Spelling suggestions: "subject:"patientsäkerhet."" "subject:"patientsäkerhets.""
211 |
Oro och farhågor i samband med överrapportering av patienter som transporteras av ambulans mellan två vårdinrättningar : en kritisk incidentstudie av upplevelser hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvårdenLundgren, Kristin January 2017 (has links)
Tidigare forskning har identifierat bristande överrapportering mellan yrkesgrupper som en av riskfaktorerna i samband med en interhospital transport. Studiens syfte var att utifrån kritiska händelser beskriva upplevelser av oro och farhågor hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i samband med överrapportering av patienter som transporteras av ambulans mellan två vårdinrättningar. Metoden för studien var kritisk incidentteknik (CIT). Datainsamlingen utfördes i ett landsting i södra Sverige där sex sjuksköterskor inom ambulanssjukvård deltog. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt kritisk incidentteknik. I resultatet framkom fem huvudkategorier av oro och farhågor hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i samband med överrapportering; Oro och farhågor för att nedgraderas till transportör, Oro och farhågor för rationalisering och slarv, Oro och farhågor för den prehospitala arbetsmiljön, Oro lindras genom att mottagande personal efterfrågar ytterligare information och Oro lindras genom tydligt medicinskt ansvar. Studien visar att oro och farhågor i samband med överrapportering av patienter som transporteras av ambulans mellan två vårdinrättningar kan relateras till ett patientansvar, yrkesrollen och arbetsmiljö. Den interhospitala transporten har en betydelsefull påverkan både på vårdrelationen till patienten och ambulanssjuksköterskans yrkesidentitet. Då sjuksköterskor inom ambulanssjukvård upplevt en adekvat och god överrapportering beskrevs det bidra till en patientsäker vård och upplevelse av lugn och trygghet i yrkesrollen. Överrapporteringen bör därför betraktas som en grundförutsättning för professionellt vårdarbete inom ambulanssjukvård.
|
212 |
Vad bekymrar den nyexaminerade sjuksköterskan utifrån ett omvårdnadsperspektiv? : En litteraturstudieFridäng, Emilia, Hjelm, Towa January 2017 (has links)
Sjuksköterskan har omvårdnad som huvudområde i sin profession och det är hen som ansvarar för att patienten får en god och säker omvårdnad. Genom tiderna har yrket gått från en religiös inriktning till att idag utgå från vårdvetenskap med ett livsvärldsperspektiv. Det finns en etisk kod som vägleder sjuksköterskan i hens arbete, koden innebär att lindra lindande, återställa hälsa, främja hälsa och förebygga sjukdom. I övergången från student till legitimerad sjuksköterska mynnar teorin ut till praxis. I denna övergång kan osäkerhet och tvivel lätt infinnas. Det krävs vissa förutsättningar för att sjuksköterskan ska kunna leva upp till sin komplexa roll. Syftet med vår studie är att belysa den nyexaminerade sjuksköterskans upplevelser av omvårdnadsarbetet kopplat till att vara ny i yrkesrollen. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar, enbart kvalitativa artiklar användes. Artiklarna påträffades i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultatet konstaterar nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av omvårdnadsarbetet relaterat till oerfarenhet i professionen samt vilka delar som upplevs besvärliga i början av yrket. Huvudaspekterna som framkom var upplevelse av att vara ny på arbetsplatsen, upplevelse av sjuksköterskerollen och upplevelse av relationen till patienten. Slutligen diskuteras de faktorer som de nyexaminerade sjuksköterskorna upplever påverkar omvårdnadskvalitén och hur de själva kan tänka för att göra upplevelsen bättre.
|
213 |
Sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress : en litteraturstudie / Nurses’ experience of work-related stress : a literature studyPersson, Martina, El Gharbawi, Nadja January 2020 (has links)
Bakgrund: Stress som pågår under en längre period utan tillräckligt med återhämtning vid till exempel arbete kan ge en negativ inverkan på individens fysiologiska och psykologiska hälsa. Sjuksköterskans profession är omvårdnad som innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande hos patienten. Inom slutenvård kan en kombination av personalbrist, hög arbetsbelastning och brist på vårdplatser medföra konsekvenser för patientsäkerheten och sjuksköterskans hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på elva vetenskapliga artiklar som har analyserats till två huvudteman. Datainsamlingen skedde i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman som är negativa konsekvenser av arbetsrelaterad stress och positiva konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna upplevde känslomässiga och kroppsliga konsekvenser samt påverkan på privatlivet. De upplevde positiva konsekvenser som gjorde att de arbetade mer kreativt och kunde hitta möjligheter att hantera stress. Diskussion: De tre huvudfynd i denna litteraturstudie är sjuksköterskornas kropp och själ, patientsäkerheten och professionen betydelse som diskuteras utifrån omvårdnadsteorin KASAM.
|
214 |
Operationssjuksöterskans användning och erfarenhet av "Checklista för säker kirurgi 2.0" : - En enkätstudieXu, Guangli January 2020 (has links)
Bakgrund: Det föreligger alltid risk för att patienten drabbas av vårdskada i samband med operation. World Health Organization's (WHO) Surgical Safety Checklist har visat sig vara effektiv för att förebygga vårdskada och öka teamarbete på operationssalen. Checklista för säker kirurgi 2.0 är baserad på WHOs checklista och har utvecklats av Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag genom ett brett samarbete inom svensk operationssjukvård. Syfte: Syftet var att kartlägga operationssjuksköterskornas användning och erfarenhet av ”Checklista för säker kirurgi 2.0" med fokus på patientsäkerhet och teamarbete. Metod: Kvantitativ studie med induktiv ansats som genomfördes genom en enkätundersökning. Resultat: Att fullständig, korrekt och ökad användning av "Checklista för säker kirurgi 2.0" påverkar operationssjuksköterskornas erfarenhet av patientsäkerhet och teamarbete i operationssalen och erfarenhet av patientsäkerhet påverkas även av deras erfarenhet av checklistans innehåll, uppbyggnad och presentation av deras ansvarsområde. Teamarbete och patientsäkerhet är två faktorer som påverkar varandra. Slutsats: "Checklista för säker kirurgi 2.0 " har betydelse för patientsäkerhet och samarbete på operationssalen. Mer forskning behövs för att kunna utveckla strategier avseende följsamheten av checklistan.
|
215 |
“There is not a lot of room around the patient” : En litteraturstudie om närståendes närvaro vid akut hjärtstoppOlsson, Johanna, Karlsson, Elin January 2020 (has links)
SammanfattningBakgrund: Vem som helst kan drabbas av hjärtstopp och oavsett orsak kommer det att krävas hjärt-lungräddning. I Sverige räddas en människa med hjälp av hjärt-lungräddning var sjätte timme. Hos de närstående finns idag ett större engagemang om de finns vid sidan om patienten. En sjuksköterska inom slutenvården löper därför en stor risk att under sin yrkeskarriär närvara vid hjärt-lungräddning där närstående är närvarande.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hur patientsäkerheten påverkas då patientens närstående närvarar vid pågående hjärt-lungräddning inom slutenvård.Metod: En allmän litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Studiens resultat är analyserat med en latent innehållsanalys beskriven av Graneheim och Hällgren-Lundmans.Resultat: Sjuksköterskans upplevelse av att närstående är närvarande under akut hjärtstopp upplevdes både som positiv och negativ utifrån patientsäkerheten. Det resulterade i två övergripande teman som var patientsäkerheten äventyrades och patientsäkerheten förbättrades.Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av hur patientsäkerheten påverkades av närståendes närvaro vid akut hjärtstopp var situationsberoende. Patientsäkerheten kunde äventyras om patientens närstående på något sätt påverkade sjuksköterskans arbete vid HLR vilket kunde ge en känsla av otillräcklighet. Annars kunde det istället ge en ökad känsla av fokus och motivation.
|
216 |
Sjuksköterskors upplevelser av hur stress påverkar patientsäkerhetenAndersson, Hampus, Malmström, Maya January 2019 (has links)
Bakgrund: Forskning visar att stress är utbrett bland sjuksköterskor runt om i världen. Dess psykiska, fysiska och beteendemässiga effekter på individen är väl dokumenterat, positiva men framförallt negativa. Det finns många stressorer i sjuksköterskans arbete såsom hög arbetsbelastning, tidspress, omorganisation och krävande vårdsituation. Samtidigt finns stora krav på att upprätthålla patientsäkerheten som sjuksköterskan måste uppfylla. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och känslor kring hur stress påverkar patientsäkerheten, genom en sammanställning av kvalitativa studier. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där kvalitativa studier eftersöktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. 12 studier kvalitetsgranskades varav 10 valdes att inkluderas i litteraturstudien. De utvalda studiernas resultat granskades och sammanställdes till ett enhetligt resultat. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser och känslor av hur stress påverkar patientsäkerheten kunde sammanställas i två huvudteman: “Sjuksköterskornas handlande och icke-handlande vid stress” där bland annat prioriteringar och bortprioriteringar, effekter på den kognitiva förmågan samt svårigheter att fullfölja arbetsuppgifter togs upp. Det andra huvudtemat var “Emotionella faktorers påverkan på patientsäkerheten” där moralisk stress, ångest och utmattning samt att den personcentrerade vården åsidosätts kom fram som konsekvenser av stressen. Konklusion: Patientsäkerheten upplevdes bli påverkad framförallt negativ av att sjuksköterskor var stressade. Detta framgick i samtliga tio studier och kunde ta sig uttryck på många olika sätt. Det fanns dock ett fåtal studier där deltagare upplevde en positiv effekt av stress. / Background: Research shows that stress is widespread among nurses all over the world. The psychological, physical and behavioral effects of stress on humans is well documented, positive but foremost the negative. There are a lot of stressors for nurses when working, such as high workload, time pressure, reorganisation and demanding nursing care situations. At the same time there are high demands on nurses to maintain patient safety. Aim: The aim of this litterature study was to explore nurses’ experiences and feelings about how stress affects patient safety, by examining and comparing qualitative studies. Method: A qualitative literature review was performed where qualitative studies were searched for in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. 12 studies were reviewed for quality and 10 were selected to be included in the literature review study. The results of the included studies were examined and put together into a new common results. Result: Nurses’ experiences and feelings of how stress affects patient safety could be compiled into two main themes: ”Nurses’ acting and non-acting when feeling stressed” where prioritizing, effects on the cognitive abilities and difficulties to complete tasks were identified. The second main theme was ”Emotional factors affecting patient safety” where moral distress, anxiety and exhausting and non- patient centered care were consequences of stress. Conclusion: Nurses felt that patient safety was affected negatively by experiencing stress. This was shown in all ten studies and could take many different shapes. There were however a few studies where participants experienced a positive effect from stress.
|
217 |
Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerheten på akutmottagningarEklund, Lotta, Holmberg, Malin January 2020 (has links)
Bakgrund: Det ställs höga krav på de sjuksköterskor som arbetar på enakutmottagning både kunskapsmässigt och gällande att ta beslut och för en akutskadad eller sjuk person kan det vara livsavgörande att få tillgång till rätt vård itid. En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är att bedriva säker vård. Dettainnebär att en sjuksköterska ska förebygga att patienter riskerar att drabbas av,eller drabbas av vårdskada.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att ta reda på sjuksköterskors erfarenheter avpatientsäkerheten på akutmottagningar.Metod: Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats hämtade från databasernaCINAHL och PubMed. En innehållsanalys gjordes för att analysera artiklarna.Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att patientsäkerheten var hotadpå flera områden på akutmottagningarna. Utifrån artiklarna identifierades trehuvudkategorier: organisatoriska faktorer, kommunikation samt erfarenhet ochkompetens hos sjuksköterskan. Under organisatoriska faktorer tillkom även 4underkategorier som var bemanning, arbetsbörda, tidsbrist och platsbrist. Antaletdeltagare varierade mellan sex och 71 sjuksköterskor på akutmottagningar.Konklusion: Att tillsätta mer personal och få fler sjuksköterskor att vilja stannakvar på akutmottagningarna i förhållande till den växande befolkningen och denökade patientmängden skulle kunna leda till att arbetsbelastningen, tidsbristen ochkommunikationsmissar skulle minska. Det kan annars leda till bristandevårdkvalitet, att patientsäkerheten ytterligare hotas och att fler sjuksköterskorinom akutsjukvården väljer att sluta. / Background: There are high demands on the nurses who work in an emergencydepartment both knowledge-wise and regarding making decisions. For an acutelyinjured or sick person it can be lifesaving to get the right care on time. One of thenurse's six core competencies is to provide safe care. This means that a nurseshould prevent patients from being at risk to, or suffering damage in health care.Purpose: The purpose of the literature study was to study nurses' experiences ofpatient safety in emergency departments.Method: Ten scientific articles with qualitative approach were taken from thedatabases CINAHL and PubMed. A content analysis was performed to analyzethe articles.Results: The results of this literature study show that patient safety was underthreat in several areas of the emergency departments. Based on the articles, threemain categories were identified: organizational factors, communication andexperience and competence within the nurse. Under organizational factors werealso added 4 subcategories that were staffing, workload, lack of time and lack ofspace. The number of participants ranged from six to 71 nurses in emergencydepartments.Conclusion: Adding more staff and making more nurses want to remain inemergency departments in relation to the growing population and the increase inpatient numbers could lead to a reduction in workload, lack of time andcommunication misses. Otherwise, it may lead to a lack of quality of care, afurther threat to patient safety and that nurses chose to leave the emergencydepartment.
|
218 |
Dimensioner av säkerhetskultur. En studie av sjuksköterskors avvikelserapporterBergvall, Malin, Granborg, Lina January 2018 (has links)
Bakgrund: Säkerhetskulturen genomsyrar patientsäkerhetsarbetet i hela organisationen och kommer till uttryck i individers och gruppers handlingar. Ett exempel inom hälso- och sjukvården är avvikelsehanteringen där handlingar som har lett eller hade kunnat leda till något oönskat beträffande patientsäkerheten dokumenteras i ett avvikelsehanteringssystem. För att ha ett tydligt fokus på omvårdnad och den grundutbildande sjuksköterskan studerades i detta examensarbete avvikelserapporter skrivna av allmänsjuksköterskor. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att, med fokus på patientsäkerhet, utforska hur olika dimensioner av säkerhetskultur kan ta sig empiriska uttryck i allmänsjuk-sköterskors avvikelserapporter. Metod: En analys av 52 avvikelserapporter från ett sjukhus, skrivna av allmänsjuksköterskor, gjordes med hjälp av en kvalitativ deduktiv innehållsanalys. En kategoriseringsmatris som beskriver olika dimensioner av säkerhetskultur togs fram. Dimensionerna var följande: Öppenhet i kommunikationen, Information, Möjlighet till organisatoriskt lärande, Icke straff- och skuldbeläggande kultur, Samarbete och samordning, Bemanning samt Ledning och organisation. Respektive empiriskt uttryck för dimensionerna av säkerhetskultur som identifierades i avvikelserapporterna kategoriserades sedan utifrån kategoriseringsmatrisen. Resultat: Resultatet visade att samtliga dimensioner av säkerhetskultur kunde ta sig empiriska uttryck i de analyserade avvikelserapporterna även om det skiljde sig åt mellan de olika dimensionerna avseende hur stora delar av respektive dimension som det kunde identifieras uttryck för. Konklusion: Genom den valda metoden kunde empiriska uttryck för olika dimensioner av säkerhetskultur identifieras i allmänsjuksköterskors avvikelserapporter. Ingen fullständig bild av respektive dimension kunde dock erhållas och ett större urval hade sannolikt givit ett resultat med större variation och djup. / Background: Safety culture influences the work with patient safety throughout the whole organization and is expressed by the actions of individuals and groups. An example within healthcare is the incident report in which incidents and near misses are being documented in an incident handling system. In order to have a clear focus on nursing and the undergraduate nurse, only incident reports written by undergraduate nurses (i.e. registered nurses without specialization on advanced level) were analyzed. Purpose: The purpose of this degree project was, with focus on patient safety, to explore how different dimensions of safety culture can be expressed empirically in incident reports written by undergraduate nurses. Method: An analysis of 52 incident reports from one hospital, written by undergraduate nurses, was made by using a qualitative deductive content analysis. A categorization matrix describing different dimensions of safety culture was developed. The dimensions were: Openness in the communication, Information, Opportunity of organizational learning, Non-punitive and no-blame culture, Cooperation and coordination, Staffing and Management and organization. Each empirical expression of the dimensions of safety culture that was identified in the incident reports was then categorized by the categorization matrix. Results: Empirical expressions of all dimensions of safety culture could be identified in the analyzed incident reports. However the expressions differed in terms of variation between the different dimensions. Conclusion: Empirical expressions of different dimensions of safety culture could, through the chosen method, be identified in undergraduate nurses’ incident reports. However no complete picture of the different dimensions could be received and a bigger sample size would most likely have produced a result with bigger variation and depth.
|
219 |
Sjuksköterskors upplevelser av behov av stöd efter vårdskada eller vid risk för vårdskadaPerming, Camilla, Gustafsson, Sara January 2018 (has links)
Bakgrund: Vårdskador och risk för vårdskador är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Dessa orsakar lidande hos patienter men även hos vårdpersonal. Känslor av skam och skuld uppkommer vanligen i samband med vårdskador och risker för vårdskador hos sjuksköterskor och vårdpersonal. Stöd främjar självförtroende, motivation och tillfredsställelse hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av behov av stöd efter vårdskada eller vid risk för vårdskada.Metod: Detta är en empirisk studie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor från två somatiska avdelningar intervjuades, varav en var involverad i en vårdskada och fem var involverade vid risk för vårdskada. Intervjuerna utfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Burnards (2008) tematiska innehållsanalys tillämpades på de transkriberade intervjuerna. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två kategorier och sex underkategorier, kategorierna är följande; Reflektion kring vårdskada och Betydelsen av att ha olika källor till stöd. Under intervjuerna framkom att olika nivåer av stöd var av värde för informanterna och även varför stöd kan behövas i vissa situationer. Faktorer som kan påverka i vilken utsträckning behov av stöd finns är det upplevda arbetsklimatet, hur lång arbetslivserfarenhet samt förståelse för komplexiteten i sjuksköterskeyrket.Konklusion: Denna studie belyser att stöd kan främja sjuksköterskors erfarenhet då vårdskada eller risk för vårdskada skett. Om sjuksköterskor får stöd vid vårdskada eller risk för vårdskada kan detta leda till ökad patientsäkerhet då en mer stöttande arbetskultur upplevs betryggande. / Background: Health-related injuries or risks of health-related injuries are common in health care. These cause suffering for patients as well as for healthcare professionals. Feelings of shame and guilt usually arise in connection with health-related injuries and risks of health-related juries. Support promotes self-confidence, motivation and satisfaction among nurses.Aim: The aim of this study was to highlight nurses’ experience of support after health-related injuries or in risk of a health-related injuries. Method: This is an empirical study with a qualitative approach. Six nurses from two somatic departments were interviewed, one of whom was involved in a health-related injury and five were involved in the risk of an health-related injury. The interviews were conducted using a semi-structured interview guide. Burnards (2008) Content analysis for presenting qualitative data was applied to the transcribed interviews.Results: The content analysis resulted in two categories; Reflections on health-related injurie and Value of different sources of support. The interviews revealed different degrees of support valuable for the informants also why support may be required in certain situations. Work environment, experience of working as a nurse and understanding of the complexity of the nursing profession are elements that may affect the extent to which support is needed.Conclusion: This study highligts that support can promote nurses' experience when health-related injuries or risks of health-related injuries has occurred. If nurses receive support when health-related injuries or when there are risks of health-related injuries it can enhance patient safety.
|
220 |
STRATEGIER SOM SJUKSKÖTERSKAN KAN ANVÄNDA FÖR ATT UNDVIKA OCH FÖREBYGGA MISSTAG VID LÄKEMEDELSHANTERINGGemzell, Emilia, Kutas, Gustav January 2018 (has links)
Bakgrund: I sjuksköterskans dagliga arbete förekommer många olika arbetsuppgifter, läkemedelshantering är en av dessa arbetsuppgifter som sjuksköterskan har enskilt ansvar för. En stor del av arbetstiden går åt till att förbereda, hantera och administrera läkemedel i olika former, bland annat tabletter eller intravenösa läkemedel som infusioner. Vid all hantering av läkemedel kan olika misstag begås och i svensk hälso- och sjukvård sker misstag dagligen som kan äventyra patientsäkerheten. Många gånger sker dessa misstag när sjuksköterskan blir avbruten under tiden ett läkemedel förbereds eller administreras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor kan använda för att förebygga och undvika misstag vid hantering av läkemedel. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ inriktning har genomförts för att kunna besvara syftet. Sökningar efter vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och PubMed genomfördes, och totalt valdes 16 ut. Dessa 16 artiklar kvalitetsgranskades och sedan valdes totalt tio artiklar med olika typer av studiedesign. De tio utvalda artiklarna ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultat: Sex olika kategorier identifierades under granskningen av artiklarna. De kategorier som identifierades var: färgglada västar vid läkemedelshantering, stör ej-zoner, utbildning av sjuksköterskor och patienter, checklista vid utskrivning, sjuksköterskans arbetsbelastning samt kombinerat förbättringsarbete för att öka säkerheten vid läkemedelshantering. Konklusion: Sjuksköterskans ansvarar för patienternas välmående och hälsa. Om sjuksköterskan använder olika beprövade strategier för att förebygga och undvika läkemedelsmisstag, kan läkemedelshanteringen göras mer patientsäker och antalet läkemedelsmisstag i hälso- och sjukvården kan minska. / Background: The daily work in nursing profession consist of various fields of tasks. Medication management is one of those tasks for which the nurse has sole responsibility. A large part of the working hours are dedicated to prepare, manage and administer medications in various forms, such as pills and intravenous infusions. During all medication management errors can be made and in Swedish healthcare errors that affect patient safety occur every day. These mistakes often occur when the nurse is interrupted during medication management or administration. Objective: The aim of this literature review was to investigate strategies that nurses can use to avoid and prevent errors during medication management. Method: To answer the aim of the study, a literature review with a quantitative approach has been implemented. A search for scientific articles has been made in the databases CINAHL and PubMed, and a total of 16 articles was chosen to be reviewed for quality. Of the 16 studies a total of ten studies with different types of study design were chosen to form the base of the result of the study. Results: Nurses strategies was explored into six different categories: colorful vests during medication management, no interruption-zones, education for nurses and patients, a checklist during discharge, the workload for the nurse and combined improvement work to enhance the safety during medication management.Conclusion: The nurse has a big responsibility for the patients’ wellbeing and health. If the nurse would use different tested strategies to prevent and avoid medication errors, the medication management can be made safer for patients and the number medication errors in health care can decrease.
|
Page generated in 0.0799 seconds