Bakgrund: En strukturerad överrapportering inom sjukvården är viktig för att minska vårdskador. Sjuksköterskan har en betydande roll i det interprofessionella teamet gällande att öka patientsäkerheten. Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation (SBAR) är ett rapporteringsverktyg som implementerades i Sverige 2010 och används på sjukhus, främst inom akutsjukvården.  Syfte: Undersöka hur SBAR följs vid muntlig överrapportering mellan ambulanspersonal och mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Syftet var också att undersöka om, när och vilka störande faktorer som förekom i samband med överrapportering. Metod: Metoden var kvantitativ med empirisk ansats. Materialet inhämtades genom 53 observationer på en akutmottagning på ett medelstort sjukhus i Sverige. Data samlades in via två olika observationsprotokoll vid överrapportering, ett gällande SBARs ordning och ett gällande störande faktorer. Resultatet bearbetades med SPSS statistics. Resultat: Resultatet beskrivs i två kategorier, kategori 1 SBAR som belyser följsamhet till SBAR och kategori 2 störande faktorer som belyser förekomst av störande faktorer. Resultatet visade att följsamheten till SBAR missades i stor utsträckning och att störande faktorer var frekvent förekommande. Slutsats: SBAR togs fram på grund av brister vid överrapportering men ändå missas betydelsefull information som ligger till grund för patientsäkerheten. Detta innebär att SBAR – akut situation kan ifrågasättas gällande lämplighet vid muntlig överrapportering mellan ambulanspersonal och mottagande sjuksköterska på akutmottagning. / Background: A structured bedside handover in healthcare is important for reduce care damage. Nurses have a considerable role in the interprofessional team current to increase patient safety. Situation, Background, Assessment, Recommendation (SBAR) is an instrument for bedside handovers and implemented in Sweden 2010. It is used in hospitals, mainly within emergency Care. Purpose:  Examine how to study the following of SBAR at the bedside handover between ambulance and nurse in the emergency care. Another purpose was to examine if, when and which disturbing factors had an impact in the bedside handover. Method:  The method was quantitative with empirical assaulted.  The material was collected through 53 observations in emergency care on a medium sized hospital in Sweden. The data were collected by two different observation-protocols during bedside handover, one aiming at SBAR and the other disturbing factors. The result was processed in SPSS statistics. Result The result is described in two categories, Category 1 SBAR, which illustrates compliance with SBAR and Category 2, which illustrates the occurrence of disturbing factors. The result showed that compliance with SBAR was largely missed and that interfering factors were frequent. Conclusion: SBAR where produced as a result of shortcomings during bedside handovers, despite that important information according to the patient safety is lost. This means that the SBAR card for emergency can be questioned when it comes to suitability for bedside handover between ambulance and emergency care.

Patientsäkerhetskulturen är värderingar, attityder och beteenden som kan påverka patientsäkerheten på arbetsplatsen. Kompetens, erfarenhet och förutsättningar för bedömning och behandling skiljer sig inom ambulanssjukvården i Sverige. Den prehospitala patientsäkerhetskulturen är idag ett ganska outforskat område globalt, vilket gör att det finns behov av vidare forskning. Studier visar att det finns risk för allvarlig vårdskada beroende på olika patientsäkerhetskulturer. Därför är det av betydelse att jämföra och beskriva patientsäkerhetskultur i olika organisationer inom ambulanssjukvården. Syftet var att jämföra och beskriva patientsäkerhetskulturen inom två olika ambulansorganisationer med olika geografiska och demografiska förutsättningar. Organisationerna valdes för att få en representativ bild av ambulanssjukvården i Sverige. Studien är kvantitativ med deduktiv ansats. Insamling av data genomfördes genom en enkät som skickats ut till 396 medarbetare inom två olika ambulansorganisationer i Sverige. Av dessa valde 166 personer att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 42%. Enkäten undersökte organisationernas patientsäkerhetskultur. Resultatet visade en jämn fördelning mellan kön, ålder och erfarenhet inom yrket. Flera av de svarande uppgav att de gått en eller flera interna utbildningar. Generellt hade organisation 1 gått flera internutbildningar än de som arbetar i organisation 2. Organisation 1 hade större andel ambulanssjukvårdare och organisation 2 hade större andel specialistsjuksköterskor, ambulans var den vanligaste inriktningen. Det fanns en negativ korrelation mellan antal år på ambulansen och personalens uppfattning om organisationens patientsäkerhetskultur. Personalen som arbetade i tätort hade en mer positiv patientsäkerhetskultur överlag. Benägenhet att rapportera händelser minskar om personalen inte upplever att de får gehör från ledningen eller inte ser resultat av de rapporterade avvikelserna då det upplevs som att högsta ledningen inte prioriterar patientsäkerhet.

No description available.

Varje år drabbas över 100 000 patienter inom den svenska hälso- och sjukvården av vårdskador och majoriteten av alla vårdskador beror på brister i överrapporteringen. Ambulanspersonalen besitter unik information om den enskilde patienten och dess livsvärld med faktorer som ingår i hela vårdprocessen som inte alltid överrapporteras till mottagande sjuksköterska på akutmottagningen. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda hela människan, främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande. Viktigt är att ta reda på vilken information som anses vara betydelsefull och som lämnas till mottagande enhet samt vilka faktorer som påverkar en överrapporteringssituation för att skapa förutsättningar för ett gott vårdande. Syftet med studien var att beskriva överrapportering från ambulanspersonalen till mottagande sjuksköterska på akutmottagning. Metoden som användes för datainsamling var 50 stycken observationer av överrapporteringssituationer och uppföljande kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två domäner, information i överrapporteringen och omgivande faktorer som påverkar överrapporteringen. Resultatet visar att överrapporteringen oftast är medicinskt inriktad. Överrapporteringen är oftast tillräcklig god för det fortsatta vårdande och informationen skall helst vara kortfattad. Det förekommer brister i överrapporteringen och information behöver ofta hämtas från flera källor. En överrapportering sker ofta i utmanande miljöer med många avbrott. Information om patienten missas och patientsäkerheten samt sekretessen riskeras att hotas. Studien visar att överrapportering bör ske i slutna rum och en välfungerande överrapportering kan bidra till en tydlig bild över patientens situation och fortsatta vård. Vidare forskning inom ämnet bör ske eftersom vården ständigt utvecklas och därmed bör även överrapportering utvecklas och prioriteras för ett patientensäkert omhändertagande.

Patientsäkerhetskultur inom den prehospitala verksamheten är ett relativt outforskat område både nationellt och internationellt. Patientsäkerhetskultur är värderingar och synsätt som påverkar patientsäkerheten som råder inom en organisation. Att mäta patientsäkerhetskulturen är en viktig del i arbetet för en förbättrad patientsäkerhet och minimera risker för vårdskador. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samt beskriva patientsäkerhetskulturen inom en ambulansorganisation i en större svensk stad. Påverkar ambulanspersonalens kön, ålder, erfarenhet och utbildningsnivå synen på patientsäkerhet? Metoden som använts i studien är kvantitativ. Data samlades in med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga tillsvidareanställda inom en ambulansorganisation vilket innebär en totalundersökning. Svarsfrekvensen blev 45% efter tre påminnelser via mail samt ytterligare en i organisationens veckobrev som går ut till samtliga medarbetare i organisationen. Resultatet visar att områden som skattades högst av personalen som mest positiva för patientsäkerheten är det som berör samarbete och kommunikation både inom den egna enheten men även mellan olika vårdenheter. De områden som däremot skattades lägre var de som rörde rapportering, bemanning samt ledningens påverkan på patientsäkerhetskulturen. Enkäten som använts i studien bygger på Sveriges kommuner och landstings handbok i att mäta patientsäkerhetskulturen och är således validerad. Detta är en styrka.  En svaghet i studien är den låga svarsfrekvensen samt att enkäten inte är anpassad till prehospital vård utan är generell för all vård. Den här studien visar på att det finns en korrelation mellan hur länge man har arbetat i vården, den anställdes ålder och en positiv syn på patientsäkerhet. I studien ses även att medarbetarna inte uppfattat att de har ledningens stöd i patientsäkerhetsarbete.

Ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö är komplex och oförutsägbar då tidigare forskning påvisar flertalet faktorer som påverkar vården av patienten. Att främja patientens välbefinnande genom personcentrerad vård och minska vårdlidandet är ambulanssjuksköterskans mål med vårdandet. Personcentrerat bemötande, säkra bedömningar och avancerad sjukvård ställer höga krav på teamarbetet. Bristande teamarbete har påvisat att säker vård inte bibehålls. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metoden för datainsamlingen var intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna utfördes i ett landsting i södra Sverige. Ett strategiskt urval användes och resulterade i att elva ambulanssjuksköterskor deltog i studien. I resultatet framkom två huvudkategorier Kompetens och Ansvar i vårdsituationen samt Kollegialt samarbete. Vidare framkom två teman Ensamhet och Att vara trygg. I diskussionen diskuteras vald metod samt huvudfynden som framkom i studien där kompetens, erfarenhet och stöd från kollegan upplevdes betydelsefulla.

Bakgrund: Vårdskador har blivit ett alltmer vanligare problem inom vården och fall, trycksår och undernäring är bland de vanligaste vårdskadorna. Vårdskador leder till onödiga lidande för den vårdsökande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med preventiv vård för att förhindra fall, trycksår och undernäring. Metod: En litteraturöversikt där studier med kvalitativ ansats ingår. Artiklarna söktes genom databaserna Cinahl och Medline. En kvalitativ analysmodell har använts i analysprocessen där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen insåg vikten av att göra en riskbedömning men att förutsättningarna för en god preventiv vård grundades i positiv inställning till prevention. I resultatet framkom det att vårdpersonalen ansåg att en god kommunikation var väldigt viktigt för att förhindra och upptäckta vårdskador och även att teamsamverkan var viktigt del i preventiva vården. Slutsatser: Vårdpersonalens kunskap, erfarenhet och attityd om preventiv vård visade sig ha stor inverkan på utförandet i den preventiva vården. Samt att vårdpersonalen i stor utsträckning ansåg att det var viktigt med riskbedömningar och genom att gå in tidigt med preventiv vård ökade patientsäkerheten och antalet skador som orsakades av vården minskade. Vikten av god teamsamverkan och kommunikation i det preventiva arbetet belystes.

Sjuksköterskan är en yrkeskategori som finns tillgänglig under dygnets alla timmar. Nattarbete utförs under särskilda förhållanden med utmaningar som trötthet och dygnsrytmsanpassning. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskan för att kunna arbeta patientsäkert. Syftet med arbetet var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och utgick från två frågeställningar: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskan att arbeta patientsäkert nattetid? samt Vilka strategier kan sjuksköterskan använda för att arbeta patientsäkert nattetid? Litteratursökningen gjordes i två databaser och resulterade i sexton artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att de faktorer som påverkar möjligheten att arbeta patientsäkert nattetid var bemanning, rutiner, arbetstider och sjuksköterskans arbetsförhållanden. Strategier som sjuksköterskan kan använda för att arbeta patientsäkert nattetid var tupplur under nattrasten, planering av nattarbetspasset och kontroll av ljusexponering. Slutsatser som drogs av arbetet var att ett systematiskt patientsäkerhetsarbete skulle kunna öka förutsättningarna för sjuksköterskan att arbeta patientsäkert. Interventioner som nattsjuksköterskan skulle kunna använda riktas på att minska risk för misstag och undvika nödsituationer, vilket  är aktuellt under nattskift då sjuksköterskan kan vara trött och sömnig, samt bemanningstätheten är lägre.

No description available.

Dagens akutsjukvård är präglad av högt patientflöde och i kombination med bristande resurser, dålig arbetsmiljö och tidsbrist skapar det stress och sänker arbetstillfredsställelsen hos sjuksköterskan. Höga krav, oförutsägbara situationer samt möten med svårt sjuka patienter konkurrerar med varandra i sjuksköterskans pressade schema. Att ständigt arbeta mot klockan och således tvingas till att prioritera bort viktiga arbetsuppgifter kan ha en negativ inverkan på sjuksköterskans hälsa vilket även påverkar mötet med patienten. Den höga arbetsbelastningen och den bristande arbetsmiljön kan leda till en känsla av maktlöshet och förlorad kontroll hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress och deras syn på hur detta kan påverka patientsäkerheten inom akutsjukvård. Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ- och kvalitativ design. De utsedda artiklarna inhämtades via databaserna PubMed och Cinhal. Studiens analys resulterade i tre teman: “organisatoriska stressorer”, “psykosocial arbetsmiljö” och “äventyrad patientsäkerhet” med tillhörande subteman: “bristande arbetsmiljö”, “bristande ledarskap”, “krav och tidspress”, “stressens påverkan på sjuksköterskan”, “risk för vårdskada” samt “risk för utebliven vård”. Utifrån resultatet är slutsatsen att organisatoriska stressorer och bristande psykosocial arbetsmiljö är nära förknippade med varandra och kan båda leda till stress hos sjuksköterskor samt utgöra risk för hotad patientsäkerhet med utebliven vård som följd.