Bakgrund: Sviktande patientsäkerhet är ett globalt problem som orsakar onödigt lidande för patienter världen över. Patienter kan undvika att skadas om mer kunskap förvärvas om vad det är som påverkar patientsäkerheten.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka allmänsjuksköterskors uppfattningar av vad som innefattas i begreppet patientsäkerhet.  Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. De sex besvarade frågeformulären analyserades genom manifest innehållsanalys.  Resultat: Allmänsjuksköterskornas uppfattningar sammanställdes till de två kategorierna Säker vård och Faktorer relaterade till arbetsplatsen med fem respektive tre underkategorier.  Slutsats: Allmänsjuksköterskorna i Region Kronobergs uppfattningar om vad som fattas i begreppet patientsäkerhet skiljer sig åt. Likaså varierar upplevelserna av att arbeta med Gröna Korset. Sammanfattningsvis krävs det vidare forskning för att bekräfta studiens resultat inför tillämpande av det i arbetet för en säkrare vård med minskat lidande för patienterna.

Bakgrund: Patientsäkerheten äventyras inom den rättspsykiatriska miljön på grund av den patientgrupp som vårdas. Vården utgår ifrån lagtext och är uppbyggd kring hur miljön ser ut, hur bemötandet fungerar mellan alla parter och hur teamarbetet fungerar. Sjuksköterskan har en arbetsledande roll i verksamheten och ska bistå med stöd till kollegorna, medan skötarens roll är att stödja patienterna till utveckling.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskornas och skötarnas upplevelser av patientsäkerhet inom den rättspsykiatriska vården. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer med skötare och sjuksköterskor på en rättspsykiatrisk klinik i sydöstra Sverige genomfördes. Den kvalitativa analysen utgick ifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa analysmetod.  Resultat: Ur materialet framkom tre kategorier som var Kunskap och samspel påverkar patientsäkerheten, Kommunikationen mellan samtliga parter och Omvårdnad gynnar patientsäkerheten med två till tre underkategorier till varje kategori. Slutsats: Kommunikationen är viktig för kunskapsutbytet mellan professionerna eftersom det påverkar miljön i verksamheten. Kunskapsutbytet har även en positiv inverkan på patientsäkerheten. Genom utbildning inom patientsäkerhet och dess innebörd samt hur och varför det ska användas i praktiken, kan patientsäkerheten i verksamheten påverkas positivt.

Bakgrund: Trycksår uppkommer till följd av långvarigt tryck eller skjuv som ger vävnadsskador. Trycksår kan undvikas till 90 %. Trycksår beräknas kosta knappt en halv miljard kronor årligen i Sverige. För patienten och dess närstående kan trycksåren medföra ett ökat psykiskt, fysiskt och socialt lidande. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att arbeta fören ökad patientsäkerhet, där även arbetet med trycksår och kunskaper om trycksår ingår. Sjuksköterskan har en central roll i det multidisciplinära vårdteamet, där denna även leder och ansvarar för arbetet mot trycksår.  Syfte: att sammanställa sjuksköterskors kunskapsnivå om trycksår. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes enligt Forsbergs och Wengströms sexstegsmodell. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och PsycInfo. Artiklarna har granskats och till resultatet har åtta kvantitativa artiklar erhållits. Databearbetning har skett i Excel, där viktade medelvärden har beräknats fram.  Resultat: Sex kunskapsområden utgjorde resultatet: etiologi, klassifikation och observation, riskbedömning, nutrition, prevention samt intervention. Resultatet utgjordes av en procentsats (0–100) av hur många poäng av maxpoäng deltagarna i de olika studierna i snitt har erhållit. Resultatet för de olika kunskapsområdena var följande: etiologi (50 %), klassifikation och observation (50 %), riskbedömning (57 %), nutrition (60 %), prevention (41 %) samt intervention (51 %).   Slutsats: Resultatet visade att kunskapen i de olika kunskapsområdena är undermålig. Att inte ha rätt kunskap om trycksår kan innebära en förhöjd prevalens av trycksår. Det gör ökad påfrestning på vården genom ökade kostnader och färre disponibla vårdplatser. För patienten och dess närstående kan det innebära ett ökat lidande och ett minskat förtroende för vården.

No description available.

Introduktion: Patienter på en intensivvårdsavdelning är kritiskt sjuka och att ta hand om dessa patienter anses komplext. Intensivvårdssjuksköterskor behöver därför ha god patientsäker kommunikation för att information inte ska missas eller feltolkas. Överlämning av en kritiskt sjuk patient är en sårbar punkt och kan involvera höga patientsäkerhetsrisker som utebliven eller felaktig vård. Intensivvårdssjuksköterskor behöver därför upprätthålla god patientsäkerhet vid överrapportering trots att de ibland utsätts för hög arbetsbelastning eller stress. Genom den framtagna teoretiska referensramen Crew Resource Management (CRM) beskrivs säkerhetsaspekter gällande patientsäkerhet vid rapportering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsrisker kring överrapportering från intensivvårdsavdelning. Metod: Integrativ litteraturstudie med deduktiv ansats utifrån Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo och resulterade i sex vetenskapliga artiklar som inkluderades i resultatet. Resultat: Utifrån de sex inkluderade artiklarna samanställdes resultatet utifrån Crew Resource Management (CRM) referensram och resulterade i tre huvudteman vilket var Mänskliga faktorer, Kommunikationsbrister och ineffektivt teamarbete. Konklusion:  Överrapportering har visat sig vara en komplex uppgift med risk gällande patientsäkerheten. Genom CRM teoretiska referensram kan mänskliga faktorer, kommunikationsbrister och ineffektivt teamarbete påverka säkerheten negativt. Genom användande av kommunikationsverktyg och förståelse för varandra kan säkerheten förbättras och minska risken för att information missas.

Inom Norra Älvsborgs Länssjukhus och Uddevalla sjukhus sjukvård (NU-sjukvården) jobbar idag ca 150 sjuksköterskor i ambulanserna och enligt 2014 års statistik så uppgår de prioriterade 1-4 uppdragen till 58 000 uppdrag/år. Ökad befolkning och allt fler multisjuka innebär ökat tryck på ambulansverksamheten då allmänheten förväntar sig att snabbt bli omhändertagen och få vård när de upplever sig akut sjuka. För att ambulanssjuksköterskan ska ha möjlighet att göra kvalificerade bedömningar och ta rätt beslut krävs ett väl utvecklat beslutsstöd. Beslutstöd och riktlinjer är avgörande för att patienten prioriteras rätt och får den vård som  dennes hälsotillstånd kräver. Denna studie önskar undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelser av patientsäkra bedömningar avseende vård på plats och bedömning av vårdnivå. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor med olika kompetenser och från olika ambulansområden i NU-sjukvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet påvisar att ambulanssjuksköterskan är övervägande nöjd med behandlingsriktlinjer och tycker att de känns frikostiga, men att de saknar viss medicinskteknisk utrustning. Det framkom även önskemål om ökat stöd av läkare i sina prehospitala bedömningar. Övervägande del av ambulanssjuksköterskorna i studien önskar förnyade behandlingsriktlinjer och digitala patientjournaler,   det   senare   för   att   tidseffektivisera   arbetet   och   göra   det   mer patientsäkert.  Att  bedöma  på  plats  och  ändra  vårdnivå  anses  inte  vara  något  stort problem  för  patienten  om  det  bygger  på  information  och  lugnt  bemötande  med noggrann genomgång av vitalparametrar samt ibland hjälp till annan vårdnivå.

No description available.

Introduction: Building a safety net, leadership and containing quality, are some of many responsibilities that comes with the profession nursing. To maintain health care of highest quality knowledge about patient safety is important. Patient safety means prevent medical errors that may cause the patient physical or psychological damage or in worst case scenario, death. Aim: To describe Vietnamese nurses’ conceptions of patient safety. Method: The study had a qualitative design. Data were collected from interviewing nurses at Hué University Hospital with open-ended questions. The collected data has been transcribed and condensed to categories through content analysis to find key sentences which explained Vietnamese nurses’ conception of patient safety. Result: Data analysis regarding Vietnamese nurse´s conception of patient safety resulted in seven categories which affect patient safety in Hue University Hospital, Equipment effecting the patient safety, Knowledge to provide safer care, Procedures used to increase patient safety, Infections in relation to poor patient safety, Nurses´ conception of communication, Documentation effecting patient safety and Inadequate number of nurses. Conclusion: This study shows that lack of good hygiene, insufficient equipment and the great number of patients are the most common factors to affect the patient safety in a negative way in Vietnam. The study shows that the nurses are well aware of what factors affecting the patient safety as well as how to improve patient safety.

Introduktion: Idag kan ett ordinerat läkemedel ersättas av ett medicinskt likvärdigt läkemedel på apotek om det är utbytbart. För utbytbara läkemedel ska informationen om bland annat säkerheten vara likadan ur patientsäkerhetssynpunkt. Syfte: Det första syftet med studien var att ta reda på om, hur och i vilken omfattning biverkningsinformationen skilde sig inom olika utbytesgrupper. Det andra syftet var att undersöka vad eventuella skillnader kunde bero på och hur dessa kunde påverka patienterna. Valet av dessa syften baserades på att det fanns en allmän ovetskap kring huruvida det förekom variationer i biverkningsinformationen eller inte, där denna ovetskap kunde påverka patientsäkerheten.  Metoder: Biverkningsinformation från samtliga produktresuméer i 25 utbytesgrupper undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys. Skillnader mellan utbytesgrupperna kategoriserades och kvantifierades, och det insamlade materialet beskrevs med deskriptiv statistik. Resultat: Från samtliga 25 utbytesgrupper analyserades totalt 195 preparat. I endast 27 av 195 preparat överensstämde biverkningsinformationen helt, och det upptäcktes sammanlagt 2482 skillnader. Det fanns avvikelser i samtliga utbytesgrupper. Som mest förekom det skillnader i kategorin tillagda biverkningar (572), följt av skillnader i frekvenser (569) samt skillnader i användningen av termer för samma biverkan (514).  Slutsats: Det förekom stora skillnader i biverkningsinformationen mellan utbytbara läkemedel. Särskilt borttagna biverkningar eller biverkningar som har redovisats under olika frekvenser kan skapa felaktiga slutsatser för hälso- och sjukvårdspersonal. Det är en patientsäkerhetsrisk att det föreligger så stora skillnader i biverkningsinformationen mellan läkemedel som byts ut på apotek och ansvarig myndighet ska se över hur informationen för utbytbara läkemedel kan likställas.

Abstrakt Syfte Att beskriva upplevelser av avvikelserapportering som del av patientsäkerhetsarbetet på en operationsavdelning utifrån vårdpersonalens perspektiv. Bakgrund Avvikelserapportering inom hälso-sjukvård ger vårdpersonal möjlighet att anmäla avvikande händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada samt patientrisker. Syftet med avvikelserapportering är att vårdpersonal ska lära sig av misstag och är därmed en viktig rutin i det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. Design Kvalitativ design. Metod Djupintervjuer med semi- strukturerade intervjufrågor och tematisk analys. Datainsamling pågick mellan april- juni 2016. Resultat Nio intervjuer på personal på en operationsavdelning utfördes. Två huvudteman identifierades, behov av återkoppling och källa till konflikt. Återkoppling beskrev som ett behov av öppet diskussionsforum och ökat lärande efter en avvikelserapport samt större kommunikativ tillgänglighet. Avvikelserapportering beskrevs som en möjlig källa till konflikt, både inom individen och mellan personal. Slutsats Resultatet visade ett behov av en mer effektiv kommunikationsprocess som möjliggör återkoppling för personalen gällande avvikelsehantering. Studien visade även ett behov av åtgärder som skyddar personalen mot känslor av inre konflikt samt konflikt mellan personal i och med avvikelserapportering.