No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en metod där överrapporteringen sker inne hos personen som vårdas och dennes egna berättelser blir ett tillägg i rapporteringen. Bedsiderapportering ger en snabb och tydlig överblick av personens tillstånd och underlättar planeringen för sjuksköterskan. Överrapporteringsmetoden har bland annat resulterat i en ökad delaktighet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där datainsamlingen baserades på tolv semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Det insamlade materialet analyserades baserat på Graneheim och Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades 15 subkategorier vilka ledde fram till 5 kategorier som samtliga beskriver sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Kategorierna som identifierades var: Göra personen delaktig, Förutsättningar för patientsäkerhet, Ökade krav på sjuksköterskan, Sekretess samt Sjuksköterskans känslor och attityder. Konklusion: Bedsiderapportering anses främja en personcentrerad vård med ökad delaktighet samt en ökad patientsäkerhet. Sjuksköterskan behöver ta tillvara på de möjligheter som ges under rapporteringstillfället för att optimera överrapporteringen. Bedsiderapportering har utvecklingspotential och anses tillhöra framtidens vård där delaktighet och personcentrerad vård står i centrum. Nyckelord: Bedsiderapportering, delaktighet, patientsäkerhet, personcentrerad vård, överrapportering.

SAMMANFATTNING BAKGRUND: För att hälso- och sjukvården ska kunna hålla en hög kvalitet och fortsätta att utvecklas är det viktigt att uppmärksamma när patienter anser sig felbehandlade av vården. Vårdgivaren är skyldig att granska och utreda händelser och klagomål rörande vårdskador (SFS 2010:659), och patientnämnden har som samhällsinstans en central roll att på landstingsnivå granska patientärenden och utgöra en opartisk bro mellan patient och hälso- och sjukvård. Det är viktigt att belysa förekomsten och typen av anmälningsärenden för att kunna bedriva kontinuerligt förbättringsarbete. SYFTE: Syftet med denna studie är att kvantitativt beskriva de anmälningar rörande vårdskador som inkommit till patientnämnden i ett landsting i Mellansverige under 2015. METOD: Denna studie är en empirisk retrospektiv studie med kvantitativ ansats. Ärendena inhämtades från patientnämnden. Totalt 893 ärenden inkom till patientnämnden år 2015 och samtliga ärenden granskades. Därefter inkluderades 229 ärenden som kategoriserades med hjälp av en modifierad granskningsmall. RESULTAT: De vanligaste förekommande anledningarna till anmälan om vårdskada är misstanke eller upplevelse av felbehandling respektive feldiagnos (54 %). Kirurgi- och onkologidivsionen är den division varifrån flest ärenden kommer (41 %). Majoriteten (74 %) av ärendena anmäls av patienten själv. Kvinnor står för fler anmälningar till patientnämnden än män (65 % vs 35 %).  I 41 % av de granskade fallen har berörd divison fastställt att vårdskada inträffat. SLUTSATS: Totalt 229 ärenden bedömdes som vårdskador. Det behövs vidare forskning för att bekräfta studiens resultat. Nyckelord: patientsäkerhet, vårdskador, patienträttigheter / ABSTRACT BACKGROUND: It´s important to acknowledge when patients consider themselves mistreated, in order to strive for better and safer health care. The caregiver is obliged to investigate events and complaints resulting in patient injuries (SFS 2010:659). Patientnämnden is an organizational unit within the county and it has a central role in reviewing patient complaint cases, being an impartial bridge between the patient and the health care. OBJECTIVE: The aim of this study is to describe the complaints regarding patient injuries from a county in mid Sweden 2015. METHODS: An empirical retrospective study with a quantative approach was conducted. The data was collected from patientnämnden. A total of 893 complaints were received by patientnämnden during the year 2015. All of the complaints were reviewed. Two hundred twenty-nine complaints were included and categorized with a modified examination instrument. RESULTS: The most common reason for complaints regarding patient injuries are mistreatment and misdiagnosis (54 %). Most of the complaints come from the surgery and oncology division (41 %). The majority (74 %) of the complaints is reported by the patient, and it´s more common for women compared to men to file complaints to patientnämnden (65 % vs 35 %). In 41 % of the cases, a medical injury was confirmed by the caregiver in some way. CONCLUSION: A total of 229 complaints was categorized as patient injuries. More research are needed to confirm the result of this study. Keywords: patient safety, patient harm, patient rights

Bakgrund: Brist på vårdplatser innebär att en patient får vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på utformning, utrustning och säkerhet eller att kunskapen hos sjuksköterskor inte stämmer överens med vårdbehovet (Socialstyrelsen 2016, s. 93). Syfte: Att undersöka om patientsäkerheten påverkas vid platsbrist och överbeläggning. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie där 11 artiklar granskats och analyserats samt presenteras i resultatet. Resultat: Överbeläggningar och utlokaliseringar leder till ökade vårdskador och orsakar ett lidande för patienten. Brister i sjukvårdsmiljön visade sig genom att utrustning eller läkemedel inte var tillgängliga, vilket ledde till ytterligare fördröjning av behandling för patienten och till en förlängd sjukhusvistelse. En annan effekt var ökad risk att smittas av vårdrelaterade infektioner.

No description available.

Granskningar gjorda av Inspektionen för vård och omsorg har påvisat återkommande brister vid journalföring hos tandvården. Detta leder till en utmanad patientsäkerhet. Missad information om allergier kan få förödande konsekvenser för patienten men även små avvikelser kan försvåra vid en eventuell utredning. Den här uppsatsen undersöker hur tandvårdens ekonomiska ersättningssystem påverkar journalföringen. Med utgångspunkt i principal-agentteorin och informationsasymmetri så undersöks hur olika aktörer upplever att tandvården och journalföringen påverkas av ersättningssystemet. Dessa aktörer består av en tandläkare, en utredare från försäkringskassan och två personer från tandvårdsenheten i region Västmanland. Uppsatsen utgår från frågeställningen: Hur påverkar tandvårdens intensifierade ekonomistyrning journalföringen? En kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter användes under denna studie. Studien visar på att journalföringen påverkas direkt av tandvårdens intensifierade system, genom att ett större fokus riktas mot åtgärder istället för diagnos och vårdförlopp.

Utvecklingen inom ambulansverksamheten går ständigt framåt. Dagens ambulanssjuksköterskor behöver göra patientsäkra bedömningar på plats och anpassa vårdnivå efter patientens behov, vilket inte alltid innebär hänvisning till akutmottagning. Hos andra vårdgivare som exempelvis akutmottagningar eller vårdcentraler har vårdpersonalen möjlighet att läsa patientens tidigare journal för att få en god uppfattning om patientens anamnes och på så vis få en bättre helhet i bedömningen. Dokumentationen i en patientjournal är ett arbetsredskap som bör vara tillgängligt för all vårdpersonal som ansvarar för patientens olika delar i vården, för att möjliggöra en patientsäker vård. Då tillgången till patientjournal i ambulans är relativt nytt är ämnet sparsamt beforskat. Det är endast några få ambulansverksamheter i Sverige som har denna tillgång. Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor i ambulansen upplever att ha tillgång till patientens tidigare journaler. Med frågeställningar 1. Hur påverkas sjuksköterskans bedömning av tillgången till patientens tidigare journaler i ambulansen? 2. Hur patientsäkerheten påverkas av att sjuksköterskan i ambulansen har tillgång till patientens tidigare journaler? Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetar inom en ambulansverksamhet som har tillgång till patientjournalen i ambulansen. Materialet analyserades sedan med en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan ser tillgången till patientjournalen som ytterligare ett verktyg i sin bedömning. Upplevelsen är att det blir lättare att få en helhetsbild kring patienten vilket ökar träffsäkerheten i bedömningen. Vid vilka tillfällen ambulanssjuksköterskan använde sig av tidigare journaler varierade något. Deltagarna i studie är nöjda över möjligheten att ha tillgång till patientjournaler. Tillgången bidrar till att de känner sig mer förberedda inför mötet med patienten och det ger stöd i bedömningen, vilket i sin tur ger en större trygghet för både dem själva och patienten samt bidrar till ökad patientsäkerhet.

Ambulansverksamheten skiljer sig från andra organisationer där sjuksköterskor arbetar. Varje bil skall bemannas med minst en sjuksköterska som vanligen har högst medicinskkompetens och således ansvarar för vården av patienten. Sjuksköterskan i ambulanssjukvården ställer höga krav på sig och måste agera smart och effektivt för att hjälpa patienten och dess anhöriga. Arbetsmiljöverkets författningssamlingar som reglerar verksamheten kan ibland vara svårtillämpad då andra lagar gäller samtidigt och vanligen prioriteras patientsäkerheten först. Arbetsmiljön påverkar personalen fysiskt och psykiskt. Patienter påverkas negativt av dålig arbetsmiljö. Feedback, återhämtning mellan uppdragen och samtal om dilemman som ambulanspersonalen ställs inför anses av vikt för att arbetet ska kunna fortskrida. Syftet är att undersöka arbetsmiljön hos sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvården och eventuella skillnader mellan ambulansstationer, ålder och erfarenhet, kön och utbildningsnivå. En Kvantitativ metod användes och en prospektiv tvärsnittsstudie genomfördes. Datainsamling skedde via webbaserade anonyma enkäter besvarade av sjuksköterskor inom ambulansverksamheten i Göteborg. Resultatet analyserades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och visade att där Mann-Whitney U-test, variansanalys (ANOVA), Post Hoc Turkey test och Spearman’s rangkorrelationstest (rho). personalen skattade sin arbetsmiljö som ganska bra. Det som fanns statistisk signifikant skillnad för var ålder, erfarenhet och examensår som sjuksköterska där äldre var mindre spända och nervösa i sitt arbete. Ingen statistisk signifikant skillnad återfanns mellan könen eller mellan de olika ambulansstationerna. Det anses vara av vikt att arbeta med teamet och teambuilding ses som stärkande av teamet vilket ger ett effektivare patientarbete och en bättre vård. För att fortsätta bibehålla ett gott arbetsklimat krävs arbete ifrån ledingen som stöttar, engagerar och intresserar sig för sin personal och deras arbetsmiljö.