Varje dag möter sjuksköterskor patienter inom olika vårdkontext. Oavsett vårdtid är mötet mycket viktigt och leder till en god vårdrelation som främjar och bevarar patienters hälsoprocesser. En fullkomlig vårdrelation bygger på ett mellanmänskligt samspel där ömsesidighet är av största vikt. En bristfällig vårdrelation och ett dåligt bemötande gentemot patienter är relaterat till ett vårdlidande. Det finns mer vårdvetenskaplig forskning kring sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen, än patienters. Det gör det intressant att undersöka just hur patienter upplever vårdrelationen med sjuksköterskor. Det finns en stor ökning av anmälda ärenden till patientnämnder på grund av brister i bemötandet av patienter. Med tanke på det finns anledning att fördjupa kunskaper om vad ett bra möte och en god vårdrelation har för innebörd ur ett patientperspektiv. Syftet med studien är att beskriva vad patienter upplever utgör en god vårdrelation till sjuksköterskor. Metoden som använts är litteraturstudie och av åtta kvalitativa, vårdvetenskapliga artiklar ingår i studien. I resultatet framgår det att vårdrelationer skapades i de dagliga rutinerna genom att sjuksköterskor visade ett engagemang för patienter. Ett gemensamt ansvar fanns för att nå fram till en förståelse över patienters situationer och behov. Möten mellan sjuksköterskor och patienter utgjordes av ett medmänskligt möte vilket patienterna upplevde som en resurs och det gav patienterna ett ökat förtroende för sjuksköterskorna. I diskussionen lyfts det fram att kontinuiteten var viktig för patienterna då det skapade trygghet. Humor upplevdes som en viktig del enligt patienterna. Humor gav patienterna visst välbefinnande men användes även för att bemästra svåra situationer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Tack var ökade kunskaper om att larma tidigt, starta hjärt-lungräddning och utföra defibrillering, överlever dubbelt så många ett hjärtstopp nu som för 10 år sedan, vilket betyder att sjuksköterskor allt oftare träffar på patienter som överlevt. Hjärtstoppet innebär olika förändringar i livet, som innebär att sjuksköterskor måste ha kunskap om eventuella livsförändringar efter denna händelse. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av livsförändringar efter ett hjärtstopp. För att öka kunskapen inom detta område valdes att göra en systematisk litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Fyra teman identifierades och fick rubrikerna fysiska-, psykiska- och kognitiva förändringar samt förändringar i vardagen. Livsförändringar kan innebära fysisk förändring med nedsatt funktion som följd, men även psykisk påverkan med tankar om sin egen existens och dödlighet. Minnet kan försämras och medföra att vardagen påverkas på olika sätt. Detta kan leda till ett lidande då den subjektiva kroppen förändras. Som sjuksköterska är det viktigt att vara lyhörd för patientens behov, skapa en tillåtande miljö för frågor samt att göra närstående delaktiga i patientens vård. Detta skulle kunna leda till ett ökat välbefinnande både för patienten och dennes närstående. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Människor har under flera århundraden blivit utsatta för isolering. Isoleringsmetoderna har utvecklats, och idag förekommer isoleringsvård på allmänna sjukhus, på enkelrum med sluss, dusch och toalett. De patientgrupper som kan behöva vårdas i isolering är patienter med nedsatt immunförsvar och patienter med smittsamma sjukdomar. Isoleringsvård kan ge upphov till lidande hos patienten, i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Därför är det viktigt för allmänsjuksköterskan att ha kunskap om hur patienten upplever isoleringsvården så att hon kan minska patientens lidande, i synnerhet vårdlidandet. Syftet med detta arbete är att beskriva patienters upplevelser av att vara isolerade samt hur de hanterar sin situation när de är isolerade. En analys har utförts av sju publicerade kvalitativa, vetenskapliga artiklar som beskriver patienters upplevelser av att vara isolerad. Patienternas upplevelser framkommer i sex teman. Att känna sig ensam och ha långtråkigt beskriver hur patienterna försöker motverka känslan av ensamhet samt på vilket sätt de försöker sysselsätta sig. Temat att känna sig ”märkt” och utpekad beskriver hur de infektiösa patienterna upplever de åtgärder som vidtas för att upprätthålla isoleringen påverkar dem. De patienter som har nedsatt immunförsvar beskriver i temat att uppleva isoleringen som ett skydd, hur de anser att isoleringen är oproblematisk och hur de själva avskärmar sig mer från omgivningen än nödvändigt. I temat kontakt med andra människor är viktig beskriver patienterna hur de upplever att kontakten med familj och vänner förändras under isoleringsperioden. De infektiösa patienterna och de patienter med nedsatt immunförsvar upplever kontakten med vårdpersonalen på olika sätt, vilket skildras i temat vårdpersonalen är betydelsefull. I temat hur rummet ser ut har betydelse beskriver patienterna hur stor inverkan rummet har på upplevelsen av att vara isolerad. I diskussionen diskuteras metodens tillvägagångssätt, resultatets mest intressanta upptäckter, samt hur dessa upptäckter kan påverka det praktiska vårdarbetet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Hälso- och sjukvården ska enligt lag bedriva god omvårdnad. Trots detta förekommer det att patienter upplever ett missnöje med vården. För att säkra omvårdnadskvaliteten bör patienters perspektiv angående god omvårdnad stå i fokus. Så vad tycker patienterna egentligen? Litteraturstudiens syfte är därmed att beskriva patienters uppfattningar av god omvårdnad. Efter litteratursökningar i databaser valdes nio kvalitativa artiklar ut för analysen. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys har artiklarna sedan sammanställts. I resultatet framkommer en del olika aspekter på vad god omvårdnad är för patienterna. Detta beskrivs i två huvudteman, En hel människa och Adekvat vård. Utifrån första temat identifierades fem subteman, Att bli respekterad som en individ, Att ha en god relation med sjuksköterskan, Att sjuksköterskan finns där, Att få vara delaktig i sin omvårdnad och Att sjuksköterskan har ett genuint förhållningsätt. Utifrån det andra temat framkom tre subteman, Att sjuksköterskan har klinisk kunskap, Att få tillfredställande smärtlindring och Att få anpassad information. Resultatet kan vara till hjälp för fortsatt utveckling av omvårdnadskvaliteten då patientens perspektiv ligger som grund. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I dagens samhälle är övervikt ett stort folkhälsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns många metoder för hur man ska angripa problemet, men svårigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, både hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var därför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nå fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material från totalt nio vetenskapliga artiklar. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades. Studien resulterade i två teman med fem respektive fyra subteman. Resultatet visar de hinder både sjuksköterskor och patienter upplever bland dem själva, i sjukvården, i familjen och i samhället för att få ett lyckat resultat när det gäller patienters viktnedgång. Sjuksköterskor ser kunskaps-, resurs- och tidsbrist som stora problem, medan patienter främst upplever brist på motivation och stöd som hinder för livsstilsförändring. Vi anser att om sjuksköterskor är medvetna om patienternas hinder kan de hjälpa dem att hitta lösningar för att övervinna svårigheterna. Dessutom måste sjuksköterskorna bli medvetna om sina egna hinder och bemästra dessa för att sedan kunna hjälpa patienterna. En slutsats man kan dra av studien är att sjuksköterskor behöver mer utbildning och kunskap inom området. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Sår har i alla tider varit fruktade då de kan leda till infektioner, amputation och i värsta fall döden. Svårläkta venösa bensår beror oftast på venös insufficiens och drabbar främst personer över 65 år och risken ökar med stigande ålder. Dessa sår är vanliga inom äldrevården idag. Sårläkningsprocessen kan vara lång och orsakar patienten stort lidande. Det är viktigt som sjuksköterska att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv för att förstå hur personen upplever sin hälsa, ohälsa och sjukdom. Samt vilka erfarenheter och upplevelser patienten ger uttryck för och genom detta kunna stödja och stärka patientens livskraft. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att leva med svårläkta venösa bensår. Vi har valt att göra en litteraturöversikt och utgår från Fribergs modell för att sammanställa tidigare empirisk forskning inom området. Sex av tio artiklar är hittade i databasen CINHAL, resterande fyra är hittade via manuella sökningar. Åtta av artiklarna är kvalitativa och två är kvantitativa. Resultatet visar att smärta, förändrad självbild samt sjuksköterskans betydelse för patienten i samband med svårläkta venösa bensår är delar som påverkar det dagliga livet tillika livskvaliteten hos patienten. I diskussionen belyses de tre dimensionerna av lidande enligt Katie Erikssons lidandeteori. Lidandet vävs vidare samman med valda delar av resultatet för att förankra och fördjupa teoretisk kunskap med framtida praktiskt arbete.

Mer än var tredje patient som vårdas i hemmet drabbas någon gång av en vårdskada. Det kan handla om fall, undernäring, trycksår, läkemedelsavvikelser eller vårdrelaterade infektioner. Vården i den kommunala hemsjukvården utvecklas successivt till att bli allt mer avancerad. Detta ställer stora krav på distriktssköterskans kunskap och kompetens. Genom hembesök ges distriktssköterskan möjlighet att i god tid uppmärksamma risker och kan genom förebyggande åtgärder öka patientsäkerheten. Syftet med studien var därmed att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i den kommunala hemsjukvården. För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer hölls med både distriktssköterskor och sjuksköterskor i en mellanstor västsvensk stad. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat bestående av tre kategorier: Vikten av samarbete, patientsäker vård i hemmet och förutsättningar för patientsäkerhetsarbete. Resultatet belyser vikten av att göra patienten delaktig i patientsäkerhetsarbetet men även betydelsen av att involvera anhöriga och samarbeta tvärprofessionellt beskrivs som viktiga delar. Genom hembesök får distriktssköterskan en bra bild av eventuella risker som kan finnas, men att kunna sätta in adekvata åtgärder är inte alltid så lätt som det låter, då patientens självbestämmande alltid måste gå före det förebyggande arbetet. Resultatet visar även på hur distriktssköterskans administrativa uppgifter ofta stjäl värdefull tid från patienterna och hur stöd från organisationen därmed är viktigt. Distriktssköterskan måste för att kunna arbeta riskförebyggande besitta kunskap och kompetens, samt ha en förståelse för hur en ökad riskmedvetenhet kan leda till hållbar utveckling.

Bakgrund: Hälften av alla patienter vistas numera i genomsnitt tre timmar och trettio minuter på akutmottagningarna i Sverige och väntetiderna ökar ytterligare med ca 7 minuter varje år. Detta är ett växande problem som medför ett kunskapsbehov av patientupplevelser för att kunna utföra anpassade omvårdnadsåtgärder som sjuksköterska. Genom att beskriva patientupplevelser av väntan kan resultatet bidra till en mer omfattande förståelse för patienten och dennes omvårdnadsbehov i väntan på akutmottagningar. Litteraturstudien som är utförd på ett systematiskt sätt är utförd med inflytande av Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av väntan på akutmottagningar. Metod: Studien är en litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt med en kvalitativ ansats som baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Analysprocessen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys i syfte att finna likheter och olikheter i texten. Resultat: Patienter upplevde att det fanns en bristande information och kommunikation från vårdpersonalen på akutmottagningar. Det ansågs av patienterna av stor vikt att bli sedd som en individ, att bli lyssnad på och att ha en möjlighet att framföra sina individuella behov för vårdpersonalen. En ensamhet och övergivenhet kunde drabba patienterna om de ej blir sedda. Patienterna upplevde det som ett positivt möte med sjukvården om vårdpersonalen tog sig tid och uppmärksammade dem under sin väntan. Miljön visade sig också ha en roll i hur patienterna upplever sin väntan, där de föredrog en miljö med utformade lokaler för möjlighet till integritet. Slutsats: Slutsatsen av denna studie kan bidra till att ge sjuksköterskan en ökad insikt på hur stor betydelse kommunikation har, behovet av personcentrerad information och hur miljön har en inverkan på patientens upplevelser av väntan på akutmottagningar.

<p>Föräldrar till barn med psykiska svårigheter ger sin bild av vad som varit till hjälp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förändringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjälpt dem i kontakten med behandling, råd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjälp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sällan i det praktiska utövandet.</p><p>Genom kvalitativa samtalsintervjuer av föräldrar till barn med psykiska svårigheter, som under en längre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jämförts med tidigare forskning. Konstruktionism, Symbolisk interaktionism och begreppet Empati har använts för studiens uppläggning och för att förstå resultaten. Avgörande för intervjupersonernas upplevelser av att bli hjälpta har till största delen varit förhållanden, som kunnat kopplas till relationen mellan dessa och behandlaren. När behandlaren förmedlat äkthet, ”nästan vän” känsla, förtroende och tillit, och om klienterna själva kunnat ta emot hjälp och se sig som en resurs har det upplevts som hjälpande. Att få upprättelse, har upplevts vara till stor hjälp, detta resultat har inte påträffats i den tidigare genomgångna forskningen.</p>

<p> </p><p>HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård.</p><p><strong>Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en <strong>metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet. <strong>Resultatet kan delas in i tre olika teman; upplevelser av trygghet, upplevelser av att inte bli bekräftad och upplevelser av att känna avvisning och skam. Det förekommer att HIV-positiva patienter antingen blir vägrade vård eller att de själva väljer att inte söka vård på grund av sjukdomen och att sjukvårdspersonal undviker fysisk kontakt. Alla HIV-positiva patienter är inte missnöjda med vården, vilket redovisas i studien. <strong>Diskussionen utgår från Katie Erikssons (1987; 1990; 1994; 1995) teori om vårdlidande och tar upp olika orsaker till varför vårdlidande uppstår med fynden i resultatet som utgångspunkt. Författarna föreslår att ökad kunskap ska införas på alla vårdnivåer för att ge en ökad medvetenhet, vilket ger patienterna trygghet. </strong></strong></strong></strong></p>