Spelling suggestions: "subject:"rer se"" "subject:"beer se""
1 |
Reikšmingos įtakos konkurencijai ir prekybai sąlyga. Mažareikšmių susitarimų problematika / An appreciable effect on competition and trade provision. The problems of agreements of minor importancePuksas, Andrius 25 September 2014 (has links)
Ši disertacija – pirmas tyrimas Lietuvoje, kuriame kompleksiškai nagrinėjamos reikšmingos įtakos konkurencijai ir reikšmingos įtakos prekybai sąlygos bei de minimis išimties taikymo praktika. Disertaciniame darbe nagrinėjamos ES bei atskirų valstybių narių teisės aktų nuostatos, už rinkos priežiūrą ir sąžiningos konkurencijos apsaugą atsakingų institucijų praktika, pateikiami pasiūlymai dėl esamo teisinio reglamentavimo tobulinimo. Disertacinio darbo rėmuose buvo atlikta ES valstybių narių teisės aktų ir jų suponuotos praktikos (kartais ir atvirkščiai) lyginamoji analizė. Ypatingas dėmesys skiriamas su EK, Teisingumo Teismo praktika nesutapmančiai besiformuojančiai nacionalinei praktikai (pvz., de minimis išimties, kurios turinys toliau atskleidžiamas disertaciniame darbe, taikymas susitarimams, turintiems sunkių apribojimų). / This dissertation is the first study in Lithuania, which includes complex analysis of conditions of appreciable effect on competition and trade; as well as the practice of applying de minimis exemption. The doctoral dissertation analyzes legal regulations of the EU and Member States, the practice of institutions responsible for monitoring the market and fair protecting fair competition; it includes suggestions for the improvement of existing legal framework. Within the framework of doctoral dissertation, a comparative analysis of the EU Member States’ legislation and practice which is based on it (and vice versa) has been conducted. A particular attention has been paid to national practice which is incompatible with the practice of the EC, or the Court of Justice (e.g. application of de minimis exemption, which is explained in depth further in the doctoral dissertation, for agreements containing hardcore restraints).
|
2 |
Microsoft : Ett nytt sätt att hantera kopplingsförbehållGuerrero, Marcos, Nodin, Fredrik January 2008 (has links)
Den här magisteruppsatsen analyserar domen mot Microsoft i EG-domstolens första instans. Domen fastställde att Microsoft genom användningen av kopplingsförbehåll, missbrukat sin dominerande ställning enligt artikel 82 i EG-fördraget. Kopplingsförbehållet i det aktuella fallet bestod i att Microsoft uteslutande sålde två separata produkter tillsammans, operativsystemet Windows och mediaspelaren Windows Media Player. Före Microsoft-fallet tillämpades inom EG-rätten ett per se-förbud mot kopplingsförbehåll, vilket innebar att de automatiskt ansågs olagliga utan att effekterna av det individuella kopplingsförbehållet utreddes. Kopplingsförbehållet i Microsoft-fallet ansågs däremot ha en så komplicerad karaktär att en vidare utredning var nödvändig. Därför gjordes en övergång från per se-förbudet till en bedömning med inslag av rule of reason. Den nya bedömningen innebar bland annat en granskning av den effekt som kopplingsförbehållet hade på marknaden. Det var också möjligt för Microsoft att visa att kopplingsförbehållet hade konkurrensfrämjande effekter och effektivitetsvinster som övervägde kopplingsförbehållets konkurrenshämmande effekter, vilket skulle anses som sakligt skäl. Om det bedömdes att det fanns sakliga skäl till kopplingsförbehållet, skulle det kunna tillåtas. I ett närmast identiskt fall av kopplingsförbehåll i USA, även det gällande Microsoft, ansågs en bedömning enligt rule of reason vara bättre än tillämpningen av ett per se-förbud. Det fanns dock betydande skillnader mellan den rule of reason-bedömning som förespråkades i USA och den europeiska bedömningen som hade inslag av rule of reason. I USA ansågs exempelvis testet som användes för att fastslå att kopplingsförbehållet bestod av två separata produkter som alltför tillbakablickande och riskerade att hämma teknologisk utveckling och innovation. Det synsättet fanns inte i Europa och därför tillämpades testet vid bedömningen av Microsofts kopplingsförbehåll. Den europeiska metoden för att bedöma kopplingsförbehåll ställde överlag betydligt hårdare krav på svaranden än den amerikanska motsvarigheten. I det europeiska fallet var det upp till Microsoft att visa att kopplingsförbehållet var ”indispensible”, det vill säga nödvändigt för att effektivitetsvinsterna och de konkurrensfrämjande effekterna skulle erhållas. Något krav på svaranden att visa att kopplingsförbehållet var nödvändigt ställdes inte i USA. Trots att vi ställer oss positiva till avsteget från ett per se-förbud, anser vi att det nya sättet att bedöma kopplingsförbehåll har svagheter. Metoden att fastslå effekterna av kopplingsförbehållet är mycket spekulativt och kravet på att svaranden måste visa att kopplingsförbehållet är nödvändigt för att uppnå konkurrensfrämjande effekter är alltför hårt. Det råder fortfarande osäkerhet kring vilka konsekvenser den nya europeiska metoden kommer att få i framtiden vid bedömningen av kopplingsförbehåll enligt artikel 82 i EG-fördraget. Sedan Microsoft-fallets avgörande har det inte tagits upp något annat fall av kopplingsförbehåll, varken av Kommissionen eller EG-domstolen. Det är därför än så länge oklart om per se-förbudet är avskaffat och en rule of reason-inriktad bedömning kommer att göras i fortsättningen.
|
3 |
Microsoft : Ett nytt sätt att hantera kopplingsförbehållGuerrero, Marcos, Nodin, Fredrik January 2008 (has links)
<p>Den här magisteruppsatsen analyserar domen mot Microsoft i EG-domstolens första instans. Domen fastställde att Microsoft genom användningen av kopplingsförbehåll, missbrukat sin dominerande ställning enligt artikel 82 i EG-fördraget. Kopplingsförbehållet i det aktuella fallet bestod i att Microsoft uteslutande sålde två separata produkter tillsammans, operativsystemet Windows och mediaspelaren Windows Media Player. Före Microsoft-fallet tillämpades inom EG-rätten ett per se-förbud mot kopplingsförbehåll, vilket innebar att de automatiskt ansågs olagliga utan att effekterna av det individuella kopplingsförbehållet utreddes. Kopplingsförbehållet i Microsoft-fallet ansågs däremot ha en så komplicerad karaktär att en vidare utredning var nödvändig. Därför gjordes en övergång från per se-förbudet till en bedömning med inslag av rule of reason. Den nya bedömningen innebar bland annat en granskning av den effekt som kopplingsförbehållet hade på marknaden. Det var också möjligt för Microsoft att visa att kopplingsförbehållet hade konkurrensfrämjande effekter och effektivitetsvinster som övervägde kopplingsförbehållets konkurrenshämmande effekter, vilket skulle anses som sakligt skäl. Om det bedömdes att det fanns sakliga skäl till kopplingsförbehållet, skulle det kunna tillåtas.</p><p>I ett närmast identiskt fall av kopplingsförbehåll i USA, även det gällande Microsoft, ansågs en bedömning enligt rule of reason vara bättre än tillämpningen av ett per se-förbud. Det fanns dock betydande skillnader mellan den rule of reason-bedömning som förespråkades i USA och den europeiska bedömningen som hade inslag av rule of reason. I USA ansågs exempelvis testet som användes för att fastslå att kopplingsförbehållet bestod av två separata produkter som alltför tillbakablickande och riskerade att hämma teknologisk utveckling och innovation. Det synsättet fanns inte i Europa och därför tillämpades testet vid bedömningen av Microsofts kopplingsförbehåll. Den europeiska metoden för att bedöma kopplingsförbehåll ställde överlag betydligt hårdare krav på svaranden än den amerikanska motsvarigheten. I det europeiska fallet var det upp till Microsoft att visa att kopplingsförbehållet var ”indispensible”, det vill säga nödvändigt för att effektivitetsvinsterna och de konkurrensfrämjande effekterna skulle erhållas. Något krav på svaranden att visa att kopplingsförbehållet var nödvändigt ställdes inte i USA.</p><p>Trots att vi ställer oss positiva till avsteget från ett per se-förbud, anser vi att det nya sättet att bedöma kopplingsförbehåll har svagheter. Metoden att fastslå effekterna av kopplingsförbehållet är mycket spekulativt och kravet på att svaranden måste visa att kopplingsförbehållet är nödvändigt för att uppnå konkurrensfrämjande effekter är alltför hårt. Det råder fortfarande osäkerhet kring vilka konsekvenser den nya europeiska metoden kommer att få i framtiden vid bedömningen av kopplingsförbehåll enligt artikel 82 i EG-fördraget. Sedan Microsoft-fallets avgörande har det inte tagits upp något annat fall av kopplingsförbehåll, varken av Kommissionen eller EG-domstolen. Det är därför än så länge oklart om per se-förbudet är avskaffat och en rule of reason-inriktad bedömning kommer att göras i fortsättningen.</p>
|
4 |
Heterose e herdabilidade de caracteres relacionados ao rendimento de grãos em trigo (Triticum aestivum L.) / Heterosis and heritability of traits related to grain yield in wheat (Triticum aestivum L.).Tessmann, Elisane Weber 24 May 2013 (has links)
Made available in DSpace on 2014-08-20T14:06:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1
dissertacao_elisane_weber_tessmann.pdf: 1299023 bytes, checksum: c5038dbcab7cd7e9fc469361c851041e (MD5)
Previous issue date: 2013-05-24 / Wheat is among the most important cereal crops in the world, being significant in the daily diet of large parts of Europe, Americas and Oceania. Brazil is not self-sufficient in this crop, producing less than half of the national demand. Several genetic and environmental factors affect wheat yield. The interaction among genotype and environment results in differential yield response depending of environmental conditions. Thus, the assessment of recommended cultivars and populations formed by the crosses between them, become important tools in helping selection of superior populations. The aim of this study was to evaluate elite cultivars and segregating populations. The assessment was focused on traits influencing yield in order to indicate promising combinations to wheat breeding programs. The experiment was conducted in the winter of 2012, in the Palma experimental farm (CGF/FAEM/UFPel), located in Capão do Leão RS/ Brazil. Parental lines, hybrids (F1) and segregating populations (F2) were sown in a randomized block design with three replications. The experimental units consisted of two 3 meters long lines with 0.3 meters spacing between plants and between lines, with 15 plants per line. The population F1 was obtained in the winter of 2011 and one generation was advanced in greenhouse in 2011/2012 warm season. The following traits were evaluated: plant height (PH); leaf spot (LS); number of spikes per plant (NSP); spike length (SL); spike weight (SW); kernels per spike (KPS); kernels weight per spike (KWPS); spike harvest index (SHI) and plant yield (PY). The analysis of variance showed significant differences for all traits studied. The multiple comparisons of means showed similar behavior for the characters PH, NSP, KPS, SHI and PY. The SL formed two groups where the best group was formed by cultivars: CD 104, Marfim, Nova Era, Ônix, Safira and Tibagi. The cultivars CD 104, Cristalino, Marfim, Nova Era and Raízes were superior regard to SW. The dendrogram formed divided the cultivars into seven groups: group I formed by Abalone; group II by Tibagi; group III by Ônix and Safira; group IV by CD 120; group V by cultivars CD 104 and Nova Era; group VI by Cristalino and Raízes, and group VII formed by Marfim. All populations tested (parents, hybrids and F2) showed differential performance in the assessed traits. Some populations were superior just in F1 (CD 104 x Raízes), others superiors just in F2 (Cristalino x Safira, Nova Era x Raízes), others superiors in F1 and F2 (CD 104 x Nova Era, Abalone x Nova Era), and others inferiors in F1 and F2 (Abalone x Tibagi). Just three combinations showed some characters with significant heterosis, where the combination between Abalone and Nova Era showed high values to NSP (108%), SW (40.62%), KWPS (47.55%) and PY (207.37%). Heritability was higher among families than within families, within blocks or individual based. The higher heritability was 70% for PH. Heritability for the traits studied suggests that the selection must be
made in advanced generations; moreover, the selection will be more efficient if performed among families. / O trigo atualmente se encontra entre os cereais mais produzidos no mundo, fazendo parte da alimentação diária de grande parte da população da Europa, Américas e Oceania. O Brasil não é autosuficiente nessa cultura, produzindo menos da metade da demanda nacional. Diversos fatores influenciam na produtividade, sendo eles tanto de ordem genética quanto ambiental. A interação entre genótipo e ambiente, faz com que o rendimento responda de forma diferencial dependendo assim das condições ambientais de cultivo. Desta forma, a avaliação do comportamento de cultivares recomendadas para cultivo, bem como da população formada pelos cruzamentos entre elas, se faz importante a fim de contribuir na seleção de populações superiores, que apresentem adaptação à região associado à elevada produtividade. Frente ao exposto, o objetivo deste trabalho foi avaliar o comportamento de cultivares elite, bem como o comportamento das populações segregantes formadas a partir dessas cultivares para caracteres importantes para o rendimento de grãos, visando indicar combinações promissoras para o Programa de Melhoramento de Trigo. O experimento foi conduzido na safra agrícola de 2012, no campo experimental da Palma, pertencente ao Centro de Genômica e Fitomelhoramento (CGF/FAEM/UFPel), localizado na Capão do Leão RS, onde foram semeados os hibridos (F1), população segregante (F2) e os pais. O delineamento experimental foi de blocos casualizados com três repetições, sendo a unidade experimental composta por duas linhas de três metros, espaçadas 0,3 m entre plantas e entre linhas, com um total de 15 plantas por linha. A população F1 foi obtida na estação fria do ano de 2011, e o avanço de geração foi realizado em casa de vegetação na estação quente de 2011/2012. No experimento foi avaliado os seguintes caracteres: estatura de planta (EST), mancha da folha (MF), número de espigas por planta (NEP), comprimento de espiga (CE), massa de espiga (ME), número de grãos por espiga (NGE), massa de grãos por espiga (MGE), índice de colheita por espiga (ICE) e rendimento de grãos por planta (RGP); totalizando 4500 plantas avaliadas. A análise de variância evidenciou diferença significativa para todos os caracteres estudados. Na análise de médias as cultivares apresentaram comportamento similar para os caracteres EST, NEP, NGE, ICE e RGP. Para CE foram formados dois grupos, sendo o melhor grupo formado por CD 104, Marfim, Nova Era, Ônix, Safira e Tibagi. As cultivares CD 104, Cristalino, Marfim, Nova Era e Raízes apresentaram comportamento superior para ME. O dendrograma formado dividiu as cultivares em sete grupos: grupo I formado por Abalone; grupo II por Tibagi; grupo III por Ônix e Safira; grupo IV por CD 120; grupo V com as cultivares CD 104 e Nova Era, grupo VI por Cristalino e Raízes; e grupo VII formado por Marfim. Todas as populações testadas (pais, híbridos e F2) apresentaram
comportamento diferencial perantes os caracteres avaliados. Algumas populações foram superiores apenas na F1 (CD 104 x Raízes), superiores apenas em F2 (Cristalino x Safira, Nova Era x Raízes), superiores em F1 e F2 (CD 104 x Nova Era, Abalone x Nova Era), e inferiores em F1 e F2 (Abalone x Tibagi). Apenas três combinações apresentaram alguns caracteres em heterose, sendo a combinação entre Abalone e Nova Era a que apresentou valores elevados para NEP (108%), ME (40,62%), MGE (47,55%) e RGP (207,37%). A herdabilidade mostrou-se maior entre progênies do que dentro da progênie, dentro do bloco ou no indivíduo. A maior herdabilidade foi de 70% para estatura de planta. A herdabilidade dos caracteres estudados sugere que a seleção deve ser realizada em gerações mais avançadas, além disso, a seleção será mais eficiente se realizada entre progênies.
|
5 |
Abuse of a dominant position : The legal position of tying practices within European Competition LawElftorp, Kristian January 2010 (has links)
<p>This thesis intends to analyze and clarify the legal position regarding abuse of a dominant position and particularly tying practices. The practice is central within European competition law and has been highly discussed in literature recently. In Article 102 TFEU it is explicitly stated that supplementary obligations which have no connection with the subject of such contracts, shall be considered as a way of abusing a position of strength. Although the method is often reasonable and very common within many business areas, it might be pursued as a tactic of excluding competition. The General Court’s decision in <em>Microsoft </em>led to some confusion as regards to the European approach towards tying practices. Prior to that judgment, the EU Courts appeared quite negative to the practice and seemed determined that the practice was in fact anticompetitive. For an example, in <em>Hilti </em>the Court found it sufficient that the company had deprived its costumers of a choice. The effects on competition were not analyzed in great detail and in most cases the EU Courts fined the undertaking involved in such business methods. However, in <em>Microsoft </em>the General Court took a new approach and focused on the actual effects that followed from the practice. Many argues that European competition law has moved from a <em>per se </em>approach to a <em>rule of reason</em> approach. In my opinion however, it seems relatively unclear whether or not this new approach shall apply to all versions of tying or if it was applied due to the certain circumstances involved in <em>Microsoft</em>. The tying practice involved a form of technical tying, i.e. an integration of two distinctive products. Cases prior to <em>Microsoft </em>mostly concerned a form of contractual tying and were treated very differently by the EU Courts. My opinion on the matter is therefore that it is not possible to declare a clear legal position regarding the practice of tying. There is a need for new judgments and official guidelines since the current situation deprives companies of legal security as concerns the practice of tying within European competition law.</p>
|
6 |
Abuse of a dominant position : The legal position of tying practices within European Competition LawElftorp, Kristian January 2010 (has links)
This thesis intends to analyze and clarify the legal position regarding abuse of a dominant position and particularly tying practices. The practice is central within European competition law and has been highly discussed in literature recently. In Article 102 TFEU it is explicitly stated that supplementary obligations which have no connection with the subject of such contracts, shall be considered as a way of abusing a position of strength. Although the method is often reasonable and very common within many business areas, it might be pursued as a tactic of excluding competition. The General Court’s decision in Microsoft led to some confusion as regards to the European approach towards tying practices. Prior to that judgment, the EU Courts appeared quite negative to the practice and seemed determined that the practice was in fact anticompetitive. For an example, in Hilti the Court found it sufficient that the company had deprived its costumers of a choice. The effects on competition were not analyzed in great detail and in most cases the EU Courts fined the undertaking involved in such business methods. However, in Microsoft the General Court took a new approach and focused on the actual effects that followed from the practice. Many argues that European competition law has moved from a per se approach to a rule of reason approach. In my opinion however, it seems relatively unclear whether or not this new approach shall apply to all versions of tying or if it was applied due to the certain circumstances involved in Microsoft. The tying practice involved a form of technical tying, i.e. an integration of two distinctive products. Cases prior to Microsoft mostly concerned a form of contractual tying and were treated very differently by the EU Courts. My opinion on the matter is therefore that it is not possible to declare a clear legal position regarding the practice of tying. There is a need for new judgments and official guidelines since the current situation deprives companies of legal security as concerns the practice of tying within European competition law.
|
7 |
競爭法對於搭售行為之規範 / Tying Arrangements under the Competition Law楊宏暉, Yang, Hung-Hui Unknown Date (has links)
搭售意指賣方將兩個產品搭配在一起銷售,乃屬商場上常見之行銷手法。但從競爭法的規範面向來看,搭售被認為是種限制競爭的行為,目的在於延伸市場力量,排除被搭售產品市場上的競爭,並且構築市場進入障礙。經濟理論則提出了一些反駁,說明搭售也有某些促進競爭的效果,如增進效率、品質控制等,因而要求對於搭售行為可能產生之正負效益作精確地評估,不宜一律視作當然違法,進而影響到規範搭售行為的執法。我國的公平交易法也將搭售行為納入規範,實務案例並不少見,故此問題值得重視。
我國公平交易法的立法與執法融合了美國法和德國法的特色,故本論文乃從比較法的觀點,分析美國和德國規範搭售行為之理論與實務及變遷,在美國法上,搭售與反托拉斯法的互動雖已有百年之久,但其規範迄今仍有相當大的爭議,相關的討論屢見不鮮,而隨著微軟案的推波助瀾,搭售問題再度受到矚目及討論,因此,本論文也對此案的相關問題和討論作一整理。此外,也整理了若干對於搭售行為的經濟分析文獻,並且對於競爭政策和競爭法的一些看法作了著墨。
在內容上,本論文除了從限制競爭法的角度來探討搭售行為外,也從不正競爭法的立場來觀察搭售行為所可能產生的影響,這部分的討論以德國不正競爭防止法為主,敘述搭售行為所可能涉及的行為樣態,並且對於近年來德國聯邦最高法院針對低價手機和門號的搭配促銷所表示之見解加以整理,同時也析論贈品令廢止之最新動態及其後續影響。
最後,則整理及分析我國公平交易法規範搭售行為的相關規定和實務案例,並提出執法建議。
|
8 |
競爭法上杯葛行為之研究賴宏宗 Unknown Date (has links)
本文研究之議題,並非有關政治面或其他社會面所稱之杯葛,而是競爭法領域中之杯葛行為,主要為公平交易法第十九條第一款所規範之情形。
本文之研究目的,主要希望能對公平交易法第十九條第一項之構成要件、違法性、法律效果等數項議題,參考他國立法例及學說進行研究,並就實務處理進行分析檢討,以及提出管見之看法及建議。
本論文共分為七章。第一章為「緒論」,分為研究題目之說明、研究動機與目的、研究方法、研究範圍及限制,及研究架構等部分,旨在介紹論文的基本方向與架構。
第二章,則是討論「我國法對於杯葛行為之規範及相關內容」。於第一節中,首先進行杯葛行為之基本介紹,以使讀者瞭解本文所處理之客體為何,並且明瞭規範杯葛行為之目的。第二節之內容,是針對公平交易法第十九條第一款,為一全面性介紹。第三節,是就公平交易法第二十四條之適用可能,為一討論。第四節,則是討論民法部分於杯葛行為之適用可能及適用情形。
第三章,討論「美國法對於杯葛行為之規範及分析」。第一節之概說,乃為後述討論內容作一引言。第二節,是就規範杯葛行為之條文-休曼法第一條、聯邦貿易委員會法第五條,作一相關闡釋。第三節,是就美國判例,參考學者Hylton, Keith N.教授的見解,區分三個不同時期,介紹杯葛行為於實務之不同評價演變。第四節,則對本章之內容作一總結。
第四章介紹「德國法對於杯葛行為之規範及分析」。第一節之概說,乃為後述討論內容作一引言。第二節,是就限制競爭防止法第二十一條第一項(GWB §21Ⅰ)為相關闡述。第三節,是就不正競爭防止法第三條(UWG §3),其適用情形及相關內容進行分析。第四節,是就德國民法有關侵權行為之規定(BGB §823、§826),討論杯葛行為之適用情形。第五節,乃討論杯葛行為與憲法上言論自由保護其間之關係。
第五章乃在探討「杯葛行為於我國法制面及實務操作之爭議問題研究」。於第一節中,處理者乃杯葛行為之體系定位之問題。第二節,進行構成要件之細部問題分析;例如,發話人究否應具有一定市場力量?第三節,針對杯葛行為之違法性,分析是否存在進行杯葛行為之正當理由。第四節,旨在討論杯葛行為之法律效果問題。第五節,核心集中於公平會對於同業公會所發起之杯葛行為,究應以第十四條或第十九條第一款論斷為妥?第六節,主要在處理杯葛與其他概念之區別。第七節,則在處理公平交易法第十九條第一款與其他條文競合之問題。
第六章之內容為「實務重要案例之分析及檢討建議與結論」。此部分本文選擇較具重要性之公平會處分案,整理實務之看法及處理模式,並加以分析及檢討。
第七章則是進行「結論與建議」。本文將彙整前面各章之重點,針對本文關心之相關爭點及問題,提出拙見,以供參考。 / This thesis focus on the topic of boycotts issues in competition law, especially article 19 subparagraph 1 of the Fair Trade Law of Taiwan.
There are 7 chapters in this study. In chapter 1, there is an introduction to this research such as the structure of this paper.
Chapter 2 discusses the regulations about boycotts in Taiwan, including article 19 subparagraph 1 and article 24 of the Fair Trade Law and article 184 of the Civil Law. Besides, in this chapter there are essential introductions to boycotts, e.g. what purpose the party has.
Chapter 3 observes how U.S. treats boycotts. According to the observance of professor Hylton, Keith N., the court used different standers to judge boycotts in various periods. This chapter will focus on what doctrine the court adopted to consider boycotts-rule of reason, or illegal per se?
On the other hand, chapter 4 introduces rules of boycotts in Germany. There are several important parts: GWB §21Ⅰ, UWG §3, and BGB §823、§826. Besides, there is a point about the relation of boycotts and freedom of speech.
Chapter 5 deals several problems of boycotts in Taiwan practices and Fair Trade Law. Besides the opponents of the articles, this chapter tried to solve problems such as should we consider market power of the party? Further more, there are comparisons about boycotts and other similar concepts or topics.
Chapter 6 proceeds analysis about the cases in Taiwan practices, especially decisions of the Fair Trade Commission.
In chapter 7 the author offered his opinions about some issues of boycotts.
|
Page generated in 0.0471 seconds