Psykisk ohälsa är ett växande problem och i nuläget beräknas 300 miljoner människor lida av depression världen över. Antalet drabbade ökar och om det fortsätter i denna takt beräknas depression vara den vanligaste sjukdomen år 2030. Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av att leva med depression. Litteraturstudien är baserad på 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån dessa kunde ett huvudtema identifieras: En utsatt livssituation. Ur huvudtemat framkom subteman: oro, att välja ensamhet, längtan efter gemenskap och bidragande faktorer till depression. Att tillgodose patienten med stöd och information är betydelsefullt för att patienten ska få möjlighet att uppleva hälsa. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i mötet med människor som lever med depression. Sammanfattningsvis kan denna litteraturstudie ge sjuksköterskan en fördjupad förståelse inför mötet vilket kan bidra till en öppenhet för patientens levda erfarenheter av sin hälsa.

Bakgrund  På dagens akutmottagning möts ofta patienter av en rad utmaningar i att få ett gott bemötande. Hög arbetsbelastning och överbeläggning bidrar till den begränsade tid vårdpersonal har att ge bemötande och omvårdnad av hög kvalité. När vårdtiden blir längre än önskvärt finns inte den struktur och den utrustning som behövs för att patienten ska få omvårdnad av hög kvalité. Patienter befinner sig i en utsatt roll och deras möjligheter att behålla sin värdighet är begränsad. Att undersöka patienters syn på bemötande och omhändertagande skulle kunna bidra till ett förbättrat arbetssätt hos vårdpersonal och en bättre upplevelse för patienten. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av bemötande och omhändertagande i samband med vård på akutmottagning. Metod Litteraturöversikt har använts som design för studien. Databassökningar utfördes i PubMed och Cinahl vilket resulterade i att 15 artiklar inkluderats. Studier av både kvantitativ och kvalitativ metod har inkluderats. Resultat Resultatet av studien går att delas in i tre kategorier. Miljö, mötet och att vara patient. Aspekter av den fysiska miljön i samverkan med atmosfären bidrar till att patienter känner sig väl omhändertagna. Lyckad kommunikation, information och genuint intresse framkommer som viktiga aspekter av mötet på akutmottagningen. Att tillgodose patientens psykiska behov av exempelvis trygghet och värdighet och att hantera den långa väntetiden på ett bra sätt framkommer som viktiga delar i att vara patient. Slutsats Resultatet visade att bemötandet och omhändertagandet på akutmottagningar kan förbättras. De upplevelser som belysts visar att relativt enkla åtgärder kan göra stor skillnad för patienters uppfattning om bemötande och omhändertagande. Genom att lyssna aktivt, göra patienten delaktig via information och användande av socialt accepterat beteende kan patientens upplevelse förbättras.

Bakgrund I vårt nutida heterogena samhälle är transkulturell omvårdnad där patienterna varken delar samma kultur eller talar samma språk med vårdpersonalen högaktuellt för patienttillfredsställelse. Forskning har visat att patienter som inte förstår eller talar det språk som vårdpersonal talar har större risk att missförstå både sin egen situation och sin behandling. Även kulturella skillnader i hur man kommunicerar med ord och kroppsspråk kan utgöra ett hinder för optimal vård. För att kunna främja och förbättra en god och jämlik vård behöver patienternas upplevelser och erfarenheter tas i åtanke. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse och erfarenheter av vårdmötet utifrån ett transkulturellt perspektiv. Metod I denna litteraturstudie togs 19 vetenskapliga artiklar fram av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna genomfördes i de två databaserna som var PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades och kvalitetsgranskades med hjälp av Whittemoore och Knafls integrerade analys. Resultat Resultatet identifierade fem teman; Upplevelser av vården, Upplevelse av vårdkulturen, Praktiska erfarenheter av vården, Strategier för att hantera vårdsituationer och Olika förutsättningar inom vården. Temat Upplevelse av vården fångade ett spektrum av upplevda känslor, från att vara nöjd och tacksam till att känna hopplöshet, diskriminering, oro och rädsla. Under temat Upplevelse av vårdkulturen speglades upplevda brister som berodde på kulturskillnad. Under Praktiska erfarenheter belystes de erfarenheter som patienterna hade i form av tillgång till tolk, vårdkostnader eller information. I Strategier för att hantera vårdsituationer beskrev de olika erfarenheterna patienterna har och hur de hanterar vården. Temat Olika förutsättningar inom vården speglade de förutsättningar som påverkat eller skulle kunnat påverka vårdmötet. Slutsats Studien belyser att patientupplevelser är en komplicerad fråga som inte har ett tydligt svar. Sannolikt är att upplevelserna av vården beror på vårdförutsättningar i ett specifikt land, vilken typ av vård patienten mottagit, patientens kulturella bakgrund och vårdpersonalens kompetens samt attityd. Uppsatsen visar att brist på information, kommunikation och kunskap om den andres kultur kan spela en avgörande roll i vårdmötets kvalité. / Background In today's heterogeneous society, transcultural perspective on nursing is crucial when it comes to patient satisfaction. Studies show that patients who do not understand or speak the languages of the healthcare professionals have a higher risk of misunderstanding their own situation and treatment. Also, cultural differences in verbal and nonverbal communication can be a obstacle for good care. To promote and improve a good and equal care the patients experience needs to be explored. Aim The aim of this study was to describe patients experience of care meeting a transcultural perspective. Method In this literature review 19 scientific articles were included. The included articles represented both a qualitative and quantitative design. PubMed and CINAHL databases were used as well as a free text search to be able to find relevant articles which were able to answer the aim of the study. Articles were reviewed using Whittemoore and Knafls integrated analysis. Results The result identified five themes that were Patients' experiences of the healthcare, Patients' experience of the healthcare culture, Practical experiences of the healthcare, Patients' strategies for managing healthcare situations and Different prerequisites within healthcare. The theme Patients’ experiences described a spectrum of perceived emotions, from being satisfied and grateful to feeling of hopelessness, discriminated, worried and fearful. Under theme Patients' experience of the care culture perceived deficiencies that were due to cultural difference were described. Within the Patients' practical experiences, the experiences that the patients had in the form of access to an interpreter, care costs or information were highlighted. The theme Patient strategies describes that the different experiences patient have and how they handle their care. We also looked at Different prerequisites within healthcare that reflected patients' wishes and experiences that could contribute to a better care experience. Conclusions The study highlights that it is a complicated question that does not have a clear answer. It is likely that the experiences of the care depend on the conditions of care in a specific country, the type of care and the cultural background of the patient and the care staff's competence and attitude. The literature overview shows that the lack of information, communication and knowledge of the other's culture can play a crucial role in the quality of the care meeting.

Bakgrund: Alla patienter med cancer i Sverige ska genomgå brytpunktssamtal när vården övergår från botande till palliativ behandling. Detta bör ske i flera steg samt vid behov under sjukdomsprocessen. Tidigare studier visar på att patienter ofta inte förstått den givna informationen och det är oklart om de samtal som förs baseras på patientens behov och önskemål. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur patienter med cancer upplever ett brytpunktssamtal. Metod: En allmän litteraturöversikt bestående av 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar identifierades i Cinahl och PubMed. Utvalda artiklar analyserades med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra olika kategorier som beskriver aspekter som patienter anser vara av betydelse vid ett brytpunktssamtal: Läkaren som expert, Patient- läkarrelation, Behov av information och Betydelse av omgivning och tidpunkt. Slutsats: Väl genomförda brytpunktssamtal är mycket viktiga för patienter med cancer och ger en möjlighet att diskutera önskningar och mål med vården. Vikten av kontinuitet och att få träffa samma läkare framstår vara av stor betydelse för hur brytpunktssamtal erfars. Ansvaret att identifiera individens behov av samtal bör delas mellan kontaktsjuksköterska, behandlande sjuksköterska, eventuellt andra vårdprofessioner och vårdinstanser samt läkare.

Bakgrund: Post-strokedepression förekommer hos 33–40% av alla individer som drabbas av stroke och är ofta svår att diagnostisera. Depression som en vanlig konsekvens av en stroke kan vara svårt att upptäcka och går lätt obemärkt förbi. Sjuksköterskans kompetens inom detta område spelar en viktig roll för en snabbare identifiering av potentiell depression och är av avgörande betydelse för en effektiv behandling.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av post-strokedepression. Metod: För att uppnå detta mål genomförde författaren en litteraturöversikt av originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades tematiskt för att extrahera eventuella centrala teman. Sökbegrepp och sökstrategi utformades enligt riktlinjer och format från kurslitteraturen. Noggranna urvalsförfaranden och kvalitetskontroller säkerställer att de erhållna metoderna följs. Tematisk analys baserades på Fribergs fyra steg.  Resultat: Patienternas upplevelser av post-strokedepression sammanställdes under fyra teman: fysisk begränsning, otillräcklighet och värdelöshet, social och emotionell isolering, rädsla och tacksamhet.  Slutsats: Depression är en vanlig följd av stroke hos vuxna patienter, och det påverkar ofta både deras psykologiska och fysiologiska välmående. För att minska risken för depression är det viktigt att sjuksköterskor tar hänsyn till och uppmärksammar de erfarenheter som strokepatienter genomgår. / Background: Poststroke depression occurs in 33–40% of all stroke victims and is often difficult to detect. The depression that is a common consequence of stroke is difficult to detect and easy to miss. Thenurse's level of knowledge in the field provides a faster identification of possible depression and is ofgreat importance for effective treatment. Aim: The aim was to describe patients' experiences of post-stroke depression. Method: To achieve this goal, the author conducted a literature review of original articles from the databases CINAHL and PubMed. Both qualitative and quantitative articles are analyzed thematically to extract possible themes. The search engine and search logic are performed according to the course literature and format. Careful selection procedures and quality controls ensure that the methods obtained areadhered to. The themes is based on Friberg's four steps. Results: The patients' experiences of post-stroke depression were compiled under four themes: physical limitation, Inadequacy and worthlessness, social and emotional isolation, fear and gratitude. Conclusion: Depression is a common consequence of stroke in adult patients, and it often affects boththeir psychological and physiological well-being. In order to reduce the risk of depression, it is important that nurses take into account and pay attention to the experiences that stroke patients gothrough.

Sammanfattning/Abstract:  Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förändrar patientens livsvärld och de somdrabbas ökar. Patienter som lever med diabetes typ 2 har ett stort ansvar över sin egenvård ochmåste ständigt förnya sina kunskaper för att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser kring egenvård av diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framkom en huvudkategori: ´´En kamp i vardagen´´ samt treunderkategorier: ´´Kunskapens inverkan´´, ´´Levnadsvanors inverkan´´ samt ´´Hinder somförsvårar´´. Slutsats: Patienterna upplever att egenvården är en ständig kamp i vardagen men att egenmotivation grundad i kunskap och ändrade levnadsvanor samt vägledning och stöd frånsjukvårdspersonal kan påverka deras förmåga att hantera sig egenvård och därmed uppnå godhälsa samt ett minskat lidande.

För patienter med organsvikt är organtransplantation den enda möjliga behandlingen när den medicinska behandlingen inte längre räcker till. Transplantationsprocessen kan vara en långdragen tid för patienterna med många tankar och känslor. Väntetiden kan medföra förändringar och begränsningar i patienternas vardag och påverkar livskvalitén. Sjuksköterskor har som ansvar att stödja patienter i och tillgodose deras behov av vård och stöd i alla vårdmiljöer och för att kunna erbjuda rätt stöd för patienter i väntan på ett organ är det viktigt att ha förståelse för patienters upplevelser under väntetiden. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att vänta på ett nytt organ. Som metod valdes en litteraturöversikt. Litteraturöversikten inkluderar 12 artiklar genomförda med kvalitativ metod. Resultatet presenteras i två huvudteman; I väntan på organtransplantation och i kontakt med hälso-och sjukvården, med fem medföljande subteman. Litteraturöversiktens resultat visade att patienterna upplevde många begränsningar i sin vardag som medförde fysiska, psykiska och sociala svårigheter samt påvisade att patienterna i väntan på transplantation var i behov av stöd och information från sjuksköterskan. I diskussionen förs resonemang kring väntetidens inverkan på livet, den vårdande relationens betydelse och att främja hälsa och hållbarhet under väntetiden samt kring litteraturöversiktens valda metod.

Bakgrund och problemformulering: Preoperativ oro är ett globalt problem som uppemot hälften av patienterna som skall genomgå ett kirurgiskt ingrepp upplever. Den preoperativa oron kan leda till flertalet negativa konsekvenser som skapar ett lidande för patienten. I den preoperativa fasen träffar patienten anestesisjuksköterskan som ständigt arbetar patientnära och behöver ta oron i beaktande under det vårdande mötet. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av preoperativ oro i samband med kirurgi. Metod: Det utfördes en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Totalt inkluderades tolv artiklar i litteraturöversikten. Dataanalysen genomfördes med stöd av en systematisk struktur upprättad av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier som var: förlust av kontroll, operationens betydelse samt samspelet mellan patienten och anestesisjuksköterskan. Patienters upplevelser av preoperativ oro kan vida skilja sig. Från oro kring det vardagliga livet med anhöriga till existentiella tankar så som att dö. Patienter upplever att god kommunikation och information från anestesisjuksköterskan kan vara bidragande till att lindra den preoperativa oron. Diskussion: Patienters upplevelser av preoperativ oro kan skildras på ett flertal sätt, från tankar om framtiden till existentiella tankar. Upplevelserna kan även påverkas av miljön de befinner sig i och av personalen, däribland anestesisjuksköterskan. Ofta hör flertalet av upplevelserna ihop, därav är det viktigt att anestesisjuksköterskan går in i patientmötet med öppenhet så att vården blir så individanpassad och vårdande som möjligt.

Bakgrund: I takt med att antalet personer som lever med demenssjukdom väntas öka blir behovet av kunskap inom ämnet av vikt för att möjliggöra en god och evident vård. Därför behövs mer forskning utifrån ett patientperspektiv om vad dessa individer anser vara meningsfullt i vardagen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av en meningsfull vardag hos personer med mild till måttlig demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån Evans analysmetod tillämpades. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman med två subteman vardera. I dessa framkommer att personer med demenssjukdom värderade relationer med familj och anhöriga samt en allmän gemenskap med andra. Aktiviteter var en viktig faktor för att uppleva meningsfullhet, både för att stärka individens identitet och för att hålla sig aktiv och sysselsatt. Slutligen identifierades vikten av självständighet och självbestämmande hos personer med demenssjukdom. Slutsats: Det framkom att flera faktorer spelar stor roll för att personer med demenssjukdom ska uppleva en meningsfull vardag. Dessa är viktiga att ha i åtanke vid vård av individer ur denna patientgrupp för att möjliggöra bästa möjliga upplevelse av hälsa. / Background: As the number of people with dementia are expected to increase globally, the need for knowledge relevant to the subject is important to enable good and evident care. Therefore, an increased amount of research is needed from a patient perspective of what these individuals consider to be meaningful in their everyday life. Aim: To describe experiences of a meaningful everyday life for individuals suffering from mild to moderate dementia Method: Systematic literature review with qualitative approach based on Evans analytical method was applied. Results: Three main themes emerged with two subthemes each. Individuals suffering from dementia valued relationships with family and relatives, as well as a connection with people in general. Activities were seen as an important factor for experiencing meaningfulness, both to strengthen their own identity and to stay active. Finally, the importance of freedom was identified by a feeling of self-determination and independence. Conclusion: Several factors have shown to play an important role in how individuals suffering from dementia value as meaningful in their everyday lives. These key factors are important to consider when caring for this group of patients to allow for optimal health.

Forskning visar på att patienter önskar kontinuitet, då de upplever att det bidrar till känslan av trygghet och närhet. Det ger sjuksköterskan möjlighet att lära känna personen och en möjlighet att bättre följa upp gjorda åtgärder. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som har samband med patientens upplevelse av kontinuitet i vården. Metod Studien har genomförts som en litteraturstudie. Resultat Resultatet visade att det var viktigt för kontinuiteten att de fick träffa en sjuksköterska som de kände sedan tidigare och att det var samma sjuksköterska vid alla vårdtillfällen. Det var även viktigt att sjuksköterskan de träffade var uppdaterad på deras medicinska historia. En viktig faktor som höjde kontinuiteten var om patienten hade en kronisk sjukdom, då de patienterna oftare kräver regelbunden uppföljning med fler besök hos vården. Patienterna upplevde större kontinuitet om vården utfördes av sjuksköterska istället för av andra vårdgivare Sjuksköterskorna var mer anpassningsbara, flexibla och tog sig mer tid med patienten. Slutsats Studien visar att kontinuitet är något som patienter upplever som viktigt när de möter vården men det saknas forskning om hur vården ska organiseras, för att kontinuiteten ska upplevas bättre ur ett patientperspektiv, balanserat mot organisationens behov av att spara tid och pengar. / Research shows that patients wants continuity, as they feel it adds to the feeling of security and closeness That it gives the nurse the opportunity to get to know the person and an opportunity to better follow up actions. Aim The aim of this study was to investigate the factors that influence patient perception of continuity of care. Method This study was conducted as a literature review. Result The results showed that it was important for the continuity that they got to meet a nurse they knew from before, and it was the same nurse at every appointment. It was also important that who they met, was up to date on their medical history. An important factor that increased continuity was if the patient has a chronic disease, which increases the need to require regular follow-up with more visits to health care. Patients experienced greater flexibility of care performed by a nurse instead of a doctor, the nurses took more time with the patient and that it was more effective. Conclusion The study shows that continuity is important when patients recieve care, but there is no research about how care should be organized, for continuity to be perceived better from a patient perspective, balanced against the needs of the organization to save time and money.