Bakgrund: Tidigare forskning visar på att relationen mellan sjuksköterska och patient i allra högsta grad påverkar patientens mående. Genom vårdrelationen kan sjuksköterskan stärka patientens förmåga till egenvård, hälsa och välbefinnande. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård har ett ansvar för att personcentrerad vård bedrivs, där en bra vårdrelation är av vikt för att personcentrerad vård ska kunna utföras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdrelationen inom vuxen psykiatrisk öppenvård. Metod: En strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologi för systematisk litteraturöversikt. Integrerad analys enligt Whittemore och Knafl valdes som analytisk strategi. Resultat: Fyra huvudkategorier formulerades i resultatet: kompetens, återhämtningsprocessen, terapeutisk relation och dubbla relationer. Huvudkategorin kompetens hade underkategorierna färdigheter och förmågor, personliga egenskaper och attityder samt kompetensutveckling. Återhämtningsprocessen hade underkategorierna återhämtning samt personcentrerad vård. Terapeutisk vårdrelation hade underkategorierna allians samt partnerskap. Huvudkategorin dubbla relationer hade underkategorierna gränser i relationen samt privata relationer. Slutsats: Sjuksköterskor behöver ett flertal olika färdigheter för kunna skapa en god vårdrelation. Målet med vårdrelationen är att främja återhämtning. En bra vårdrelation skapar möjligheter en personcentrerad vård. / Background: Previous research shows that the relationship between nurse and patient affects the patient's well-being to the greatest extent. Through the caring relationship, the nurse can strengthen the patient's ability to self-care, health and well-being. The specialist nurse in psychiatric care has a responsibility to ensure that person-centred care, where a good caring relationship is important for person-centred care to be carried out. Aim: To describe nurses' experiences of the caring relationship within adult psychiatric outpatient care. Method: A structured literature study with elements of methodology for systematic literature review. Integrated analysis according to Whittemore and Knafl was chosen as the analytical strategy. Result: Four main categories were formulated in the result: competence, recoveryprocess, therapeutic relationship and dual relationships. The main category competence had the subcategories skills and abilities, personal characteristics and attitudes, competence development. Recoveryprocess had the subcategories recovery and person-centred care. Therapeutic relationship had the subcategories alliance and partnership. The main category dual relationships had the subcategories boundaries in the relationship and private relationships. Conclusion: Nurses need several different skills to be able to create a good caring relationship. The goal of the caring relationship is to promote recovery. A good caring relationship creates opportunities for person centered care

Bakgrund: Inom kolorektalkirurgi är ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) ett standardiserat koncept pre-, intra- och postoperativt som syftar till snabb återhämtning efter operation. För att nå goda resultat i den postoperativa vården, där tidigt nutritionsintag och tidig mobilisering är viktiga faktorer, har patientens delaktighet visat sig vara viktig. För att utveckla omvårdnaden postoperativt och bland annat förbättra tidig mobilisering och tidigt nutritionsintag behöver de faktorer som påverkar patientdelaktigheten identifieras. Syfte: Att beskriva patienternas erfarenheter av den postoperativa vården efter genomgången kolorektalkirurgi enligt ”Enhanced Recovery After Surgery” med fokus på patientdelaktighet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som genomgått kirurgi enligt ERAS (tio deltagare). Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Personerna ansåg sig vara välinformerade före operation och tyckte att de fått förståelse för konceptet, dock upplevdes loggbokens funktion vara otydlig. Alla patienter var nöjda med tiden på vårdavdelningen och resultatet visade att relationen mellan patient och vårdpersonal hade stor betydelse för återhämtningen postoperativt. Att upprätthålla god nutrition var dock en utmaning då många patienter upplevde illamående och hade svårt att äta samt dricka näringsdrycker.  Slutsats: ERAS-konceptet bidrar till trygghet för patienten genom kontinuitet och tydliga riktlinjer vilket möjliggör delaktighet och stimulerar till återhämtning efter operation. Personer med ett försvagat fysiskt utgångsläge har dock ett större behov av personalens stöttning och ett personcentrerat förhållningssätt skulle möjliggöra en individuellt anpassad vård utifrån ERAS-konceptet. Majoriteten av patienterna besväras dock av illamående postoperativt vilket har negativ påverkan på patientens återhämtning men också på upplevelsen som helhet, detta problem behöver ses över närmre för att om möjligt förbättras. / Background: In colorectal surgery ”Enhanced Recovery After Surgery” (ERAS) is a standardized pre-, intra- and postoperative concept aiming to enhance recovery after surgery. To achieve good outcome in postoperative care, early nutritional intake and early mobilisation has been identified as important factors as well as the patient´s involvement in their care. In order to develop postoperative nursing care and improve early mobilisation and early nutritional intake, factors affecting patient participation need to be identified. Aim: To describe patients experiences of the postoperative care after colorectal cancer surgery according to ”Enhanced Recovery After Surgery” with a specific focus on patient participation.   Method: Semi structured interviews were conducted with individuals undergoing surgery according to ERAS (ten participants). The interviews were analysed using a qualitative content analyze method. Result: The individuals considered themselves well informed before surgery and thought they understood the concept, but the logbook´s function was found to be unclear. All patients were satisfied with the time in the surgical care department and the results showed that the relationship between the patient and healthcare staff are of great importance for postoperative recovery. Maintaining good nutrition postoperatively, however, is a challenge when many patients experienced nausea and had difficulty eating and drinking nutritional beverages.  Conclusion: The ERAS concept contributes patient safety through continuity and clear guidelines, enabling participation and stimulating postoperative recovery. People with a weakened physical starting position, however, have a greater need for staff support and a person-centred approach would enable that, based on the ERAS concept. However the majority of patients suffer from postoperative nausea which has a negative impact on patient recovery but also on the experience as a whole, this problem has to be reviewed closer, but also improved if possible.

Bakgrund: Äldre människor är en återkommande patientgrupp på akutmottagningen. Vid sjukdom har den äldre ofta nedsatt förmåga och är sårbar. Det finns då en risk att autonomin inte tillgodoses och att värdigheten kränks. Forskning i ämnet visar att det finns en stor kunskapsbrist där ny forskning skulle kunna bidra till att förebygga orättvis behandling av äldre som drabbas av akut sjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva förhållningssätt till den äldre patientens autonomi när denne vårdas på akutmottagningen utifrån sjuksköterskors levda erfarenheter. Metod: Studien genomfördes med en reflekterande livsvärldsansats grundat i den fenomenologiska kunskapsteorin. Fenomenet i studien är “hantera autonomi”. Data samlades via intervjuer från två akutmottagningar. Resultat: Essensen av fenomenet att hantera den äldre patientens autonomi på akutmottagning är att brista i kunskap om autonomi, brista i förmåga till kritiska reflektioner avseende etiska problem och brista i förståelse av hur patientdelaktighet kan främjas i en otillåtande vårdmiljö. Förhållningssätt som främjar den äldre patientens autonomi och delaktighet är sköra och hindras av den försvårande vårdmiljön vilket skapar känslor av otillräcklighet. Resultatet beskrivs med innebördstema: Att prioritera i en stressig vårdmiljö, Att sträva att bevara autonomin, Att bedriva övertalning för patientens bästa, Att i akuta situationer tvingas bortse från patientens autonomi, Att ta beslut utifrån egna värderingar, Att ta beslut utan tillgång till patientens samtycke, Att utesluta och kränka patienten. Slutsats:  Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sjuksköterskor på akutmottagningen behöver kunskapsutveckling i ett etiskt förhållningssätt samt förutsättningar i vårdmiljön för att kunna utföra god och rättvis vård. / Background: Older people is a recurrent group of patients at the emergency department. The older patient often has impaired abilities during illness and is vulnerable. There is a risk that their autonomy isn’t satisfied and their dignity breached. Research shows that there is a gap in knowledge and new studies could contribute to prevent non equitable treatment of older people with acute illness. Aim: The aim of the study is to describe the approach to the autonomy of the older patient when cared for in the emergency department from the perspective of  lived experience of nurses. Methods: The study was conducted with a reflective lifeworld approach based on a phenomenological knowledge theory. The phenomenon in this study is “handling of  autonomy”. Data was collected through interviews from two emergency departments Findings: The essence of the phenomenon to deal with the older patients autonomy in the emergency department is lack of knowledge of autonomy, lack of ability of critical reflection regarding ethical problems and lack of understanding how patient participation can be encouraged in an non permissive care environment. Approaches that encourages the older patient’s autonomy and participation are fragile and are prevented by the aggrevating environment which creates feelings of inadequacy. The results are described by content themes: To prioritise in an stressful care environment, To strive to retain autonomy, To conduct persuasion for the patient’s best, To disregard patient autonomy due to emergent situations, To make decisions based on personal values, To make decisions without access to patient consent, To exclude and violate the patient. Conclusions: Based on the result of the study the conclusion is that nurses in the emergency department need knowledge development with an ethical approach as well as proper preconditions in the care environment to be able to perform good and equitable care.

Bakgrund. Att få en allvarlig bristning i samband med förlossning kan ge kvinnor smärta, lidande, och låg livskvalitet under lång tid. Syfte. Syftet med förbättringsarbetet har varit att förbättra eftervården genom att införa strukturerad uppföljning, öka kvalitén i bedömning och diagnostik, förbättra informationen till patienten och utveckla former för patientdelaktighet i förbättringsarbetet. Syftet med studien har varit att ur ett verksamhetsperspektiv beskriva erfarenheterna av patientdelaktigheten i förbättringsarbetet. Metod. Förbättringsarbetet har designats med hjälp av Förbättringstrappan och utgått från ett patientprocessorienterat perspektiv. Metod för studien var kvalitativ i form av en fallstudie. Resultat. Genom förbättringsarbetet följs kvinnorna upp via bristningsregistret, uppföljningsbesök med 3D- ultraljud görs på en specialinrättad mottagning. Vidare får kvinnorna individuell fysioterapeutinformation innan hemgång, en vårdkedja har införts och former för patientdelaktighet har utformats och använts. Dessa är frågeformulär, intervjuer, workshops och patientföreträdare i förbättringsnätverket. Resultatet från studien visar att formerna för patientdelaktighet ger skilda förutsättningar för delaktigheten. Resultatet visar på betydelsen av organisatoriska förutsättningar, värdet av patientdelaktighet, utmaningar vid införande och vilket reellt inflytande som patientdelaktigheten haft under processen och för resultaten av förbättringsarbetet. Slutsatser. Patientdelaktighet skapar värde i flera dimensioner. Patientdelaktighet behöver designas, anpassas till kontexten och förbättringsarbetets mål och dess syfte behöver vara tydligt uttryckt. / Background. Perineal tears during childbirth can lead to after-delivery complications that leads to great suffering and low quality of life for a long time. Purpose. The purpose has been to improve after-delivery care by systematic follow-up, increasing the quality of diagnostics and management of these women, improving the information for the patient and developing new ways of improving including patients in the improvement work. The purpose of the study has been to study the effect of patient participation in the improvement work. Method. "The improvement ramp" and patient process-oriented perspective has been used to design the improvement work. The method of the study was qualitative in the form of a case study. Results. Follow-up using 3D-ultrasound is introduced. A care chain has been introduced and ways of patient participation have been designed and used. These are questionnaires, interviews, workshops and patient representatives in the improvement network. The results of the study show that the ways of patient participation provide different conditions for participation. The result shows the importance of organizational conditions, the value of patient participation, challenges in the introduction and the real influence that patient participation has had during the process and on the results of the improvement work. Conclusions. Patient-participation in QI creates values in several dimensions. Patient-participation needs to be carefully designed in compliance with context, goals and purpose.

Bakgrund: Trots allmänna råd och riktlinjer råder stor brist på nutritionskunskaperna inom hälso- och sjukvården i hela Europa. Många äldre riskerar att drabbas av undernäring och får ett minskat välbefinnande och en för tidig död. Genom att arbeta med att personanpassa kosten kan patienten få bli aktiv i egna beslut som påverkar dennes liv och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadspersonalens erfarenheter av kost som ges personanpassad på ett korttidsboende för äldre. Metod: I denna studie användes induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex omvårdnadspersonal intervjuades på ett korttidsboende för äldre i södra Sverige. Resultat: Ur analysen av datamaterialet fyra kategorier; utgår från patientens syn på situationen, möjliggör val, möjligheter i måltidsmiljö, begränsningar i arbetsmiljön med åtta underkategorier. Slutsats: Omvårdnadspersonalen kan ge en personanpassad kost om det erbjudande matsortimentet blir bredare och genom förändringar på arbetsmiljön. / Background: Despite general recommendation and guidelines, there is lack of nutrition knowledge in healthcare throughout Europe. Many elderly people are at risks of malnutrition. They expericence a decline in well-being and an untimely death. By working with a personalized diet, may patient become more active in decisions affecting their lives and health. Purpose: The aim of this study was to elucidate nursing staffs experiences of diet given personalized on a short-term housing for the elderly. Method: In this study, an inductive approach in which the data were analyzed using qualitaitive content analysis. Six nursing staff were interviewed on a short-term housing for the elderly in southern of Sweden. Results: From the analysis of the data four categories; the patient´s view of the situation, allowing choices, oppotunities in the culinary environment, limitations of working with eight subkategories. Conclusion: Nursing staff can provide a personalized diet if the offer a wider of food range and through changes the work environment. / <p></p><p></p>

Begreppet brukarsamverkan lyftes fram i Sverige i samband med WHO ́s Sundsvalls-konferens 1991 som ”essensen i det demokratiska folkhälsoarbetet”. Samverkan, där handikapp- och patientorganisationer är delaktiga i planering av hälso- och sjukvård har varit aktuellt i mer än 35 år, man utvecklade former för handikappråd redan 1970. Ändå finns det mycket lite empirisk forskning på området. Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap om brukarsamverkan samt att erhålla ett vidare perspektiv genom att jämföra utvecklingen i Sverige med Storbritannien utifrån frågeställningarna: Vilka motiv finns för samverkan, vilka faktorer påverkar och vilka former finns för samverkan och hur stämmer dessa med existerande teorier? Arbetet är upplagt i tre delar, en litteraturstudie med material från Storbritannien, en dokumentanalys av material från Stockholms läns landsting och en intervjuundersökning som gjordes 1999 med representanter för förvaltning, sjukhus och handikapporganisationer inom SLL. Resultatet visar att brukarsamverkan anses som något önskvärt i bägge länderna. Motiven beskrivs som fördjupad demokrati, en förbättring av vårdkvalité genom överföring av kunskap och erfarenhet från brukare till de som planerar och beslutar om vård. Ett tredje motiv skulle kunna vara att ”förankra” neddragningar och ge underlag till prioriteringar, något organisationerna inte vill delta i. Trots att samverkan i Sverige underlättas av folkrörelsetraditionen med många erkända organisationer, hindras effektiv samverkan av oklara definitioner, diffusa mål och orealistiska krav på organisationernas representanter. Aktiviteten stannar på en nivå som stämmer med begreppen ”konsultation” eller ”samråd / The concept of “user involvement”/collaboration in Sweden was described at WHO:s conference in Sundsvall 1991 as “the essense of a democratic health promotion approach”. User involvement in the form of handicap or patients ́ organizations participating in the planning of health care has been of interest for more than 35 years. Work had begun with user groups in Sweden as early as 1970, but there is very little empirical research in the area.The purpose of this dissertation is to further knowledge in the area of user involvement/ patient collaboration and to gain a wider perspective by comparing developments in Sweden with the United Kingdom. What are the motives behind user involvement? What factors influence user involvement? What forms exist and how do they compare with existing theory on collaboration? The dissertation is in 3 parts: A literature study based on material from the United Kingdom, an analysis of official documents from the Stockholm County Council and an interview study from 1999 with representatives from health care administration and patient organizations. Motives for user involvement/collaboration are improved democracy as well as improved quality by making use of the knowledge and experience of health care users. User involvement may also be a method for legitimizing reductions of resources and prioritizations, a practice which the handicap movement doesn ́t wish to be part of. Despite the extensive Swedish tradition of participation in organizations and interest groups, effective collaboration is hindered by unclear definitions, diffuse goals and unrealistic demands on the organizations ́ representatives. The resulting activity can most often be characterized as “consultation” rather than “collaboration / <p>ISBN 91-7997-130-X</p>

Inledning: En nyligen publicerad rapport visar att patientdelaktigheten i Sverige på flera sätt är låg i jämförelse med andra jämförbara länder. Personcentrering är ett förhållningssätt syftande till att öka patientdelaktighet och som i studier visat sig ha positiva hälsoeffekter. Vårdbehovet kan minskas framför allt för patienter med kroniska åkommor såsom hjärtsvikt vilket är den enskilt vanligaste orsaken till inneliggande vård i Sverige. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att införa ett personcentrerat arbetssätt och därigenom öka patienternas delaktighet på en kardiologisk vårdavdelning. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att undersöka personalens upplevelse av detta. Fynden skulle kunna underlätta vidare införande av denna arbetsmetod. Metod: Förbättringsarbetet bedrevs i projektform och genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Ronden ersattes med ett fördjupat inskrivningssamtal varvid en skriftlig vårdplan upprättades. Patienterna fick skatta upplevd delaktighet i samband med hemgång. Personalens upplevelse studerades med induktiv kvalitativ ansats genom fokusgruppsintervjuer. Resultat: Enligt enkäterna var upplevelsen av delaktighet hög såväl före som efter införandet av personcentrerat arbetssätt, men variationen var stor. Samtliga yrkeskategorier tyckte arbetssättet gav mervärde, både för patienter och personal. Främst betonades ökad patientdelaktighet, bättre förståelse för sammanhanget, ökad teamkänsla och bättre framförhållning. Slutsats: Upplevelsen av införande av personcentrerad vård var allmänt positiv och skiljde sig inte mellan de olika yrkesgrupperna. Personal såg värde av ökad patientdelaktighet, bättre framförhållning samt ökad samstämmighet och samhörighetskänsla med ett personcentrerat arbetssätt. / Introduction: A recent published report shows that patient involvement in Sweden is in several ways low compared with other comparable countries. Person-centering is an attitude aimed at increasing patient involvement and which in studies has shown positive health effects. The need for care can be reduced especially for patients with chronic diseases such as heart failure, which is the single most common cause of inpatient care in Sweden. Purpose: The purpose of the improvement work aimed at introducing a person-centered approach and thereby increase the patient's involvement in a cardiac care department. The purpose of the study of the improvement work was to investigate the staff's experience of this. The findings could facilitate further implementation of this method of work. Method: Improvement work was conducted in a project form and implemented according to Nolan's improvement model. The round was replaced with an in-depth enrollment interview, and a written care plan was established. Patients were asked to rate their perceived involvement at time for discharge. The staff's experience was studied with inductive qualitative approach through focus group interviews. Result: According to the surveys, the experience of involvement was high both before and after the introduction of person-centered work methods, but the variation was high. All occupational categories thought the person-centered approach had added value, both for patients and staff. The main emphasis was on increased patient participation, better understanding of the context, increased team spirit and better advancement. Conclusion: The experience of introducing person-centered care was generally positive and did not differ between the different occupational groups. The staff saw value of increased patient involvement, better long term planning and increased coherence and sense of togetherness with a person-centered approach.

Bakgrund: Patientinvolvering och patientdelaktighet inom vården har blivit allt mer aktuellt de senaste åren. En metod för patientdelaktighet som testats framför allt inom somatisk vård är Experience-Based Co-Design (EBCD). Lokalt problem: Verksamheten har strukturer för att fånga erfarenheter från patienter, men det saknas strukturer för att fånga närståendes och personals erfarenheter. Det saknas ett forum där patienter, närstående och personal kan mötas och tillsammans arbeta med förbättringar. Syfte: För förbättringsarbetet, testa metoder från EBCD inom kontexten psykiatrisk heldygnsvård. För studien, beskriva deltagares erfarenheter av att involveras i förbättringsarbete utifrån EBCD, samt att belysa vad som gör det svårt att engagera patienter i förbättringsarbete. Metod: Övergripande struktur för förbättringsarbetet är Nolans förbättringsmodell och PDSA. Studien utgörs av kvalitativ innehållsanalys av två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Interventioner: Metoder från EBCD har anpassats efter kontexten och testats. Resultat: Att delta i förbättringsarbete utifrån EBCD har varit uppskattat och utvecklande. Svårigheter har framför allt varit rekrytering av patienter. Slutsatser: EBCD går att använda inom psykiatrisk heldygnsvård, modifieringar är nödvändiga. Vilka och hur behöver studeras vidare. EBCD påverkar individen och organisationen. För att uppnå ett önskat utfall och för att engagera deltagare behöver vissa förutsättningar uppfyllas vad gäller strukturer och maktutjämning mellan patienter, närstående och personal. / Background: Patient involvement and patient participation within health care has been more and more important the last years. One method for patient involvement that has been tested (mostly in somatic care) is Experience-Based Co-Design (EBCD).  Local problem: The organization has structures to gather experiences from patients, but there is no structure to gather experiences from dependants or staff. There is no forum for patients, dependants and staff to meet and together work with improvement. Aim: For the Quality Improvement project (QIP) try methods from EBCD in the context of psychiatric in-patient care. For the study of the QIP describe participant’s experiences of being part of a QIP based on EBCD, and highlight what makes it difficult to engage patients in QIP. Method: The main structure for the QIP is Nolan’s model of change and PDSA. The study consists of a qualitative content analysis based on two semi-structured focus group interviews. Interventions: Methods from EBCD has been adjusted according to the context and then tested. Result: To participate in a QIP based on EBCD has been appreciated and developing. Difficulties have above all been the recruiting of patients. Conclusions: EBCD is possible to use in psychiatric in-patient care, modifications are necessary. Which modifications and how needs to be examined further. EBCD affects both the individual and the organization. To achieve asked goals and to engage patients there are some conditions that need to be fulfilled according to structures and equalisation of power between patients, dependants and staff.

Bakgrund: Det finns idag tydliga signaler om att hälso- och sjukvården ska ge en personcentrerad vård till samhällets individer.  Det finns även en önskan att öka möjligheten för patienten att vara delaktig i sin vård. En personcentrerad vård kan ge möjlighet för patienten att bli medskapare och inte enbart mottagare av vård. Syftet: Förbättringsarbetets syfte var att öka patientens möjlighet till delaktighet genom att implementera patientberättelse och hälsoplan. Studiens syfte är att synliggöra medarbetarnas erfarenheter av att arbeta med patientberättelsen och hälsoplanen samt patientdelaktighet i vården.  Metod: Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av Nolans förbättringsmodell samt kartläggning av enheten utfördes med hjälp av 5P. De idéer som testades var införande av patientberättelse och dokumenterad hälsoplan. Datainsamling till studien gjordes med intervjuer av sex medarbetare som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Andelen patienter som angav att de var delaktiga i den utsträckning de önskar i vården på avdelningen, ökade från 77% till 95% vilket kan ses som ett positiv effekt på patientdelaktighet. I den kvalitativa innehållsanalysen identifierades tre kategorier: patientens vård, kommunikation samt organisationen och arbetssätt, där både möjligheter och hinder kunde ses.  Slutsats: Personcentrerad vård ökar möjligheten för patienten att vara delaktig i sin vård på en akutkirurgisk vårdavdelning. / Background: There are clear signals that health care should provide person-centered care for the citizens. There is also a wish to increase the possibility for the patient to be involved in their care. The person-centered care can provide an opportunity for the patient to become co-creators and not only recipients of care. Purpose: The purpose of the improvement work was to increase the patient's opportunity for participation by implementing patient narrative and care plan. The purpose of the study is to make visible the employees' experience of working with the patient narrative and care plan to create patient participation.  Method: The improvement work was implemented with the support of Nolan's improvement model and 5P was used to assess the unit. The ideas tested were the introduction of a patient narrative and a documented care plan. Data collection for the study was conducted with interviews of six employees and analyzed with qualitative content analysis.  Results: The proportion of patients who felt that they had participated in the decisions regarding their care/treatment on the ward to the extent they wanted, increased from 77% to 95%, that can be seen as a positive effect on patient participation. The qualitative content analysis of interviews with employees was identified in three categories: the patient's care, knowledge/communication and organization/working methods where both facilitators and barriers could be seen. Conclusion: Person-centered care increases the possibility for the patient to participate in their care in an emergency surgical ward.

No description available.