Bakgrund: God kommunikation och information är en förutsättning för patientdelaktighet. Det är av stor betydelse för patienter att vården byggs på en relation, där de känner sig värdefulla och bekräftade av sjuksköterskan. När patienter inte ges möjlighet att delta, kan det leda till att de känner bristande förtroende samt att de inte upplever sig respekterade. Problem: Patienter upplever att det inte alltid skapas förutsättningar för dem att delta i vård och behandling. De upplever sig nonchalerade och ignorerade när sjuksköterskan använder sin makt och kontroll. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientdelaktighet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar valdes ut till analys enligt Evans. Resultat: Sjuksköterskor strävar efter att tillämpa patientdelaktighet, de beskriver även betydelsen av kommunikation, information samt relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Vidare har de identifierat omständigheter som begränsar dem att skapa förutsättningar för patientdelaktighet. Slutsats: Patientdelaktighet är något som lätt kan tas förgivet av sjuksköterskor, och något som de tror att de tillämpar. Genom att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter kan Hälso- och sjukvården förhoppningsvis skapa bättre förutsättningar för yrkesverksamma samt framtida sjuksköterskor att tillämpa patientdelaktighet. / Background: Good communication and information is a prerequisite for patient participation. It´s important for patients that health care is built on a relationship where they feel valued and confirmed by the nurse. When patients are not given the opportunity to participate, it can lead to that they feel a lack of trust and they do not feel respected. Problem: Patients experience that there are not always conditions created for them to participate in their care. They feel neglected and ignored when the nurses uses their power and control. Objective/Aim: To describe nurses experience of patient participation. Method: A literature review with qualitative approach. Ten nursing science research articles were selected for analysis according to Evans. Results: Nurses strive to promote patient participation, they have also seen the importance of communication, information and the relationship between the patient and the nurse. Furthermore, they have identified circumstances that they feel are limitations to create conditions for patient participation. Conclusion: Patient participation is something that can easily be taken for granted by nurses, and something that they believe that they apply. By illustrating nurses experience can Health care hopefully create better conditions for professional and future nurses to apply patient participation.

Bakgrund: Överrapportering mellan skiftbyten är en central roll för sjuksköterskan och en viktig del för vårdverksamheten. Dock är den traditionella överrapporteringen identifierad som ett möjligt område för felkommunikation och minskad patientdelaktighet. Bedside överrapportering kan öppna upp för en mer personcentrerad vård och öka delaktigheten för patienten.  Syfte: Att undersöka patientens upplevelser och erfarenheter vid bedside överrapportering. Metod: En litteraturöversikt innehållande tio kvalitativa artiklar. Artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalysmetod.  Resultat: Analysen resulterade i fyra domäner och fyra kategorier där resultatet presenterades. Patientens upplevelser och erfarenheter visade sig till stor del handla om önskan att vara delaktig i sin vård. Vissa patienter uttryckte önskan om delaktighet i större utsträckning än andra och många poängterade fördelar som att kunna korrigera felaktigheter, ställa frågor och tillägga missad information i anslutning till överrapporteringen. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska påpekades vara en viktig del. Förmedlandet av känslig information upplystes som en svårighet och bevarande av patientens integritet ansågs som betydelsefullt.     Slutsats: Patienters upplevelser och erfarenheter av bedside överrapportering visade sig till stor del främja patientdelaktigheten. En del patienter ansåg sig dock vilja vara involverad i en begränsad omfattning. Patienterna ansåg att överlämningen gav en mer personlig relation mellan till sjuksköterskan. Möjligheten att påverka informationsöverföringen ansågs vara positivt. Bevara patientens integritet vid hantering av känslig information ansågs som en svårighet och att patienter ibland ansåg att det var svårt att förstå sjuksköterskornas komplicerade språk. / Introduction: Shift reports between nurses is a central role for the nurses and an important part of health care. The traditional handover has however been identified as a possible source of miscommunication and reduced patient participation. Bedside shift reports can facilitate a more personalized care and increase patient participation. Objective: To examine patient experiences with bedside shift reports. Method: A literary study containing ten qualitative studies. The studies were identified through PubMed and CINAHL and reviewed using SBUs template “assessment of studies with a qualitative method”. The articles were analysed using Graneheim and Lundmans’ (2004) content analysis method. Results: The analysis resulted in four domains and four categories. The results showed that a big part of the patient’s experiences of bedside shift reports was that they wished to participate more in their care. Some patients had a bigger wish to participate than others and a lot of patients emphasized the benefits of bedside shift reports; how they could correct wrong information, ask questions, and add further information. The communication between patients and nurses was another important part of bedside shift reports. The mediation of sensitive information was pointed out as a difficulty, as well as the protection of the patient’s integrity. Conclusion: The patient’s experiences of bedside shift reports has shown increasing patient participation in their care. They said that the handover enabled a more personal relationship between the patient and the nurses, and that this resulted in a feeling of calmness and safety. The opportunity to influence the transfer of information and to correct wrong data or ask questions was a positive aspect of bedside shift reports. The handling of sensitive information was seen as a weakness of bedside shift reports. Patients also had difficulty understanding the nurses' complicated language.

Bakgrund År 2018 utfördes 754 310 kirurgiska ingrepp på personer över 20 år, inom slutenvården i Sverige. För många patienter är kirurgiska ingrepp sammankopplat med en känsla av oro. Studier har visat att 60–80 procent av kirurgiska patienter är oroliga. Att som sjuksköterska lindra patientens oro inför ett kirurgiskt ingrepp samt skapa delaktighet kräver tid, kunskap och engagemang. Syfte Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner som kan ge patienten ökad delaktighet preoperativt. Metod En litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades med hjälp av integrerad analys samt kvalitetsgranskades och sorterades i teman efter vad de kom fram till. Resultat Resultaten i de inkluderade vetenskapliga artiklarna visade på vikten av tydlig och individanpassad information samt individanpassat bemötande av sjuksköterskorna preoperativt för att skapa delaktighet samt minska oron. De patienter som erhöll adekvat och tydlig information och där sjuksköterskan anammat personcentrerad omvårdnad genom individanpassat bemötande och kommunikation hjälpte patienterna att känna sig väl förberedda inför det kirurgiska ingreppet. Slutsats Individanpassat bemötande och individanpassad information till patienterna preoperativt är de omvårdnadsinterventioner som, resultatet i denna litteraturöversikt, visar på som mest effektiva ur patientens perspektiv. Att som sjuksköterska skapa en relation med patienten utifrån patientberättelsen och där identifiera patientens omvårdnadsbehov gällande grad och innehåll av information inför det kirurgiska ingreppet kan vara nyckeln till ökad delaktighet. / Background In 2018, 754 310 surgical procedures were performed on patients over 20 years old in the inpatient care in Sweden. For many patients, surgical procedures are associated with a feeling of anxiety. Studies have shown that 60-80 per cent of surgical patients suffer from anxiety. As a nurse, relieving the patients ́ anxiety prior to a surgical procedure and increasing patient participation requires time, knowledge and commitment. Aim The aim was to highlight nursing interventions that may encourage increased patient participation in preoperative care. Method A literature review where searches for scientific articles were made in PubMed and CINAHL. Eighteen scientific articles were selected and reviewed using an integrated analysis, examination of quality and then sorted by themes according to their findings. Result The results of the included scientific articles showed the importance of clear information and a person-centred approach from the nurses preoperatively to create participation and reduce anxiety. Patients who held adequate and clear information as well as when the nurse had a person-centred approach in both treatment and communication, entailed that the patients felt well prepared for the surgical procedure. Conclusion A person-centred approach and clear information to patients preoperatively are the nursing interventions shown to be most effective from the patient's perspective. This is the result of this literature review. As a nurse, establishing a relationship with the patient based on the patient's story and identifying the patient's need for care regarding the degree and content of information given prior to the surgical procedure, may be the key to increased patient participation.

ABSTRACT Background: Participation is a concept that exists at different levels, in community organizations as well as health care. Being able to participate in one's care is a right by law in Sweden and a central part of person-centred care. Although participation is a well-established concept, there is no clear definition of the concept. Specialist nurses in anesthesia care have a responsibility in providing care that is person-centred and in creating a good relationship in the short meeting between the patient and specialist nurse where the patient is supported to participate. Purpose: To explore and propose definitions of the concept of participation in anesthesiology nursing. Method: A concept analysis was made based on Walker and Avant´s method.  Results: Information and communication contribute to participation, which is described as active participation where the patient participates by communicating and sharing their needs, obtains and receives information and takes part in joint decisions-making. Patients, relatives and staff all feel their own responsibility for participation, and participation arises through cooperation and good care relationships. Time, knowledge, the patient's will and condition in the form of level of consciousness, symptom or drug effects, structural factors in the organization and trust in the staff affect the conditions for participation.  Conclusion: In all care, the patient has the right to participate. The concept of participation in anesthesiological care can be compared to participation in other care settings, however, there are other types of restrictions in anesthesia care in enabling patient participation. The definition of participation includes good two-way communication, active participation and collaboration between patient and healthcare staff. / Bakgrund: Delaktighet är ett begrepp som finns på olika nivåer, i såväl samhällsorganisationer som hälso- och sjukvård. Att få vara delaktig i sin vård är en lagstadgad rättighet i Sverige och en central del i den personcentrerade vården. Trots att delaktighet är ett väletablerat begrepp så finns det ingen entydig definition av begreppet. Specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård har ett ansvar i att bedriva en vård som är personcentrerad och i att skapa en god relation i det korta mötet mellan patienten och specialistsjuksköterska där patienten stödjs till delaktighet. Syfte: Att utforska och ge förslag på definitioner av begreppet delaktighet inom anestesiologisk omvårdnad.  Metod: En begreppsanalys gjordes utifrån Walker och Avants metod. Resultat: Information och kommunikation bidrar till delaktighet som i sin tur beskrivs som en aktiv medverkan där patienten deltar genom att kommunicera och dela med sig av sina behov, inhämta och får information samt tar del i ett gemensamt beslutsfattande. Patienter, anhöriga och personal känner alla ett eget ansvar för delaktighet och delaktighet uppstår genom samarbete och en god vårdrelation. Tid, kunskap, patientens vilja och tillstånd i form av medvetandegrad, symtom- eller läkemedelspåverkan, strukturella faktorer i organisationen samt tilliten till personalen påverkar förutsättningarna för delaktighet.  Slutsats: Inom all vård har patienten rätt till delaktighet. Begreppet delaktighet inom anestesiologisk omvårdnad går att jämföra med delaktighet inom annan vård, dock kan det finnas andra typer av begränsningar inom anestesin för att göra patienten delaktig. Definitionen av delaktighet innefattar god tvåvägskommunikation, en aktiv medverkan och ett samarbete mellan patient och vårdpersonal.

BakgrundTrycksår är en komplikation till sjukdom, vård och behandling. Såren kan bli en källa till ett lidande. Mer än hundra riskfaktorer för uppkomst av trycksår har identifierats och därför kan inte enskilda faktorer leda till uppkomst av trycksår. Evidensbaserad vård innebär att vid utformning av vård för patienten ska dennes unika egenskaper och preferenser utifrån främsta till buds stående vetenskapliga stöd, vägas samman för nyttan av olika insatser.SyfteSyftet var att beskriva evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som minskar förekomsten av trycksår hos patienten.MetodLitteraturstudien har genomförts som en litteraturöversikt genom systematisk sökning av artiklar, som baserades på nitton artiklar från Pubmed och CINAHL.ResultatRådande metoder som ompositionering och olika tryckavlastande stödytor har inte något starkt stöd i inkluderade artiklar gällande trycksårsprevention. Ny teknik som skanning och mätning av hudtemperatur ger positiva resultat, men kan inte ensamt förhindra uppkomst av trycksår utan bör kombineras med andra evidensbaserade omvårdnadsåtgärder. Preventionsprogram ger positiva resultat och utförs i flera fall multiprofessionellt och med patienters delaktighet.SlutsatsEvidensbaserade strategier är nyckeln till framgångsrika förebyggande program. Här behöver flera faktorer samverka för att uppnå en synergisk effekt och verka optimalt. Skanning och annan ny teknik, som SEM Scanner och MiS som är objektiva hjälpmedel och kan komplettera trycksårsvården. / BackgroundPressure ulcers are a complication of disease, care and treatment. The wounds can become a source of suffering. More than one hundred risk factors have been identified to cause pressure ulcer therefore a single risk factor cannot cause the onset of pressure ulcers. Evidence-based care means that when planning the care for the patient, their unique characteristics and preferences should be weighed together for the benefit of different interventions based on the latest scientific knowledge.AimThe aim was to describe evidence-based nursing measures that reduce the incidence of pressure ulcers in the patient.MethodThe literature study has been conducted as a literature review through systematic search of articles, which were based on nineteen articles from Pubmed and CINAHL.ResultsCurrent methods such as repositioning and various pressure-relieving support surfaces do not have strong support in included articles regarding pressure ulcer prevention. New technology such as scanning and measuring skin temperature have favorable outcomes but cannot alone prevent the onset of pressure ulcers but should be combined by other evidence based nursing measures. Prevention programs contributes to promising results and are in many cases carried out multiprofessionally and with the participation of patients.ConclusionsEvidence based strategies are key to successful prevention programs. Several factors need to work together to achieve a synergistic effect and operate optimally. Scanning and other new technologies, such as SEM Scanner and MiS, are objective aids and can complement pressure ulcer care.

Bakgrund: Diabetes utgör den fjärde största orsaken till förtidig död i världen. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom och lidande för patienter och närstående. Diabetesrelaterad vård kostar samhället stora resurser. Personer med prediabetes har möjlighet att förhindra eller skjuta upp insjuknande i typ 2 diabetes genom livsstilsförändringar. Att arbeta med livsstilsförändringar för att främja hälsa och förhindra sjukdom är essentiellt för distriktssköterskan. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid prediabetes. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med systematisk ansats, baserad på sökningar i tre vetenskapliga databaser. 15 primärstudier analyserades med Thomas och Hardens metod för tematisk syntes av kvalitativ forskning i systematiska litteraturöversikter. Resultat: Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar presenterades i fyra huvudteman. Att få en diagnos belyste huruvida diagnosen var en anledning till att göra livsstilsförändringar eller inte. Temat betydelsen av stöd visade att stöd var avgörande för att göra och bibehålla livsstilsförändringar. Försvårande faktorer beskrev aspekter som försvårade livsstilsförändringar. Temat strategier belyste strategier som användes för att underlätta livsstilsförändringar och hantera hinder. Slutsats: Resultatet visade ett brett spektrum av erfarenheter. Betydelsen av stöd var framträdande. Förändringsmotivation påverkades av huruvida tillståndet upplevdes kontrollerbart eller inte. Uppoffringar och inskränkt livskvalitet var försvårande. Resultatet bidrar med förståelse för prediabetespatienters erfarenheter av livsstilsförändringar. Detta kan implementeras i omvårdnaden för att stärka tilltro till egen förmåga och patientdelaktighet. / Background: Diabetes is the fourth leading cause of premature death in the world. The disease often causes complications, increases the risk of cardiovascular disease and causes suffering for patients and their relatives. Diabetes-related care costs society great resources. People with prediabetes can prevent or postpone the onset of type 2 diabetes through lifestyle changes. Working with lifestyle changes to promote health and prevent disease is essential for the district nurse. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of lifestyle changes in prediabetes. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted, based on searches in three scientific databases. 15 primary studies were analysed using Thomas and Harden's method for thematic synthesis of qualitative research in systematic literature reviews. Results: Patients' experiences of lifestyle changes were presented in four main themes. Receiving a diagnosis highlighted whether the diagnosis was a reason to make lifestyle changes or not. The meaning of support showed that support was crucial for implementing and maintaining lifestyle changes. Complicating factors described aspects that made lifestyle changes more difficult. Strategies highlighted strategies used to facilitate lifestyle changes and manage barriers. Conclusion: The result showed a wide range of experiences. The importance of support was prominent. Motivation was influenced by perceptions of diabetes and whether the condition was perceived as controllable. Sacrifices and reduced quality of life were aggravating. The result contributes to an understanding of prediabetes patients' experiences of lifestyle changes. This can be implemented in nursing practice to strengthen confidence in self-efficacy and patient participation.

Bakgrund Förmaksflimmer tillhör en av de vanligaste hjärtrelaterade sjukdomarna. Ändå kan det vara svårt för både vårdpersonal och patienter att upptäcka symtomen på grund av dess natur. Detta kan leda till att patienter, ovetandes om sin diagnos, upplever en försämring av sin livskvalitet. Det är fastslaget att patienten har rätt till att få förståelig information om sitt hälsotillstånd och sin vårdprocess samt delta vid beslut om behandling. Delat beslutsfattande är ett förhållningssätt som involverar patienten vid val av behandlingsalternativ och kan relateras till personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelse av delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt bestod av 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativa, kvantitativa eller mixade metodansatser som hämtades från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes därefter med hjälp av en integrerad dataanalys som sedan presenterades i en resultatredovisning. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån tre huvudkategorier: Upplevelse om det egna tillståndet, Patienters möjlighet i val av behandling och Delaktighet bidrar till följsamhet. Resultatet visade att patienters upplevelse är starkt kopplat med vårdpersonalens sätt att förmedla information. Hur vårdpersonalen kommunicerar och samarbetar med patienten kan relateras till graden av patientens upplevda delaktighet. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att patientens delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer är en fråga som aktualiseras, när olika behandlingsalternativ diskuteras och omvårdnadsåtgärder väljs. Upplevelsen av delaktighet är centralt för att öka följsamhet till behandling och även i relation till egen kunskap som till exempel hälsofrämjande åtgärder där patienten själv kan vidta åtgärderna för att uppnå samt bibehålla en känsla av kontroll över sitt hälsotillstånd. / Background Atrial fibrillation is among the most common heart related diseases. Yet, due to its nature, it can be difficult for both healthcare professionals and patients to detect the symptoms. This can lead to patients, unaware of their diagnosis, experiencing an impairment in their quality of life. It is established that the patient has the right to receive understandable information about their state of health and their health care process and to participate in decisions about treatment. Shared decision-making is an approach that involves the patient when choosing treatment options and can also be related to person-centred care. Aim The aim was to describe patients’ experiences of participation in their health care regarding atrial fibrillation Method This study has been produced using a non-systematic literature review which consisted of 15 original scientific articles with qualitative, quantitative or mixed methods that were collected from searches in the databases PubMed and CINAHL. The articles underwent a quality review in accordance with Sophiahemmet University's assessment protocol. The results of the articles were then analyzed and compiled by using an integrated analysis which then was presented in a report. Results The results were compiled based on three main categories: Experience of one's own condition, Patients' options in choosing treatment and Participation contributes to compliance. The results showed that the patients' experience is strongly linked with the healthcare staff's way of conveying information. The way a health care professional communicates and collaborates can be related to the level of the patient's experienced participation. Conclusions This literature review showed that the patient's participation in their health care is an issue that is brought up to date, when different treatment options are discussed and nursing measures are chosen. The experience of participation is central to increasing compliance and also in relation to their own knowledge like health-promoting measures that the patient can take to achieve and maintain a sense of control over their own situation.

Att effektivt ta hand om akut smärta, den vanligaste orsaken till besök på akutmottagningen, är en viktig uppgift. Lindring av smärta kan medföra befrielse från lidande och förbättra patientens mående. Obehandlad eller underbehandlad smärta leder till negativa konsekvenser för patienten. Inför förbättringsarbetet genomfördes en kartläggning med journalgranskning och patientenkät vilken jämfördes med sjuksköterskornas egen uppfattning om följsamhet. På så sätt kunde ett kunskapsgap identifieras gällande smärtskattning, smärtbehandling och utvärdering av dess effekt på berörd akutmottagning. Syftet med förbättringsarbetet var att effektivare lindra smärta genom att öka sjuksköterskornas frekvens av smärtskattning. Smärtskattningen skulle ske före och efter given farmaceutisk behandling och farmaceutisk behandling skulle erbjudas i större utsträckning. Journalgranskningen begränsades till att omfatta patienter med buksmärta som är en av de vanligaste sökorsakerna vid besök på akutmottagningar. Nolans förbättringsmodell användes som metod i förbättringsarbetet. Förbättringsarbetets resultat visar på förbättringar inom samtliga mätområden där ökningen av erbjuden farmaceutisk behandling ansågs som mest betydelsefull. Resultatet tyder på att förändringen var gångbar och ledde till förbättring men visade också på vilka stora utmaningar som fanns i en komplex verksamhet. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av personcentrering vid smärtskattning där kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer med tillhörande innehållsanalys genomfördes. Resultatet visade på att patientens delaktighet var den främsta faktorn för framgångsrik smärtskattning. Fokus på smärta ökade medvetenheten och motivationen hos sjuksköterskorna till att efterfråga patientens berättelse och upplevelse i samband med det akuta besöket vilket är en viktig del i ett personcentrerat förhållningssätt. Slutsatsen är att förändrings- och förbättringsarbetet ökade sjuksköterskornas motivation att efterfråga patientens berättelse med ökad förekomst av smärtskattning (från 14% till 40%), erbjudande av farmaceutisk behandling (från 51% till 73%) och utvärdering av dess effekt (från 13% till 44%) som följd. / Effectively managing acute pain is one of the most important tasks of the emergency department and can improve the patient's well-being. Untreated or undertreated pain leads to negative consequences for the patient. Journal review, patient questionnaires and nurses' perception of adherence to established guidelines showed shortcomings regarding pain assessment, pain treatment and evaluation of its effect in the emergency department concerned. The aim of the improvement work was to relieve pain more effectively through increased pain assessment. The pain assessment would take place before and after given pharmaceutical treatment and would be offered to a greater extent. The journal review was limited to include patients with abdominal pain, which is one of the most common reasons for visits to emergency departments. Nolan's improvement model was used as a method in the improvement work where the results show improvements in all measurement areas. The increase in offered pharmaceutical treatment was considered most significant. The result indicates that the change led to improvement. The aim of the study was to describe nurses' experience of person-centeredness in pain assessment through a qualitative method in the form of focus group interviews with content analysis. The results showed that the patient's participation was the main factor for successful pain assessment. The focus on pain increased the awareness of the nurses to request the patient's story and experience in the emergency visit, which is an important part of a person-centered approach. The conclusion is that the improvement work increased the nurses' motivation to request the patient's story with increased occurrence of pain assessment (from 14% to 40%), offer of pharmaceutical treatment (from 51% to 73%) and evaluation of its effect (from 13% to 44%) as a result.

Bakgrund: Akutmottagningen är en hektisk miljö med ett högt inflöde av patienter. Korta möten mellan sjuksköterska och patient är vanligt och beslut kan behöva fattas snabbt. Det är viktigt att kommunikationen och patientens delaktighet har en central roll i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och delaktighet på akutmottagningen. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor, både digitalt och i person. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två teman med tre underteman vardera. Teman som framkommer är Kommunikationen skapar möjlighet för patienters delaktighet och Kommunikation och delaktighet försvåras av faktorer. Resultatet visar att bland annat tidsbrist, låg bemanning och språkbarriärer är vanligt förekommande och är faktorer som påverkar kommunikationen och delaktigheten på akutmottagningar. Sjuksköterskor har dock flera olika strategier när de kommunicerar med patienten. Konklusion: Kommunikationen är en viktig aspekt när patientdelaktighet ska möjliggöras. Kommunikation skapar många möjligheter, dock finns ett flertal hinder som försvårar kommunikationen och informationsutbytet på akutmottagningen. Genom att sjuksköterskan är närvarande och ärlig i kommunikationen kan det främja patientdelaktigheten och minska känslor som otrygghet och frustration. / Background: The emergency department is a hectic environment with high patient flows. Short encounters between nurse and patient are common and decisions may need to be made quickly. It’s important that communication and patient participation have a central part of nursing. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of communication and participation at the emergency department. Method: The chosen method was a qualitative interview study with an inductive approach. Interviews were conducted with nine nurses, both digitally and in person. Data was analyzed based on qualitative content analysis. Findings: The results are presented in two themes with three sub-themes each. The themes are Communication creates opportunities for patient participation and Communication and participation is hampered by factors. The results show that time constraints, low staffing and language barriers are common and are factors that affect communication and participation in emergency departments. However, nurses have different strategies when communicating with the patient. Conclusion: Communication is an important aspect of enabling patient participation. Communication creates opportunities but there are obstacles that make it difficult to communicate and exchange information in the emergency department. A nurse’s presence and honest communication can promote patient participation and reduce feelings of security and frustration.

Bakgrund: Inom kolorektalkirurgi är ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) ett standardiserat koncept pre-, intra- och postoperativt som syftar till snabb återhämtning efter operation. För att nå goda resultat i den postoperativa vården, där tidigt nutritionsintag och tidig mobilisering är viktiga faktorer, har patientens delaktighet visat sig vara viktig. För att utveckla omvårdnaden postoperativt och bland annat förbättra tidig mobilisering och tidigt nutritionsintag behöver de faktorer som påverkar patientdelaktigheten identifieras. Syfte: Att beskriva patienternas erfarenheter av den postoperativa vården efter genomgången kolorektalkirurgi enligt ”Enhanced Recovery After Surgery” med fokus på patientdelaktighet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som genomgått kirurgi enligt ERAS (tio deltagare). Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Personerna ansåg sig vara välinformerade före operation och tyckte att de fått förståelse för konceptet, dock upplevdes loggbokens funktion vara otydlig. Alla patienter var nöjda med tiden på vårdavdelningen och resultatet visade att relationen mellan patient och vårdpersonal hade stor betydelse för återhämtningen postoperativt. Att upprätthålla god nutrition var dock en utmaning då många patienter upplevde illamående och hade svårt att äta samt dricka näringsdrycker.  Slutsats: ERAS-konceptet bidrar till trygghet för patienten genom kontinuitet och tydliga riktlinjer vilket möjliggör delaktighet och stimulerar till återhämtning efter operation. Personer med ett försvagat fysiskt utgångsläge har dock ett större behov av personalens stöttning och ett personcentrerat förhållningssätt skulle möjliggöra en individuellt anpassad vård utifrån ERAS-konceptet. Majoriteten av patienterna besväras dock av illamående postoperativt vilket har negativ påverkan på patientens återhämtning men också på upplevelsen som helhet, detta problem behöver ses över närmre för att om möjligt förbättras. / Background: In colorectal surgery ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) is a standardized pre-, intra- and postoperative concept aiming to enhance recovery after surgery. To achieve good outcome in postoperative care, early nutritional intake and early mobilisation has been identified as important factors as well as the patient´s involvement in their care. In order to develop postoperative nursing care and improve early mobilisation and early nutritional intake, factors affecting patient participation need to be identified. Aim: To describe patients experiences of the postoperative care after colorectal cancer surgery according to ”Enhanced Recovery After Surgery” with a specific focus on patient participation.   Method: Semi structured interviews were conducted with individuals undergoing surgery according to ERAS (ten participants). The interviews were analysed using a qualitative content analyze method. Result: The individuals considered themselves well informed before surgery and thought they understood the concept, but the logbook´s function was found to be unclear. All patients were satisfied with the time in the surgical care department and the results showed that the relationship between the patient and healthcare staff are of great importance for postoperative recovery. Maintaining good nutrition postoperatively, however, is a challenge when many patients experienced nausea and had difficulty eating and drinking nutritional beverages.  Conclusion: The ERAS concept contributes patient safety through continuity and clear guidelines, enabling participation and stimulating postoperative recovery. People with a weakened physical starting position, however, have a greater need for staff support and a person-centred approach would enable that, based on the ERAS concept. However the majority of patients suffer from postoperative nausea which has a negative impact on patient recovery but also on the experience as a whole, this problem has to be reviewed closer, but also improved if possible.