Bakgrund: Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar i Sverige. BUP(barn- och ungdomspsykiatrin) är ansvarig för barn och ungdomar som lider av psykiskaproblem, ibland behöver de även vårdas på en somatisk vårdavdelning. Det anses utmanandeför sjuksköterskor inom somatisk vård att vårda patienter med psykisk ohälsa, vilket inte ärderas vanliga arbetsområde. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av tillfällig vård av barn medpsykisk ohälsa inom somatisk barnsjukvård, där omvårdnaden av barnen planeras att övergåtill BUP. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande.Semistrukturerade intervjuer med 11 sjuksköterskor vid två olika barnavdelningar på ettuniversitetssjukhus i Mellansverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördesmed en innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs. Resultat: Deltagarnas upplevelser delades in i tre kategorier: Otillräcklig omvårdnad därpatientsäkerheten riskeras, Otillräckliga färdigheter inom psykiatrisk vård blandsjuksköterskor och Att befinna sig i en utmanande arbetsmiljö. Kategorierna utmynnade i enövergripande huvudkategori: Vi behandlar det somatiska och står ut med det psykiatriska.Sjuksköterskorna gavs begränsade möjligheter att ge en helhetsvård till barnet på grund avbristande förutsättningar, vilket resulterade i otillräcklig omvårdnad och patientsäkerhet samten utmanande arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Som en konsekvens av detta var dethuvudsakligen fokus på de somatiska aspekterna av barnens hälsa, trots att de också led avpsykisk ohälsa. Slutsats: Omständigheterna på de somatiska avdelningarna försvårar för sjuksköterskorna attkunna ge den omvårdnad som behövs för barn med psykisk ohälsa. För att förbättra lägetskulle en översyn av samverkansrutiner, personalens utbildning och tillgängliga resurser varagynnsam. / Background: Mental health issues among children and adolescents are increasing in Sweden.They are primarily managed by child and adolescent psychiatry BUP. Occasionally theyrequire inpatient care at a medical ward. The care of psychiatric patients is challenging forpediatric nurses. Aim: Investigate the experiences that pediatric nurses have when caring for children withpsychiatric conditions who are planned to be transferred to BUP. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collectionconsisted of semi structured interviews with seven nurses specialized in pediatrics and fournon-specialized nurses at two pediatric wards at a university hospital in central Sweden. Results: The experiences of the participants were split in three categories: Insufficient carewhere patient safety is put at risk, Insufficient psychiatric care skills among nurses, and Beingin a challenging work environment. These categories culminated in a main category: We treatthe somatic and tolerate the psychiatric aspects. Nurses were given limited opportunities toprovide comprehensive care for the child due to inadequate conditions, which resulted ininsufficient care and compromised patient safety, as well as creating a challenging workenvironment for the nurses. As a consequence of this, the focus was solely on the somaticaspects of children's health, despite them also suffering from mental health issues. Conclusion: The nurses at the somatic pediatric wards face circumstances that prevent themfrom giving proper care to psychiatric patients. An overview of the staff's education,collaboration procedures and available resources would be helpful.

The technical environment of a radiology department can cause anxiety for a child. The big machine, the narrow, hard bed, confined space, hammering noises, flashing lights, the sight of the needle for contrast injection may seem horrible. It requires knowledge of the child's characteristics, nursing skills and extra time for preparation for a radiology nurse to perform a successful examination. The purpose of this study was to examine children's experiences in a radiology department and the non-pharmacologic methods used in a radiology examination. Two questions were used to achieve this: How do children experience an X-ray examination? What are the non-pharmacological methods that could help to succeed in the examination of children in the radiology department? The study was conducted as a systematic literature review using six of Goodman's seven steps and the current research were sought in three databases and by manual search. Fifteen articles were sorted by seeking and sonsolidating their similarities and differences. The results show that children experience feelings of worry, anxiety and fear in different intensities in different stages of a procedure. However, there are alternative methods shown to be effective to use to calm down a young patient. These are play therapy, practice, distraction strategies, Cognitive Behavioral Therapy (CBT), hypnosis and music. / <p>Validerat; 20130130 (global_studentproject_submitter)</p>

BACKGROUND: The child mortality is relatively high in a middle income country such as Ghana. Great achievements have been accomplished in order to reduce the under five mortality rate, likewise reach the millennium development goal to reduce child mortality. The nurses´ role to carry the capacity to face these challenges becomes a great part of their work. AIM: The aim of the study was to illuminate the experiences of nurses caring for ill children in Ghana and to gain a better understanding of the Ghanese perspective of important factors in pediatric care. METHOD: A qualitative method with semi structured interviews was performed. Five interviews were conducted with nurses at one pediatric ward in Ghana. The data was analysed using content analysis, Halldorsdottir´s theory was used as a raster throughout the paper. RESULTS: Two categories were identified and represent the results, Qualities and Strengths and Obstacles. The categories were found to be encompassed by nine subcategories, Feelings, Improvisation, Attitudes, Empowerment, Collaboration, Workload, Difficulties in the Nurse-Patient relationship, Contradictory experiences and Environmental challenges. CONCLUSION: The findings in this study suggest that the nursing care is largely affected by different factors in the nurses’ daily work. This can result in both a positive and negative impact on the nurse, patient and their relationship. CLINICAL RELEVANCE: Describing how nurses experience work in pediatric nursing care can contribute with a better knowledge of important factors in global nursing. / BAKGRUND: Barnadödligheten är relativt hög i ett medelinkomstland som Ghana. Stora framsteg har gjorts för att minska dödligheten, likaså uppnå millenniemålet att minska barnadödligheten. Sjuksköterskornas roll att inneha kapaciteten för att bemöta dessa utmaningar blir en stor del av deras arbete. SYFTE: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda sjuka barn i Ghana, samt att få en bättre förståelse av viktiga faktorer i pediatrisk omvårdnad från ett ghanesiskt perspektiv. METOD: En kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer utfördes. Fem intervjuer utfördes med sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning i Ghana. Datan analyserades genom en innehållsanalys och Halldorsdottirs teroi användes som ett raster löpande genom rapporten. RESULTAT: Två kateorier identifierades och representerar resultatet Kvalitéer och Styrkor samt Hinder. Kategorierna omfattas av nio subkategorier, Känslor, Improvisation, Attityder, Empowerment, Samarbete, Arbetsbörda, Svårigheter i sjusköterske- och patientrelationen, Paradoxala upplevelser samt Hinder i miljön. SLUTSATS: Resultatet i den här studien föreslår att omvårdnaden till stor del påverkas av olika faktorer i sjuksköterskans dagliga arbete. Detta kan resultera i både en positiv och negativ påverkan för sjuksköterskan, patienten och deras relation. KLINISK BETYDELSE: Genom att beskriva hur sjuksköterskor upplever arbetet inom pedriatitisk vård kan detta bidra till större kunskap om viktiga faktorer inom omvårdnad globalt.

<p>Det finns inga exakta siffror i Sverige på hur många barn som erhåller akut avancerad vård, men sjukhusvistelserna för barn omfattar en hög del akut, ofta kritisk vård. Det finns heller inga klart uttryckta riktlinjer för föräldrars närvaro i samband med akut avancerad vård av deras barn på sjukhusen i Sverige. Syftet med studien var att öka kunskapen om föräldrars upplevelser av att vara närvarande vid akut avancerad vård av deras barn som vårdas på sjukhus, med målet att få systematisk kunskap om huruvida närvaro bör uppmuntras. En litteraturstudie genomfördes och fem vetenskapliga artiklar och en uppsats på nivån 61-80 poäng granskades. Föräldrar mellan 20-44 år ingick i studien och barnen som genomgått akut avancerad vård var mellan 0-18 år. Resultatet visar att föräldrarna upplever att närvaron till största del är positiv. De upplever att deras närvaro lindrar både deras eget och barnets lidande. Det förekommer dock upplevelser som leder till ett ökat lidande, som t.ex. brister i vården. Resultatet beskriver också att föräldrarna har en moralisk plikt att närvara, att det är deras rättighet och skyldighet som förälder. Som allmänsjuksköterska är det vanligt att stöta på situationer där föräldrarna vill närvara vid deras barns akuta avancerade vård. Det är då viktigt att kunna stödja både patienten och föräldrarna och denna studie bidrar med kunskap om vad föräldrarna upplever som viktiga faktorer för att detta ska kunna ske.</p>

Bakgrund: Palliativ vård för barn är ett speciellt omvårdnadsområde och sjuksköterskan har stark påverkan av hur barnet och familjen upplever den palliativa vården. Det som är speciellt med palliativ vård för barn är att barnets föräldrar ofta är mycket mer aktivt involverade i omvårdnadsåtgärder än anhöriga till en vuxen som får palliativ vård. För att sjuksköterskan ska kunna ge bästa möjliga vård för sörjande föräldrar behövs ypperliga färdigheter när det gäller kommunikation och kunskap om ett lämpligt ingripande vid vård vid livets slut. Syfte: Sjuksköterskors upplevelser av pediatrisk palliativ vård och vård vid livets slut. Metod: Den metod som valts ut för att besvara syftet i denna studie är en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som har en kvalitativ utgångspunkt. Resultat: Sex teman framkom i resultatet; Vårdprocess som väcker känslor, Problematik med kommunikation och stöd i vården, Känslors påverkan i relationen till barnet och familjen, När konflikter stör vårdandet, Känslor av att inte räcka till och Att se de positiva i det svåra. Slutsats: Sjuksköterskor behöver stöd på många olika plan för att kunna bedriva en god palliativ vård för barn. Det är viktigt att de får stöd från kollegor och organisationen och att de har en god kunskap. / Background: Palliative care for children is a special nursing area and the nurse strongly affects how the child and family experiences palliative care.Palliative care for children is special because the child's parents are often much more actively involved in nursing care than families of adults who are receiving palliative care. For the nurse to provide the best possible care for grieving parents they need excellent skills in communication and knowledge of an appropriate intervention in care at end of life. Aim: Nurses' experience of pediatric palliative care and care at end of life. Method: The method chosen to answer the purpose of this study is a literature review of scientific articles that have a qualitative perspective. Findings: Six themes in the result were revealed; Care process that arouses emotions, Problems with communication and support in health care, Emotions influence in relation to the child and family,When conflicts interfere caring, Feelings of being inadequate and To see the positive in the difficult. Conclusion: Nurses need support on many different levels in order to conduct a good palliative care for children. It is important that they receive support from colleagues and the organization and that they have a good knowledge.

Bakgrund: Varje år dör cirka 560 barn i Sverige där hälften beräknas dö under sitt första levnadsår. Den pediatriska palliativa vården ska lindra barnets fysiska, psykiska och sociala smärta, och efter barnets död har sjukvården i uppgift att fortsätta stödja familjen i deras sorgearbete med social och psykologisk handledning. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju legitimerade sjuksköterskor med erfarenhet av att vårda barn i livets slut. Resultat: Fyra kategorier bildades efter att det insamlade materialet analyserats och består av: Att vårda ett döende barn de första gångerna är svårt, Att arbeta professionellt nära döden, Att dela på bördan och Att vara närvarande vid livets slut. Konklusion: Att vårda barn i livets slutskede upplevs vara påfrestande men också givande för sjuksköterskorna. Upplevelsen av att det är skillnad mellan att studera och att praktisera området är genomgående. Framkom gjorde också den hårfina balansgången mellan att vara personlig men inte privat, att våga visa känslor utan att låta dem ta över. Sorgen är något man med tiden lär sig hantera och därför är stöd mellan kollegor viktigt.   Nyckelord: Palliativ vård, Pediatrik, Barn, Upplevelser, Sjuksköterskor / Background: Approximately 560 children die in Sweden every year, half of which are estimated to pass away during their first year of life. The pediatric palliative care aims to ease the child’s physical, mental and social pain. The health care system supports the mourning families through social and psychological counseling continuously, even after the child’s death. Aim: To highlight the nurses’ encounters and experiences of caring for children in the final stages of life. Method: Semi-structured interviews with seven registered nurses who all had experience in caring for children at the end of life. Result: Four categories were formed after the analysis of the content and these consist of: Caring for dying children the first times is hard, To be professional while working close to death, To share the burden and To be present at the end of life. Conclusion: Caring for children at the end of life is perceived to be stressful, but also rewarding for the nurses. The experience about the difference between studying and practicing the field was constant. What also emerged was the delicate balancing act between being personal but not private, daring to show emotions without letting them take over. The grief is something one learns to handle over time, and therefore support from colleagues is important.   Keywords: Palliative care, Pediatric, Children, Experience, Nurses

Introduction: Maintaining good oral health may be more important for children with disabilities than others, since problems with oral health may increase the impact of a disability, or the medical condition may increase the risk for poor oral health. In addition, the risk for oral health problems may be influenced by the functioning of the child. Functioning can also affect the child’s ability to cooperate in the dental setting, and how dental treatment is performed. A medical diagnosis alone does not provide enough information about a child’s functioning, nor oral health. Thus, there is a need for a holistic perspective of oral health and dental health care in children with disabilities. The International Classification of Functioning, Disability and Health - Children and Youth (ICF-CY) enables a structured assessment of the biopsychosocial consequences of a health condition. Aim: The overall aim of this thesis was to investigate how biopsychosocial factors relate to oral health and specialist dental health care in children with disabilities in a Swedish, and an international context, with special focus on the experience of dental treatment under general anaesthesia (DGA). Material and methods: The research was conducted using a quantitative, cross-sectional, comparative and descriptive design. An ICF-CY Checklist for Oral Health was completed with data from a structured interview with children 0-16 years old, referred for specialist dental health care, and their parents/carers. Additional information was retrieved from dental and medical records. Three groups were included in data analyses: one large international group of 218 children from Argentina, France, Ireland and Sweden; one large Swedish group with 99 children with complex disabilities; and one international group of children with disabilities and manifest dental caries from Argentina, France and Sweden. Results: The ICF-CY Checklist for Oral Health identified both common and varying functional, social and environmental aspects relevant for oral health and oral health care in children who had been referred to specialist dental clinics in four countries. Swedish children with caries experience had been referred to a paediatric dental specialist clinic at a significantly older age than caries-free children. The medical diagnoses were not significantly related to dental caries or child functioning in the large Swedish group with complex disabilities and low caries prevalence, nor was there a significant relationship between dental caries and child functioning. Collinearity between dental caries and problems in the functioning factor ’Interpersonal interactions andrelationships’ was observed in the international group of children with disabilities and manifest dental caries. DGA sessions with combined medical and dental treatment were common in the large Swedish study group. Children with experience of DGA had more severe problems in intellectual functions than those without experience of DGA. Problems in interpersonal interactions and relationships increased, while problems with mobility decreased, the likelihood for children having had experience of DGA. On international group level, dmft/DMFT was significantly higher in children with the experience of DGA than in those without DGA experience, but looking at Argentina, France and Sweden separately, this was not true for the Swedish children. There were significant, international differences between the prevalence of dmft/DMFT, DGA and environmental barriers. Conclusion: The biopsychosocial perspective, operationalised by the ICF-CY, contributes a holistic view on oral health and specialist dental health care in children with disabilities. In addition to certain differences, children with different health status from different countries share many functional and environmental aspects, important for oral health and dental health care. Early referral to a paediatric specialist dental clinic seemed favourable for oral health. The medical diagnosis was not related to child functioning or dental caries. Child functioning had a significant impact on DGA, and in children with disabilities and manifest dental caries, child functioning also had a correlation with caries. The dental caries burden was a stronger factor than functioning for the experience of DGA, however, dental health organisation and country context seemed to matter the most. Combining dental and medical procedures during the same GA session is good use of resources for both the individual and the society. To ensure children with complex disabilities to have the possibility of achieving equivalent good oral health as other children, DGA is one important factor.

Bakgrund: År 2018 diagnostiserades 7630 barn och ungdomar med diabetes mellitus i Sverige. Diabetes mellitus typ 2 var tidigare en sällsynt diagnos hos barn och ungdomar men har ökat i takt med övervikt, fetma och fysisk inaktivitet. Barnkonventionen ger barn och ungdomar rättigheten att stödjas av familjen samt hälso- och sjukvården för att hantera sjukdomen på bästa sätt. Syfte: Var att belysa hur barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 2 kan stödjas i sin sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som genomfördes med systematisk sökning, granskning och analys av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sökningarna utfördes i databaserna Academic Search Elite, CINAHL, MEDLINE, PsycINFO och Scopus. Litteraturöversikten bestod av nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 2 var i stort behov av ett fungerande nätverk. Positivt och uppmuntrande stöd var en hörnsten i självhantering av sjukdomen. Emotionellt och praktiskt stöd från familjen och vännerna hade stor betydelse för individens diabeteshantering. Även barnsjuksköterskan hade en viktig roll i att stödjande barnet eller ungdomen genom att informera, undervisa och skapa ett bra samarbete och en god relation runt individen. Slutsats: När barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 2 fick stöd från omgivningen underlättades diabeteshanteringen. / Background: In 2018, 7630 children and adolescents with diabetes mellitus were diagnosed in Sweden. Type 2 diabetes mellitus was previously a rare diagnosis in children and adolescents but has increased in line with overweight, obesity and physical inactivity.  The Convention on the Rights of the Child gives children and adolescents the right to be supported by the family and the health and medical services to manage the disease in the best way. Purpose: Was to illustrate how children and adolescents with type 2 diabetes mellitus can be supported in their disease. Method: Conducted with systematic search, review and analysis of qualitative and quantitative articles. The searches were performed in five databases. The literature review consisted of nine scientific articles. Results: Children and adolescents with type 2 diabetes mellitus were in great need of a supporting network. Encouraging support was a cornerstone of self-management of the disease. Emotional and practical support from the family and friends was of great importance for the individual's diabetesmanagement. Even the pediatric nurse had an important role in supporting the child or adolescent by informing, teaching and creating a good relationship around the individual. Conclusion: When children and adolescents with type 2 diabetes mellitus received support from the environment, diabetes management was facilitated

Bakgrund: Två vanligt förekommande smärtsamma procedurer på barn i sjukvården är insättning av perifer venkateter (PVK) och behandling med lavemang (KLYX). För att lindra procedursmärta hos barn är det viktigt med en välgenomtänkt planering som gör barn och föräldrar trygga och lugna inför proceduren. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur föräldrar upplevde förberedelser på sjukhus inför insättning av perifer venkateter eller givande av lavemang på deras barn. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie, där frågorna besvarades av 71 föräldrar med barn upp till 12 års ålder som genomgått PVK-insättning eller lavemangbehandling. Joyce Travelbees omvårdnadsteori användes som teoretiskreferensram för att beskriva vikten av information och god kommunikation i vården. Resultat: Resultatet visade att 91% av föräldrarna fick information om barnets behandling och 78% av föräldrarna var nöjda med informationen de fick inför proceduren på barnet. En större andel av barnen som fick PVK (88%) fick smärtlindring jämfört med barnen som fick KLYX (5%) (p = 0,001). Sjutton föräldrar (24%) i studien upplevde att deras barn inte hade möjlighet att stoppa proceduren om den blev för jobbig. Av föräldrarna blev 36,6% tillfrågade om sina önskemål inför barnets procedur. Slutsats: Denna enkätstudie visade att en stor andel av föräldrarna inte blev tillfrågade om sina önskemål inför proceduren som barnet skulle genomgå. Den belyser också att en grupp föräldrar upplevde att barnet vid de smärtsamma procedurerna inte kunde säga stopp om behandlingen blev för jobbig. Studien belyser vikten av att fråga föräldrar om önskemål för delaktighet i barnets vård samt att barnet måste ges möjlighet till att kunna sätta stopp om behandlingen blir för jobbig. / Background: Two commonly occurring painful procedures for children in healthcare are the insertion of peripheral vein catheters (PVK) and treatment with enema (KLYX). In order to ease the pain for the children during the procedure, it is important to have a well planning that makes children and parents safe and calm before starting the procedure. Purpose: The aim of the study was to investigate how parents experienced preparations in hospitals prior to inserting peripheral vein catheters or giving enema to their children. Method: The study was a quantitative survey, which the questionnaire was answered by 71 parents with children up to 12 years of age who had experienced PVK insertion or enema treatment. Joyce Travelbees nursing theory was chosen as theoretical referencefram to describe the importance of information and good communication in healthcare. Result: The result showed that 91% of the parents got information about the child's treatment and 78% of the parents were satisfied with the information they received before the procedure for the child. A larger proportion of the children who got PVK (88%) received pain relief compared to the children who got KLYX (5%) (p = 0,001). Seventeen parents (24%) in the study found that their children hadn’t possibility to stop the procedure if it became too difficult. 36,6% of the parents were asked about their wishes before the initiating the procedure. Conclusion: This survey showed that a large proportion of the parents were not asked about their wishes before the starting the procedure which the child would undergo. It also highlights that a group of parents felt that the child hadn’t possibility to stop the procedures if the treatment becomes too painful. The study highlights the importance of asking parents about the wishes for participation in the child's care and that the child must be given the opportunity to be able to stop the treatment if it becomes too painful.

AIM: The aim of this study was to investigate which physical therapy methods are most effective for improving the postural control in children and adolescents diagnosed with CP, in order to provide to physical therapists with new evidence on the topic for integrating them in theirs intervention plans. METHOD: A systematic literature review was conducted in order to collect all the relevant information according to the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA). Five databases (PubMed, ProQuest, CINAHL, Web of science and Scopus) were used to identify relevant studies to include in this review. Keywords included “physical therapy”, “postural control”, “cerebral palsy” and their synonyms. Inclusion and exclusion criteria were settled according to the research question. RESULTS: Following the exclusion and inclusion criteria and after the quality assessment of the yielded data 11 articles were included in this review out of 97 of the initial search. PT interventions that were identified in the review included aquatic physical therapy, electrical stimulation therapy, intensive upper- and lower-extremity training (HABIT-ILE), virtual reality therapy and reactive balance exercise and standard PT combined with other methods such as backward walking training, Whole Body Vibration (WBV) training and antigravity treadmill training. CONCLUSION: In order to achieve improvements in postural control that are maintained over a period of time, children with cerebral palsy need to have PT included in their everyday routine and to have consistency in their sessions. All the PT interventions showed some positive effects on PC but, as Cerebral Palsy has many classifications and the effects of it varies for each child the PT method needs to be adjusted  to meet each child´s individual characteristics and disability and also to their environmental needs.