<p>Utbränning är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle där fokus ligger på individens prestationer. Denna studies syfte var att undersöka om högpresterande individer bygger sin självkänsla på prestationer och om detta i sin tur har betydelse för utbränning. Ytterligare syfte var att undersöka om utbränning bland högpresterare med prestationsbaserad självkänsla var lika utbrett bland båda könen. I undersökningen deltog 66 tjänstemän från ett tillverkningsföretag i Mellansverige. En enkät sammanställdes av de tre befintliga och utprövade skalorna; Karolinskas utbrändhetsformulär, The Performance Based Self-esteem Scale samt en del av The Jenkins Activity Survey. Resultaten visade att prestationsbaserad självkänsla predicerade högpresterare samt att högpresterare predicerade utbränning. Även att vara kvinna predicerade utbränning. Detta visar vikten av att ta hänsyn till personalens individuella skillnader.</p>

<p>Gränslöst arbete innebär att ansvaret ligger hos individen och denne själv kan bestämma var, hur och när arbetet ska utföras. Prestationsbaserad självkänsla bidrar till utmattning och sömnsvårigheter och att använda sig av kompensatoriska strategier är ett sätt att hantera gränslösheten. Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan prestationsbaserad självkänsla, strategier och återhämtning bland personer med gränslöst arbete. En enkätundersökning genomfördes. Deltagare var 93 män och 47 kvinnor som arbetar på ett privat företag inom säkerhet och utbildning. Variabler testades i multipla regressioner. Resultaten visade att prestationsbaserad självkänsla och användning av kompensatoriska strategier hade en negativ påverkan på återhämtning medan gränslöst arbete hade en positiv effekt. Detta indikerar att gränslöst arbete i sig snarare är en frihet än krav.</p> / <p>Boundaryless work means that the individual himself decides where, how and when to perform his work. Performance-based self-esteem contributes to exhaustion and using compensatory strategies is a way to handle the boundarylessness. The purpose of this study was to examine the relations between performance-based self-esteem, strategies and recovery among people with boundaryless work. A questionnaire study was carried out. The participants were 93 men and 47 women working in a private company with safety and education. Variables were tested in multiple regressions. The results showed that performance-based self-esteem and use of compensatory strategies had negative influence on recovery, while boundaryless work had a positive effect. This indicates that boundaryless work itself is considered more of a freedom than a demand.</p>

Utbränning är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle där fokus ligger på individens prestationer. Denna studies syfte var att undersöka om högpresterande individer bygger sin självkänsla på prestationer och om detta i sin tur har betydelse för utbränning. Ytterligare syfte var att undersöka om utbränning bland högpresterare med prestationsbaserad självkänsla var lika utbrett bland båda könen. I undersökningen deltog 66 tjänstemän från ett tillverkningsföretag i Mellansverige. En enkät sammanställdes av de tre befintliga och utprövade skalorna; Karolinskas utbrändhetsformulär, The Performance Based Self-esteem Scale samt en del av The Jenkins Activity Survey. Resultaten visade att prestationsbaserad självkänsla predicerade högpresterare samt att högpresterare predicerade utbränning. Även att vara kvinna predicerade utbränning. Detta visar vikten av att ta hänsyn till personalens individuella skillnader.

Abstrakt Studien fokuserade begreppet prestationsbaserad självkänsla (PBS) och åldrande. PBS betraktades som ett samtida problem som kan komma att öka och aktualiseras i takt med att vi åldras, då vi blir mindre benägna att prestera. Med ett ökat antal äldre och få studier som belyser PBS i relation till åldrandet och dess inverkan, ansågs temat viktigt att utforska vidare.Syftet var att öka förståelsen för prestationsbaserad självkänsla, dess effekter och eventuella koppling till psykisk ohälsa hos äldre.Utifrån en explorativ och deskriptiv ansats i form av en litteraturstudie, användes en induktiv innehållsanalys i studiet av sex vetenskapliga texter.Resultatet visade sammantaget på att PBS främst tycks ha en negativ inverkan, med en ökad sårbarhet för stress och psykisk ohälsa samt en högre konfliktgrad i nära relationer. PBS benämns som beständig och torde kunna påverka i åldrandet. Uppväxtmiljö och socioekonomisk bakgrund kan inverka i utvecklandet av PBS och vidare forskning föreslogs.

The aim of this study was to examine if performance-based self-esteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender predict the value of own or others life-stress (VLS). The aim was also to examine whether the variables were correlated significantly with each other. The investigation was conducted in a town in the mid-south of Sweden. The instrument consisted of two forms where the first measured Type A personality and the second tapped perform-ance-based self-esteem, perceived stress and the level of life-stress. The results showed that the level of life-stress could explain, on the basis of the predictors, performance-based self-esteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender. Perceived stress was signifi-cantly correlated with VLS when Spearman’s test was performed but it was not a significant predictor in the MRA. Performance-based self-esteem and perceived stress were higher among the younger participants. Gender differences were found where men valued a higher level of a stressed life situation, more than women. The results also showed that a higher score on Type-A behavior resulted in a higher value of a stressed life situation.

<p>The aim of this study was to examine if performance-based self-esteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender predict the value of own or others life-stress (VLS). The aim was also to examine whether the variables were correlated significantly with each other. The investigation was conducted in a town in the mid-south of Sweden. The instrument consisted of two forms where the first measured Type A personality and the second tapped perform-ance-based self-esteem, perceived stress and the level of life-stress. The results showed that the level of life-stress could explain, on the basis of the predictors, performance-based self-esteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender. Perceived stress was signifi-cantly correlated with VLS when Spearman’s test was performed but it was not a significant predictor in the MRA. Performance-based self-esteem and perceived stress were higher among the younger participants. Gender differences were found where men valued a higher level of a stressed life situation, more than women. The results also showed that a higher score on Type-A behavior resulted in a higher value of a stressed life situation.</p>

Gränslöst arbete innebär att ansvaret ligger hos individen och denne själv kan bestämma var, hur och när arbetet ska utföras. Prestationsbaserad självkänsla bidrar till utmattning och sömnsvårigheter och att använda sig av kompensatoriska strategier är ett sätt att hantera gränslösheten. Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan prestationsbaserad självkänsla, strategier och återhämtning bland personer med gränslöst arbete. En enkätundersökning genomfördes. Deltagare var 93 män och 47 kvinnor som arbetar på ett privat företag inom säkerhet och utbildning. Variabler testades i multipla regressioner. Resultaten visade att prestationsbaserad självkänsla och användning av kompensatoriska strategier hade en negativ påverkan på återhämtning medan gränslöst arbete hade en positiv effekt. Detta indikerar att gränslöst arbete i sig snarare är en frihet än krav. / Boundaryless work means that the individual himself decides where, how and when to perform his work. Performance-based self-esteem contributes to exhaustion and using compensatory strategies is a way to handle the boundarylessness. The purpose of this study was to examine the relations between performance-based self-esteem, strategies and recovery among people with boundaryless work. A questionnaire study was carried out. The participants were 93 men and 47 women working in a private company with safety and education. Variables were tested in multiple regressions. The results showed that performance-based self-esteem and use of compensatory strategies had negative influence on recovery, while boundaryless work had a positive effect. This indicates that boundaryless work itself is considered more of a freedom than a demand.

Undersökningen har studerat hur sex elitidrottande kvinnor upplever sin självkänsla kopplat till bas-självkänsla och prestationsbaserad självkänsla. Det tar utgångspunkt i att elitidrott är en prestationsinriktad miljö som med omgivningens krav ställer press på idrottarna. Undersökningen utgick från två olika perspektiv, de som är aktiva och de som inte är aktiva, där antalet var jämnt fördelat. Respondenterna delades sedan in i en av fyra grupper som mäter hur hög eller låg bas-självkänslan och den prestationsbaserade självkänslan är. Grupp 1 beskrivs som hög bas-självkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla, grupp 2 beskrivs som låg bas- självkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla. Resterande grupper 3 och 4 beskrivs antingen ha hög eller låg bas-självkänsla och låg prestationsbaserad självkänsla. Undersökningens resultat visade på att tre av respondenterna blev placerade i grupp 1 och tre respondenter i grupp 2. Resultatet av undersökningen menar på att samtliga respondenter upplever en hög prestationsbaserad självkänsla, som kännetecknas genom att de har en stark tillhörighet till sin idrott och upplever starka känslor för att prestera. Varje respondent påverkas olika men utgår efter liknande känslor och tankar vilket skapar en tydlig bild över att fenomenet kan skapa motivation till att prestera men också vara en faktor till att psykisk ohälsa existerar inom idrotten. / The study has shown how six women in elite sports experience their self-esteem based on basic self-esteem and performance-based self-esteem. This is developed on the premise that elite sports are a performance-oriented environment which, with the demands of the environment, puts pressure on the athletes. The study takes on two different perspectives, those that are active and those who are not active anymore, where the number is evenly distributed. The respondents were then divided into one of four groups, that measure how high or low the base self-esteem and the performance-based self-esteem are. Group 1 is described as high-base self-esteem and high-performance-based self-esteem, group 2 is described as low-base self-esteem and high performance-based self- esteem. Remaining groups 3 and 4 are described as having either high or low base self-esteem and low performance-based self-esteem. The results of the survey showed that three of the respondents were placed in group 1 and three of the respondents in group 2. The survey states that all respondents experience a high performance-based self-esteem, which is characterized by having a strong belonging for their sport and experiencing strong feelings for performing. Each respondent is affected differently but is based on similar feelings and thoughts. It creates a clear picture that the phenomena can be able to bring motivation to performance but also develop the mental illness that exists in sport.

Sammanfattning Stressrelaterad psykisk ohälsa såsom utmattningssyndrom, är en komplex problematik som varit mycket omdebatterad. Åtskilligt är publicerat i ämnet, men bara ett fåtal studier finns där personer med utmattningssyndrom själva fått möjligheten att beskriva orsakssambanden. Olika förklaringsmodeller och perspektiv beskrivs i litteraturen, men den rådande uppfattningen om varför människor drabbas utgår ofta från ett arbetsrelaterat perspektiv. Vi ville utforska om den rådande föreställning i ämnet stämmer överens med den uppfattning människor som drabbats av utmattningssyndrom har om orsakerna till symtomen. Vår ansats var även att undersöka om det kan finnas fler eller andra orsakssamband till utmattningsprocessen.   Vårt syfte med studien är; dels undersöka hur individer med utmattningssyndrom upplever vilka orsaker som är av betydelse för utmattningsprocessen, dels försöka beskriva och analysera dessa utsagor i ett vidare perspektiv.   Till studien valdes en kvalitativ metod och data samlades in med hjälp av intervjuer utifrån specifika forskarfrågor. Sju respondenter med utmattningssyndrom och närbesläktade stressrelaterade diagnoser deltog.   Resultatet visar att utlösande faktorer kopplade till bland annat arbetet är en orsak i utmatt-ningsprocessen, Studiens resultat visar också att bakomliggande faktorer är om möjligt ännu viktigare och som presenteras i Bohlin-Hogen-Henner modellen. Bakomliggande orsaker menar vi kan vara påfrestande och belastande livshändelser i uppväxten, vilka kan bidra till oförmåga att tillgodose egna behov och en prestationsbaserad självkänsla. Genomgående mönster har visat sig vara problematik med gränssättningen, det vill säga, dysfunktionell gränssättning som är en konsekvens av de olika bakomliggande faktorerna och har en avgörande betydelse för utmattningsprocessen. / Abstract Stress related psychological health-problems such as burn-out syndrome are complex issues which have been much debated. Much have been published on this topic but only a handful of studies have been conducted where individuals diagnosed with burn-out syndrome have been given the opportunity to describe the cause-effect of their condition. Different explanations and perspectives are described in the literature concerning this topic but the current view as to why people are afflicted by burn-out syndrome is based on a work-related perspective. We wanted to explore if the current view on the topic is in accordance with the diagnosed individuals view on the causes of their symptoms. Our intention was also to investigate into the possibility that there could be more or other causality behind the burn-out process.     The purpose of this study is twofold. First, to investigate how individuals with burn-out syndrome rate different causes in terms of importance to their process of burning out. Second, to try to describe and analyze these statements in a wider context.   For this study, we chose to use a qualitative methodology. Data were collected from interviews where adapted research questions were asked. Seven respondents diagnosed with burn-out syndrome or other stress related disorders participated.   The results show that work-related factors often are the triggers for the process of burning out, but hidden factors, such as conditions in the childhood and traumatic life events which can contribute to performance-based self-esteem, are even more significant. Overall patterns for burn-out syndrome show an inability to create personal boundaries, “dysfunctional personal boundaries”. This dysfunction is, in our opinion, the consequence of the hidden factors and in itself plays a crucial role in the burn-out process.

Att få ut det bästa och mesta av varje medarbetare har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Vi förväntas vara både produktiva och effektiva i allt vi gör. Men vad är det egentligen som samvarierar med den individuella arbetsprestationen? Är det hur engagerade vi är i arbetet, vår prestationsbaserade självkänsla eller ligger det till och med i vår personlighet? Finns det verktyg att använda vid rekrytering som kan förutsäga något om hur en individ kommer att prestera i arbetet? Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida arbetsengagemang, personlighet och prestationsbaserad självkänsla är av betydelse för den upplevda individuella arbetsprestationen. I studien studerades validerade test som mäter personlighet (Mini-IPIP6), prestationsbaserad självkänsla (PBSE) och arbetsengagemang (UWES9) i förhållande till den individuella arbetsprestationen (IWPQ) för att undersöka vilka samband som finns. En webb-enkät bestående av dessa fyra frågeformulär sammanställdes och kompletterades med bakgrundsfrågor. Insamlade data analyserades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. I studien deltog 250 personer (M = 34 år, SD = 11 år) med olika bakgrund, och det enda inklusionskriteriet var att ha någon form av arbetslivserfarenhet. Resultaten visade att arbetsengagemang var den variabel som i störst utsträckning kunde förutsäga en god individuell arbetsprestation medan personlighetsdimensionerna neuroticism och ärlighet var de variabler som i störst utsträckning kunde förutsäga ett kontraproduktivt arbetsbeteende. Slutsatsen i föreliggande studie blev därmed att frågeformulär som mäter arbetsengagemang (UWES9) är det bäst lämpade av Mini-IPIP6, PBSE och UWES9, då syftet är att försöka förutsäga en god upplevd individuell arbetsprestation. / Getting the best and most out of every employee has become more important in today's society. We are expected to be both productive and efficient in everything we do. But what exactly does coincide with the individual work performance? Is it how committed we are at work, our self-esteem or is it even our personality? Are there any tools for recruiting who can say something about how someone will perform at work? The purpose of the present study was to investigate whether employee engagement, personality and performance-based self-esteem are of importance to the perceived individual work performance. The study examined validated tests that measure personality (Mini-IPIP6), performance-based self-esteem (PBSE) and work engagement (UWES9) in relation to the individual work performance (IWPQ) to investigate which relationships that exist. A web questionnaire with these four questionnaires was compiled and supplemented with background issues. The collected data were analyzed using correlation and regression analyzes. The study comprised 250 people (M = 34 years, SD = 11 years) with different backgrounds, and the only inclusion criterion was to have some form of work experience. The results showed that work engagement was the best variable to predict a good individual work performance, while the personality dimensions, neuroticism and honesty, were the best variables to predict a counterproductive work behavior. The conclusion in this study was that questionnaires that measure work engagement (UWES9) are best suited of Mini-IPIP6, PBSE and UWES9, when the purpose is to try to predict a good perceived individual work performance.