Bakgrund Svårläkta sår kan innebära lidande och sänkt livskvalitet för individen som drabbas samt ökade kostnader för samhället. Sår som inte läker förekommer särskilt bland äldre människor och kan bero på bakomliggande faktorer såsom venös och arteriell insufficiens samt diabetes. Vårdens primära mål är vanligtvis att uppnå sårläkning men för patienter med svårläkta sår kan välmående och symtomlindring vara minst lika viktigt. Det finns dock begränsad kunskap om hur vården ska tillgodose behoven hos denna patientgrupp på bästa sätt. Att sammanställa hur patienter med svårläkta sår upplever omvårdnaden kan ge insikt om och belysa faktorer som är betydelsefulla för dessa patienter och på så vis bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal när det gäller omvårdnad vid svårläkta sår. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad vid svårläkta sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna inhämtades genom sökordskombinationer och manuella sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en integrerad analys genomfördes av inkluderade artiklar. Resultat Den integrerade analysen resulterade i sex kategorier: upplevelse av vårdkontinuitet, upplevelse av vårdpersonalens kunskap om sårvård, upplevelse av vårdrelation, mötet och delaktighet vid omvårdnad, upplevelse av kommunikation och information, upplevelse av förband, förbandsbyten och tekniska omvårdnadsåtgärder samt upplevelse av tidsåtgång kopplat till omvårdnad. Slutsats Studien belyser ett behov av personcentrerad och holistisk omvårdnad som beaktar individens behov och tillvaratar dennes resurser samt främjar delaktighet. Det upplevs viktigt att vårdpersonalen har kunskap om sårvård samt beaktar patienternas kunskap om sina egna tillstånd. Patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal beskrivs som såväl positiva som negativa. Studien tyder även på att lidande i form av smärta är en framträdande upplevelse som förbises av vårdpersonal och är otillräckligt lindrad. / Background Chronic ulcers may cause suffering and reduced quality of life as well as increased economic costs to society. Ulcers that do not heal are most common among older people and might be caused by underlying conditions such as venous and arterial insufficiency or diabetes. Wound healing might usually be the primary goal of health care but well-being and symptom relief might be just as important for the patient if the ulcer is chronic. The current knowledge of how to meet the health care needs of patients with chronic wounds is however limited. Compiling the experiences and perceptions of nursing care among patients with chronic ulcers might give insight into factors that are considered important for these patients, which could possibly contribute to raising the healthcare personnel’s knowledge of nursing care for chronic ulcers. Aim The aim of this study was to illuminate how patients with chronic ulcers experience nursing care. Method A non-systematic literature review which included 15 scientific original articles with qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL by using combinations of keywords and by manual searches. The quality of each article was reviewed, and the content of the included articles was analyzed with an integrated analysis. Results The integrated data analysis resulted in six themes: experience of continuity of care, experience of health care personnel’s knowledge of wound care, experience of care relationship, the meeting and participation in nursing care, experience of communication and information, experience of dressings, dressing changes and technical nursing care interventions and experience of time consumption related to nursing care. Conclusions This study revealed a need for person centered care and holistic nursing that encourage patient participation in care and considers the individual’s needs as well as resources. It is important that healthcare personnel have knowledge of wound care and to take the patients´ knowledge of their own condition in consideration. Patients describe having both positive and negative experiences of encountering with health care personnel. Findings of this study also indicate that patients are suffering due to physical pain. The study also shows that the patients´ pain is overlooked by healthcare personnel and the patients are receiving insufficient pain relief.

Att delta i en klinisk läkemedelsstudie kan ge bättre effekt på patientens cancer men patienten måste vara medveten om att effekten kan bli begränsad eller helt utebli. Patientens egen berättelse om sin hälsa och livskvalitet är viktig information och den bidrar till den helhetsbedömning som forskningssjuksköterskan gör av patientens hälsa under behandlingen. Syftet med detta arbete är att skapa en övergripande sammanställning av hur vuxna cancerpatienter upplever deltagande i kliniska läkemedelsstudier. Detta arbete är genomfört som en systematisk integrativ litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl samt Web of Science under hösten 2022 och resulterade i totalt 3732 artiklar. Efter kvalitetsgranskning och systematisk urvalsprocess inkluderades nio artiklar, sju med kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Dataanalysen utfördes som tematisk analys. Resultatet visar att patienter som deltar i kliniska läkemedelsstudier ansåg att det var viktigt att ha fungerande sociala relationer. Det var värdefullt med en lyssnande och engagerad studiepersonal. Förutom det primära målet att bli frisk, var viljan att hjälpa andra en drivkraft för att delta. För att klara av vardagen var olika copingstrategier viktiga. Hopp var den viktigaste av alla copingstrategier. Ett annat resultat var att patienterna också kände oro över sin situation. Slutligen framkom det att livskvaliteten försämrades i början av behandlingarna för att därefter förbättras över tid. Slutsatsen är att patienterna blir hjälpta av om de hittar copingstrategier för att behålla livskvaliteten. En av forskningssjuksköterskans viktigaste uppgifter är att stödja, lyssna och hjälpa patienten genom behandlingen genom att hitta de copingstrategier som ger patienten möjlighet att behålla eller återfå livskvaliteten.

Bakgrund Övervikt och obesitas är en global epidemi med negativa konsekvenser för folkhälsan. Behandlingen kan ske genom förändrade levnadsvanor, farmakologisk- eller kirurgisk behandling. Dock är vården ojämnt fördelad där skillnader finns i utbud och kvalitet. Vad personer anser är stödjande vid behandling av övervikt eller obesitas kan vara avgörande för behandlingsutfallet och hållbarheten över tid. Därför är det viktigt att undersöka personernas perspektiv. Syfte Syftet med studien var att beskriva personers perspektiv av stöd vid behandling av övervikt och obesitas inom vården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar. Artikelsökningarna är gjorda, utifrån relevanta sökord för syftet, i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån bedömningsunderlaget av Sophiahemmets Högskola. En integrerad dataanalys utfördes för sammanställandet av resultatet. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Behovet av individanpassning, Vårdpersonalens betydande roll och Betydelsen av sociala interaktioner. Resultatet visade på att behovet av stöd är högst subjektivt och bör anpassas utifrån varje persons behov och resurser. Vidare ska hela personen bejakas. Vårdpersonal bör inneha kunskap, visa medkänsla, lyssna och vara icke-dömmande för att ses som stödjande. Därtill ansåg många av deltagarna att behovet av stöd kvarstår under lång tid. Slutsats För att stöd ska kunna upplevas som värdefullt av personer vilka behandlas för sin övervikt eller obesitas behöver individanpassning ske. När behandlingen utformas tillsammans med och utgår från personen kan ett holistiskt synsätt intas. Detta kan medföra att sjukdoms- och vårdlidandet blir mindre samtidigt som personers välbefinnande främjas. Därtill kan obesitasrelaterade komplikationer minska som ett resultat av god personcentrerad omvårdnad med en effektivare och stödjande behandling. / Background Overweight and obesity is a global epidemic with negative consequences for public health. Treatment offered can include lifestyle changes, pharmacological or surgical treatment. However, care services are unevenly distributed with differences in supply and quality. What people with overweight or obesity consider supportive in regard to treatment can impact on treatment outcomes and sustainability over time. Therefore, it is important to investigate the person's perspective. Aim The aim of the study was to describe the person's perspective of support in the treatment of overweight and obesity in healthcare. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles. The articles were retrieved, based on various keywords for the purpose, in the databases PubMed and CINAHL. All articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University assessment documents. An integrated data analysis was performed to compile the results. Results Three main categories were identified: The need for individual adaptation, The important role of healthcare staff and The importance of social interactions. The results showed that the need for support is highly subjective and should be adapted based on each person's needs and resources. Healthcare professionals should possess knowledge, show compassion, listen and be non-judgmental to be seen as supportive. The need for support is belived to remain for a long time. Conclusions In order for support to be perceived as valuable by people who are being treated for their overweight or obesity, the treatment needs to be individualized. When the treatment is designed together with and based on the person, a holistic approach can be adopted. This can lead to less suffering and at the same time promote the people's well-being. In addition, obesity-related complications can be reduced as a result of good person-centered care with more effective and supportive treatment

Bakgrund: Patienter som genomgår kirurgiska operationer i ett vaket tillstånd kan uppleva känslor såsom oro och ångest. Operationssjuksköterskan ansvarar för att skapa en trygg miljö för patienter och ansvarar även för att förebygga eventuella vårdskador under ingreppet. För att främja operationssjuksköterskans kunskap och därmed förbättra patientens vård behövs mer forskning som beskriver patienters upplevelser av att vara vaken under operation. Syfte: Syftet var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver den vakna patientens upplevelse av den intraoperativa vården i samband med elektiv kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen användes för att analysera studiernas resultat. Resultat: Det framträdde fyra teman utifrån analysen av tio vetenskapliga artiklar. De fyra teman var; upplevelse av kontrollförlust och att känna sig objektifierad, upplevelse av trygghet och tillit till teamet, upplevelse av operationsmiljö samt upplevelse av information. Slutsats: Examensarbetet visar att patienter som är vakna under operation upplever olika känslor. Dessa känslor är beroende på operationssjuksköterskan och operationsteamets arbetssätt. För att kunna skapa en trygghet hos patienten behöver operationssjuksköterskan ta hänsyn till patientens integritet genom att låta patienten känna sig delaktig under operation. Operationssjuksköterskan behöver även ha god kommunikationsteknik med patienten.

Bakgrund och problemformulering: Oro och ångest är känslor som patienter kan uppleva från inplanering av operation fram till att operationen äger rum. Flertalet faktorer kan skapa och påverka dessa upplevelser som rör känslor av stress, oro, ångest och rädsla. Preoperativ oro och ångest är ett stort problem som leder till lidande för de drabbade patienterna såsom ökad postoperativ smärta och längre sjukhusvistelser vilket i förlängningen medför belastning för samhället ekonomiskt. Anestesisjuksköterskan möter och vårdar patienter preoperativt varför fördjupad kunskap om ämnet anses essentiellt. Syfte: Att belysa preoperativ oro och ångest ur ett patientperspektiv. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturöversikt med 14 inkluderade artiklar som analyserats enligt Bettany-Saltikovs och McSherrys nio-stegs tematiska innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Det framkom fyra huvudteman med åtta tillhörande subteman. Huvudteman var: Skiftande känslor i väntan på operation, Att möta det okända, Ovisshet inför framtiden och Mötet med anestesisjuksköterskan. Väntan på operation kan vara en ångestfylld period där känslorna skiftar. Tankar kring kirurgi, anestesi, operationsmiljön och farhågor om den postoperativa fasen kan skapa oro och ångest. Anestesisjuksköterskans bemötande och information är av betydelse för patienterna. Slutsats: Patienter upplever preoperativ oro och ångest på olika sätt, samt vad som lindrar respektive bidrar till lidandet som uppstår som följd av oro och ångest. Anestesisjuksköterskan bör därav implementera ett förhållningssätt som bejakar personcentrerad vård.

Bakgrund: Då en patient får en diagnos eller sjukdom kan vården vara inriktad på kuration eller palliation. Vård med kurativ inriktning syftar till att bota sjukdom medan palliativ vård syftar till att lindra genom stödjande åtgärder. Att genomgå en transition är något som påverkar människans alla dimensioner. En av sjuksköterskans uppgifter är att stödja patienten genom transitioner, för att kunna göra det krävs en förtroendefull relation mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av transitionen från kurativ till palliativ vård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt som syftar till att skapa en överblick över det valda kunskapsområdet. Resultatet har författarna skapat av tio kvalitativa originalartiklar som identifierades i databaserna: Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman och tre subteman. Med det första temat “Vårdrelationen” och subtemana “Behovet av att få information” och “Stödet från sjuksköterskan” beskrivs patienters upplevelser av att få information och att bli introducerad till palliativ vård och upplevelsen av stödet från vårdpersonalen. Det andra temat “Från att vara självständig till att bli beroende” skildrar patienters upplevelse av förändrade och en rädsla för att bli en börda för någon annan: Det senare framgår av subtemat ”Rädslan för att bli en börda för andra”.  Det tredje temat “Tankar om framtiden” handlar om patienters upplevelser och tankar om framtiden vid transitionen från kurativ till palliativ vård. Det fjärde temat “Upplevelser av att anpassa sig till sin nya situation” beskriver patienters upplevelse av att försöka anpassa sig till sin nya situation. Diskussion: Utifrån Meleis transitionsteori diskuterades resultatet som var relaterat till patienternas upplevelse av transitionen från kurativ till palliativ vård. Att få information har varit viktigt för patienterna i denna transition, något som även transitionsteorin bekräftar. I diskussionen lyfte författarna även problematiken kring rollförändringar och upplevelsen av hopp. / Background: When a patient receives a diagnosis or contracts a disease, treatment can be focused on curation or palliation. Care with a curative orientation aims to cure the disease, whilst palliative care aims to relieve through supportive measures. Undergoing a transition affects all human dimensions. One of the nurse's tasks is to support the patient through transitions, doing so requires a trusting relationship between patient and nurse. Aim: The aim was to highlight patients´ experiences through the transition from curative to palliative care. Method: The method used was a literature review that aims to create an overview of the chosen field of knowledge. The authors created the result using ten original articles from the databases: Cinahl Complete, PubMed and Medline. Results: The result of the literature overview shows four main themes and four subthemes. The first theme "The nursing relationship" has two subthemes "The need to get information" and "The patients´ experience of the support from the nurse" describes patients´ experience of getting information and introduction to palliative care and the experience of the support from the nurse. The second theme "From independent to dependent" portrays patients' experience of changing roles and a fear of becoming a burden to someone else with one subtheme "The fear of being a burden to someone else". The third theme "Thoughts on the Future" is about patients' experiences and thoughts about the future during the transition from curative to palliative care. The fourth theme "Experiences of adapting to their new situation," describes patients' experiences of trying to adapt to their new situation. Discussion: Based on Meleis transition theory the results were discussed and related to the patient's experience of the transition from curative to palliative care. Getting the information has been important for the patients in this transition, which also confirms by the transition theory. The authors highlighted the problem of role changes and the experience of hope in the discussion.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som står för 90 procent av alla diabetesfall i världen och beräknas öka de kommande åren, på grund av bland annat ohälsosamma levnadsvanor såsom kost och fysisk aktivitet. Egenvård innebär att patienten tar ansvar och för att hantera det behövs kunskap och stöd från vårdpersonalen. Syfte: att beskriva upplevelser av egenvården vid typ 2-diabetes, med fokus på livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Det har framkommit olika upplevelser av egenvården och dessa har kategoriserats i teman med subteman: 1) Känsla av kontroll: Olika uppfattningar av betydelsen av typ 2-diabetes, 2) Upplevelser av livsstilsförändringar: Kostomläggning och Fysisk aktivitet och 3) Upplevelser av omvårdnadsåtgärder: Rådgivning, Motiverande samtal, MI och Gruppbaserad patientutbildning. Slutsats: Att ändra på sin livsstil kan upplevas som krävande och omställningen behöver stödjas och anpassas utefter patientens behov. Klinisk betydelse: Patientens upplevelser av egenvård med behov, krav och brister kan fungera som ett kunskapsverktyg för vårdpersonalen vid omvårdnaden av typ 2-diabetes. / Background: Type 2-Diabetes is a chronic disease that accounts for 90 percent of all diabetes cases in the world and is expected to increase in the upcoming years, due to unhealthy habits such as diet and physical activity. Self-management means that the patient takes responsibility and in order to manage it knowledge is needed and support from caregivers. Objective: To describe the experiences of self-management in Type 2-Diabetes, focusing on lifestyle changes. Method: A literature review based on twelve qualitative scientific articles were conducted. Results: It has turned out that there have been different experiences of self-management and these have been categorized into themes with subthemes: 1) Sense of control: Different views of the importance of Type 2-Diabetes, 2) Experiences of lifestyle changes: Change of diet and Physical activity and 3) Experiences of nursing interventions: Counseling, Motivational interviewing, MI and Group-based patient education. Conclusion: To change the lifestyle may be perceived as demanding and conversion needs to be adjusted to the patient's needs. Clinical significance: Patient’s experiences of self-management with needs, demands and deficiencies can serve as a knowledge tool for the care staff in the care of Type 2-Diabetes.

Background: Suicidal individuals are vulnerable patients in need of a caring relationship. A caring relationship should be based on a real presence were the patient's needs are in focus. Yet research has shown that suicidal patients experience caring that exacerbate their suicidial problems and hopelessness. Aim: To describe the experiences of hope and hopelessness in suicidal patients and their encounter with health care. Methods: In a literature review, in accordance with Friberg (2012) eight scientific papers have used, analyzed and scrutinized to answer the purpose of a new whole. Results: Two main themes emerged in the results with related subcategories. Experiences of hopegiving acts with sub-themes: The significance of  a caring relationship, the significance of a strong social network and the significance of feelings of hopefulness. The second main theme that emerged was: Experiences of acts connected to hopelessness with subthemes: The significance of a non-confirmatory caring relationship and the significance of feelings of hopelessness. Discussions: It is found that suicidal patients experience care that lead to feelings of despair. Nursing theorist Rosemarie Rizzo Parse Human Becoming theory has been used as a basis for discussion in this literature review where a deepening of the results derived from the concept of a real presence. A real presence is all about the nurse's ability to share the lived situations of individuals and families in which hope can be expressed and shared. / Bakgrund: Självmordsnära individer är utsatta patienter i behov av en vårdande relation. En vårdande relation ska baseras på en verklig närvaro där patientens behov står i fokus. Forskning har dock visat att självmordsnära patienter upplever vårdande som förvärrar deras självmordsproblematik och hopplöshetskänslor. Syfte: Att beskriva upplevelser av hopp och hopplöshet hos självmordsnära patienter och deras möte med vården. Metod: I en litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012) har åtta vetenskapliga artiklar använts, analyserats och granskats för att besvara syftet i en ny helhet. Resultat: Två huvudteman framkom i resultatet med tillhörande subkategorier. Upplevelser av hoppingivande handlingar med underteman: Betydelsen av en vårdande relation, betydelsen av ett starkt socialt nätverk och betydelsen av känslor av hoppfullhet. Det andra huvudtemat som framkom är: Upplevelser av handlingar förknippade med hopplöshet med underteman: Betydelsen av en icke-bekräftande vårdrelation och betydelsen av känslor av hopplöshet. Diskussion: Det framkommer att självmordsnära patienter upplever vård som leder till både känslor av hopp och hopplöshet. Omvårdnadsteoretikern Rosemarie Rizzo Parse Human becoming teori har använts som underlag för diskussionen i denna litteraturöversikt där en fördjupning av resultatet härletts till konceptet verklig närvaro. En verklig närvaro handlar om sjuksköterskans förmåga att dela levda situationer med individer och anhöriga i vilka hopp kan uttryckas och delas.

Syfte: Syftet var att belysa vårdrelationens betydelse i samband med vård av patienter med Anorexia Nervosa. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. Artikelsökningen som var relevant för syftet gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Tio kvalitativa artiklar identifierades. Dessa kvalitetsgranskades och en manifest innehållsanalys utfördes. Resultat: Resultat som framkom i studien var att vårdrelationen var av stor vikt och att patienterna ansåg att stöd från sjuksköterskorna var hjälpsamt. Svårigheter i vårdrelationen kunde uppstå när patienterna motsatte sig vård. Patienterna upplevde blandade känslor i vårdrelationen. Kommunikationen och vårdrelationen är av stor vikt för upplevelsen av välbefinnande och för fortsatt behandling. Det kategorier som framkom i analysen var: Vårdrelation, Känslomässiga upplevelser och Kommunikation. Slutsatser: Det finns bristande kunskap om vårdrelationens betydelse. En stark terapeutisk relation är av stor vikt för att förhindra att återfall uppkommer och för att kunna bygga en tillit för varandra. Kommunikationssvårigheter uppkommer då patienterna inte är villiga att ta emot behandlingens mål. Detta kan leda till att sjuksköterskan upplevs icke-hjälpsam. Trots patienternas ibland negativa känslomässiga upplevelser ska sjuksköterskorna alltid behandla patienterna med värdighet, respekt och vänlighet. Kommunikationen mellan båda parter är viktig för att få en helhetsbild av patientens situation. Nyckelord: Anorexia Nervosa, Patientupplevelse och Sjuksköterskans-patientens relation. / Objective: The aim was to illuminate the health care relationship in relation to patient care with Anorexia Nervosa. Methods: A systematic literature review was conducted. Articles relevant to the aim of the study was sought in the databases Cinahl and PubMed. Ten qualitative articles were identified. A quality valuation and a manifest content analysis was conducted. Results: The results in this the study showed that the care relationship is of great importance and the patient considered that support from nurses was helpful. The categories found in the analysis were: Care relations, Emotional experiences and Communication. Difficulties in the care relationship could arise when patients opposed care. The patients also experiences mixed feelings in the care relationship. However, communication and care relationshipa are of great importance for the perception of well-being and for continued treatment. Conclusions: There is insufficient knowledge of the importance of the care relationship in treating Anorexia Nervosa. A strong terapeutic relationship is of great importance to prevent relapses from occurring and to build trust in each other. Despite the patient’s fluctuating emotional experiences, nurses should treat patients with dignity, respect and kindness. Communication between both parties is important in order to get an overall picture of the patient’s situation for optimal care and treatment. Keywords: Anorexia Nervosa, Patient experience and nurse-patient relations.

Kunskap och vetenskap inom hur det upplevs att drabbas av fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada måste finnas för att sjuksköterskan ska kunna få en förståelse för personens upplevelse och förstå sin rolls betydelse. Detta ämne anses vara viktigt eftersom individen som drabbats av en ryggmärgsskada oftast inte kan använda de tidigare kroppsfunktioner som medför att personen ställs inför en livsavgörande händelse. I detta skede krävs det av sjuksköterskan att visa empati och möta individer i deras unika situation. Syftet med denna studie är att beskriva personers upplevelser av att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att kunna besvara syfte användes kvalitativ manifest innehållsanalys med latent ansats i denna litteraturstudie. Analysen slutade i 2 huvudkategorierna. Huvudkategorierna var att ställas inför en livsavgörande händelse, stödet från andra och bemötandet från andra. Att drabbas av en fysisk funktionsnedsättning till följd av en traumatisk ryggmärgsskada beskrevs som en livsomvälvande händelse som påverkade personen fysiskt och psykologiskt. Resultatet resulterade i kunskap om hur personerna hanterade förändringen, stödets betydelse och hur de upplevdes bli bemötta av andra personer. För att personen ska kunna bearbeta händelsen och acceptera förändringen var hur beskedet gavs en viktig faktor. SPIKES-modellen (setting, perception, invitation, knowledge, emotion, summary) används för att ge diagnoser och prognoser  inom cancervården, emellertid skulle denna modell kunna vara till hjälp för sjuksköterskan i deras arbete att vara ett stöd till personer som drabbats av en fysisk funktionsnedsättning.