här studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av patientdelaktighet inom den svenska psykiatriska öppenvården. Upplevelsen av patientdelaktighet utforskas genom kvalitativa intervjuer med sju sjuksköterskor, som arbetar i den öppen psykiatriska vården i Västra Götalandsregionen. Studien har sin metodologiska utgångspunkt i reflekterande livsvärldsforskning och intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultatet sammanfattades till tre huvudkategorier, Främja patientens deltagande, att skapa rum för patientens röst och sjuksköterskans roll i patientens vårdresa, vilka sammanfattade intervjuernas huvudlinjer. Resultatet indikerar att patientdelaktighet i likhet med tidigare forskning är central för ökad vårdkvalitet, men också hur denna begränsas av resursbrist. Vårdrelationen framträder som en nyckelfaktor i patientdelaktigheten, men resursbrist hindrar sjuksköterskan från att bygga och bibehålla dessa. Studien bidrar med insikter gällande resurstilldelning och organisatoriska förändringar, som kan stärka patientens delaktighet, öka vårdkvalitet och minska vårdlidande. Genom att åskådliggöra sjuksköterskornas röster, belyser denna studie behovet av förändringar som möjliggör ökat patientengagemang och ökad patientdelaktighet inom psykiatrisk öppenvård. Studien belyser behovet av att adressera resursbegränsningar och implementering av individuellt anpassad delaktighet genom exempelvis tekniska hjälpmedel. Fortsatt forskning föreslås fokusera på just detta. Studien uppmanar specialistsjuksköterskor inom psykiatri att prioritera byggandet av starka, förtroendefulla relationer till sina patienter i syfte att främja patientdelaktigheten samt att använda sin expertis för att individanpassa denna. / Psychiatric outpatient care is an important component of Swedish psychiatric care, and the need for such activities increases every year. The specialist nurse's competence and patient participation are a success factor for good psychiatric care, while this participation often comes with challenges. Non-participation risks leading to poor care. The purpose of this study was to investigate nurses' experiences of patient participation in Swedish psychiatric outpatient care. The experience of patient participation is explored through qualitative interviews with seven nurses, who work in outpatient psychiatric care in the Västra Götaland region. The study has its methodological point of departure in reflective life-world research and the interviews were analyzed using inductive content analysis. The results were summarized into three main categories, promote the Patient´s Participation, to Create Space for the Patient's Voice and The Nurse's Role in the Patient's Care Journey, which summarized the main lines of the interviews. The results indicate that, similar to previous research, patient participation is central to increased quality of care, but also how this is limited by a lack of resources. The care relationship appears as a key factor in patient participation, but a lack of resources prevents the nurse from building and maintaining these. The study contributes insights regarding resource allocation and organizational changes, which can strengthen patient participation, increase care quality and reduce care suffering. By illustrating the nurses' voices, this study highlights the need for changes that enable increased patient engagement and increased patient participation in psychiatric outpatient care. The study highlights the need to address resource limitations and implementation of individually adapted participation through, for example, technical aids. It is suggested that further research focus on precisely this. The study urges specialist nurses in psychiatry to prioritize the building of strong, trusting relationships with their patients in order to promote patient participation and to use their expertise to tailor this to the individual.