Bakgrund: I dagsläget föreligger det en bristande empirisk kunskap om patienters upplevelser av att opereras i regional anestesi. Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens vård och välmående under den intraoperativa perioden. Därav behöver det finnas en kunskap hos operationssjuksköterskan om hur patienter upplever att opereras i vaket tillstånd för att kunna ge en personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att vara vakna under ett kirurgiskt ingrepp. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 11 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen har utförts genom metasyntes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med underteman av patienternas erfarenheter. 1) Erfarenheter av regional anestesi med underteman: erfaranheter av att medverka, erfarenheter av att hantera situationen, erfaranheter skapade genom sinnen, erfaranheter från omgivningen samt erfaranheter av smärta. 2) Vårdpersonalens betydelse med underteman: betydelsen av vårdpersonalens närvaro, betydelsen av en god kommunikation samt betydelsen av att erhålla information. Resultatet visar att opereras i regional anestesi ger patienter en känsla av deltagande och kontroll, samtidigt förekommer det att patienter upplever ångest och smärta under sitt kirurgiska ingrepp. Patienter erfar vårdmiljön genom sina sinnen och använder sig av olika sätt att hantera upplevelsen av att opereras i vaket tillstånd. För att känna trygghet är det av betydelse att få kontinuerligt med information och att känna en närhet till vårdpersonalen. Slutsats: För att operationssjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till patienter som opereras i regional anestesi behöver det finnas en kunskap om hur patienter erfar den intraoperativa perioden samt en förmåga att kunna se och bemöta varje patient utifrån sin unika livsvärld. / Background: In the current situation there is a lack of empirical knowledge of patients' experiences of being operated in regional anesthesia. The operating theatre nurse is responsible for patient care and well-being during the intraoperative period. Therefore the operating theatre nurse needs knowledge about patients' experience of being awake during surgery, to provide person-centered and evidence based nursing. Aim: To investigate patients' experiences of being awake during a surgical procedure. Methods: A systematic literature study containing 11 articles with a qualitative approach. The analysis has been performed with metasynthesis. Results: The result emerged two main themes with subthemes about patients' experiences. 1) Experiences of regional anesthesia, with subthemes: experiences of participation, experience of handling the situation, experiences created by the senses, experiences from the environment and experiences of pain. 2) Importance of the carers, with subthemes: The importance of presence by the carers, the importance of a good communication and the importance of receive information. The findings show that being operated in regional anesthesia gives patients a sense of participation and control, while at the same time it appears that patients experience anxiety and pain during their surgical procedures. Patients experience the environment through their minds and use different ways to handle the experience of being operated in a wakeful state. To feel safe it is important to receive continuous information and to feel presence to the carers. Conclusions: To provide good care for patients operating in regional anesthesia, the operating theatre nurse must have knowledge about patients experience in the intraoperative period as well as the ability to see and respond to each patient based on their unique lifeworld.

Studiens syfte var att undersöka målkonflikter inom primärvården i Region Skåne samt vilken inverkan patientens fria val har på dessa konflikter. En kvalitativ fallstudie av sju vårdcentraler i Region Skåne genomfördes. Fyra av vårdcentralerna var belägna på landsbygden och övriga tre var lokaliserade i två utav Skånes största städer. Semistrukturerade intervjuer med verksamhetschefen för respektive vårdcentral utfördes.Region Skåne styr primärvårdsverksamheten genom fastställande av budget samt genom att bestämma hur aktuellt ersättningssystem ska vara utformat. Dagens ersättningsystem upplevs komplicerat att använda, men enkelt att manipulera.Patientens fria val, med obegränsat antal omlistningsmöjligheter, påverkar vårdcentralernas budgetplaner. För vissa verksamheter innebär ett ständigt varierat patientunderlag snabbt inaktuella budgetunderlag. Det fria valet påverkar även patientsäkerheten genom avsaknad av kontinuitet.Det horisontella och vertikala ledningssystemet är sammanhängande och medför en ständig balansgång för verksamhetscheferna inom primärvården Region Skåne. / The purpose of this study was to investigate goal conflicts in primary care in Region Skåne and what impact the patient's free choice has on these conflicts. A qualitative case study of seven health centers in Region Skåne was conducted. Four of the health centers were located in the countryside and the other three were located in two of Skåne's largest cities. Semi-structured interviews with the head of operations for each health center were conducted.Region Skåne manages the primary care operations by determining the budget and by deciding how the current compensation system should be designed. Today's replacement system is perceived as complicated to use, but easy to manipulate.The patient's free choice, with an unlimited number of re-listing options, affects the health centers' budget plans. For some operations, a constantly varied patient base means rapidly outdated budget bases. Free choice also affects patient safety through a lack of continuity.The horizontal and vertical management system is coherent and entails a constant balancing act for the heads of operations within primary care in Region Skåne.

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat och är vanligt förekommande i Sverige idag. Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för att utveckla försämrad hälsa och är därför i större behov av somatisk vård. Forskning har visat att dessa personer har sämre tillgång till somatisk vård, vilket kan bero på brister i bemötandet mellan dem och vårdpersonal samt att sjukvården kan upplevas specialiserad. Det är viktigt att undersöka hur dessa personer upplever vårdpersonalens bemötande inom somatisk vård. Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk vård.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande kvalitativ design som grundar sig på tio original artiklar publicerade mellan 2005 och 2021. Databaserna PubMed och CINAHL har använts som sökmotorer. Travelbees omvårdnadsteori speglar arbetets teoretiska referensram.  Resultat: Resultatet utformade sig i tre kategorier: Upplevelser av diskriminering av vårdpersonal; Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus samt Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Personer med psykisk ohälsa upplevde att de inte blev respekterade av vårdpersonalen. De kände frustration över att inte bli tagna på allvar och att vårdpersonalen ändrade sina attityder gentemot dem när personalen fick kännedom om deras psykiska ohälsa. Det framkom positiva upplevelser i bemötandet där vårdpersonalen upplevdes engagerade.  Slutsats: Personer med psykisk ohälsa upplever sig inte respekterade i bemötandet med vårdpersonal inom somatisk vård, vilket led till konsekvenser som utebliven hälso- och sjukvård. Forskning inom ämne är begränsad och det behövs mer för att öka förståelsen och kunskapen för att de personerna ska få en så god vård som möjligt. / Introduction: Mental health problems have increased and are common in Sweden today. Persons with mental health problems are at risk of developing deteriorating health and are therefore in greater need of somatic care. Research has shown that these people have less access to somatic care, which can depend on deficiencies in the encounter between them and the staff and healthcare can be experienced as specialized. It’s important to investigate how these persons experience the meeting with staff in somatic care. Aim: Describe how people with mental health problems experience the encounter from healthcare staff in somatic care. Method: Literature review with a descriptive qualitative design based on ten original articles published 2005-2021. The databases PubMed and CINAHLwere used. Travelbee's nursing theory was the theoretical frame. Results: The result formed three categories: The experiences of discrimination by healthcare staff; The experiences that the mental health is in focus and Positive experiences of encounter by the healthcare staff. Persons experienced that they weren't treated with respect by staff. They felt frustrated of not being taken seriously and the staff often changed their attitudes towards them when they became aware of their mental health. The positive experiences were that healthcare staff were perceived to be committed. Conclusion: Persons with mental health problems feel disrespected in the encounter from staff in somatic care, which leads to consequences such as absent healthcare. Research in the subject is limited and more is needed to increase knowledge to receive as good care as possible for these people.

Bakgrund: Ischemisk hjärtsjukdom är en folksjukdom som kan leda till för tidig död och sänkt livskvalitet. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen, så också i Sverige. I Sverige skall alla patienter som genomgått en hjärtinfarkt erbjudas eftervård i ett eftervårdsprogram enligt Nationella riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt hos patienter som deltagit i ett eftervårdsprogram. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på åtta kvalitativa studier som granskades, analyserades och sammanställdes enligt analysmodell av Friberg. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analysen utformades tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som bildades var; Känslomässig upplevelse, Upplevelse och hantering av livsstilsförändringar samt Underlättande och hindrande erfarenheter av eftervårdsprogrammet.   Konklusion: Ett eftervårdsprogram vid en hjärtinfarkt är viktigt med avseende på patientens möjlighet att återfå god livskvalité och minska risken för en ny hjärtinfarkt. För den enskilda individens framgång i återhämtningen behövs ett bra samarbete mellan patienten och olika professioner som sjuksköterska, läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast, men även god kommunikation, flexibilitet i programmet och lyhördhet från professionell personal. Kontinuerliga gruppträffar och stöd från andra deltagare, familj, vänner och arbetskamrater är av stor betydelse för en framgångsrik rehabilitering, liksom stöd och information till anhöriga. / Background: Ischemic heart disease is a disease that may lead to early death and lowered quality of life. Cardiovascular diseases are the most common cause of death in the world, so also in Sweden. All patient’s who have experienced a myocardial infarction in Sweden shall be offered to participate in a cardiac rehabilitation program according to National guidelines.   Aim: The purpose of the study was to illuminate how patients who have participated in a rehabilitation program - experienced life after a myocardial infarction.  Methods: A literature study was implemented based on eight articles and the results from each article were reviewed, analysed and compiled by using an analysis model by Friberg. The articles were searched in the databases Cinahl and PubMed.  Result: Based on our analysis, three categories with subcategories were designed. We found the categories: Emotional experience, the appraisal of lifestyle changes, and Facilitating and obstructive experiences of the rehabilitation program.  Conclusion: A cardiac rehabilitation program is important considering the patient’s possibility of regaining a good quality of life and reducing the risk of a new myocardial infarction. To successfully recover, it is necessary to cooperate between the patient and professional healthcare as nurse, doctor, psychologist, dietitian and physiotherapist. So also good communication, flexibility within the program and responsiveness from the professions. Furthermore, continuity of meetings and support from other participants, family, friends and colleagues is of great significance for successful rehabilitation, support and information to family members.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken i världen. En av behandlingarna som kan ges vid detta är koronar bypass operation. Väntan inför denna operation kan upplevas oviss och skapa oro hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse i väntan på koronar bypass operation. Metod: Studien genomfördes som en allmän strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats där sex kvalitativa, en kvantitativ samt en artikel med mixad metod erhölls. Data bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att patienter upplever såväl emotionell som somatisk påfrestning i väntan på koronar bypass operation. De mest framträdande upplevelserna var att patienterna upplevde ängslan och oro, ovisshet, rädsla och fysiska restriktioner. Dessa upplevelser mynnade ut till två teman den emotionella väntan och den somatiska väntan. Konklusion: I väntan på koronar bypass operation var de mest framträdande upplevelserna ovisshet samt ängslan och oro. För att reducera ovissheten, ängslan och oron var det av största vikt att sjuksköterskan arbetade personcentrerat. En sjuksköterskeledd intervention samt möjlighet att prata med tidigare koronar bypass operation patienter visade en signifikant reducering av den emotionella påfrestningen. En ökad förståelse för patienters upplevelse i väntan på koronar bypass operation är av stor vikt för att möjliggöra personcentrerad omvårdnad. / Cardiovascular disease is the leading cause of death in the world. One of the treatments for this is to undergo a coronary artery bypass graft. The waiting time before surgery causes uncertainty and worry in some patients. The aim was to examine patients’ experience while waiting for coronary artery bypass. The Method used was a general structured literature study with an inductive approach, where sixarticles with a qualitative approach, one quantitative and one with mixed method were found. The data was processed through a content analysis. The Result showed that patients experience both emotional and somatic stress while waiting for coronary artery bypass surgery. The most dominant experiences and emotions that patients felt were anxiety, uncertainty, fear, and physical restrictions. These experiences and emotions resulted in two themes Emotional waiting and Somatic waiting. TheConclusion showed to reduce uncertainty and anxiety it was of the utmost importance that the nurse applied person-centered care. A nurse-led intervention as well as the opportunity to talk with former coronary artery bypass patients showed a significant reduction in emotional strain. An increased understanding of patient´s experience while waiting for coronary artery bypass is of great importance to enable person-centered care.

Bakgrund: Många cancerpatienter som är i livets slutskede önskar att erhålla palliativ vård i sitt hem. Hemmet är en vanlig plats för palliativ vård och den plats där många patienter vill dö då patienterna känner en trygghet där. Den palliativa omvårdnaden ges ofta av delegerad personal inom hemtjänsten. När patienter erhåller palliativ vård i hemmet minskar antalet sjukhusvistelser markant. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den palliativa cancerpatientens upplevelser av omvårdnad i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Data bearbetades och sammanställdes med inspiraton av en innehållsanalys. Resultat: Upplevelserna av den palliativa omvårdnaden i hemmet för patienter med cancersjukdom var mestadels positiva. Fem teman framkom som representerar patientens behov. Utifrån patienters upplevelse önskas palliativ cancervård i hemmet som är symtomlindrande, holistisk, kommunikativ, kompetent samt tillgänglig. Konklusion: Av de fem teman som framkom i resultatet utgjorde symtomlindrande det behovet som patienterna såg som det viktigaste, framförallt symtomlindring av cancerrelaterad smärta. Ytterligare forskning och utbildning inom området palliativ vård i hemmet för cancersjuka patienter behövs för att optimalt kunna ge en så bra vård som möjligt. / Background: Many cancerpatients who are in the final stages of life want to receive palliative care in their home. The home is a common place for palliative care and the place where many patients want to die as they feel safe there. The palliative home- health care is often provided by delegated personal in the homecare service. When patients receive palliative care in the home many hospitalvisits decreases. Aim: The aim of the study was to describe the palliative cancerpatients experiences of nursing at home. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach that includes nine scientific articles. Data was processed and compiled with inspiration of a content analysis. Result: The experiences of the palliative home- health care for patient’s with a cancerdisease were mostly postive. Five theames emerged  that represented the patients needs. Based on patients' experience, palliative cancer care is desired in the home, which is symptom-relieving, holistic, communicative, competent and accessible. Conclusion: Of the five themes that emerged in the resault, symtom-relief was the need that patients saw as the most important, especially symtom-relief of cancer related pain. Further research and education within the field of palliative care in the home for patients with a cancerdisease is needed to be able to optimally provide as good care as possible.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom där det ställs höga krav på egenvård. Följsamheten till att utföra egenvård har visat sig vara sämre hos unga vuxna, än hos andra åldersgrupper. Detta kan leda till allvarliga komplikationer både kortsiktigt och långsiktigt. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av egenvård hos unga vuxna med Diabetes Mellitus Typ 1. Metod: Denna studie har genomförts som en deskriptiv litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar som har analyserats utifrån Evans modell. Huvudresultat: Externa och interna aspekter som hade inverkan på unga vuxnas erfarenheter av egenvård vid Diabetes Mellitus Typ 1 kunde identifieras. Externa aspekter av betydelse var bristande kunskap i samhället, stöd från omgivningen och tekniska hjälpmedel. De identifierade interna aspekterna var viljan av att passa in och vara normal, viljan att ta ansvar och hantera det dagliga livet, svårigheter att finna motivation till egenvård samt vikten av att uppnå acceptans gentemot sin sjukdom. Slutsats: I detta examensarbete identifierades externa och interna aspekter som kunde inverka på unga vuxnas erfarenheter av egenvård vid Diabetes Mellitus Typ 1. Resultatet skulle kunna vara till hjälp för sjuksköterskor att uppnå en djupare förståelse för unga vuxna med sjukdomen och därmed underlätta till individanpassad vård. / Background: Diabetes Mellitus Type 1 is an autoimmune chronic disease where it places high demands on self-care. Adherence to self-care has been shown to be worse in young adults, than in other age groups. This can lead to serious complications both in the short term and in the long term. Aim: The aim of this study was to describe experiences of self-care in young adults with Diabetes Mellitus Type 1. Method: The study was done as a descriptive literature based on 10 qualitative articles and analyzed based on Evans model. Main Result: External and internal aspects that had an impact on young adults' experiences of self-care in Diabetes Mellitus Type 1 could be identified. External aspects of significance were lack of knowledge in society, support from the environment and technical aids. The identified internal aspects were the will to fit in and be normal, the will to take responsibility and deal with daily life, difficulties in finding motivation for self-care and the importance of achieving acceptance towards one's illness. Conclusion: In this thesis, external and internal aspects were identified that could influence young adults' experiences of self-care in Diabetes Mellitus Type 1. The results could be helpful for nurses to achieve a deeper understanding of young adults with the illness and thus facilitate individualized care.

Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom (SUD) är en stigmatiserad och marginaliserad population i samhället som har ett stort vårdbehov. Tidigare forskning visar på att hälso- och sjukvårdspersonal har stigmatiserade fördomar och attityder gentemot denna patientgrupp. Denna studies syfte var att undersöka och belysa hur personer med SUD upplever hälso- och sjukvårdens bemötande vid vårdkontakter. Metod: Med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt, har material samlats in från tre databaser, PubMed, PsycInfo och CINAHL. Elva artiklar valdes ut och analyserades för att identifiera individer med SUD och deras upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvården. Resultat: Både positiva och negativa upplevelser rapporterades av deltagarna. Av resultatet framkom det att upplevd stigmatisering, en sämre kommunikation mellan patient och personal, en upplevd misstro och en negativ relation med personalen bidrog till ett sämre uppfattat bemötande. Det kunde bidra till att deltagarna var mindre angelägna att uppsöka vård. Ett gott bemötandet beskrevs som öppet och empatiskt, icke-dömande, en god kommunikation och en relation med vårdpersonalen som grundades på tillit. Det kunde resultera i att deltagarna var mer angelägna att uppsöka vård. Åtta teman och fyra subteman framkom när materialet studerades och resultatet presenteras utifrån dessa teman. Slutsats: Hälso- och sjukvården har en betydande roll i sitt inflytande på denna patientgrupp och har en stor möjlighet att lindra lidandet samt främja en god omvårdnad genom sitt bemötande. / Background: People with substance use disorders (SUD) are stigmatized and marginalized in society with a great need for care. Previous research shows that healthcare professionals have stigmatized prejudices and attitudes towards this patient group. This study aimed to investigate and shed light on how people with SUD experience the health service’s treatment at care contacts. Method: Using a descriptive literature review, the material has been collected from three databases, PubMed, PsycInfo and CINAHL. Eleven articles were selected and analyzed to identify individuals' with SUD experience of treatment in healthcare. Results: The results showed that perceived stigma, poorer communication between patient and staff, perceived mistrust and a negative relationship with the staff contributed to a more negative experience of the encounter. This could contribute to the participants being less likely to seek care. The better encounter was described as open and empathetic, non-judgmental, good communication and a relationship with the care staff that was based on trust. This could result in the participants being more likely to seek care. Eight themes and four sub-themes emerged when the material for this study was reviewed, and the results are presented based on these themes. Conclusion: Healthcare has a significant role in its influence on this patient group and has a great opportunity to alleviate suffering and to promote good care through its treatment.

Bakgrund: Migration har ökat de senaste åren och därmed ökat behovet av tolkar i hälso- och sjukvården. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grunden för en god vårdrelation, något som hindras när det finns en språkbarriär. För tillfället finns det ingen svensk lagstiftning för användandet av tolk inom hälso- och sjukvård, men däremot finns det en lag om lika vård för alla oavsett bakgrund. Patientens upplevelse av tolkanvändning är en av grundpelarna för ett personcentrerat arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av tolkanvändning i vården. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Kvalitetsgranskning genomfördes med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys specifik för litteraturstudier för att identifiera relevanta kategorier och subkategorier.  Resultat: Resultatet baserades på 10 kvalitativa studier. Resultatet presenterades i tre kategorier: Begränsningar i kommunikation och tid, Patientens förväntningar på tolken samt Förtroende och sekretess. Resultatet visade på osäkerhet från patientens sida gällande bland annat sekretess och tolkens professionalism. Begränsningarna i kommunikationen påverkade vården för patienten med behov av tolk, på grund av bland annat svårigheter att boka tolk och tidspress.  Konklusion: Tolkens arbete i att underlätta kommunikation var avgörande för personcentrering och patientsäkerhet. Det finns behov för auktoriserade tolkar för att omvårdnaden ska bli personcentrerad. Tolken var avgörande för patientens delaktighet, men många patienter var obekväma med att tolken var med på besök. Sjuksköterskan har ett ansvar att bemöta patientens behov. Anhöriga används bland annat på grund av tolkbristen, för att undvika detta behövs det fler auktoriserade tolkar. Behov för ytterligare kunskapsutveckling för sjuksköterskan inom tolkanvändning i hälso- sjukvården och patienters upplevelser identifierades under arbetets gång. / Background: Migration has increased in recent years, therefore increasing the need for interpreters in healthcare. Communication between nurses and patients is crucial for a good relationship, something that is hindered when a language barrier is present. As of now there is no Swedish law that enforces the need of an interpreter in healthcare settings, however there is a law stating the right to equal care despite background. The patient's experience of interpreter use is one of the main foundations to achieve patient centered care.  Aim: The aim of this study was to compile the patients’ experience using an interpreter in healthcare.  Method: This study was a literature review with a qualitative approach. The databases that were used during this literature review were Cinalh and Psycinfo. Quality of the studies were assessed using SBU:s template for quality analysis. The result was analyzed with a qualitative content analysis specific for literature studies, to identify relevant categories and subcategories.  Results: The results were based on 10 qualitative studies. The results are presented under three main categories: Limitations with communication and time, Patient’s expectations from the interpreter and Trust and confidentiality of the interpreter. The results showed that patients had a lack of trust in interpreters in regard to lack of confidentiality and the interpreter’s professionalism. The limitation with communication impacted the care for patients with a need for an interpreter, among other things owing to difficulties booking an interpreter and time pressure. Conclusion: The interpreter's work of facilitating communication was crucial for person centered care and patient safety. There was a need for certified interpreters in order to ensure person centered care. The interpreter was crucial in order to enforce the patients participation in their healthcare, but many patients were uncomfortable with having the interpreter in the room. The nurse has a responsibility to meet the patients’ needs.  Relatives were used partly due to the lack of interpreters, more certified interpreters are needed in order to avoid this. The need for further knowledge for nurses in regards to interpreter use within healthcare was identified through this study.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar ungefär 0,3 – 1 % av världens population. Sjukdomen orsakar stort lidande och minskad livskvalitet hos den enskilde individen. Att synliggöra individens livserfarenheter av RA ger vårdpersonal bättre förutsättningar till att ge en god personcentrerad vård. Syfte: Att belysa personers erfarenheter av att leva med reumatoid artrit.  Metod: Kvalitativ litteraturstudie. För att identifiera relevanta artiklar har databaserna Cinahl och PubMed använts. Studien baseras på 11 artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Fyra kategorier med 11 subkategorier identifierades (1) Att uppleva livsbegräsningar, (2) Att hitta sig själv, (3) Att finna mening och balans i livet och (4) Att möta andra – privat och offentligt.   Konklusion: Resultatet belyser vilka djupgående effekter diagnosen RA har på individens alla aspekter i livet. RA tvingar individen till självreflektion, försöka återfå mening och balans i tillvaron samt till att omdefiniera sociala roller både privat och offentligt. Studiens resultat kan bli ett viktigt redskap i den personcentrerade vården. Framtida studier inom ämnesområdet kan utgå från sjuksköterskans perspektiv i mötet med individen med RA. / Background: Rheumatoid arthritis is a chronic autoimmune disease affecting 0,3 - 1 % of the world's population and causes great suffering and reduced quality of life. By recognizing the experiences of individuals affected by RA, healthcare professionals can provide an effective personalised approach.  Aim: To enlighten people's experiences of living with rheumatoid arthritis.  Methods: A qualitative literature study. We used a systematic search of two electronic databases Cinahl and PubMed. The study is based on 11 articles that were analysed using Friberg's five-step model.  Results: We identified four categories, with 11 subcategories, (1) To experience life limitations (2) To redefine yourself (3) Finding meaning and balance in life and (4) To meet others – in private and public.  Conclusion: The result highlights the effect that rheumatoid arthritis has on all aspects of the individual's life. RA forces the individual to self-reflect, to regain a sense of purpose and to redefine social roles. The result of the study can be an important tool in the personalised approach. Future studies could focus on the nurse's perspective in their encounters with individuals affected by RA.