Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter med psykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande i deras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck och varför. Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende. Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutisk fenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien. Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektiv strategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjorton tillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär, Kommunikation, Att vara aktiv och Hopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt som genomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade i begreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman. Medvaro beskrev också temanas beroende förhållande till varandra.Slutsatsen av den här studien var att patienternas upplevelse var att vården på internatboendet där de vistas var vårdande, vad som gjorde att den var vårdande framgick av de fem huvudtemana, hur det tog sig i uttryck beskrevs genom patienternas egna berättelser och varför fenomenet framträdde så som det gjorde tolkades utifrån begreppet Medvaro. Nyckelord: Patientens erfarenhet, psykos, återhämtning,

No description available.

Introduktionen belyser att tuberkulos är en av världens mest dödliga infektionssjukdomar. Vanligast är förekomsten av tuberkulos i lungorna men kan även drabba andra organ. Behandlingen består av antibiotika samt DOT-behandling som innebär att personen med tuberkulos övervakas av sjuksköterska vid intag av läkemedel. Övervakningen är viktig för att minska smittspridning samt läkemedelsresistens som kan förekomma vid viss antibiotikabehandling. Utöver övervakningen har sjuksköterskan en viktig roll i att motivera och främja följsamhet till behandling hos personen med tuberkulos. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelser av att leva med tuberkulos. Metoden för studien var en litteraturstudie enligt Polit och Becks nio stegsmodell. Databaserna PubMed och CINAHL användes till litteratursökningen där sökord gav träffar på relevanta artiklar. Artiklarna genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskas och därefter återstod tio artiklar. Nio av artiklarna var kvalitativa samt en mixad studie. Resultatet innefattade upplevelser av personer med tuberkulos från första symtom till färdig behandling som formade teman. Dessa teman var; att känna frustration, att känna lättnad, att känna oro och rädsla, att känna skam och förnedring, att känna isolering samt att känna stöd och uppmuntran. Slutsatsen i litteraturstudien var att upplevelserna berodde på olika faktorer samt förekom under olika tillfällen under sjukdomsförloppet. Upplevelserna som förekom flest gånger och under hela sjukdomsförloppet var att känna oro och rädsla samt att känna stöd och uppmuntran. Det är viktigt att sjuksköterskan frågar vad och varför personen med tuberkulos upplever som hen gör för att kunna ge god vård utefter personens behov.

Bakgrund : Lungcancer är en av de största orsakerna till dödsfall av cancer i världen, både hos män och kvinnor. Lungcancer orsakas främst av tobaksrök. Hälften av patienterna som diagnostiserats med lungcancer globalt avlider inom ett år efter diagnosen och för 5 års överlevnad är det cirka 17 procent. Syftet var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet vid lungcancer. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 10 artiklar, varav 3 kvantitativa och 7 kvalitativa. Innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet visade på att patienters upplevelse av livskvalitet relateras till följande 5 kategorier: Leva med skam och skuldkänslor, Leva med social isolering, Intimitet och sexuell påverkan, Att ta tillvara på tiden, Leva med ångest, oro och rädsla i samband med symtom, vilket beskriver upplevelsen av livskvalitet vid lungcancer. Huvudsakligt resultat är att patienterna upplevde skam, skuldkänslor samt att de orsakat sin egen sjukdom på grund av att själva valt att röka. Patienterna upplevde en försämrad livskvalitet och social isolering på grund av sjukdomens symtom. Slutsats: Patienter med diagnosen lungcancer upplevde försämrad livskvalitet på grund av symtombörda som bidrog till social isolering, ångest, oro och rädsla för den tid som var kvar av livet. Patienterna upplevde en försämrad livskvalitet på grund av att sjukdomen var förknippad till rökning vilket bidrog till känslor av skam och skuld. De upplevde skam vid samordning med vårdpersonal och att deras vård skulle påverkas. Trots den negativa prognosen fanns det patienter som upplevde att de fick ett nytt perspektiv av livet och valde att ta tillvara på den tid de hade kvar.

Leukemi är en cancerform som påverkar kroppens bildning av vita blodkroppar. En vanlig behandling är cytostatika som kan medföra många besvärande biverkningar för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienter med leukemis erfarenheter av sjukdom och cytostatikabehandling från behandlingsstart till ett år efter avslutad behandling. Metod: En litteraturstudie som är baserad på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i två databaser; CINAHL och PubMed. Granskning av artiklarna gjordes utifrån deras syfte och metod, nio artiklar redovisas i resultatet. Resultatet är uppbyggt av fyra kategorier. Resultat: Baserat på två kvalitativa och sju kvantitativa studier. Kategorierna var, erfarenheter utifrån kognitiva funktioner, erfarenheter utifrån fysiska funktioner, erfarenheter utifrån emotionella funktioner och erfarenheter utifrån psykiska funktioner. Slutstats: Trots att majoriteten av patienterna hade erfarenheter som var negativa så ansåg en stor andel av patienterna att de hade en god livskvalitet och att med tiden kom en känsla av acceptans.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som därför är en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan påverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgången njurtransplantation. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga känslor samt Upplevelse av förändrad kropp. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patienternas livssituation efter att ha genomgått en njurtransplantation då varje upplevelse och individ är unik. Att se över vilken information patienterna får och hur de får den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare.

Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att den medicinska vården prioriterades högre än den omvårdnadsmässiga. Patienterna kände rädsla, oro och ovisshet i många situationer på akutmottagningen, men det visade sig också att de hade en förståelse för personalen och deras arbetssituation.

Bakgrund: År 1954 utfördes den första lyckade njurtransplantationen, och är numera den mest kostnadseffektiva behandlingen för patienter med grav njursjukdom. I början av år 2012 väntade sammanlagt 763 patienter i Sverige på ett nytt organ, var av 634 patienter var i behov av en ny njure. Drygt 30 % av njurtransplantationerna i Sverige sker med organ från levande donatorer samtidigt som det råder stor brist på njurtransplantat från hjärndöda givare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av att leva med en transplanterad njure. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa studier har genomförts. 13 vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, sammanställts och analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod. Artikelsökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt PSYKinfo. Resultat: För det flesta patienter har livssituationen förbättrats markant efter njurtransplantationen. Samtidigt som mottagandet av en ny njure kunde väcka en rad olika känslor och funderingar. Majoriteten av de njurtransplanterade personerna upplever risken för rejektion som mest svåra att hantera. Patienterna beskrev även en lycka över att ha fått en andra chans i livet, samt vikten av att ta ansvar över sin nya njure. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att den transplanterade patienten utsätts för en mängd olika förändringar som påverkar dennes livssituation. För att förbättra vården för den njurtransplanterade krävs att sjuksköterskan har förståelse för patientens förväntningar och upplevelser efter transplantationen och att ytterligare forskning görs inom området.

Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.

Bakgrund: Människor besöker akutmottagningen vid försämrat hälsotillstånd. Patienterna omhändertas genom triagering beroende på patienten tillstånd. På en akutmottagning arbetar olika vårdprofessioner med varandra i team. Ett möte utspelar sig då patienten kommer i kontakt med vårdpersonalen. Patienten kan känna sig i en utsatt position då kontakt etableras med sjukvården. Patienterna uttrycker sina upplevelser i mötet och beskriver sin vistelse relaterat till bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att vara patient på akutmottagningen inom den somatiska vården. Metod: Studien är en kvalitativ innehållsanalys bestående av 10 vetenskapliga artiklar. Vi använde oss utav Fribergs (2012) analysmetod. Resultat: Kommunikationens betydelse, väntetiden, att bli sedd, förtroendet för vårdpersonal och patientens delaktighet var faktorer som påverkade patientens upplevelser. Dessa kunde ge positiva eller negativa upplevelser för patienten. Kategorierna är oberoende av varandra och kan vara tillfredsställande även om någon av kategorierna brister. Slutsats: Studier visar att relevanta arbetsmodeller kan implementeras för att påverka patienternas återkommande besök genom förbättrat bemötande och kommunikation.