<p>Sjukvården är en komplex organisation där människor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och säker vård. Ibland går något snett som i värsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. När en individ utsätts för en undvikbar skada i vården kallas det för en vårdskada. Patientsäkerhet innebär att aktivt sträva mot en frånvaro av vårdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsäkerhet ur ett systemperspektiv sedan år 2002 och avvikelsehantering är en del i det arbetet. Med hjälp av ett avvikelserapporteringssystem kan risker och problemområden synliggöras och på så sätt kan åtgärder sättas in. Varje enhet inom LiÖ rapporterar avvikelser och skillnader kan ses i hur frekvent de olika enheterna avvikelserapporterar.</p><p>Denna uppsats syftar till att hitta faktorer som ligger bakom dessa skillnader och se om det finns ett samband mellan avvikelserapporteringsfrekvens och säkerhetskultur. Intervjuer och observationer genomfördes på tre vårdcentraler med stora skillnader i avvikelserapporteringsfrekvens för att identifiera faktorer som skilde dem åt. Resultatet pekar på att chefen på vårdcentralens inställning till säkerhetsarbete och avvikelserapportering är av stor betydelse. Hur stor kännedom medarbetarna har om LiÖs övergripande säkerhetsarbete är också en viktig faktor. Det går att se ett samband mellan hur väl en enhet har tagit till sig systemperspektivet och hur frekvent de avvikelserapporterar. Däremot är det svårt att säga något om sambandet mellan säkerhetskultur och avvikelserapporteringsfrekvens.</p><p> </p>

<p>Sjukvårdsrådgivning via telefon har kommit att bli ett allt vanligare sätt att kontakta vården. Det är också ett smidigt sätt att i dagens mobila samhälle utnyttja tiden effektivt. Denna typ av sjukvårdsrådgivning skiljer sig från det annars traditionella sättet där sjuksköterskan fysiskt möter patienten till exempel på en vårdcentral. I anslutning till den tidigare sjukvården finns också etablerade metoder och riktlinjer för patientsäkerhet, vilket bidrar till att kontinuerligt sträva efter att upprätthålla god vårdkvalitet och trygghet för patienten. En metod är exempelvis det avvikelserapporteringssystem som sedan tidigare används inom bland annat Landstinget i Östergötland, vilket också har kommit att användas på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping.</p><p>Syftet med denna studie var att inom en verksamhet för sjukvårdsrådgivning via telefon undersöka vilka attityder personalen har till patientsäkerhet, samt hur de själva beskriver sina åsikter angående detta ämne. Baserat på tidigare forskning relateras resultaten till vilken påverkan de uppskattas ha på verksamhetens säkerhetskultur.</p><p>En webbenkät användes som instrument i studiens datainsamling. Frågorna var sedan tidigare framtagna för att mäta patientsäkerhet inom traditionell sjukvård, vilka grundade sig på element från säkerhetskulturforskning. En av studiens centrala upptäckter tyder på att personalen tycker att det är svårt att hinna med att rapportera avvikelser. Det fanns också en tendens att flera sjukvårdsrådgivare berättar om avvikelser för arbetskamrater när de väl upptäcks, än antal som avvikelserapporterar på formellt vis. Vidare påträffades också att respondenterna inte är rädda för att be om hjälp när oklarheter i arbetet uppstår. En av studiens slutsatser var att sjukvårdsrådgivarna behöver mer tid till att kunna prioritera att rapportera avvikelser som upptäcks för att minimera informationsbortfall.</p>

<p>Hantering av IT-incidenter är ett växande problem då utvecklingen av datorsystem i företag växer fortare än vad själva organisationerna för att hantera dessa gör. I denna studie kommer IT-incidenter i Landstinget Gävleborg att undersökas. I denna miljö är det extra viktigt att IT-incidenterna behandlas på ett korrekt och effektivt sätt eftersom personers liv bokstavligt talat kan vara beroende av systemen. Trots detta finns inga övergripande rutiner för hur IT-incidenter skall hanteras. Genom gemensamma rutiner kan såväl data- som patientsäkerhet ökas. Genom intervjuer av ett antal nyckelpersoner och studier av de interna riktlinjerna hittades några faktorer som bidrar till att incidenthanteringen inte fungerar i alla faser av arbetet. En bidragande orsak kan vara att olika termer används för att beskriva oönskade händelser vilket gör att det råder oklarheter angående vad som skall rapporteras, även hur och till vem. En annan upptäckt är att uppföljningsarbetet i många fall saknas och i de fall det görs inte sker väldokumenterat och på ett strukturerat sätt. Att kategorisera incidenterna försvåras ytterligare eftersom medicinsk utrustning i många fall datoriserats och anslutits till datanätet.</p>

Introduktion: Inom hälso- och sjukvården är en hög patientsäkerhet viktig. Patientsäkerheten innefattar läkemedelshantering och studier har visat att brister inom läkemedelshantering kan få katastrofala följder. Sjuksköterskan hanterar läkemedel under stor del av sin arbetstid. För att öka patientsäkerheten inom läkemedelshanteringen är det viktigt att sjuksköterskan får arbeta i lugnt tempo i en miljö där risken för störningsmoment har minimerats.   Syfte: Att kartlägga delar av läkemedelshanteringen på avdelning 70D2 på Akademiska sjukhuset i Uppsala, med avseende på patientsäkerhet och tidsåtgång. Material och metoder: Patientsäkerhetsaspekten undersöktes genom att frekvensen fel vid läkemedelsdelning till 67 patienter studerades samt att dosrecepten för 23 ApoDos-patienter jämfördes med ordinationslistorna vid inskrivning. Tidsåtgången för sjuksköterskornas läkemedelshantering mättes med hjälp av stoppur i en observationsstudie. Antalet störningsmoment samt deras art registrerades med hjälp av pinnstatistik.  Resultat: Under observationen av läkemedelsdelningen upptäcktes fel hos 40 % av patienterna där fel administreringstid dominerade (96 %). Diskrepanser mellan ordinationslista och dosrecept upptäcktes hos 96 % av de studerade ApoDos-patienterna. Totalt upptäcktes 88 diskrepanser vilket motsvarade 39 % av alla preparat och 3,83 diskrepanser per patient. Av 161 studerade arbetstimmar hanterade sjuksköterskorna läkemedel i totalt 40 timmar (25 %). Av dessa utgjordes cirka 15 timmar (38 %) av störningsmoment. Totalt stördes sjuksköterskorna 417 gånger och ”kollega frågar något” var vanligast (24 %). Konklusion: Sjuksköterskor lägger mycket tid på läkemedelshantering och de störs väldigt ofta under denna tid. Detta innebär en risk för patientsäkerheten. Ordinationslistor vid inskrivning har en hög frekvens av diskrepanser vilket även det riskerar patientsäkerheten.

Sjukvårdsrådgivning via telefon har kommit att bli ett allt vanligare sätt att kontakta vården. Det är också ett smidigt sätt att i dagens mobila samhälle utnyttja tiden effektivt. Denna typ av sjukvårdsrådgivning skiljer sig från det annars traditionella sättet där sjuksköterskan fysiskt möter patienten till exempel på en vårdcentral. I anslutning till den tidigare sjukvården finns också etablerade metoder och riktlinjer för patientsäkerhet, vilket bidrar till att kontinuerligt sträva efter att upprätthålla god vårdkvalitet och trygghet för patienten. En metod är exempelvis det avvikelserapporteringssystem som sedan tidigare används inom bland annat Landstinget i Östergötland, vilket också har kommit att användas på Sjukvårdsrådgivningen i Linköping. Syftet med denna studie var att inom en verksamhet för sjukvårdsrådgivning via telefon undersöka vilka attityder personalen har till patientsäkerhet, samt hur de själva beskriver sina åsikter angående detta ämne. Baserat på tidigare forskning relateras resultaten till vilken påverkan de uppskattas ha på verksamhetens säkerhetskultur. En webbenkät användes som instrument i studiens datainsamling. Frågorna var sedan tidigare framtagna för att mäta patientsäkerhet inom traditionell sjukvård, vilka grundade sig på element från säkerhetskulturforskning. En av studiens centrala upptäckter tyder på att personalen tycker att det är svårt att hinna med att rapportera avvikelser. Det fanns också en tendens att flera sjukvårdsrådgivare berättar om avvikelser för arbetskamrater när de väl upptäcks, än antal som avvikelserapporterar på formellt vis. Vidare påträffades också att respondenterna inte är rädda för att be om hjälp när oklarheter i arbetet uppstår. En av studiens slutsatser var att sjukvårdsrådgivarna behöver mer tid till att kunna prioritera att rapportera avvikelser som upptäcks för att minimera informationsbortfall.

Sjukvården är en komplex organisation där människor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och säker vård. Ibland går något snett som i värsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. När en individ utsätts för en undvikbar skada i vården kallas det för en vårdskada. Patientsäkerhet innebär att aktivt sträva mot en frånvaro av vårdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsäkerhet ur ett systemperspektiv sedan år 2002 och avvikelsehantering är en del i det arbetet. Med hjälp av ett avvikelserapporteringssystem kan risker och problemområden synliggöras och på så sätt kan åtgärder sättas in. Varje enhet inom LiÖ rapporterar avvikelser och skillnader kan ses i hur frekvent de olika enheterna avvikelserapporterar. Denna uppsats syftar till att hitta faktorer som ligger bakom dessa skillnader och se om det finns ett samband mellan avvikelserapporteringsfrekvens och säkerhetskultur. Intervjuer och observationer genomfördes på tre vårdcentraler med stora skillnader i avvikelserapporteringsfrekvens för att identifiera faktorer som skilde dem åt. Resultatet pekar på att chefen på vårdcentralens inställning till säkerhetsarbete och avvikelserapportering är av stor betydelse. Hur stor kännedom medarbetarna har om LiÖs övergripande säkerhetsarbete är också en viktig faktor. Det går att se ett samband mellan hur väl en enhet har tagit till sig systemperspektivet och hur frekvent de avvikelserapporterar. Däremot är det svårt att säga något om sambandet mellan säkerhetskultur och avvikelserapporteringsfrekvens.

Syftet med studien var att undersöka hur sköterskor som arbetar på en operationsavdelning där WHO´s Surgical Safety Checklist används, upplever kommunikation, samarbete och patientsäkerhet. Kort metodbeskrivning: Kvantitativ metod. Design: Deskriptiv, retrospektiv, icke-experimentell tvärsnittsstudie. Datainsamlingen genomfördes på en operationsavdelning som använt WHO´s Surgical Safety Checklist drygt ett år. Deltagarna fick anonymt besvara ett frågeformulär med strukturerade frågor, en översatt version av the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) anpassad till operationspersonal (OR). I studien undersöktes 3 av frågeformulärets 6 teman: säkerhetskultur, samarbetsklimat och stressidentifiering. Vidare undersöktes hur sköterskorna tyckte att kommunikationen på operationssalen fungerade; samt i vilken grad checklistan hade förbättrat kommunikationen, samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen. Varje fråga besvarades genom en femgradig Likertskala. Huvudresultat: Fynden visar att man kan anta att sköterskorna upplevde att kvaliteten på kommunikationen och samarbetet på operationssalen var hög. Vidare ser det ut som om deltagarna ansåg att patientsäkerheten fungerade adekvat och att checklistan var viktig för patientsäkerheten. Resultaten visar också att sköterskorna tyckte att checklistan i hög grad har förbättrat kommunikationen, samarbetet och patientsäkerheten på operationssalen. Slutsats: Sköterskornas upplevelse av kommunikation, samarbete och patientsäkerhet på operationssalen antas huvudsakligen vara positiv 1 år efter att WHO´s Surgical Safety Checklist infördes. / The aim of the study was to examine the nurses´ experiences of communication, teamwork and patient safety in an operation ward where WHO´s Surgical Safety Checklist is used.  Quantitative method. Design: descriptive, retrospective, non-experimental cross-sectional study. The data collection was implemented in an operation theatre where WHO´s Surgical Safety Checklist had been applied for the last year. The participants responded to a structured questionnaire, a translated version of the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) adjusted for operating rooms (OR). In the study 3 of 6 themes of the questionnaire was examined: safety culture, teamwork climate and stress identity. The study examined the nurses´ experiences of communication in the operating room; and to what extent the checklist has improved the communication, teamwork and patient safety in the operating room. Each item was answered using a 5-point Likert scale. The findings reveal nurses´ experience of high quality of communication and collaboration in the operating room. Further it seems that the participants thought the patient safety was sufficient, and the checklist briefing was important for the patient safety. The results also show that nurses thought the checklist briefing has improved the communication, collaboration and patient safety in the operating room. The nurses´ experiences of communication, teamwork and patient safety in the operating room were assumed as mostly positive 1 year after the introduction of the WHO´s Surgical Safety Checklist.

No description available.

De flesta vårdskador beror helt eller delvis på brister i kommunikation. Ett sätt att förbättra patientsäkerheten är att använda kommunikationsverktyg, där det vanligast förekommande kallas SBAR. En litteraturstudie gjordes där femton artiklar granskades med syftet att belysa hur SBAR påverkar patientsäkerheten. SBAR utövade sin påverkan på flera olika sätt. Kommunikationen mellan de olika professionerna gavs en enhetlig struktur där mindre information saknades. Sjuksköterskor och läkare upplevde en ökad trygghet i kommunikationssituationen. Teamsamarbetet påverkades positivt och vårdkulturen utvecklades mot en ökad problemfokusering och minskad personfokusering vid avvikelser. Sjuksköterskor upplevde en ökad säkerhetsmedvetenhet och fann att SBAR gav positiva bieffekter som utvecklade yrkesrollen. SBAR bidrog till att luckra upp hierarkierna i vården då alla i teamet tog ett jämbördigt ansvar för kommunikation. Mer forskning behövs från de europeiska länderna och inte minst Sverige. Det vore intressant att se vilken påverkan SBAR har på patientsäkerheten i ett land där teamarbete är mer vanligt förekommande än i många andra länder. Ett annat intressant forskningsområde är elektronisk användning av SBAR-verktyget. / Most health care damages are partially or totally caused by communication failures. One way to improve patient safety is to use a communication tool, of which the most common is called SBAR. A literature review was done where fifteen articles were reviewed with the aim to illuminate how SBAR influences patient safety. SBAR exerted its influence in several different ways. The communication between the different professions was given a standardized structure and less information was omitted. Both nurses and physicians experienced increased confidence in the communication situation. Teamwork was positively influenced and the care culture developed towards more problem focus and less of person focus at adverse events. Nurses experienced growing security awareness and found SBAR having positive side effects which developed the professional role. SBAR contributed to flattening of care hierarchies, by all team members assuming equal responsibility for communication. More research is needed from the European countries and not least Sweden. It would be interesting to learn what kind of influence SBAR has on patient safety in a country where teamwork is more common than in many other countries. Another interesting research topic is electronic uses of the SBAR tool.

Avvikelserapportering är grundläggande för att identifiera risker som kan leda till vårdskador. Trots detta väljer många sjuksköterskor att inte anmäla avvikelser. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans beslut att avstå från att anmäla avvikelser. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tidsbrist som ett hinder för att anmäla avvikelser. Även bristande kunskap och erfarenhet kring avvikelserapportering och brist på uppföljning av inlämnade avvikelser utgjorde ett hinder. Många sjuksköterskor upplevde rädsla för negativa konsekvenser då de begått ett misstag. De kände även dåligt samvete inför att anmäla en kollega som gjort fel. Arbetskultur och organisatoriska faktorer inverkade även på beslutet att anmäla avvikelser. Att diskutera avvikelsrapportering redan under sjuksköterskeutbildningen hade kunnat minska känslorna av skuld och inkompetens genom att sjuksköterskestudenterna tidigt förstår syftet med att anmäla avvikelser. Fortsatt forskning kring svenska förhållanden är nödvändig för att belysa sjuksköterskornas hantering av avvikelser för att kunna utveckla strategier för att öka patientsäkerheten. / Incident reporting is essential to identify risks that can lead to health damage. Despite this many nurses fail to report incidents. The aim of this study was to describe factors influencing nurse’s decision not to report incidents. The study was conducted as literature review in which 13 scientific articles were the basis for the result. The result indicated that time constraint were an impediment to incident reporting. Lack of knowledge and experience about incident reporting and lack of feedback are also reported as barriers to reporting incidents. Many nurses experienced fear of reprisals admitting to mistakes. They also felt guilty about writing an incident report on mistakes committed by a colleague. Work culture and organizational factors also affect the decision to make an incident report. Discussing incident reporting during nursing school might reduce feelings of guilt and incompetence by nursing students understanding the purpose of making incident reports. Research on Swedish conditions are necessary to highlight nurses attitudes on incident reporting as a mean to enhance patient safety.