Introduktion/Bakgrund: Med patientsäker vård avses vård där all verksamhet inriktas på att reducera risker för vårdskador, dess antal och konsekvenser. En akutmottagning är en vårdenhet som dygnet runt bedriver trauma- och/eller akutsjukvård av patienter med olika tillstånd och allvarlighetsgrad. Patienterna bedöms enligt olika triagesystem. Sjuksköterskan bör besitta viss kompetens för att kunna genomföra en effektiv och patientsäker omvårdnad på akutmottagningen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patientsäkerheten på akutmottagningen ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudien utformades enligt Polit och Becks (2021) nio steg, där litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.  Resultat: Resultatet baseras på elva artiklar varav åtta är kvalitativa artiklar, två är kvantitativa artiklar och en är mixad metod artikel. Dataanalysen resulterades i följande teman: kommunikation, bemanning och arbetsbelastning med flera tillhörande underteman. Slutsats: Studiens resultat antyder på att patientsäkerhet brister på akutmottagningarna ur ett sjuksköterskeperspektiv. Sjuksköterskor beskrev hög arbetsbelastning, brist på rutiner och samarbete, tidsbrist samt icke-optimal bemanning som faktorer till negativ påverkan på patientsäkerheten. Högt arbetstempo tvingar sjuksköterskor att avvika från rutiner för att hinna med arbetspassets uppgifter. Sjuksköterskekompetens visade sig också kunna påverka patientsäkerhet. Sjuksköterskor nämnde dessutom att personcentrering, teamsamverkan och effektiv kommunikation är av vikt vid genomförande av patientsäker vård.

Det patientnära arbetet bygger på att ge en trygg och säker vård. WHO, Socialstyrelsen och patientsäkerhetslagen har dikterat upp krav och villkor över vad som anses ligga inom ramen för ett patientsäkerhetsarbete. Att vara nyutexaminerad sjuksköterska innebär att hen har samlat på sig goda förkunskaper om det kommande yrket. Däremot genomgår den nyutexaminerade sjuksköterskan en utveckling under den första tiden som yrkesverksam, både personligt och professionellt, vilket kan föregås med blandade känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress kopplat till ett patientsäkerhetsperspektiv. Litteraturstudien genomfördes genom att publicerade artiklar inom området för studiens syfte söktes och granskades. Totalt användes nio artiklar som skapade två huvudkategorier samt sju underkategorier, vilket visar att upplevelsen av stress kopplat till patientsäkerhet bygger på en rad olika faktorer. Exempel på faktorer som orsakar stress är rädslan av att göra fel, läkemedelshantering, bristande självförtroende. Resultatet visar vidare att upplevelsen av stress, rädsla eller ångest är en vanlig och gemensam känsla hos många nyutexaminerade sjuksköterskor i ett flertal länder världen över. Diskussionen bygger vidare på att belysa patientperspektivet, olika introduktionsprogram samt hur en hållbar utveckling skulle kunna bidra till en mer välfungerande situation för nyutexaminerade sjuksköterskor och samhället i stort.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och kan även leda till utbrändhet och utmattning. Sjuksköterskor arbetar under högt tempo med stort ansvar. Även nära relation med patienter ingår i sjuksköterskeyrket. Ohälsosam arbetsmiljö kan både påverka sjuksköterskors hälsa och patientsäkerheten och kan därmed leda till allvarliga konsekvenser. Syfte: Är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad i arbetssituationen som medverkar till stress, utbrändhet och utmattning. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Känslor av otillräcklighet och Brister i omgivande organisation med nio underkategorier. Konklusion: Sammanfattningsvis tenderar upplevelse av stress, utbrändhet och utmattning hos sjuksköterskor förekomma i flera länder. För att sjuksköterskor ska kunna må bra på sina arbeten krävs att verksamheten åtgärdar problemen som framkommit.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer inom sjuksköterskans arbete. Vårdkvalitén riskerar att försämras när sjuksköterskan upplever stress i sitt arbete. Sjuksköterskans kärnkompetenser innebär bland annat att sjuksköterskan ska ge god omvårdnad samt mäta och följa upp vårdkvalitén. Den teoretiska referensramen som speglar litteraturstudien är det vårdvetenskapliga begreppet vårdande möten utifrån Dahlberg och Segesten (2010). Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskors arbetsrelaterade stress påverkar patientsäkerheten inom slutenvård. Metod: Litteraturstudien baserades på tio artiklar, kvalitativa, kvantitativa och mixad metod. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att söka artiklar. Kvalitetsgranskning av artiklar utfördes med Carlsson och Eimans kvalitetsgranskningsmall. En integrerad analys användes i dataanalysen enligt Kristenssons metod. Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades i fem kategorier: ”konsekvenser av tidsbrist”, ”konsekvenser av arbetsbelastning”, ”konsekvenser av sjuksköterskans stressupplevelse”, ”bristande kommunikation” och ”misstag inom omvårdnad och kliniskt arbete”. Slutsats: Sjuksköterskor inom slutenvården upplever arbetsrelaterad stress på grund av olika orsaker. Arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten. Hög arbetsbelastning ligger till grund för sjuksköterskan tidsbrist. Konsekvenser av hög arbetsbelastning och tidsbrist kan vara vårdskador. Mötet mellan sjuksköterska och patient uteblir vilket försämrar vårdkvalitén för patienterna. Författarna anser att orsakerna till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress ska uppmärksammas för att främja patientsäkerhet inom sjuksköterskans arbete.

Bakgrund: Runt om i världen talas det idag sammanlagt 7117 olika språk och i Sverige finns det närmare 200 olika språk. Språket innehåller ord som hjälper människor att förmedla upplevelser och ge uttryck för känslor. När människor talar olika språk ger det skilda möjligheter men även begränsningar, det kan innebära att sjuksköterskan missar symtom som patienten försöker förmedla som kan påverka patientsäkerheten.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med vårdtagare då de talar olika språk.  Metod: En litteraturstudie som är baserad på nio artiklar av kvalitativ metod. Databassökning genomfördes i Pubmed, Medline, Scopus och Cinahl, även manuell sökning utfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegs-modell.    Resultat: Utifrån analysen utformades två huvudkategorier samt fem underkategorier. Huvudkategorierna var: ‘Patientsäkerheten kan påverkas’, ‘Att använda alternativa kommunikationssätt’.   Konklusion: I kommunikationen påverkar språkförbistringar patientsäkerheten. Sjuksköterskorna använder alternativa kommunikationssätt för att säkerställa god och säker vård. Verksamhetens ledning bör säkra rutiner för tolkanvändning, tillgången till tolk och vårdpersonalens kunskaper. Sjuksköterskestudenter har behov att träna på samtal med patienter via tolk i utbildningen. Vidare forskning behövs kring vilka verktyg som kan användas för att lösa språkförbistringar.

Background: The health care system is facing a dilemma because of theincreasing demand of care and as well as the shortage of graduate level nurses andnurses with specialization. Earlier studies show that the shortage of nurses has ledto the necessity of delegating tasks to unlicensed health care personnel. Severalstudies showed that delegation is one of the areas within home care that has beenidentified a main risk in relation to health care injuries. Aim: To explore nurses’perspective of patient safety within home care in relation to delegation. Method:A literature review of eleven qualitative studies. The literature search wasperformed through database search (PubMed and Cinahl) and manual searching.The studies were reviewed through the SBU’s for qualitative studies and wereanalyzed with Friberg’s analysis method, where similar data were grouped intoappropriate categories. Result: The result yielded two main categories and sixsub-categories. The sub-categories, A helping hand, To lose control andDelegation barrier belongs to the main category The Delegation Dilemma. Underthe other main category, The delegation process there are three subcategories;Nursing diagnostics, Ensuring competence and to follow up delegated tasks.Conclusion: Delegation constitutes a great deal of responsibility and thedelegation process is complex. Delegation requires increased understanding andawareness of its complexity and what the responsibility of delegating entails, to beable to act effectively in order to maintain patient safety in relation to delegation.

Bakgrund: Sjuksköterskan bär ett stort ansvar och ska alltid uppträda så att allmänhetens förtroende ökar och yrkets anseende stärks. De ska erbjuda omvårdnad, vilket är sjuksköterskans huvudområde, utifrån de befintliga lagar och riktlinjer samt kärnkompetenserna däribland säker vård. Det finns olika aspekter som påverkar sjuksköterskors patientsäkra omvårdnadsarbete. Hälso- och sjukvården ställer höga krav på personalen i frontlinjen som konstant försöker hitta en kompromiss mellan effektivitet och noggrannhet. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda säker vård finns det behov av olika stödinsatser vilket kan vara beroende av sjuksköterskans färdighetsnivå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av stöd för att bevara ett patientsäkert omvårdnadsarbete. Metod: Litteraturstudie valdes som design. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar, sju kvalitativa, två kvantitativa och två hade blandad metod. Sedan analyserades data med hjälp av en integrerad analys som analysmetod inspirerad av Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman och nio underkategorier. Temana är kommunikation och samarbetets betydelse för teamet, betydelsen av stöd från ledningen, nyutexaminerade sjuksköterskors behov av stöd. Slutsats: Resultatet visade för att sjuksköterskor ska kunna bevara ett patientsäkert omvårdnadsarbete var de i behov av stöd i form av adekvat samarbete, kommunikation, rimliga arbetsförhållanden och stöd från ledningen. Samtidigt bidrar resultatet till ökad förståelse kring sjuksköterskors erfarenheter av stöd och vilka stödinsatser som kan gynna det patientsäkra omvårdnadsarbetet.

Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i hälso- och sjukvården och behöver ha en stor kunskap om patienten för att kunna ge god vård och tillgodose patientens grundläggande behov. Vid skiftbyten behöver ansvarig sjuksköterska göra en informationsöverföring till nästkommande sjuksköterska. Därför behöver patientinformationen fungera optimalt vid överrapporteringar mellan sjuksköterskor. När informationsöverföringen brister leder det till att patientsäkerheten hotas vilket kan innebära en vårdskada och ett vårdlidande för patienten. Tidigare forskning visar att det finns brister i kommunikationen hos sjuksköterskor vilket påverkar patientsäkerheten. Det finns kommunikationsverktyg att använda sig av för att minska brister vid överrapportering av patientinformation, där sjuksköterskan kan använda sig av en mall för att få en struktur på informationsöverföringen. Kommunikationsverktyget SBAR består av S-situation, B-bakgrund, A-aktuell bedömning och R-rekommendation och är ett verktyg som underlättar för sjuksköterskan vid överrapportering. Syftet med studien är att undersöka effekter av att sjuksköterskor överrapporterar patientinformation med hjälp av SBAR. Metoden baseras på en allmän litteraturöversikt där elva artiklar har analyserats med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall. I studien kom det fram att SBAR var till stor nytta för sjuksköterskorna eftersom alla arbetade med samma verktyg vilket underlättade överföringen av patientdata. Patientsäkerheten ökade då det inte skedde några misstag i kommunikationen vid överrapportering av patienter med hjälp av SBAR, vilket också bidrog till en starkare teamkänsla och bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Slutsatsen är att användning av SBAR vid patientöverlämning hjälpte sjuksköterskorna att inte glömma viktig information om patienterna. Därmed minskade risken för patientlidande orsakad av otillräcklig kunskap om patienten med positiva effekter på patientsäkerheten och möjligheten att tillgodose patientens grundläggande behov.

No description available.

Bakgrund: Utebliven vård är ett globalt och relativt outforskat fenomen. Idag redovisar 20 av 21 regioner brist på sjuksköterskor. Antalet patienter per sjuksköterska ökar, vilket leder till att kravet på den enskilda sjuksköterskan växer. Ungefär 100 000 patienter ådrar sig en vårdskada per år vilket betyder att var tionde vårdtillfälle resulterar i en vårdskada som kunde ha undvikts. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa utebliven vård i relation till underbemanning av sjuksköterskor på vårdavdelningar med tillhörande forskningsfrågor: ”Varför uteblir vård?”, ”Vilka omvårdnadsåtgärder uteblir?” samt ”Vad blir konsekvenserna av utebliven vård i relation till underbemanning av sjuksköterskor?”. Metod: Litteraturstudien var utformad utifrån Polit och Becks nio steg (2017). Resultatet baserades på 13 kvantitativa artiklar som inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Underbemanning har påvisats vara en bidragande faktor till att vård uteblir. Sjuksköterskor som upplever sig vara underbemannade rapporterade fler uteblivna omvårdnadsåtgärder jämfört med de sjuksköterskor som upplevde sig vara tillräckligt bemannade. De tre vanligaste omvårdnadsåtgärderna som uteblev var: mobilisering tre gånger per dag eller enligt ordination, munvård samt vändning i säng varannan timme. Patientsäkerheten riskerades när vård uteblev, då det fanns ett samband mellan uteblivna omvårdnadsåtgärder och vårdskador. Slutsats: Mer forskning behövs generellt om utebliven vård, men särskilt dess relation till patientsäkerheten.