Till följd av en ökad global migration har Sverige blivit ett mångkulturellt land där det talas många olika språk. Detta medför att sjuksköterskan möter patienter med språk, regler och normer som kan skilja sig från deras egna. Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan sjuksköterskan och patienten försvårar sjuksköterskans dagliga arbete samt kan vara ett hinder att möta patientens behov. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av språkbarriärer i vårdandet, med fokus på kommunikation och omvårdnad samt att beskriva hur sjuksköterskorna hanterar språkbarriärer. Metod en litteraturöversikt som var baserad på 15 vetenskapliga artiklar såväl kvalitativa, kvantitativa som mixmethod. Resultatet visade att det fanns frustration, osäkerhet samt oro hos sjuksköterskorna vid vård av patienter då ett gemensamt språk saknades. Studien visade tre huvudteman: samt tio subteman som hade betydelse för hur språkbarriär påverkar sjuksköterskans arbete och vården. Slutsats Komplexiteten och utmaningen med att vårda patienter som inte kan värdlandets språk och den påverkan det har på vården och sjuksköterskans dagliga arbete tydliggjordes. Kommunikation är en förutsättning för att patienten kan vara delaktig med sin egen vård och möjliggör att kommunicera om sina behov. / As a result of increased global migration, Sweden has become a multicultural country where it is spoken in many different languages. This means that healthcare professionals such a nurses encounter patients with language, rules and standards which may differ from their own. The lack of a common language between the nurse and the patient complicates the nurse's daily work and can be a barrier to meet the patient's needs. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of language barriers, with a focus on communication and care and to describe how nurses deal with language barriers. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles which consists of qualitative, quantitative and a mix method of the two. Results The results showed that the nurses' experience frustration, and anxiety due to uncertainty when caring for patients when a common language was missing. The study revealed three main themes: and ten subthemes that are important to how the language barrier affects the nursing profession and health care. Conclusion: The results has shown the complexity and challenge faced when caring for patients who cannot speak host language and the impact it has on patients health care and nurse's daily work. Communication is a prerequisite for the patient so that they can be involved in their own care and also enables to communicate their needs.

Bakgrund: Att tidigt upptäcka symtom på allvarlig klinisk försämring hos en patient är av stor vikt för att minska lidande och förhindra allvarliga komplikationer. För detta har flera skattningsinstrument utvecklats, däribland olika early warning score-system. Dessa har implementerats på flera håll i världen men det finns indikationer på att det brister i följsamheten till dessa. Syfte: Studiens syfte var att undersöka följsamheten till Early Warning Scores samt de faktorer som påverkar följsamheten. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar inkluderades. Studierna hade kvantitativa, kvalitativa och blandade ansatser. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. En innehållsanalys av studiernas resultat genomfördes och resultatet sammanställdes i ett antal kategorier. Resultat: Följsamheten visade sig vara högre till observationer av patientens vitalparametrar än till de åtgärdsriktlinjer som finns. Faktorer som påverkar följsamheten var sjuksköterskans kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, bemanning, felkalkylering, dokumentation och rapportering. Konklusion: Följsamhet till EWS brister på många sätt och flera faktorer påverkar följsamheten. Faktorerna som påverkade följsamheten är sjuksköterskans kliniska erfarenhet, samarbete mellan professioner, felkalkylering, bemanning, dokumentation och rapportering. / Background: Early recognition of serious clinical deterioration is of great importance for minimizing suffering and serious adverse events. For early recognition, several physiological track and trigger systems have been developed, among them the early warning scores. These have been implemented in many places across the world but there is uncertainty about adherence to these systems. Aim: The aim of this study was to investigate adherence to Early warning score-systems and to evaluate what factors affect this adherence. Method: The study was conducted as a literature review including 14 articles with quantitative, qualitative and mixed-methods approaches. Searches were made in the PubMed, CINAHL and Web of Science databases. Content-analysis was used to identify themes. Results: Adherence seems higher to observations than to clinical responses. The main factors affecting adherence are the clinical experience of nurses, collaboration between professions, staffing, miscalculation, documentation and reporting. Conclusion: Adherence to EWS is lacking in many ways and several causes for this have been accounted for. Factors affecting adherence was the clinical experience of nurses, cooperation between professions, staffing, miscalculation, documentation and reporting.

No description available.

Bakgrund: Vårdskador drabbar närmare 10 procent av alla patienter. I samband med ett traumaomhändertagande kommer anestesisjuksköterskan att arbeta i en miljö som inte är dennes dagliga arbetsplats. Detta ställer höga krav på kompetens, följsamhet till riktlinjer och inövade rutiner för att kunna bibehålla ett patientsäkert och effektiv traumaomhändertagande.   Syfte: Att identifiera faktorer som kan inverka på patientsäkerheten i samband med att anestesisjuksköterskan larmas till akutrummet.   Metod: Med resilience engineering som utgångspunkt gjordes en flerfallsstudie med holistisk design. Varje fall (n=8) analyserades separat för att sammanställas med en induktiv ansats genom instrumentet Functional Resonance Analysis Method. Följsamheten mot lokala riktlinjerna kontrollerades med en deduktiv ansats.   Resultat: Anestesisjuksköterskan har till hälften av fallen den lokalkännedom som krävdes enligt gällande riktlinjer, anestesisjuksköterskan förefaller i flera fall sakna kunskap om den tekniska apparaturen som används. Detta resulterar i att anestesisjuksköterskan inte arbetade självständig utan blev beroende av traumateamet för att slutföra sina uppgifter. Förberedelserna varierade stort, i majoriteten av fallen fanns ingen större följsamhet till de riktlinjer som styrde anestesisjuksköterskans arbete i ett traumaomhändertagande. En hög patientsäkerhet bibehölls genom att arbetsfördelningen och förberedelserna delades på, ofta outtalat inom traumateamets medlemmar. Tack vare stor personalgrupp och hög kompetens inom traumateamet kunde teamets medlemmar komplettera varandra.   Slutsats: Flera aspekter som kan påverka patientsäkerhet negativt identifierades. Flertalet av dessa bl.a. lokal- och utrustningskännedom för anestesisjuksköterskor bedömdes kunna minskas eller elimineras om följsamheten till riktlinjerna skärps. I alla analyserade fall bibehålls god patientsäkerhet tack vare traumateamets höga resilience. / Background: Injuries in care occurs in approximately 10 percent of all patients. In a critical trauma care the anaesthetic nurse works in an unfamiliar workplace. This requires high competence and directive guidelines to maintain a high patient safety and effective trauma care.   Objectives: To identify factors that can have impact on the patient safety when the anaesthetic nurse is called to the ER.   Methods: Through resilience engineering, a multi-case study with a holistic design was conducted. Each case (n=8) analysed separately with an inductive approach with the instrument Functional Resonance Analysis Method. Thereafter, the compliance with guidelines was studied with a deductive approach.   Results: The anaesthetic nurse lacked the required knowledge of the ER that is required by the guidelines in half of the cases. The anaesthetic nurse also appeared to lack knowledge of technical equipment. This caused dependency in the anaesthetic nurse to fulfil its duties. Preparations varied greatly, in most of cases there was no major compliance with the guidelines for the anaesthetic nurse. High patient safety was maintained by dividing the labour within the team’s members. Thanks to large staff and level of competence within the team, the members could complement each other.   Conclusions: Several aspects that could affect patient safety negatively were identified. Most of these negative aspects could be reduced if compliance with guidelines were tightened. Throughout all cases, good patient safety is maintained thanks to the team's high resilience.

Bakgrund: Patientsäkerhet innebär förebyggande av vårdskador och är en global och allvarlig fråga. I Europa förväntas var tionde patient att få en vårdskada som kunnat förebyggas. Förutom de ekonomiska kostnaderna orsakar vårdskador lidande för patienterna och för sjukvårdspersonalen. Patienten kan uppleva att kroppens gränser överskridits av att en annan människa berört kroppen, sjukvårdspersonalen påverkas både på ett professionellt och personligt plan av att ha varit involverad i en vårdskada. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelse av att drabbas av vårdskador. Metod: Litteraturöversikt och analys av elva kvalitativa studier enligt Friberg. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fem huvudteman och fem subteman. Upplevelser av bristande information och kommunikation var vanliga samt att livet begränsades efter vårdskadan. Vårdskadan medförde dessutom påfrestningar av både fysisk och psykisk karaktär. Många patienter ville förhindra att samma sak skulle drabba någon annan i framtiden. Patienter upplevde att de kunnat vända den påfrestande upplevelsen till något positivt. Diskussion: Patienter behöver få ärlig och fullständig information om vad som hänt när en vårdskada inträffat, det är mer sannolikt att patientens respons blir positiv då. Om patienten möts med värdighet så kan det lindra den enskilda patientens lidande. Patienter som upplevt försoning med det inträffade kan tillskriva det genomlevda lidandet en mening. Behov av att få prata om det som hänt finns både för de drabbade patienterna samt för inblandad sjukvårdspersonal, som i denna kontext kallas för det andra offret. / Background: Patient safety involves the prevention of adverse events and is a global and serious issue. In Europe one out of ten patients is expected to suffer from an adverse event that could have been prevented. Except the economic costs adverse events cause suffering for both patients and medical staff. The patient may experience that the body´s boundaries have been exceeded when another human being touched the body, the medical staff who had been involved in an adverse event are affected both on a professional and personal level. Aim: The aim of this study was to explore patients’ experiences of suffering from adverse events. Method: A literature review and analysis of eleven qualitative articles according to Friberg. Results: The literature review resulted in five main themes and five subthemes. Experiences of lack of information and communication were usual and also that life became restricted because of the adverse event. The adverse events also caused stress of both physical and psychological nature. Many patients wanted to prevent that the same thing would happen to someone else in the future. A few felt that they could turn the stressful experience into something positive Discussion: Patients must receive honest and complete information on what happened after an adverse event, it is more likely that the patient's response is positive then. If the patient is treated with dignity it may relieve the individual patient's suffering. Patients who have experienced reconciliation with the incident can ascribe the suffering a meaning. There is a need to talk about the adverse event, both for the patients and for the involved professionals, which in this context is called the second victim.

Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad och förutom lagar och riktlinjer ska även etiska regler följas. Sjuksköterskors arbetsbelastning har ökat och studier visar att de upplever arbetsmiljön som stressig och att de inte hinner utföra sina omvårdnadsuppgifter. Genom att arbeta patientsäkert minskar risken att patienten drabbas av vårdskada. Trots flera års satsningar på patientsäkerhetsarbete är bristande patientsäkerhet ett problem både i Sverige och internationellt. Förhållanden i arbetsmiljön har hittills inte i så stor utsträckning tagits med i arbetet kring patientsäkerhet. Syftet med den allmänna litteraturstudien var därför att undersöka hur olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. En systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl genomfördes med sökord valda utifrån syftet. Resultatet baseras på sju kvantitativa artiklar och tre kvalitativa artiklar och visar att det är flera faktorer i arbetsmiljön som påverkar patientsäkerheten och det är liknande resultat internationellt. En god bemanning, ett gott arbetsklimat på arbetsplatsen och en lyhörd organisation minskar risken för patienter att dö samt minskar även risken för komplikationer, minskar antal uteblivna omvårdnadsåtgärder och minskar vårdtiderna. Mer forskning behövs för arbetsklimatets och utbildningsnivåns betydelse för patientsäkerheten samt även inom andra områden än på sjukhus. / The nurse's responsibilities except nursing are to follow laws, guidelines and ethical rules. Nurses´ workload has increased and studies show that they experience the work environment as stressful and that they report that nursing care is left undone. By working to improve patient safety the risk of a patient being harmed is reduced. Despite several years of patient safety efforts, lack of patient safety is a problem both in Sweden and internationally. Conditions in the working environment have not yet to a great extent been included in the work on patient safety. The aim of this general literature study was therefore to investigate how different factors in the nurse's work environment affect patient safety. A systematic search in the PubMed and Cinahl databases was performed with keywords chosen based on the aim of the study. The result is based on seven quantitative articles and three qualitative articles, showing that there are several factors in the work environment that affect patient safety and there are similar results internationally. Good staffing, a good working environment and a responsive organization reduce the risk of patients dying and the risk of complications. The same factors reduce missed nursing care and reduce the patients’ length of stay. More research is needed for the importance of the ward climate and nurses’ education level for patient safety and also in areas other than hospitals.

Bakgrund: Kommunikationsbrister inom vården är en betydande patientsäkerhetsrisk. Med anledning av detta har ett kommunikationsverktyg med akronymen SBAR introducerats syftande till att motverka detta genom att på ett strukturerat och säkert sätt överföra informationen. Syfte: Syftet var att undersöka anestesisjuksköterskors erfarenheter av SBAR. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 anestesisjuksköterskor på två sjukhus i Sverige. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes baserat på detta. Inkluderades gjordes anestesisjuksköterskor som hade erfarenhet av SBAR utifrån ett bekvämlighetsurval. Resultat: SBAR uppfattades ge en struktur för kommunikation vilket bidrog till patientsäkerheten. Användningen av SBAR var trots detta varierande och många gånger bristfällig. Detta berodde främst på organisationsdynamik, förmågan att använda SBAR och implementeringsförfarandet. Det genomgående temat kom att benämnas Att vara kluven och arbeta i uppförsbacke. Slutsats: SBAR är ett kommunikationsverktyg som bidrar till patientsäkerhet och därmed patientens hälsa. Men för en lyckad implementering krävs en medvetenhet om och ett främjande av de feedbackprocesser som bidrar till användningen av SBAR. / Background: Insufficient communication in the healthcare environment is a considerable patient safety hazard. To prevent this, a tool for communication with the acronym SBAR has been introduced. This by arranging the information to be conveyed through a set structure. Aim: The aim is to examine the Nurse Anesthetists experiences of SBAR. Method: Semi-structured interviews were performed with 10 Nurse Anesthetists at two hospitals in Sweden. A qualitative content analysis was performed based on this. Nurse Anesthetists with experiences of SBAR were included through convenience sampling. Results: SBAR is perceived to provide communication with a structure promoting patient safety. Nonetheless the utilization of SBAR varied and was often lacking. This was mainly due to dynamics in the organization, proficiency with SBAR and the way it was implemented. The undergoing theme was called Working uphill in a state of discrepancy. Conclusion: SBAR is a tool for communication which contributes to patient safety and thus the patient’s health. A successful implementation requires awareness and a promotion of the feedback processes related to the use of SBAR.

Sammanfattning   Introduktion: Väntetiderna ökar på landets akutmottagningar och i och med det ökar patientriskerna. Förbättringsarbete som syftar till skapa en obruten vårdkedja kan i sin tur leda till minskade väntetider för patienten. Problemområde: Syftet med studien var att undersöka om prehospital venprovstagning har betydelse för väntetiderna på akutmottagningen för enligt RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) grön- och gulprioriterade patienter som anländer med ambulans.   Metod: I föreliggande studie med kvantitativ ansats granskades journaldata där 364 patienter inkluderades under tidsperioden 16-08-01 till 16-12-31. Deltagarna i studien var enligt RETTS grön- och gulprioriterade patienter som anlände till akutmottagningen med ambulans. Två grupper med patienter där prehospital venprovtagning utförts respektive inte utförts studerades avseende total tid på akutmottagningen. Tiden på akutmottagningen anges som medeltid plus/minus standardavvikelse och de undersökta gruppernas tid på akutmottagningen jämfördes med t-test. Resultat: Studien visade på en signifikant minskning (p=0,005) av den totala tiden på akutmottagningen för de patienter som fått prehospital venprovtagning. Väntetiden var knappt 4 ½ timme i gemomsnitt för gruppen med prehospital venprovtagning medan kontrollgruppens väntetid låg på drygt 5 timmar. Klinisk slutsats: Den minskade väntetiden innebär att liknade förbättringsarbete kan införas vid fler verksamheter. Nyckelord: Akutmottagning, förbättringsarbete, patientsäkerhet, prehospital venprovtagning, väntetider

Det har under en längre tid funnits en stor vilja att under den perioperativa fasen ge patienter höga koncentrationer av syrgas med motiveringen att förbättra vävnadsperfusion och därmed den postoperativa återhämtningen. Nyare studier har påvisat de komplikationer vilka hyperoxygenering skulle kunna medföra i form av ökad mortalitet och morbiditet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida patienter utsätts för hyperoxygenering peroperativt. Studien inkluderade 100 patienter och har genomförts genom en deskriptiv retrospektiv journalgranskning med tillägg av jämförande analyser mellan de undersökta operationsavdelningarna. Huvudresultat för studien var att samtliga undersökta operationsavdelningar hyperoxygenerade patienter under anestesi. För hela det undersökta underlaget uppmättes medelvärdet av parametern maximalt PaO2 till 30,7 ±11,7 kPa och medelvärdet av det genomsnittligt inspiratoriska FiO2 uppmättes till 45,5 ±7,6 %. Det högst uppmätta PaO2-värdet var vid en av de undersökta operationsavdelningarna 66,5 kPa. Slutsatsen vilken kan dras av denna studie är att patienter som undergår anestesi hyperoxygeneras till en nivå som visats innebära ökade risker och hyperoxygenering skulle potentiellt kunna vara ett större peroperativt problem än vad som idag är känt. / For a long period of time, there has been a great desire to provide high concentrations of oxygen in patients during the perioperative phase with the motivation to improve tissue perfusion and postoperative recovery. Recent studies have shown that hyperoxygenation may result in complications such as increased mortality and morbidity. The purpose of the present study was to investigate if patients are exposed to hyperoxygenation perioperatively. The study included 100 patients and was conducted through a descriptive retrospective journal review, with the addition of comparative analyzes between the investigated surgical departments. The main result of the study was that all investigated surgical departments hyperoxygenated patients under anesthesia. For the entire sample material examined, the average parameter of the substrate PaO2 was measured to 30.7 ±11.7 kPa, and the mean of the average inspirational FiO2 was measured to 45,5 ±7,6 %. The highest measured PaO2 value at one of the surgical departments being investigated was 66,5 kPa. In conclusion, the results from this study shows that patients undergoing anesthesia are presently being hyperoxygenated up to a level associated with increased risks, and that hyperoxygenation potentially is a greater peroperative problem than currently known.

Hot och våld är ett problem som ökat inom den prehospitala vården. När ambulanspersonal möter hotfulla och våldsamma situationer kan det göra att dem behöver ta ett steg tillbaka. Detta kan leda till en bristande bedömning av patienten samt att ambulanssjuksköterskor går miste om viktiga symtom som kan leda till hotad patientsäkerhet samt sämre vårdrelationen med patienten. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av hur vårdrelationen påverkas av hot och våld samt hur de hanterar situationen. Studiens metod var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som baserades på sex stycken intervjuer med ambulanssjuksköterskor. Författarna använde sig av ett strategiskt urval. Den insamlade datan analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier; Hinder i vårdandet, Vårdandet blir ofullständigt samt Förmedla lugn. Resultatet visar att hot och våld prehospitalt påverkar vårdrelationen negativt. Olika faktorer kunde medföra att ambulanssjuksköterskorna fick överge rollen som vårdare. Ambulanssjuksköterskorna valde att inte göra mer än nödvändigt med patienter som agerade våldsamt mot dem. Omdöme och beslutsfattning påverkades av hotfulla eller våldsamma situationer vilket krävde snabba beslut. Att förstå patientens livsvärld genom ett vårdande samtal var väsentlig och skapade bra förutsättningar för en god vårdrelation. I diskussionen diskuteras studiens valda metod och resultat med fokus huvudfynden.